Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

télévision

  • 1 télévision

    nf.
    1. televideniya
    2. televizor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > télévision

  • 2 allumer

    I vt.
    1. yondirmoq, o‘ t yoqmoq, alanga, o‘ t oldirmoq; allumer un briquet, une cigarette zajigalka, sigaretni o‘ t oldirmoq, yoqmoq
    2. yoritmoq, yorug‘ qilmoq; allumer l'escalier zinani yoritmoq; allumer le salon salon, mehmonxonaning chirog‘ini yoqmoq; la chambre est allumée xona yoritilgan
    3. fam. yoqmoq; buramoq (radio, televizor, isitish vositalari); allumer la radio radioni buramoq, ishga tushirmoq; allumer la télévision televizorni yoqmoq
    4. litt. allumer la guerre urush olovini yoqmoq
    5. litt. allumer le désir de qqn. birovning yuragiga o‘ t yoqmoq, birovni qiziqtirmoq
    II s'allumer vpr.
    1. yonmoq, alanga olmoq; le bois sec s'allume facilement quruq o‘ tin oson yonadi, o‘ t oladi
    2. yonmoq, yaltiramoq; ses yeux s'allument ko‘zlari yonardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allumer

  • 3 antenne

    nf.
    1. zool. mo‘ylov (bo‘g‘imoyoqli hayvonlarning boshidagi hid bilish, sezish organlari)
    2. antenna; une antenne de télévision televizion antenna; prendre l'antenne de Radio-France Fransiya radiosini eshitmoq, tutmoq; Parij radiosini eshittirishlarini qabul qilishga o‘tmoq; garder l'antenne eshittirishni davom ettirmoq; rendre, passer l'antenne à qqn. birovga so‘zni, mikrofonni bermoq; sur notre antenne bizning dasturimizda; avoir des antennes ichki his, sezgiga ega bo‘lmoq; ma'lumot, axborot manbaiga ega bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > antenne

  • 4 caméra

    nf. kinokamera; caméra de télévision telekamera.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > caméra

  • 5 émission

    nf.
    1. phys. nurlanish (to‘lqin shaklida turli energiya sochish, yoki ularning sochilishi, nur lanishi); émission de radiations radioaktiv nurlanish; l'émission de la chaleur issiqlik tarqalishi
    2. physiol. chiqarish, ajratish, ajratib chiqarish
    3. écon. emissiya (qimmatli qog‘ozlar va qog‘oz pul chiqarish); émission de billets de banque, d'actions, d'un emprunt, de timbres pul, aksiya, zaym, marka chiqarish
    4. radio, televizor orqali beriladigan eshittirish yoki ko‘rsatuv; une émission de télévision teleko‘rsatuv; une émission radiophonique radioeshittirish; faire des émissions en direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri efirga uzatmoq; cette émission passe à 8 heures bu eshittirish efirga soat sakkizda beriladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > émission

  • 6 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

  • 7 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 8 pirate

    nm.
    1. dengiz qaroqchisi; bateau pirate qaroqchi kema
    2. o‘g‘ri, talonchi, bosqinchi
    3. birovning ishlarini (kassetta, turli yozuvlarni) ularning roziligisiz o‘ziniki qilib oluvchi kishi
    4. yashirin, g‘ayriqonuniy, bezori; radio pirate, télévision pirate radio bezori, televizor bezori
    5. pirate de l'air havo qaroqchilari (havo kemalarini olib qochuvchilar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pirate

  • 9 privatisation

    nf. xususiylashtirish; la privatisation d'une chaîne de télévision publique televizorning jamoat kanalini xususiylashtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privatisation

  • 10 programme

    nm.
    1. dastur, programma; un programme de télévision televizor dasturi; changement de programme programmaning o‘zgarishi; le programme de la sixième oltinchi sinf dasturi; cet aureur fait partie du programme bu avtor programmada bor
    2. programma, reja; les candidats aux élections exposent leur programme politique saylov nomzodlari o‘z rejalarini bayon qilishmoqda; quel est ton programme pour demain? ertaga rejalaring qanday?
    3. dastur, programma, oldindan berilgan topshiriq; programme d'ordinateur kompyuter dasturi; le programme est enregistré dans la mémoire de l'ordinateur programma kompyuterning xotirasiga yozilgan; machine à laver à programme programmali kir yuvish mashinasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > programme

  • 11 publicité

    nf.
    1. reklama, ovoza qilish, jar solib maqtash; il travaille dans une agence de publicité u reklama agentligida ishlaydi
    2. e'lon, reklama; j'ai vu cette publicité à la télévision men bu reklamani televizorda ko‘rdim
    3. ochiqlik, oshkoralik; donner une regrettable publicité à une affaire privée shaxsiy ishga afsuslanarli oshkoralik bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > publicité

  • 12 relais

    nm.inv.
    1. vx. charchagan otlarni almashtiradigan qarorgoh; un relais de poste pochta otlarini almashtiradigan qarorgoh; zam. katta yo‘l bo‘yidagi qarorgoh, mehmonxona
    2. course de relais estafetali yugurish
    3. smenali ish, smena; loc. prendre le relais de smenani qabul qilmoq
    4. oraliq, vositachi; ville relais oraliq shahar; servir de relais dans une transaction biror kelishuvda vositachilik qilmoq
    5. rele; un relais de télévision televizor relesi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relais

  • 13 réseau

    nm.
    1. to‘r; réseau de veines apparentes sous la peau teri ostidan ko‘rinib turgan vena tomirlirining tizimi
    2. yo‘l, aloqa tizimi; tarmoq, shoxobcha; un réseau ferroviaire, routier temir yo‘l, yo‘l tarmog‘i, shoxobchasi; le réseau téléphonique telefon tarmog‘i, shoxobchasi
    3. biror tashkilotning o‘zaro bog‘langan qismlari; tarmoq, shoxobcha; réseau commercial savdo tarmog‘i, savdo shoxobchalari; réseau de télévision televizor tarmog‘i; organiser un réseau d'espionnage, de résistance ayg‘oqchilik, qarshilik ko‘rsatish shoxobchalarini tuzmoq
    4. kompyuter tizimi, tarmog‘i; accès à un réseau kompyuter tarmog‘iga kirish, ulanish
    5. litt. birbiriga chirmashib, bog‘lanib ketgan narsa; to‘r; un réseau d'habitudes birbiriga chirmashib ketgan urf-odatlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réseau

  • 14 retransmettre

    vt. olib eshittirmoq, olib ko‘rsatmoq; retransmettre un discours à la télévision nutqni televizorda olib eshittirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retransmettre

  • 15 satellite

    nm.
    1. yo‘ldosh; la lune est le satellite de la Terre Oy Yerning yo‘ldoshi; satellite artificiel sun'iy yo‘ldosh; émission de télévision par satellite sun'iy yo‘ldosh orqali beriladigan ko‘rsatuv
    2. yondosh qo‘shni imorat
    3. yo‘ldosh, hamroh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > satellite

  • 16 saturé

    -ée
    adj. 1 to‘yingan (suyuqlik, aralashma)
    2. to‘la, liq, limmo-lim; marché saturé (d'un produit) (mahsulotga) to‘la bozor; le périphérique est saturé osma yo‘l liq to‘la
    3. être saturé de qqch. biror narsadan to‘ymoq, joniga tegmoq; il est saturé de télévision u televizordan to‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saturé

  • 17 supplanter

    vt. siqib chiqarmoq, o‘rnini egallab olmoq; o‘rnini bosmoq; il cherche à supplanter son rival u o‘z raqibini siqib chiqarishga harakat qilyapti; la télévision n'a pas supplanté le cinéma televizor kinoning o‘rnini bosgani yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > supplanter

См. также в других словарях:

  • TÉLÉVISION — La télévision est devenue un fait social de première importance puisque, dans les pays les plus développés, il y avait, en 1990, environ dix récepteurs de télévision pour vingt cinq habitants. Grâce à l’électronique, certains spectacles,… …   Encyclopédie Universelle

  • Television — Télévision « Télé » et « TV » redirigent ici. Pour les autres significations, voir Télé (homonymie) et TV (homonymie). Pour les articles homonymes, voir télévi …   Wikipédia en Français

  • Television — Основная информация Жанры …   Википедия

  • television — UK US /ˈtelɪvɪʒən/ noun [U] (also TV) ► COMMUNICATIONS a system of broadcasting images and sound using electrical signals, and the programmes that are shown: on (the) television »Consumer programmes on the television have enjoyed a rise in… …   Financial and business terms

  • televisión — sustantivo femenino 1. Área: tecnología Uso/registro: coloquial. Sistema de transmisión de imágenes y sonidos a distancia por medio de ondas hertzianas: programa de televisión, presentador de televisión, estudios de televisión. Veo poca… …   Diccionario Salamanca de la Lengua Española

  • television — [tel′ə vizh΄ən] n. [ TELE + VISION] 1. the practice or science of transmitting scenes or views by radio or, sometimes, by wire: the television transmitter, by means of a camera tube, such as an image orthicon or vidicon, converts light rays into… …   English World dictionary

  • Television — Sf Fernsehen (meist TV abgekürzt) erw. fach. (20. Jh.) Neoklassische Bildung. Entlehnt aus ne. television; dieses ist eine Hybridbildung aus gr. tẽle fern und l. visio Sicht .    Ebenso nndl. televisie, ne. television, nfrz. télévision, nschw.… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • television — (n.) 1907, the action of seeing by means of Hertzian waves or otherwise, what is existing or happening at a place concealed or distant from the observer s eyes [OED]; in theoretical discussions about sending images by radio transmission, formed… …   Etymology dictionary

  • television — ► NOUN 1) a system for converting visual images (with sound) into electrical signals, transmitting them by radio or other means, and displaying them electronically on a screen. 2) the activity, profession, or medium of broadcasting on television …   English terms dictionary

  • Television — actorvist adrenaline television appointment television backstory baked potato barking head begathon …   New words

  • Television —    Television (TV) was only just developing at the end of the 1930s, with only one station in New York City and about 1,000 sets in operation by 1939. By 1941, there were 13 stations and the 521 lines of signal had become standard, but World War… …   Historical Dictionary of the Roosevelt–Truman Era

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»