-
1 stilla
* * *['stilla]* * *stilla/'stilla/sostantivo f. -
2 stilla
[²st'il:a]adj.тихийlugn, tyst————————[²st'il:(a)]still,adv.тихоfabriken stod helt stilla efter olyckan--после аварии фабрика вообще не действовалаstillastående--стоящий, остановившийся, неподвижныйstillatigande--молчащий, молчаливыйstillbild -en--кадр, слайд, неподвижное изображение -
3 stilla
stilla, ae, f. [dim. of stĭria; cf. Fest. s. v. stiricipium, p. 345 Müll.; Corss. 1, p. 518], a drop (a dense, viscous, gummy, fatty drop;I.whereas gutta is a natural, liquid drop: gutta imbrium est, stilla olei vel aceti,
Suet. Fragm. p. 319, 27 Roth).Lit. (rare but class.): stilla muriae, * Cic. Fin. 3, 14, 45; Plin. 29, 4, 21, § 70:II.sicca et sine stillis arbor,
Vitr. 2, 9, 3; Serv. Verg. A. 3, 366:olei,
App. M. 5, p. 169:stilla saeva (arborum),
Plin. 17, 12, 19, § 92.—Transf., a drop, i. e. a small quantity (post-Aug.):III.olei,
Mart. 12, 70, 3.— Trop.:pauculae temporum,
a very little, a moment Aug. Ep. 140.—In later Lat. = gutta, stillae pluviae, Vulg. Job, 36, 27:roris,
id. ib. 38, 28:pluviarum,
id. Jer. 3, 3. -
4 stilla
-
5 stilla
-
6 stilla
stilla, ae, f. [st2]1 [-] goutte. [st2]2 [-] une goutte, une petite quantité, un rien.* * *stilla, ae, f. [st2]1 [-] goutte. [st2]2 [-] une goutte, une petite quantité, un rien.* * *Stilla, stillae, Diminutiuum a stiria, vt ait Festus. Martialis. Plin. Une goutte d'eaue ou d'autre liqueur qui chet. -
7 stilla
stilla s.f. ( lett) ( goccia) goutte: stilla di rugiada goutte de rosée; stilla di sangue goutte de sang. -
8 stilla
stilla stilla, ae f капля -
9 stilla
stīlla, ae, f. (Demin. v. stiria), I) der Tropfen, stilla mellis, Cic.: cruoris humani, Sen.: olei, Apul.: ternas stillas addere, Plin. – II) übtr., ein Tropfen = eine Wenigkeit, ein Bißchen, olei, Mart. 12, 70, 3. – bildl., pauculae temporum stillae, Augustin. epist. 261, 1 (vgl. conf. 11, 2, 1): stillam vacantis temporis nanctus, Augustin. epist. 280, 1.
-
10 stilla
stīlla, ae, f. (Demin. v. stiria), I) der Tropfen, stilla mellis, Cic.: cruoris humani, Sen.: olei, Apul.: ternas stillas addere, Plin. – II) übtr., ein Tropfen = eine Wenigkeit, ein Bißchen, olei, Mart. 12, 70, 3. – bildl., pauculae temporum stillae, Augustin. epist. 261, 1 (vgl. conf. 11, 2, 1): stillam vacantis temporis nanctus, Augustin. epist. 280, 1. -
11 stilla
stīlla, ae f. [demin. к stiria ]1) капля ( cruoris Sen)2) немножко, чуть-чуть (olei Ap, M; pauculae temporum stillae Aug) -
12 stīlla
-
13 STILLA
* * *(-ta, -tr), v.1) to still, soothe, calm (Njörðr stillir sjá ok eld);stilla sik, to control oneself, keep control of one’s temper;stilla sonu okkura, to restrain our sons;2) to moderate, temper, with dat. (konungr var allreiðr ok stillti þó vel orðum sínum);3) to arrange, settle;vel er þessu í hóf stillt, this is very justly settled;stilla gørðinni, to moderate, regulate the arbitration;stilla til um e-t, to arrange (hversu þeir skyldi til stilla um ferðina);stilla svá til, at, to manage, that (nú skulum vér stilla svá til, at þeir nái eigi at renna);4) to tune an instrument (stilla hörpu, strengi);5) to walk with measure, noiseless steps (hann stillti at rekkjunni hljóðliga);6) to entrap, outwit (hann þykkist nú hafa stilltan þik mjök í þessu).* * *t, [A. S. stilljan; Engl. still; Dan. stille]:—to still, soothe, calm; Njörðr stillir sjá ok eld, Edda; stilla sik, to still oneself, keep down one’s wrath, Nj. 27, Fms. i. 15; hann var svá óðr at þeir fengu varla stillt hann, Fs. 38; s. skap sitt, 34; s. sonu okkra, to restrain them, Eg.2. to moderate, temper; stilla til mundangs-hófs, Sks. 778: with dat., svá stillti hann lífi sínu, at …, 655 iii. 4; stilltú vel aflinu, Nj. 32; s. afli þínu, Fms. vi. 105; s. lítt drykkjunni, Hkr. ii. 249; stilla orðum, Fms. vi. 323, vii. 158, Glúm. 338; s. röddu, Vkv.; vel er þessu í hóf stillt, Nj. 54; engi er svá snjallr, at svá kunni at s. sínu viti, at …, Flóv. 31; stilla görðinni, to moderate, regulate the arbitration, Nj. 54; nú, ef undir þik kæmi görðin, vil ek at þú stillir henni, Band, 9: s. til um e-t, to arrange; hversu þeir skyldi til stilla um ferðina, Fms. i. 163; skulu vér s. svá til, at …, Eg. 582, Fs. 29; hann stillir svá til um róðrinn, Gullþn 70; stilltu þau Ásgerðr um, watched the opportunity, 702; Guð stillti honum til lausnar, Fms. x. 391; Fjölni þótti nú ofraðar-vel um stillt, xi. 47; stilla til friðar, to make peace, conciliate.3. to tune an instrument; stilla hörpu, stilla strengi, Bs. i. 155.II. to walk with measured, noiseless steps; hvert stillir þú, Halli (?) … Hleyp ek fram at skyrkaupum, Fms. vi. 363; ok stillti næsta Brúna, Skíða R. 163; fékk hón síðan lurk, ok stillti at selnum, Bs. i. 335; hann stillti at rekkjunni hljóðliga, Grett. 126 new Ed.; þeir stilltu at steininum, Fms. viii. 343; þá stillti Davíð til, ok skar nokkut svá af kyrtil-blaði Sauls konungs, Stj. 718. 1 Sam. xxiv. 4; hann stillir nú fram tré undan tré, Karl. 67.2. to entrap; hann þykkisk nú hafa. stilltan þik mjök í þessu, Fms. xi. 113; vér stilltum svá til glæps, Sighvat; nú kveð ek her stilltan, led into a trap, entrapped, Fms. vi. 420 (in a verse).III. part. stilltr, q. v. -
14 stilla
v (acc) (-ti, -t)1. uklidnit2. nařídit (hodiny ap.), nastavit3. přepnout (program ap.) -
15 stilla
[sd̥ɪd̥la]I.I f stillu, stillurпродолжительное затишье [безветрие]II v stillti [sd̥ɪl̥tɪ]1. vt1) (A) успокаивать, усмирять, останавливать2) (D) умерять; владеть ( своими чувствами); соблюдать меру (в чём-л.)stilla e-u (vel) í hóf — соблюдать меру в чём-л.
2. vi1)2)stilla til friðar — примирять, устанавливать мир
3. stilla sig1) успокаиваться, (о)владеть собой2) ( um e-ð) удерживаться (от чего-л.)4. stillast2) остепеняться, становиться солиднее5. pp stilltur1) спокойный, уравновешенныйII. vt stilltiнастраивать; регулировать; устанавливать; юстировать -
16 stilla
stilla [˅stila]1. Adj still, ruhig; geruhsam;Stilla havet der Stille Ozean;ligga stilla stillliegen;stå stilla stillstehen2. stillen -
17 stilla
I verbum1. dæmpe, bringe til ro, standseStilla dig nu!
Tag det nu roligt!II ubøjeligt adjektiv1. stille, som ikke bevæger sigDen stille uge, ugen før påskeSammensatte udtryk:stillaliggande; stillasittande; stillastående
som ligger stille; stillesiddende; stilleståendeSærlige udtryk:Stilla veckan, Tysta veckan, Passionsveckan, Dymmelveckan
Den stille (hellige) uge, ugen fra Palmesøndag til Påskedag -
18 STILLA
-
19 stilla
-
20 stilla
I verbum1. dæmpe, bringe til ro, standseII ubøjeligt adjektiv1. stille, som ikke bevæger sigDen stille uge, ugen før påske
stillaliggande; stillasittande; stillastående
som ligger stille; stillesiddende; stillestående
Stilla veckan, Tysta veckan, Passionsveckan, Dymmelveckan
Den stille (hellige) uge, ugen fra Palmesøndag til Påskedag
См. также в других словарях:
stilla — / stil:a/ s.f. [dal lat. stilla ], lett. 1. [piccolissima quantità di liquido: S. d acqua non vèn di queste fonti (F. Petrarca); una s. di sangue, di sudore ] ▶◀ goccia, gocciola. ▲ Locuz. prep.: (a) stilla a stilla [con lentezza e poco alla… … Enciclopedia Italiana
stilla — stìl·la s.f. LE 1. goccia: stilla d acqua non ven di queste fonti (Petrarca) 2. quantità minima di qcs.: fu breve stilla d infiniti abissi (Petrarca) {{line}} {{/line}} DATA: av. 1321. ETIMO: dal lat. stĭlla(m), di orig. incerta. POLIREMATICHE: a … Dizionario italiano
stilla — • lätta, lindra, mildra, stilla, lugna, dämpa • dämpa, hämma, lindra, svalka, hejda, hindra, släcka, stäcka • hejda, lugna, dämpa, hämma, stilla, stämma • ljudlös, tyst, moltyst, ohörbar, stilla • fridfull, lugn, stilla, ostörd, fredlig, fridsam… … Svensk synonymlexikon
Stilla, B. — B. Stilla, V. (19. al. 15. Juli). Von dieser stillen Seligen oder seligen Stilla sind nur wenige Nachrichten auf uns gekommen. Sie war eine Tochter des Grafen Zelchus von Arenberg im Nordgau. Ihre Brüder Konrad und Rapoto stifteten im J. 1132 das … Vollständiges Heiligen-Lexikon
stilla — {{hw}}{{stilla}}{{/hw}}s. f. (lett.) Goccia, piccola goccia | A stilla a –s, a goccia a goccia … Enciclopedia di italiano
stilla — I v ( de, t) dämpa, lugna, stilla sig II adj (oböj. III adv … Clue 9 Svensk Ordbok
Stilla von Abenberg — am Chorgitter des Klosters Marienberg Stilla von Abenberg (* in Abenberg; † um 1140 in Abenberg) war Kirchenstifterin und Wohltäterin. Sie wurde 1927 wegen ihrer Verdienste für arme und kranke Menschen selig gesprochen. Inhaltsverzeichnis … Deutsch Wikipedia
Stilla olei ardentis — La gota de aceite hirviendo (en latín stilla olei ardentis) representa, en la literatura clásica y medieval, un tópico literario por el que se representa la traición, el pecado y la consumación de una curiosidad prohibida. Está ligado… … Wikipedia Español
Stilla — althochdeutscher Ursprung, Kurzform von Stillfriede (Bedeutungszusammensetzung aus: »still« und »Friede«) … Deutsch namen
stilla — pl.f. stille … Dizionario dei sinonimi e contrari
stilla — s. f. (lett.) goccia, goccio, gocciolo, gocciola, lacrima … Sinonimi e Contrari. Terza edizione