-
101 конюшня
-
102 stalla
-
103 stella
stélla f 1) звезда stella polare -- Полярная звезда stella del pastore pop -- пастушеская звезда, Венера stella errante -- блуждающая звезда stella filante а) падающая звезда б) серпантин stella mattutina -- утренняя звезда stelle nane -- карликовые звезды stelle giganti -- звезды-гиганты stella di prima ecc] grandezza -- звезда первой и т. д.] величины stella caudata -- комета la stella (del dì) poet -- (дневное) светило pioggia di stelle -- звездный дождь andare via colle stelle e tornare colla luna fig -- рано уходить <вставать> и поздно возвращаться portare alle stelle fig -- превозносить до небес andare alle stelle fig -- возрасти <увеличиться> до предела salire alle stelle fig fam -- подскочить до небес, страшно подорожать dalle stelle alle stalle iron -- ~ из князей да в грязь speriamo in una stella migliore fam -- будем надеяться на лучшее 2) звезда (предмет в форме звезды) stella marina zool -- морская звезда stella alpina bot -- эдельвейс 3) fig звезда, знаменитость una stella del (teatro di) varietà -- звезда эстрады stella nascente -- восходящая звезда 4) pl poet очи, звезды глаз 5) звездочка, белое пятно( на лбу у животного) 6) mat звездчатый многоугольник vedere (tutte) le stelle del firmamento -- ~ света белого не взвидеть far vedere quante stelle ci sono in cielo -- ~ показать где раки зимуют dormire sotto le stelle-- спать под открытым небом -
104 stalla
-
105 stella
stélla f 1) звезда stella polare — Полярная звезда stella del pastore pop — пастушеская звезда, Венера stella errante [cadente] — блуждающая [падающая] звезда stella filante а) падающая звезда б) серпантин stella mattutina — утренняя звезда stelle nane — карликовые звёзды stelle giganti — звёзды-гиганты stella di prima [seconda, ecc] grandezza — звезда первой [второй и́ т. д.] величины stella caudata — комета la stella (del dì) poet — (дневное) светило pioggia di stelle — звёздный дождь andare via colle stelle e tornare colla luna fig — рано уходить <вставать> и поздно возвращаться portare alle stelle fig — превозносить до небес andare alle stelle fig — возрасти <увеличиться> до предела salire alle stelle fig fam — подскочить до небес, страшно подорожать dalle stelle alle stalle iron — ~ из князей да в грязь speriamo in una stella migliore fam — будем надеяться на лучшее 2) звезда ( предмет в форме звезды) stella marina zool — морская звезда stella alpina bot — эдельвейс 3) fig звезда, знаменитость una stella del (teatro di) varietà — звезда эстрады stella nascente — восходящая звезда 4) pl poet очи, звёзды глаз 5) звёздочка, белое пятно ( на лбу у животного) 6) mat звёздчатый многоугольник¤ vedere (tutte) le stelle del firmamento — ~ света белого не взвидеть far vedere quante stelle ci sono in cielo — ~ показать где раки зимуют dormire sotto le stelle -
106 stabularius
stabulārius, a, um (stabulum), zum Stalle gehörig, subst., stabulārius, iī, m., I) der Stallbediente, Colum. 6, 23, 3. – II) einer, der Ausspann hält, ein niederer Gastwirt, Stallwirt, Sen. u.a.: so auch stabularia mulier, eine Gastwirtin, Stallwirtin, Augustin. de civ. dei 18, 18, 1. p. 178, 7 D.2
-
107 stabulo
-
108 stabulum
stabulum, ī, n. (sto), jeder Standort, Aufenthalt, I) im allg.: neutrubi habeam stabile stabulum, si etc., Plaut. aul. 233: nusquam stabulum est confidentiae, nirgends ist eine Unterkunft für die Zuversicht, Plaut. most. 350. – II) insbes., der Aufenthalt für Tiere u. Menschen niederer Klasse: A) der Tiere: 1) eig.: a) wilder, das Lager, die Behausung, das Gehege, ferarum gelida stabula, Catull.: 63, 53: ferarum stabula alta, u. im Zshg. bl. stabula alta, Verg. Aen. 6, 179; 10, 723. – b) zahmer, das Behältnis, der Stall, die Stallung, der Schauer, Scrippt. r.r. u.a.: pecudum, Colum.: equorum Diomedis, Solin.: avium cohortalium, Colum.: pavonum, Colum.: piscium, Colum.: apium, Bienenschauer, Colum. – poet. v. der Weide, Verg. Aen. 8, 207 u. 213. – Plur. stabula, die Ställe, der Viehhof, zugleich als Aufenthalt der Hirten, pastorum stabula, Cic.: ab eo ad stabula Larentiae uxori educandos datos (pueros), Liv. – 2) meton., die Herde, Koppel, nutritor stabuli, Mart.: stabula mansueta, Gratt. – B) der Menschen niederer Klasse, der Ausspann, die Stallung, der Gasthof (wo ausgespannt wird, hingegen caupona = Schankwirtschaft), Plin. u. Mart.: cauponam vel stabulum exercere, Schankwirtschaft oder Ausspann halten, Ulp. dig. – Solche Ausspanne zugleich Aufenthaltsorte gemeiner Buhldirnen, s. Plaut. Poen. 268; dah. stabulum = Stätte der Unzucht, Bordell, huius in sedibus pro cubiculis stabula sunt, Cic. Phil. 2, 69: u. als Schimpfwort, st. flagitii, Plaut.: st. nequitiae, Plaut.; dah. st. Nicomedis, als Schimpfname auf Cäsar, wegen seiner Buhlerei mit N., Suet. Caes. 49, 1.
-
109 στατός
-
110 σηκο-κόρος
σηκο-κόρος, 1) der den Stall reinigt, die Aufsicht über Stalle u. Heerden hat, Od. 17, 224; Poll. 7, 151. – 2) Aufseher einer Kapelle.
-
111 σηκίτης
-
112 τροφίας
-
113 φορβάς
φορβάς, άδος, ὁ, ἡ, 1) Weide, Nahrung gewährend, nährend, γῆ, die Nahrung gebende Erde, Soph. Phil. 693. – 2) auf der Weide, in der Heerde weidend, ἵππος, βοῦς u. vgl., Plat. Legg. II, 666 e. – Auch ἡ φορβάς allein, sc. ἵππος, eine mit der Heerde weidende Stute, Eur. Bacch. 167; im Ggstz von τροφίας, im Stalle gefüttert, Sp.; – auch ein Schwein, Lycophr. 676. – Γυνὴ φορβάς, = τροφός, Soph. frg. 645; nach Poll. 7, 203 = πόρνη, wie nach Eust. ἡ πολλοῖς προςομιλοῦσα τροφῆς χάριν; Ap. Rh. 2, 89. 3, 276; κόραι Pind. bei Ath. 574 a.
-
114 χορτάζω
χορτάζω, im Stalle füttern u. mästen; βόας ἔνδον ἐόντας Hes. O. 454; u. so vom Vieh, mästen, τινί, mit Etwas, Ar. Pax 139; auch τινός, fr. 202, Plat. τί ἂν αὐτὰς ἄλλο ἢ τοῠτο ἐχόρταζες, Rep. II, 372 b. – Pass. χορτάζομαι, gemästet werden, sich mästen oder sättigen, schmausen, sp. Comic., Nicostrat. bei Ath. XV, 693 b, vgl. III, 99 b, Araros bei Poll. 6, 43; vgl. Lob. Phryn. p. 64.
-
115 ἀπόῤ-ῥυτος
ἀπόῤ-ῥυτος, abfließend, κρήνη Hes. O. 593; σῶμα, Ggstz ἐπίῤῥυτος, Abfluß habend, Plat. Tim. 43 a, wie σταϑμὰ ἀπόῤῥυτα, Ställe mit abschüssigem Boden, wo der Unrath abfließt, Xen. de re equ. 4, 3.
-
116 clean out
transitive verb1) (remove dirt from) sauber machen; ausmisten [Stall]2) (coll.)clean somebody out — (take all somebody's money) jemanden [total] schröpfen (ugs.)
the tobacconist was cleaned out of cigarettes — beim Tabakhändler war alles an Zigaretten aufgekauft worden
* * *vt1. (clean thoroughly)▪ to \clean out sth ⇆ out etw [gründlich] sauber machen; (with water) etw ausspülen; (empty and clean) cupboard, drawer etw [ausräumen und] auswaschen; (throw away things) etw entrümpelnto \clean out out a room ein Zimmer aufräumen und sauber machento \clean out out the stables die Ställe ausmistento \clean out out sb's stomach jdm den Magen auspumpento \clean out sb out of food jdm die letzten Haare vom Kopf fressen slto be completely \clean outed out völlig blank sein slwe're \clean outed out of beer wir haben kein Bier mehr* * *vt sep1) (lit) gründlich sauber machen; (with water also) ausspülen; stables also ausmisten; carburettor reinigen; stomach auspumpen or -räumen2) (inf) (= to leave penniless) person ausnehmen (wie eine Weihnachtsgans) (inf); (= to rob, burgle) bank, house, flat ausräumen (inf)to clean out the bank (when gambling) — die Bank sprengen
to be cleaned out — abgebrannt sein (inf)
3) (inf= buy all stock)
to clean sb out — jdm alles wegkaufen* * *clean out v/t1. reinigen, einen Stall ausmisten2. umg jemanden ausnehmen, schröpfen3. umg die Kasse etc leer machen, seine Vorräte etc erschöpfen:be cleaned out pleite sein4. umg einen Laden etc leer kaufen5. umg eine Bank etc ausräumen (Einbrecher etc)6. US umg rausschmeißen* * *transitive verb1) (remove dirt from) sauber machen; ausmisten [Stall]2) (coll.)clean somebody out — (take all somebody's money) jemanden [total] schröpfen (ugs.)
-
117 arbetsplats
arbets+plats[²'ar:be:tsplat:s]subst.рабочее местоställe där man arbetar; arbete -
118 bageri
[ba:ger'i:]subst.пекарня————————пекарня, булочная -
119 borta
[²b'år_t:a]adv.далеко, не домаpå annat ställe, inte hemma (bildligt medvetslös, virrig)borta bra men hemma bäst--в гостях хорошо, а дома лучше————————далеко, там, в другом месте -
120 central
[sentr'a:l]adj.центральныйsom hör till el. ligger i mitten————————[sentr'a:l]adj.центральныйviktig, ledande, huvud-centralstation--центральная станция, центральный вокзал————————[sentr'a:l]subst.центрställe som är betydelsefullt för någon viss aktivitet (särskilt om huvudstation för järnväg)barnavårdscentral--педиатрическая консультация, центр охраны здоровья детей————————s.центральная станция, центральный пункт
См. также в других словарях:
stalle — [ stal ] n. f. • 1611; lat. médiév. stallum, latinisation de l a. fr. estal (fin XIIe); frq. °stal → étal 1 ♦ Chacun des sièges de bois à dossier élevé qui garnissent les deux côtés du chœur d une église, réservés aux membres du clergé. « Rangés… … Encyclopédie Universelle
Ställe — Ställe, die Aufenthaltsräume der nutzbaren Haustiere. Die Vorbedingungen für das Gedeihen des Viehes sind dieselben wie beim Menschen; man hat daher für Wartung und Pflege, ausreichenden Schutz gegen Kälte und Hitze, genügende Mengen frischer… … Lexikon der gesamten Technik
stalle — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. nmos, blp, D. stalli {{/stl 8}}{{stl 7}} ozdobne, kamienne lub drewniane ławy o wysokich oparciach, obudowanych z przodu klęcznikach, często z baldachimem, ustawione pod ścianami w prezbiterium kościołów, przeznaczone dla… … Langenscheidt Polski wyjaśnień
stalle — obs. pa. tense of steal v … Useful english dictionary
stalle — (sta l ) s. f. 1° Dans une église, siéges de bois dont le fond se lève et se baisse, et qui sont autour du choeur. • Partout se présentaient.... et des balustres en marbre, et des stalles sculptées par les Charpentier et les Dugoulon,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
STALLE — s. f. On appelle ainsi, dans les églises, Les siéges de bois qui sont autour du choeur, dont le fond se lève et se baisse, et sur lesquels sont assis les chanoines, les religieux, et ceux qui chantent au choeur. Occuper une stalle. Les stalles… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
stalle — blp, D. stallelli a. stall szt. «ozdobne ławy z wysokimi oparciami w prezbiterium kościołów, przeznaczone dla dostojników, zwłaszcza duchownych, uczestniczących w nabożeństwie» Rzeźbione stalle. Stalle kanoniczne. Siedzieć w stallach. ‹śrdwłc.› … Słownik języka polskiego
STALLE — n. f. Chacun des sièges de bois qui, dans les églises, sont autour du choeur et sur lesquels sont assis les chanoines, les religieux, etc. Occuper une stalle. Les stalles basses. Les stalles hautes. Il se dit aussi de Sièges de théâtre. Une… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Stalle — Stalles Stalles du XVIIe siècle à l église abbatiale de Moyenmoutier Les stalles sont les sièges en bois qui se trouvent des deux côtés du chœur d une église et qui sont réservés aux membres d … Wikipédia en Français
stalle — stal|le vb., r, de, t (OM FLY tabe opdrift pga. for brat stigning) … Dansk ordbog
ställe — s ( t, n) … Clue 9 Svensk Ordbok