-
1 madidus
mădĭdus, a, um [st2]1 [-] mouillé, humide. [st2]2 [-] imbibé, imprégné, teint. [st2]3 [-] enivré, ivre. [st2]4 [-] amolli par la cuisson, cuit à point. [st2]5 [-] tendre, ramolli, gâté, pourri, corrompu. [st2]6 [-] imbu de, imprégné de. - madidus (vino): ivre. - vestis cocco madida, Mart.: vêtement teint en écarlate. - madidi dies, Mart.: jours de bombance (où l'on boit beaucoup). - madidus Minervae artibus, Mart.: imbu des arts de Minerve.* * *mădĭdus, a, um [st2]1 [-] mouillé, humide. [st2]2 [-] imbibé, imprégné, teint. [st2]3 [-] enivré, ivre. [st2]4 [-] amolli par la cuisson, cuit à point. [st2]5 [-] tendre, ramolli, gâté, pourri, corrompu. [st2]6 [-] imbu de, imprégné de. - madidus (vino): ivre. - vestis cocco madida, Mart.: vêtement teint en écarlate. - madidi dies, Mart.: jours de bombance (où l'on boit beaucoup). - madidus Minervae artibus, Mart.: imbu des arts de Minerve.* * *Madidus, pen. cor. Adiectiuum, Cui opponitur Siccus. Plin. Mouillé, Moite. -
2 madidus
mădĭdus, a, um, adj. [madeo], moist, wet, soaked, drenched (rare until after the Aug. per.).I.Lit.A.In gen.: fasciculus epistolarum aquā madidus, * Cic. Q. Fr. 2, 12, 4:* (β).spiritus,
Plin. 31, 7, 39, § 79:madidi myrrhā capilli,
Ov. M. 5, 53:madidis Notus evolat alis,
id. ib. 1, 264; cf. Luc. 1, 219 Cort.:genae,
i. e. bedewed with tears, Ov. A. A. 1, 660:comae,
moistened with unguents, id. H. 14, 30:fossae,
wet, abounding in water, id. Tr. 5, 6, 37:palus,
id. A. A. 1, 554:lacus,
Mart. 4, 44, 2:Juppiter,
i. e. Pluvius, id. 7, 36, 1:ver,
rainy, Juv. 9, 51. —With gen.:B.rosas madidas divini roris et nectaris video,
App. M. 4, p. 143.—In partic.1.Dyed:2.vestis cocco madida, vel murice tincta,
Mart. 5, 23, 5. —Drunk, intoxicated:C.madidus vino,
Plaut. Aul. 3, 6, 36:faciam ut sit madidus sobrius,
id. Am. 3, 4, 18:cum peteret matellam madidus,
Mart. 6, 89, 2; 9, 23, 11:illum madidum, nihili incontinentem, etc.,
a drunkard, sot, Plaut. As. 5, 2, 9:molli luxu madefacta meroque,
Sil. 12, 18:dies,
i. e. spent in drinking, Mart. 14, 1, 9:Tarentum,
full of drunkenness, Juv. 6, 297. —Transf., soft, boiled soft, sodden, soaked:II.madidiora lenticula,
Plin. 27, 5, 21, § 38:madida quae mihi apposita in mensam,
Plaut. Men. 1, 3, 29; id. Pers. 1, 3, 14:cicer,
Mart. 1, 42, 6; 10, 48, 12:siliginis offas accipere et madidae,
Juv. 6, 473:tabe jecur madidum,
putrid, corrupt, Luc. 1, 621.—Trop.* A.Soft, weak: madida memoria, Caecil. ap. Prisc. p. 699 P. (Com. Rel. v. 31 Rib.).—B. -
3 madidus
madidus, a, um (madeo), naß, feucht, I) eig.: A) im allg.: fasciculus epistularum totus aquā madidus, Cic.: madidi lacrimis ocelli, Ov.; u. so bl. madidi ocelli, Ov.: genae, tränende, Ov.: comae, mit Salben benetzte, Ov.: radix suco madida, voll, Plin.: poet., vestis cocco madida, getränktes, gefärbtes, Mart.: prägn., fossa, nasser, wasserreicher, Ov.: Iuppiter, d.i. I. Pluvius, Mart. – mit Genet., rosae madidae divini roris et nectaris, Apul. met. 4, 2. – B) insbes.: 1) naß, begossen = betrunken, ein Trunkenbold, mit u. ohne vino, Plaut., Sen. u.a. (s. Drak. Sil. 12, 18): madidus satis a vino, Paul. ex Fest.: quasi homo madidus a vino, Vulg.: oculi vino madidi, Rut. Lup.: prägn., dies, an dem tüchtig getrunken wird, Mart. – 2) prägn.: a) weich, madidiora semina, Plin.: v. Speisen, weich gekocht, gar, mürbe, Plaut. u. Apic. (s. Schuch Apic. 8, 395). – b) verdorben, faul, iecur tabe madidum, Lucan. 1, 621. – II) übtr.: 1) weich, schlaff, memoria, Caecil. com. 31. – 2) voll-, erfüllt von etw., artibus, Mart.: iocis, Mart.
-
4 madidus
madidus, a, um (madeo), naß, feucht, I) eig.: A) im allg.: fasciculus epistularum totus aquā madidus, Cic.: madidi lacrimis ocelli, Ov.; u. so bl. madidi ocelli, Ov.: genae, tränende, Ov.: comae, mit Salben benetzte, Ov.: radix suco madida, voll, Plin.: poet., vestis cocco madida, getränktes, gefärbtes, Mart.: prägn., fossa, nasser, wasserreicher, Ov.: Iuppiter, d.i. I. Pluvius, Mart. – mit Genet., rosae madidae divini roris et nectaris, Apul. met. 4, 2. – B) insbes.: 1) naß, begossen = betrunken, ein Trunkenbold, mit u. ohne vino, Plaut., Sen. u.a. (s. Drak. Sil. 12, 18): madidus satis a vino, Paul. ex Fest.: quasi homo madidus a vino, Vulg.: oculi vino madidi, Rut. Lup.: prägn., dies, an dem tüchtig getrunken wird, Mart. – 2) prägn.: a) weich, madidiora semina, Plin.: v. Speisen, weich gekocht, gar, mürbe, Plaut. u. Apic. (s. Schuch Apic. 8, 395). – b) verdorben, faul, iecur tabe madidum, Lucan. 1, 621. – II) übtr.: 1) weich, schlaff, memoria, Caecil. com. 31. – 2) voll-, erfüllt von etw., artibus, Mart.: iocis, Mart. -
5 madidus
madidus madidus, a, um мокрый, влажный -
6 madidus
madidus madidus, a, um влажный -
7 madidus
madidus adj. [MAD-], moist, wet, soaked, drenched: fasciculum epistularum aquā: vestis, V.: genae, i. e. bedewed with tears, O.: comas, moistened with unguents, O.: ver, rainy, Iu.: auro glaebae, saturated, O.— Drunk, intoxicated: Tarentum, full of drunkenness, Iu.— Soft, boiled, sodden, soaked: siligo, Iu.* * *madida, madidum ADJwet, moist; dripping, juicy; sodden, drenched; drunk, tipsy; steeped in -
8 madidus
a, um [ madeo ]1) мокрый, влажный (vestis V; genae O); струящийся (aqua C; lacrimis O)2) полный влаги, сочный ( radix suco madida PM)fossa madida O — ров, наполненный водойm. Juppiter M — дождливое небо3) пропитанный, окрашенный ( vestis cocco madida M)4) изобилующий, богатый (jocis, artibus M)5) (тж. m. vino Pl) пьяный, хмельной Pl, Sen etc.; проводимый в попойке ( dies M)6) мягкий, размягчённый ( semen PM); разваренный ( sincipitamenta porcīna Pl)7) расплывшийся, т. е. сгнивший ( jecur tabe madĭdum Lcn)8) ослабевший ( memoria Caec) -
9 madidus
wet, moist, soaked, boiled, soft, drunk, dyed, steeped. -
10 Blaesus
I ī m.Блез, cognomen в родах Юниев и Семпрониев TII blaesus, a, um (греч.)1) пришепётывающий, шепелявый (lingua, sonus O)2) запинающийся, с заплетающимся языком (madidus et b. J) -
11 madide
-
12 madido
āvī, ātum, āre [ madidus ]1) мочить, увлажнять (madidata spongia Ap)3) быть мокрым ( madidantes — v. l. madidatae — pennae Cld) -
13 semimadidus
sēmi-madidus, a, umнаполовину мокрый, влажный ( ager Col) -
14 aestuo
aestuo, āvi, ātum, āre (aestus), infolge heftiger innerer Hitze wallen, brausen, I) v. Feuer u. seiner Wirkung: a) v. Feuer, auflodern, aufbrausen, aestuat ignis, Verg. u. Ov. – b) v. der Wirkung des Feuers, von Sachen = vor Hitze wallen, strudeln, kochen, heiß-, schwül sein, dum scribilitae aestuant, Plaut.: ventis pulsa aestuat arbor, erhitzt sich, Lucr.: exustus ager morientibus aestuat herbis, Verg.: nebulā ingens specus aestuat atrā, Verg.: tempus, quo torridus aestuat aër, Prop.: sole aestuante, Col. – v. leb. Wesen = Hitze empfinden, Hitze haben, erhitzt-, heiß sein, vor Hitze glühen (Ggstz. algere), algendo, aestuando, Cic.: sub pondere aestuat arboreo, Ov.: si dixeris »aestuo«, sudat, Iuven.: boves si aestuaverint, Col. – II) v. Flüssigkeiten u. dgl., 1) eig.: a) v. der Wasserflut, wallen u. branden, schäumend wogen, gurges aestuat, Verg.: Maura semper aestuat unda, Hor. – im Bilde, quasi aestuantis (wie Ebbe u. Flut auf- u. niedersteigenden) animae iter, Gell.: confertis aestuat in foribus, von einer wogenden Menschenmenge, Prud. – b) v. gärenden Flüssigkeiten, gären, interea teneris tepefactis in ossibus umor aestuat, Verg.: vina aestuantia, Pallad.: stomachus frequenter aestuans erat, stieß auf, Plin. ep. 6, 16, 19 ed. Keil (vulg. interaestuans). – 2) übtr., vom Gemüte: a) leidenschaftlich aufgeregt wogen, in leidenschaftli cher-, heftiger Bewegung sein, weder ein noch aus wissen, nicht zur Ruhe kommen können, (s. Oud. Schol. in Cic. ep. p. 169), ut desiderio te nostri aestuare putarem, Cic.: nobilitas invidiā aestuabat, Sall.: Domitianus aestuabat ingenti invidiā, kochte furchtbar vor Grimm, Plin. ep.: aestuat ingens uno in corde pudor mixtoque insania luctu, Verg. – bes. vor Liebe, rex in illa aestuat, glüht von Liebe zu ihr, Ov. met. 6, 490: aestuet ut nostro madidus conviva ministro, Mart. 9, 22, 11. – u. vor Begierde, aestuat in aurum, brennt vor Gier nach G., Claud. Eutr. 1, 191: m. folg. Infin., stabulis minari aestuat, Claud. III. cons. Hon. 82. – b) in sorglicher Unruhe auf- u. niederwogen, verlegen hin- u. herschwanken, in ängstlicher Besorgnis-, sorglicher Unruhe sein (s. Benecke Iustin, 1, 10, 15), magnis aerumnarum procellis aestuat, Apul.: aestuabat dubitatione, Cic.: in eo aestuavi diu, dabei habe ich mir lange den Kopf zerbrochen, Cic. ad Att. 7, 13 a, 1 (5) M.: sic anceps inter utrumque animus aestuat, Quint.: unpers. m. folg. indir. Fragesatz, aestuatum est in conciliis deorum, quisnam modis etc., Arnob. 5, 11 in.
-
15 immadido
im-madido, āre (in u. madidus), benetzen, befeuchten, Ambros. de exc. fratr. 2, 12; in Luc. 7. § 20.
-
16 immadidus
immadidus, a, um (in u. madidus) = ενυγρος, wasserreich, naß, Avien. progn. 84.
-
17 madide
madidē, Adv. (madidus), feucht, naß, madere, übernaß sein = stark betrunken sein, Plaut. Pseud. 1297.
-
18 madido
madido, āvī, ātum, āre (madidus), feucht machen, benetzen, Claud., Apul. u.a. – insbes., betrunken machen, Arnob. 5, 1 u. 11.
-
19 semimadidus
sēmi-madidus, a, um, halbnaß, ager nimbis exiguis sem., Colum. 2, 4, 5.
-
20 durchnässen
durchnässen, madefacere. madidum reddere. – perfundere (über u. über begießen, z.B. ein zarter Regen durchnäßte alles, umor perfudit omnia). – ganz d., totum madidum reddere; permadefacere: durchnäßtwerden, madefieri (z.B. pluviā, imbre); madidum reddi (aquā, sudore etc.): ganz d. werden, permadescere: durchnäßt fein, madere; madidum od. madefactum esse (z.B. imbre). – durchnäßt, aquā madidus (z.B. litterae): von einem Regenschauer ganz durchnäßt, obrutus nimbo (z.B. miles).
См. также в других словарях:
Pterostichus madidus — Pterostichus madidus … Wikipédia en Français
Pterostichus — Pterostichus … Wikipédia en Français
Pterostichus — Pterostichus … Wikipédia en Français
Ptérostichus — Pterostichus Pterostichus … Wikipédia en Français
Entoloma bloxamii — Entoloma bloxamii … Википедия
moite — (moi t ) adj. 1° Un peu humide. • Ces bergers... Tout moites de leur sang comme moi de mes larmes, RÉGNIER Dial.. • La fraîcheur du matin n avait plus rien de moite ni de piquant, BALZ. le Prince, avant propos.. • On sent une chaleur… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Emanate — Em a*nate, v. i. [imp. & p. p. {Emanated}; p. pr. & vb. n. {Emanating}.] [L. emanare, emanatum, to emanate; e out + manare to flow, prob. for madnare, and akin to madere to be wet, drip, madidus wet, drenched, drunk, Gr. ?, ?, wet, ? to be wet,… … The Collaborative International Dictionary of English
Emanated — Emanate Em a*nate, v. i. [imp. & p. p. {Emanated}; p. pr. & vb. n. {Emanating}.] [L. emanare, emanatum, to emanate; e out + manare to flow, prob. for madnare, and akin to madere to be wet, drip, madidus wet, drenched, drunk, Gr. ?, ?, wet, ? to… … The Collaborative International Dictionary of English
Emanating — Emanate Em a*nate, v. i. [imp. & p. p. {Emanated}; p. pr. & vb. n. {Emanating}.] [L. emanare, emanatum, to emanate; e out + manare to flow, prob. for madnare, and akin to madere to be wet, drip, madidus wet, drenched, drunk, Gr. ?, ?, wet, ? to… … The Collaborative International Dictionary of English
Madid — Mad id, a. [L. madidus, fr. madere to be wet.] Wet; moist; as, a madid eye. [R.] Beaconsfield. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
List of ground beetle (Carabidae) species recorded in Britain — The following is a list of the ground beetles recorded in Britain, organised by subfamily ( inae enddings) and by tribe ( ini endings). For other beetle families, see the main list of beetle species recorded in Britain.Cicindelinae* Cicindela… … Wikipedia