-
1 sentir
I vt.1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydiII se sentir vpr.1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi. -
2 brûlé
-éeI adj. kuygan, qoraygan; kuyib ketgan; qorayib o‘ lganII n.1. kuygan odam2. nm. kuyuk, kuygan; odeur de brûlé kuygan narsaning hidi; sentir le brûlé kuygan hid kelmoq. -
3 coude
nm.1. tirsak; les coudes percés yirtiq tirsakli kiyim; jouer des coudes itarib, zo‘rlab, surib kirgizmoq, yorib kirgizmoq (olomon orasiga); coude à coude yonida, yonma-yon, qo‘lini qo‘liga berib, yelkama-yelka; le coude à coude o‘zaro yordam, bir-birini qo‘llab-quvvatlash, safda yonidagilarni sezish, o‘zaro hamjihatlik; se sentir, se tenir les coudes birbirini qo‘llamoq, yakdil bo‘lmoq; hausser, lever le coude fam; ichkilikka o‘ch bo‘lmoq, spirtli ichimlik ichmoq, ichib turmoq; mettre sous le coude tashlab qo‘ymoq, paysalga solmoq2. burilish, muyilish; burilgan, egilgan joy, egik, bukik, qayrilish3. tiz, tizza, tizzaning ko‘zi, quvurning qayrilgan, tirsak joyi4. géom. chiqib turgan burchak. -
4 foutu
-ueadj.fam.1. buzilgan, tamom bo‘lgan, dabdala bo‘lgan; il est foutu u tamom2. bien foutu kelishgan; se sentir mal foutu o‘zini behol his qilmoq3. qobil, qodir, qo‘lidan keladigan. -
5 las
-lasseadj. charchagan, madorsiz, majolsiz, horg‘in, toliqqan lanj, bo‘shashgan, lohas; se sentir las o‘zini lohas sezmoq; être très las juda ham lanj bo‘lmoq; litt. las de biror narsadan charchagan, joniga tekkan; las de tout hamma narsa joniga tekkan; il est las d'attendre u kutishdan charchadi.intj.vx. evoh, hayhot, voy, voh, afsus. -
6 léger
-èreadj.1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm6. sommeil léger qush uyqusi7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon. -
7 mal
-maleadj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.-mauxnm.1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq7. relig. gunoh. -
8 mauvais
-aiseI adj.1. yomon, sifati past, buzuq, bo‘lmag‘ur, yaramas; très mauvais ablahona, yaramas, razil, qabih, jirkanch, iflos, xunuk, o‘ ta achinarli, ayanchli; plus mauvais yomonroq, battarroq, yaramasroq2. (kishi) yomon, nochor, ojiz, faqir; mauvais élève yomon o‘quvchi; il est mauvais, très mauvais en latin u lotin tilidan bo‘sh, hech narsada yo‘q3. o‘rinsiz, noo‘rin, noqulay, noto‘g‘ri; mauvaise raison noto‘g‘ri sabab; il ne serais pas mauvais de s'en souvenir bu haqda o‘ylab ko‘rilsa yomon bo‘lmas edi4. baxtsiz, baxti qaro, peshonasi sho‘r, bechora, badbaxt, ziyonli, zararli, jirkanch, iflos, yoqimsiz, bemaza, qo‘lansa5. yomon, zarar, ziyon qiladigan, zararli, ziyonli; mauvaise chance, fortune omadsizlik; mauvais présage mudhish alomat; mauvais sort baxti qarolik, omadsizlik; il a le mauvais oeil uning ko‘zi bor, uning ko‘zi yomon6. xavfli, xatarli, tahlikali, dahshatli, qo‘rqinchli, halokatli; mauvaise querelle xavfli janjal; l'affaire prend une mauvaise tournure ish bema'ni tus oldi7. yomon, yoqimsiz, sassiq, qo‘lansa, badbo‘y, bemaza; cette viande a mauvais goût bu go‘shtning yoqimsiz ta'mi bor; faire un mauvais repas yomon ovqatlanmoq; mauvaise odeur sassiq, qo‘lansa hid; mauvaise haleine og‘izdan keladigan badbo‘y hid; mauvais temps rasvo havo; la mauvaise saison yog‘ingarchilik fasli; il fait mauvais yomon, buzuq, past ob-havo; og‘ ir, qiyin, ko‘ngilsiz; (turmushda); mauvais jours baxtsiz kun; trouver mauvais que aybga buyurmoq, ayblamoq, qoralamoq; la trouver, l'avoir mauvaise achchiq deb hisoblamoq; mauvaise tête fitnachi, buzg‘unchi, g‘alamis, mijg‘ov; fam. être de mauvais poil avzoyi buzuq bo‘ lmoq; mauvais coucheur chiqisholmaydigan, murosa qilolmaydigan, odamga elikmaydigan, sho‘rtumshuq; mauvais joueur chidamas o‘yinchi8. buzuq, buzilgan, axloqi buzuq, axloqsiz, fosiq; mauvaise conduite buzuq fe'l-atvor; euphém. mauvaises habitudes yomon, axloqsiz odat (onanizm); loc. vieilli femme de mauvaise vie axloqiy buzuq ayol; mauvais ange iblis; mauvais génie iblis9. qahri qattiq, shafqatsiz, berahm, qahrli, zolim, adolatsiz, yaramas, ichi qora, fam. razil, qabih, yaramas, pastkash, ablah; il est mauvais comme une teigne, comme la gale yaramas odam, palid10. zaharxanda, shafqatsiz, birovga yomonlik tilaydigan, ichi qora, badxoh, dushman; un rire mauvais, une joie mauvaise zaharxanda shodlik; mauvais traitements shafqatsiz muomalalarII adv. sentir mauvais sasimoq, yomon hid taratmoq; il fait mauvais ob-havo yomonIII n.1. yomon odam; vx. le mauvais iblis, shayton, jin2. nm. yomonlik; le bon et le mauvais yaxshilik va yomonlik. -
9 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
10 mollir
vi.1. bo‘shashmoq, holsizlashmoq, zaiflashmoq, darmonsizlashmoq, susaymoq; sentir ses jambes mollir de fatigue oyoqlarining charchoqdan holsizlanganligini his qilmoq2. yumshamoq, mayinlashmoq3. bo‘shashmoq, yumshamoq, pasaymoq, tushmoq, sustlashmoq, qaytmoq; courage qui mollit pasayayotgan jasurlik; sa résolution a molli uning qarori bo‘shashdi4. fam. bo‘shashmoq, taraddudlanib qolmoq, popigi pasaymoq, hovridan tushmoq (odam). -
11 perdu
-ueadj.1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan. -
12 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
13 plomb
nm.1. qo‘rg‘oshin, qulom; soldats de plomb qo‘rg‘oshin, qalayi soldatchalar; mine de plomb grafit; lourd comme du plomb qo‘rg‘oshinday og‘ir; loc. avoir du plomb dans l'estomac oshqozonida tosh osilib turganday; n'avoir pas de plomb dans la tête yengiltak bo‘ lmoq; ça lui mettra du plomb dans la tête bu uning aqlini joyiga keltirib qo‘yadi; du plomb, en plomb zil, zil-zambil; avoir, se sentir des jambes en plomb oyoqlari zil-zambil bo‘ lmoq; sommeil de plomb dong qotib uxlash, chuqur uyqu; un soleil de plomb lovullatayotgan quyosh2. chuqurlikni o‘ lchash uchun foydalaniladigan uchiga qo‘rg‘oshin bog‘langan arqon3. sochma o‘q, pitra4. qarmoqtosh5. plomba; qo‘rg‘oshin tamg‘a6. plomb fusible ou ellipt. plomb probka, elektr quvvatining oshib ketishidan saqlagich; les plombs ont sauté probkalar kuyib qoldi; loc.fig.fam. péter les plombs joni chiqmoq; jini qo‘zimoq; loc.adv. à plomb tik, tikkasiga; fil à plomb shoqul. -
14 plume
nf.1. pat, par; gibier à plume et gibier à poil ov parrandasi va ov hayvoni; loc.fam. voler dans les plumes de qqn. birovning ustiga tashlanmoq; fam. perdre ses plumes sochi tushib ketmoq; y laisser, perdre des plumes zarar ko‘rmoq; léger comme une plume patday yengil; se sentir léger comme une plume xushchaqchaq bo‘lmoq; inv. poids plume yengil vaznli bokschi2. pat, par (bezak va boshqa maqsadda ishlatilgan); chapeau à plumes pat qadalgan shlapa; lit de plume par to‘shak; fam. se mettre dans les plumes ko‘rpaga kirib yotmoq3. pero (yozuv quroli); plume d'oie g‘oz patidan qilingan pero; un stylo à plume ou un stylo plume peroli avtoruchka4. qalam; vivre de sa plume o‘z qalami evaziga yashamoq. -
15 ravaler
vt. tozalamoq, ta'mirlamoq, qirmoq, suvog‘ini tushirmoq; ravaler un mur devorni ta'mirlamoq.I vt.litt. kamsitmoq, yerga urmoq, xo‘rlamoq, pasaytirmoq; ravaler la dignité humaine inson qadrini yerga urmoq; se sentir ravalé au rang d'une bête o‘zini hayvon darajasiga tushirilganday his qilmoqII se ravaler vpr. kamsitilmoq, yerga urilmoq, xo‘rlanmoq, pasaytirilmoq.vt.1. qayta yutmoq, og‘zidagini yutmoq; ravaler sa salive so‘lagini yutmoq; loc. faire ravaler à qqn. ses paroles biror kishini o‘z so‘zini qaytarib olishga majbur qilmoq2. ichiga yutmoq, ko‘rsatmaslik; ravaler sa colère, son dégoût g‘azabini, nafratini ichiga yutmoq. -
16 ravigoter
vt.fam. kuch baxsh etmoq, bardam qilmoq, dalda bermoq, tasalli bermoq, ruhlantirmoq; un air frais qui vous ravigote sizni bardam qilayotgan sof havo; se sentir tout ravigoté o‘zini butunlay kuchga to‘lgan his qilmoq. -
17 reléguer
vt.1. surgun qilmoq, jo‘natib yubormoq; narsa olib borib qo‘ymoq, yashirib qo‘ymoq; reléguer un objet au grenier biror narsani omborxonaga yashirib qo‘ymoq2. fig. keyingi o‘ringa, orqaga surmoq; paslatmoq; on l'a relégué dans une fonction subalterne uni past ishga o‘tkazishdi; se sentir relégué au second plan o‘zini ikkinchi darajada qoldirilgan his qilmoq. -
18 renaître
vt.1. litt. renaître à qaytmoq; qayta kelmoq; renaître à la vie hayotga qaytmoq2. o‘ziga kelmoq, qayta tug‘ilmoq; se sentir renaître o‘zini qayta tug‘ilganday his qilmoq; loc. renaître de ses cendres qayta jon kirmoq3. qayta paydo bo‘lmoq, qayta jonlanmoq (narsa); l'espoir renaît qayta ishonch paydo bo‘lyapti; faire renaître le passé o‘ tmishni jonlantirmoq; tout renaît au printemps bahorda hamma narsa jonlanadi. -
19 roussi
nm. kuyindi hidi; loc. sentir le roussi latta hidi kelmoq, ishlar yomon bo‘lmoq. -
20 veine
nf.1. vena, ko‘ktomir; veine faciale yuz venasi; veine porte qopqa venasi; s'ouvrir les veines tomirini qirqmoq (o‘z joniga suiqasd qilish maqsadida); il n'a pas de sang dans les veines yuraksiz, qo‘rqoq2. tomir (yer po‘stlog‘ining birorta tog‘ jinsi bilan to‘lgan yorig‘i)3. taram-taram yo‘l, chiziq (yog‘och, marmar kabilarda)4. tomir (barglardagi)5. ilhom, qobiliyat, iste'dod; en veine de moyil, beriluvchan; en veine de plaisanterie hazilga moyil6. fig. baxt, omad, muvaffaqiyat; coup de veine omad; une veine de cocu, de pendu favqulodda, kamdan-kam keladigan omad; avoir de la veine omadi kelmoq, tolei kelmoq; se sentir en veine dimog‘i chog‘ bo‘lmoq, yaxshi kayfiyatda bo‘lmoq.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
sentir — [ sɑ̃tir ] v. tr. <conjug. : 16> • 1080; lat. sentire I ♦ 1 ♦ Avoir la sensation ou la perception de (un objet, un fait, une qualité). ⇒ percevoir. REM. Ne s emploie pas pour les sensations auditives. « Pour sentir sur leurs paumes la… … Encyclopédie Universelle
sentir — Sentir. v. a. Recevoir quelque impression dans les sens. Il ne se dit guere que de l odorat, de l attouchement & du goust. Sentir le froid. sentir du froid. sentir le chaud. sentir du chaud. sentir des fleurs. dés que j ay gousté de ce pasté, j… … Dictionnaire de l'Académie française
sentir — Sentir, Sentire. Sentir aucunement, Subsentire. Qu on ne peut sentir, Insensibilis. Facile à sentir, et qui sent facilement, Sensibilis, vel Sensilis. Je me sens bien souvent de cette maladie quand le temps se change, Admoneor saepe hoc morbo. B … Thresor de la langue françoyse
sentir — verbo transitivo 1. Percibir (una persona) [una sensación] a través de los sentidos: Él sintió el roce de la seda en sus manos. 2. Percibir (una persona) … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
sentir — es el modelo de su conjugación. Infinitivo: Gerundio: Participio: sentir sintiendo sentido Indicativo presente imperfecto pretérito futuro condicional yo tú él, ella, Ud. nosotros vosotros ellos, ellas, Uds. siento sientes siente sentimos… … Wordreference Spanish Conjugations Dictionary
sentir — v. tr. 1. Perceber por um dos sentidos; ter como sensação. 2. Perceber o que se passa em si; ter como sentimento. = EXPERIMENTAR 3. Ser sensível a; ser impressionado por. 4. Estar convencido ou persuadido de. = ACHAR, CONSIDERAR, JULGAR, PENSAR 5 … Dicionário da Língua Portuguesa
sentir — sentir(se) 1. ‘Experimentar [una sensación]’, ‘percibir [algo] por los sentidos, especialmente por el oído o el tacto’, ‘percibir(se) en un determinado estado o situación’ y ‘lamentar’. Verbo irregular: v. conjugación modelo (→ apéndice 1, n.º… … Diccionario panhispánico de dudas
sentir — se de ele sentiu se das palavras que lhe dirigiste. sentir que senti que me observavam … Dicionario dos verbos portugueses
sentir — Percibir a través de un órgano de los sentidos. Diccionario Mosby Medicina, Enfermería y Ciencias de la Salud, Ediciones Hancourt, S.A. 1999 … Diccionario médico
Sentir — [arabisch], Hadjouj … Universal-Lexikon
sentir — (san tir), je sens, tu sens, il sent, nous sentons, vous sentez, ils sentent ; je sentais ; je sentis ; je sentirai ; je sentirais ; sens, qu il sente, sentons, sentez ; que je sente, que nous sentions, que vous sentiez ; que je sentisse ;… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré