-
21 høre
jeg har hørt hende synge ich habe sie singen hören ( oder gehört);hør, hvad var det? horch, was war das?;hør nu her! hör mal (zu)!;hør!, (det er) hørt! Zuruf: sehr richtig!;jeg har aldrig hørt mage! so was habe ich ja noch nie gehört!; unerhört;den, der ikke vil høre, må føle wer nicht hören will, muss fühlen;det lader sig høre das lässt sich hören;som det sig hør og bør wie es sich gehört;høre ad, høre sig for sich erkundigen, nachfragen;høre efter hinhören, zuhören;jeg måtte høre for det es wurde mir vorgeworfen;(ikke) lade høre fra sig (nichts) von sich hören lassen;høre hen, høre hjemme hingehören;høre ind under, høre med til (mit) dazugehören;høre op aufhören;høre sammen zusammengehören;høre til ngt. zu etwas gehören;der hører mod til dazu gehört Mut;det hører fortiden til das gehört der Vergangenheit an;det hører sig til es gehört sich -
22 se
se [seːˀ] <så; set> v/i sehen, blicken, schauen, gucken; ersehen; v/t sehen; erblicken, schauen;se, se! sieh mal an!;der kan du (bare) se! siehst du!;se (så) at komme væk! fam mach, dass du fortkommst!;vi må se at få det gjort wir müssen (zu)sehen, dass es fertig wird;lade sig se sich blicken lassen;se ad nachsehen, nachschauen;se sine folk an erst mal sehen, mit wem man es zu tun hat;se tiden an abwarten, die Dinge auf sich zukommen lassen;se bort fra ngt. von etwas absehen;se efter nachsehen;se sig for sich vorsehen;se igennem durchsehen;se sig om sich umsehen;se op aufblicken;se på zusehen, zugucken;se til zusehen;se til børnene nach den Kindern sehen;se til, at du kommer væk! mach, dass du fortkommst!;have meget at se til viel zu tun haben, fam viel um die Ohren haben;se sig tilbage sich umsehen, zurückblicken;vi ses ofte wir sehen uns oft -
23 om
I præposition1. om, omkring, rundt om2. om (tid)3. om (indhold, emne, mål)4. angående5. i udtryk, hvor ord som fx kold/varm forekommer sammen med kropsdele6. i udtryk med fx højre/venstre, øst/vestStäll dig till höger om mig!
II adverbiumStil dig til højre for mig!
1. om, omkring, rundt, forbiDu får inte köra om här!
Du må ikke overhale her!
Vänd om innan det är för sent!
Vend om, før det er for sent!
2. om igen, på nyEyvind Johnsons "Strändernas svall" vill jag gärna läsa om
Eyvind Johnsons "Brændingens brus" vil jeg gerne læse igen (E.J. 1900-74; nobelpris 1974)
3. til fordel for nogen/nogetIII konjunktionAtter og atter, flere gange efter hinanden
1. hvisHör nu på här flickor, ni kan om ni verkligen vill!
Hør nu piger, I kan hvis I virkelig vil!
2. hvorvidtVi spørger os selv, hvorvidt regeringen vil protestere imod den russiske udtalelse
3. udtryk for ønske/håbOm jag bara hade vetat det!
Gid jeg havde vidst det!
Om inte om hade varit...
Hvis bare ikke der havde været lige det problem...
-
24 om
I præposition1. om, omkring, rundt om2. om (tid)3. om (indhold, emne, mål)4. angående5. i udtryk, hvor ord som fx kold/varm forekommer sammen med kropsdele6. i udtryk med fx højre/venstre, øst/vestStäll dig till höger om mig!
Stil dig til højre for mig!II adverbium1. om, omkring, rundt, forbiDu får inte köraomhär!
Du må ikke overhale her!Vänd om innan det är för sent!
Vend om, før det er for sent!2. om igen, på ny"Jag tror jag får tänkaom
Eyvind Johnsons "Strändernas svall" vill jag gärna läsaom
Eyvind Johnsons "Brændingens brus" vil jeg gerne læse igen (E.J. 1900-74; nobelpris 1974)3. til fordel for nogen/nogetJeg kan godt li´ din datter og vil gerne passe (på) hende i sommerSærlige udtryk:Atter og atter, flere gange efter hinandenIII konjunktion1. hvisHör nu på här flickor, ni kan om ni verkligen vill!
Hør nu piger, I kan hvis I virkelig vil!2. hvorvidtVi spørger os selv, hvorvidt regeringen vil protestere imod den russiske udtalelse3. udtryk for ønske/håbOm jag bara hade vetat det!
Gid jeg havde vidst det!Særlige udtryk:Om inte om hade varit...
Hvis bare ikke der havde været lige det problem... -
25 en
om en 14 dage etwa in 14 Tagen;en tre-fire stykker etwa drei bis vier (Stück)en og en er to eins und eins ist zwei;en ad gangen je(weils) einer, einzeln, immer nur einer auf einmal, einer nach dem anderen;én af mine elever einer meiner Schüler ( oder einer von meinen Schülern); eine meiner Schülerinnen ( oder eine von meinen Schülerinnen);én af delene eins von beiden;den ene efter den anden einer nach dem anderen;den ene dumhed efter den anden eine Dummheit nach der anderen;en efter en einer nach dem anderen;en for en einzeln, einer nach dem anderen;én gang for alle ein für alle Mal;alle som én alle wie ein Mann;om én og en halv time in eineinhalb Stunden;klokken er ét es ist eins ( oder ein Uhr);linie (nummer) ét Linie f (Nummer f) eins;med ét auf einmal, plötzlich;mit ét og alt mein Ein und Alles;ud i ét einteilig;komme ud på ét auf dasselbe hinauslaufen;i ét væk in einem forten eller anden (irgend)jemand;en sær én ein sonderbarer Kauz -
26 gång
gång [ɡɔŋ]1. (-en) Gehen n; Gang (gångart f) m; Fahrt f; (Ver-)Lauf m;sätta i gång in Gang bringen, starten;sätta i gång en motor einen Motor anlassen;vara i gång in Gang ( TECH Betrieb) sein;i full gång in vollem Gange;under samtalets gång im Laufe des Gesprächs;världens gång der Lauf der Welt;låta saken ha sin gång den Dingen ihren Lauf lassen2. (-en; -ar) Gang m, Weg m3. (-en; -er) Mal n;en gång i tiden einst;en gång till noch einmal;en och annan gång ab und zu;en gång för alla ein für alle Mal;en annan gång ein andermal;gång efter annan, gång på gång ein um das andere Mal; immer wieder;den gången damals;denna gång diesmal;ett par gånger ein paarmal;flera gånger mehrmals, mehrere Male;många gånger oft, viele Male;mången gång manchmal;någon gång einmal, jemals;några gånger einigemal, einige Male;nästa gång nächstes Mal, das nächste Mal;på en gång auf einmal;för första (andra) gången zum ersten (zweiten) Mal;för en gångs skull ausnahmsweise einmal, das eine Mal;två gånger zweimal;två åt gången je zwei;var gång han kommer jedesmal, wenn er kommt -
27 STANDA
* * *(stend; stóð, stóðum; staðinn), v.1) to stand, opp. to sitja or liggja (hann stóð við vegginn);koma standandi niðr, to come down on one’s feet;skal mik niðr setja standanda, in a standing position;standa fast, to stand fast;standa höllum fœti, to stand slanting;2) to stand, stick (G. skaut svá fast niðr skildinum, at hann stóð fastr í jörðunni);sveininum stóð fiskbein í hálsi, the bone stuck in his throat;3) to stand, remain;borð stóðu, stood, were not removed;4) to stand, be situated (bœr einn stóð skamt frá þeim);5) to stand still, rest, pause (stóð þá kyrrt nökkura hríð);verðr hér fyrst at standa sagan, the story must stop here for the present;6) to last (hafði lengi staðit bardaginn);7) to befit, become (konungr kvað þat eigi standa, at menn lægi svá);ekki stendr þér slíkt, it does not befit thee;8) to stand in a certain way, project, trend (fjögur horn ok stóðu fagrt, hit þriðja stóð í lopt upp);stendr inn straumrinn, the tide (current) stands in;blóðbogi stóð ór hvárutveggja eyranu, a stream of blood gushed out of both his ears;kallar hann betr standa veðrit at fara landhallt, that the wind stands better for making land;stóð vindr af landi, the wind blew from the land;standa grunnt, to be shallow (vinátta okkur stendr grunnt);9) to touch;standa grunn, to stick on the ground (örkin stóð grunn);10) to catch, overtake (hann drap menn Eiríks konungs, hvar sem hann stóð þá);standa e-n at e-u, to catch one doing a thing (ef maðr verðr at því staðinn, at hann meiðir smala manna);11) to stand, endure, bear (standa e-t or e-u);12) to press, urge, trouble (elli stóð Hárek);hvat stendr þik, what ails thee?13) to weigh so much (gullhringr, er stóð mörk);14) to stand by one, side with one, with dat.;mikils er vert, hversu fast N. stendr þér um alla ráðagerð, how close N. stands by thee in all counsel;15) with preps.:standa af e-u, to proceed from, be caused by (opt stendr illt af kvenna hjali);vil ok ek eigi, at af mér standi brigð okkarrar vináttu, nor do I wish to be the cause of a breach in our friendship;standa af e-u við e-n, to give up, cede to one;impers., segir hann honum, hvernig af stóð um ferð hans, how the matter stood as to his journey;standa at e-m, to attack (var við sjálft, at þeir mundu standa at prestinum);to stand by one, on one’s side (ek veit eigi víst, hvaðan G. inn ríki stendr at);standa á e-u, to stand on, insist on (statt ei á því, er þér er bannat);impers., stendr á illu einu með þeim, they are on very bad terms;standa á e-m, to hang over one (sú skóggangssök, er á þér stendr); to refer to (þat heilræði stóð upp á þenna sama sendiboða);standa eptir, to remain, be left;standa fyrir e-u, to stand in the way of (þeir kváðu geip hennar ekki skyldu standa fyrir þingreið þeira);standa e-m fyrir þrifum, to stand in the way of one’s thriving;to stand before one, protect one (vér skulum Egil af lífi taka, en hlífa engum, er fyrir honum vill standa);standa hjá e-m, to stand by one, assist one;standa í e-u, to be engaged in, busied with (standa í bardögum, einvígum, málum, kvánbœnum);impers., stendr í deilu með þeim, there is a quarrel between them;standa með blóma, to be in a flourishing condition;standa móti (á móti, í móti) e-u, to stand against;standa saman, to stand together, be gathered, amassed (þar stóð auðr mikill saman);standa til e-s, to tend towards;standa til umbótar, to stand for mending, need it;sem bœn yður stendr til, as your prayer tends to;eptir þeim efnum, sem honum þœtti til standa, according to the merits of the case;eptir því sem lög stóðu til, as the law was (taka þeir allir við bótum, sem lög stóðu til);impers., stendr til e-s, it is to be expected, feared (til langra meina mun standa, ef);standa e-m til e-s, to assist, help one (B. segir, hversu Ó. hafði honum til staðit);standa undan, to be lacking (mikit stendr undan við hann í vinfenginu);standa vel undir e-t, to support well, back it up well (munu margir vel undir þat standa);standa undir e-m, to be in one’s possession, keeping (féit stendr undir honum);standa upp, to stand up from a seat (þá stóð S. upp ok mælti hátt); to rise from bed (standa upp ok klæðast); to be left standing (fimm einir menn stóðu upp á skipinu);standa uppi, to be left standing (K. hinn auðgi flýði ok allt lið hans, þat er uppi stóð; hús þau, er uppi stóðu);to be laid up ashore, of a ship (stigu þeir á skip þat, er þar hafði uppi staðit um vetrinn);of a corpse, to lie on the bier (lík Kjartans stóð uppi í viku í Hjarðarholti);of a bow, to be kept bent (boginn má eigi einart uppi standa);standa við e-u, to withstand (víkingar svá harðfengir, at ekki stendr við);impers., stendr við e-t, it is on the verge of (þeir áttu svá harða leika, at við meiðingar stóð);standa yfir e-u, to be present at (heldr vildi hann þenna kjósa en standa yfir drápi Þorgils frænda síns); to extend (þar er þeira ríki stendr yfir);standa yfir, to stand over, last (hversu lengi skal fjárbón sjá yfir standa?);í þessum griðum ok svardögum, sem yfir standa, which now stand, are in force;16) refl., standast.* * *pres. stend, stendr, stöndum, standit, standa; pret. stóð, stótt, stóttú (mod. stóðst, stóðstú), stóð, pl. stóðum; subj. stæði; imperat. statt, stattú (cp. stand-þú); part. staðinn; pret. infin. stóðu = stelisse, Fms. vi. (in a verse); a medial form, pres. stöndumk (= stat mihi), Fm. 1. Kormak; pret. stóðumk (= stabant mihi), Hm. 106: with neg. suff. stóð-k-at, Fas. iii. 22 (in a verse). [Common to all Indo-Germ. languages.]A. To stand; þó at hann gangi eðr standi áðr, Grág. ii. 95; hann stóð við vegginn, … stóð á víxl fótunum, Sturl. ii. 158; standa höllum fæti, Nj. 97; koma standandi niðr, to come down standing (after a leap), 85, Grág. ii. 110; skal mik niðr setja standanda, in a standing position, Ld. 54; munkr er eigi mátti standa á bænum ok reikaði, Greg. 62; standa á götu e-s, Nj. 109; standa fast, to stand fast, 92; standa frammi, to stand, be on one’s feet, Fms. vii. 85; s. fyrir dómstóli keisarans, 656 C. 19; s. fyrir manni, to stand before a man, so as to screen him, Grág. ii. 12. 115, Eg. 357: s. hjá, to stand by, metaph. to assist, Fas. ii. 501: standa nær e-m, to stand near one, metaph. to back, Nj. 76; nær standa vinir Gunnars, 88.2. to stay; Egill stóð meðan ok beið þeirra, Eg. 483; statt ( stop) ok trú mér, 623. 17.3. to stand, stick; stóðu spjót þeirra ofan frá þeim, Nj. 253; at hann standi fastr í fönninni, 84; skildinum, svá at fastr stóð í vellinum, 262; öxin stóð á hamri, i. e. went through to the back, and stuck there, 165; sveininum stóð fiskbein í hálsi, the bone stuck in his throat, Blas. 40; ef nökkurum stendr bein í hálsi, 655 ix. B. 2: absol., það stendr í e-m, it sticks in one’s throat.4. to stand, remain; borð stóðu, stood, were not removed, Fms. vii. 144; skála þann sem enn stendr í dag, Þórð. 58 new Ed.; svá lengi sem heimrinn stendr, Rb. 64; skyli bú yðr standa ú-rænt, Nj. 208.5. to stand, be seated, placed;í þeim dal stendr kirkja, Greg. 57; kirkja sú er stendr í Reykja-holti, D. I. i. 476; bær einn stóð skamt frá þeim, Eg. 230; ór þeim sal er und þolli stendr … ask veit ek standa, … stóð fyrir norðan salr, sal veit hón standa, Vsp.; Lissibón stendr á Spáni, Fms. vii. 80; Narbón stendr vid Jórsala-haf, x. 85; öll þau fylki er í hans biskups-ríki stóðu, vii. 300; Illugastaði ok Hrafnagil er standa í Laxárdal, Dipl. v. 17; standa á bók, reikningi, skrá …, [Germ. es steht geschrieben], ii. 12, 13, Bs. i, passim. II. with prepp.; standa á e-u, to stand on, insist on, persevere in; statt eigi á því er þér er bannat, Mirm.; s. á illu ráði, id.; s. á hendi e-m, Nj. 88, Grág. i. 121 (see hönd); mest mundi á fyrir-mönnum standa, Nj. 106: to stand upon, s. á lögum, Js. 41; s. á rétti sínum, … standa á dómi e-s, to stand by, abide by:—s. gegn, á móti, to withstand, Hom. 7, Fms. ii. 36, 225, x. 401:—s. af e-u, to give up, Dan. afstaae, Fb. i. 523:—s. at, to help (at-stoð); hvaðan Guðmundr stendr at, … hvaðan sem hann stendr at, Nj. 214; þeim er þaðan standa at, 193:—s. eptir, to remain, N. G. L. i. 335, Fms. ii. 231, vi. 248, Grág. ii. 301, Eg. 202, Rb. 116, Hom. 12, Stj. 422 (eptir-stöðvar = arrears):—s. fyrir, to stand before, to stand in the way of a thing, Ísl. ii. 262, Fms. vi. 61, Grág. i. 140; s. e-m fyrir þrifum, Fms. ii. 154; s. e-m fyrir gleði, vii. 162; s. e-m fyrir svefni, Gísl. (in a verse); s. e-m fyrir ljósi, to stand in the way of one’s light; láta e-t s. fyrir kaupi, Nj. 17; láta s. fyrir kviðburði, 87; ef afl hefir staðit fyrir kvið þeirra, Grág. i. 53; þat á eigi fyrir málum at s., 106; eiðr Vermundar stóð fyrir, Fbr. 22; járni á hann fyrir at standa, N. G. L. i. 342; s. fyrir með eineiði, 346:—s. í e-u, to be deeply engaged in; s. í bardögum, einvígum, málum, stórmælum, kvánbænum, etc., Eg. 486, Ld. 262, Nj. 53, 224, 227, Ísl. ii. 216; standa í ábirgð, Dipl. v. 24; s. í þjónustu, Mar.:—standa saman, to stand together, put together in one place; þar stóðu saman fé mikil, Eg. 318; stóð úmegð mörg saman, Ísl. ii. 198; þar stóð auðr mikill saman, Ld. 124: to consist, Hom. 2:—s. undir e-u, to be subject to; s. undir prófi, Dipl. i. 6; féit stendr undir honum, is in his keeping, Grág. i. 395: standa undir með e-m, to support, Sturl. i. 20; s. vel undir e-t, to support well, back, Nj. 215, Fms. vii. 125; jarl stóð vel undir hans mál, viii. 282; munu margir vel undir þat s., to back it up well, Ó. H. 52:—standa upp, to stand up from a seat, Nj. 3, Fms. i. 33, x. 401: to rise from bed, Nj. 69, Eg. 121; s. upp fyrir dag, 577; s. upp ok klæðask, Ld. 44; hann liggr sjúkr … þar er standi aldri upp, Nj. 80 (standa upp ór sótt); s. upp með e-m, to rise, join one, Sturl. ii. 203:—s. uppi, of a ship, to be laid up ashore (during the winter), Nj. 259, Ísl. ii. 273: of a corpse, to lie on the bier, Fms. ii. 257, Ám. 101: of a bow, to be kept bent, 623. 19: standa upp, to be standing, be left standing on one’s feet; færri standa upp enn fallnir eru, Fms. xi. 110; stóðu þá enn upp mjök margir á skeiðinni, many still stood up (not dead or wounded), 142; flýði allt lið er upp stóð, Eg. 33; fimm einir menn stóðu upp á skipinu, Orkn. 356 old Ed., (new Ed. 414 l. c. leaves out ‘upp’); meðan ek má upp standa ok vápnum valda, Ld. 170: standa uppi, id., Fms, viii. 139, Hkr. i. 210:—standa við e-u, to withstand, Grág. i. 1, 336 (við-staða); svá harðfengir at ekki stendr við, Nj. 271; svá mikit troll at ekki stendr við honum, Bárð. 177; þeir skutu svá hart, at ekki stóðu við hlífarnar, Fms. i. 173: to stand against, stop, hann stóð við litla stund (við-staða, a pause, halt):—standa yfir, svá lengi sem þingboð stæði yfir, lasted, Fms. ii. 216: hversu lengi skal fjárbón sjá yfir standa? Nj. 141; í þessum griðum ok svardögum sem yfir standa, which now stand, are in force, Fms. xi. 365; þar er þeirra ríki stendr yfir, extends, Eg. 344.B. Metaph. usage, to stand still, rest, pause; verðr hér fyrst at standa sagan, the story must stop here, Fms. vi. 56: nú skal hér standa um athæfi Varbelgja, ix. 473; skulu sóknir standa, meðan leiðangr er úti, Gþl. 486; útlegðar-sakir skulu eigi standa um várþing, Grág. i. 103; skyldi málit standa um nóttina til rannsaks, Fms. ix. 414; skal þá standa leigan í hross-verðinu, Grág. i. 434; stóð þá kyrrt nokkura hrið, Fms. xi. 397; at svá búit stæði, Nj. 139; eigi mátti svá búit s., Fms. ii. 9; standa með blóma; stendr búit með miklum blóma, Band. 2.2. to last; Guðs ríki stendr ei ok ei, Hom. 160; ok standa eina þrjá vetr, Sks. 323; þá sjau daga sem veizlan stóð, Stj.; en er þrjár nætr hafði veizlan staðit, Landn. 117; hafði lengi staðit bardaginn, Odd. 18; er deildir várar s. lengr, Eg. 738; stóð mikil deila milli þeirra langa hríð, Fms. x. 169; stóð þetta heimboð nokkut skeið, Nj. 81; meðan erfit stóð, Eb. ch. 54; stóð hennar hagr með þeim hætti, Bs. ii. 166:—to be valid, skal þetta testamentum s. ok haldask, Dipl. iv. 8; ok standa enn þau lög, Ver. 52; um tólf mánaðr stendr þeirra mál, Grág. i. 143; skal þat allt s. ok satt vera, 655 xxvii. 28; hans tala skal s. á fé sjálfs hans, K. Þ. K. 146; má þat eigi s. né fyrir satt halda, Stj. 31; hann mun láta s. boð þessi (stand by it), Nj. 77; þrjú kúgildi þau er standa með jörðunni, Dipl. iii. 8; ekki á Bjarkeyjar-réttr á því máli at standa, this case does not fall under the town jurisdiction, Fms. vii. 130; stendr þat mál ( it extends) um þrjá fjórðunga, Grág. i. 464.3. to befit, become; konungr kvað þat ekki standa, at menn lægi svá, Fms. x. 157; berr þat eigi né stendr þvílíkum, Stj. 132; hví stalt þú guðum mínum, ekki stendr þér slíkt, 181.4. phrases, nú stóð í stilli, see stilli; var þat boð með svá miklu kappi, at stóð í stönginni (cp. Dan. saa at det stod efter), Fms. xi. 424; standa í háska, Mar.5. sem inn átti dagr Jóla standi á Dróttins degi, Rb. 128; en á þeim degi stóð Ólafs messu-aptann, Hom. 111.II. of direction, to stand in a certain way, project, trend; fjögur horn ok stóðu fagrt, hit þriðja stóð í lopt upp, hit fjórða stóð ór enni, ok niðr fyrir augu honum, Ld. 120; geitar-horn stendr ór höfði henni, Fms. vii. 156; vápn stóðu á Birkibeini svá þykt at varla mátti hann falla, 325; gákk af bryggjunni eðr spjotið stendr á þér, 144; ella hefði spjótið staðit gegnum hann, Nj. 246; blóðbogi stóð ór hváru-tveggja eyranu, 210, Fms. vi. 419; boginn stóð inn um ræfrit, Eg. 239; kallar hann betr standa veðrit, at fara landhallt, the wind stands better for making land, Fms. x. 347; sunnan-vindr hvass ok stóð at virkinu, xi. 34; stóð gnæðingr með fjöllum, Bárð. 171; af íllsku ok úþef þeim er af stóð, Fms. iii. 128; stóð vindr af landi, Vigl. 79 new Ed.; stendr inn straumrinn, Bs. ii. 143: stóð stropinn um kyrtilinn, Clar.; standa grunnt, to be shallow; vinátta okkur stendr grunnt, Eg. 520; stóð hón alla vega jörð, touched the earth. Art.; stafir stórir ok stóðu grunn í ánni, Fb. ii. 19; örkin stóð grunn, stuck to the ground, Stj. 50, Gþl. 460, Grág. ii. 358; þrjár rætr standa; á þrjá vega undir aski Yggdrasils, Gm.; augu yður standa lengra fram, Sturl. iii. 129; finnr konungr at mikit stendr undan við hann í vinfenginu al hendi Sigvalda, Fms. xi. 106; heilræðit stóð á þenna sama sendiboða, referred to him, 433; hvaðan Guðmundr inn ríki stendr, on which side he stands, with whom he sides, Nj. 214.2. to proceed from, be caused by; eigi standa þin orð af litlu fári, Fas. i. 195; stóð lítil stjórn af honum, Fms. xi. 223; þótti af honum minni ógn standa, Eg. 268; e-m stendr mein, úhapp, útili, íllt, gagn, hjálp … af e-m, 175; guðin rökðu til spádóma at af systkinum þessum mundi þeim mikil mein ok úhapp standa, Edda 18, Nj. 65, Barl. 39; eigi mun svá mikit íllt af þér standa, Nj. 368; opt stendr íllt af kvenna hjali. Gísl. 15: yðr munn vandræði af standa, Nj. 175.3. standa til, to tend towards; nú stóð áðr til svá mikils váða, at …, Fms. vii. 144; þá stendr þó til meira geigs, xi. 275; standa til umbótar, to stand for mending, need it, Fb. ii. 234; flest frumsmíð stendr til bóta, needs mending; standa til mikils kostnaðar, D. N. ii. 18; sem bæn yður stendr til, tends to, Nj. 192; hvárt honum standi hugr til nökkurrar konu, Ísl. ii. 285; engi ván eða verðleikr stendr til at fáisk, Al. 91; sem bæn yður stendr til, Nj. 192; eptir þeim efnum sem honum þætti til standa, according to the merits of the case, Fms. vii. 60; eptir þvi sem lög stódu til, as the law stood, Nj. 146, Ld. 28; frekari álög en forn lög stæði til, Fms. xi. 224; latari enn líkendi stæði til, 256; fremr enn ritningar stóðu til, tended towards, i. e. warranted, Mar.; líta á mál hans eptir þeim efnum sem honum þætti til standa, as the merits were, Fms. vii. 60; eptir því sem lög stóðu til, Nj. 146, Ld. 28; standa til váða ok auðnar, Fms. x. 271.III. to catch, overtake; hann drap menn Eiríks konungs hvar sem hann stóð þá, Hkr. i. 91; var hverr drepinn þar er staðinn varð, 107; lét hann ræna hvar sem hann stóð þá, Fms. vii. 181; hörmuðu bæði at þau máttu eigi fá staðit hann, Hom. 120; ef hann er með vátta inni staðinn, Grág. ii. 18; ef maðr tekr fé manns ok vinnr þjófskap at, enda standi hinn hann (acc.) at þvi er fé þat á, svá at handnumit verðr, ok …, 136; hinum er þýfð var í höndum staðin, id.; nú stendr maðr fé sitt þjófstolit í hendi öðrum manni, Gþl. 537.2. to stand, i. e. to endure or bear; hverr sem fyrir-smár dómarann, ok vill eigi dóm standa, N. G. L. i. 452: to discharge, skal dæma landit þeim manni er varðveizlu stendr, to the man who stands as guardian, Grág. ii. 251; sá er vitna þarf skal standa þeim kost allan, Jb. 358.3. to press, urge, trouble; ef ofviðri stendr mann, N. G. L. i. 349; Alfhildi stóð sótt, Hkr. ii. 199, Stj. 425; mun þik nú hræðsla standa, Fas. iii. 429; elli stóð Hárek, Ísl. ii. 482; hver fjölskylda sem þik stendr, Fms, xi. 429; segja máttu hvat þik stendr, what urges thee. Mar.; ok vænti af þér mests trausts, því heldr sem mik stendr meirr, Fms. iii. 70; standa mik svá stórar þröngslir, at …, Stj. 495; hvat stendr þik, what ails thee? Grett. 75 new Ed.; hvat stendr þik, Bergr, sagði biskup, Bs. i. 807; því at eins at þeim (þá?) standi ofviðri, N. G. L. i. 371.4. to be of weight, value; skal hann eigi standa tómr meirr enn átta merkr, Gþl. 524; gullhringr stendr sex aura, mörk, Fms. ii. 246, xi. 204; strútrinn stóð tíu merkr, 77; vættir þær er hver þeirra standi hálfa níundu mörk, Gþl. 523.C. Reflex. to stand right, be able to stand; steðjaði hann upp yfir törguna ok stóðsk þó, Nj. 144; þar mundir þú eigi hafa staðizk fylgjur þeirra Þorvarðs, Lv. 104; hann druknaði, því hann stóðsk ekki fjölkyngi Ragnars, Bárð. 181.2. standask e-t, standask áhlaup, Sks. 411; höggum standask fáir, Sks. 411 B; fáir stóðusk honum, þótt fræknir væri, Grett. 87 A; gull stendsk elding, Grág. i. 501; þetta éi var með svá miklum býsnum, at ekki máttu sumir menn betr enn fá staðizk, Fms, xi. 136; var við sjálft at ek mætta eigi standask, x. 331; stóðsk hann eigi ok dó, 623. 33; hví lét Guð þeira freista, þar er hann sá at þau máttu eigi standask, Eluc. 28; at þér standisk jafnvel ef þér sjáit frændr yðra svívirða, Fms. v. 270.3. to stand, bear, tolerate; hann skekr at honum sverðit, þetta fá þeir eigi staðizk ok hlaupa, Ísl. ii. 364; Kári stóðsk þetta eigi, Nj. 270; Björn stóðsk eigi ámælis-orð Sigmundar, Valla L. 218; standask frýju-orð, Fær. 196.4. standask við e-m, to stand, be able to withstand; Heiðrekr vá með Tyrfingi ok stóðsk ekki við honum, Fas. i. 526; engi hlutr var svá sterkr at standask mætti fyrir honum. Edda.5. to be valid; skulut mál hans standask um þá sök, Grág. i. 64; á þeirra dómr at standask, 80; eigu jammikit þeira orð at standask, sem annarra lögréttu-manna, 10; ef þú kemr til konungsins, ok megi þín orð nokkut standask, Fms. xi. 193; hennar orð stóðusk svá mikit, at …, Fas. i. 208; um þat vilda ek at mín at kvæði stæðisk, at …, Eb. 98.6. of direction, to proceed from; standask af e-m, af henni mun standask allt it ílla, Nj. 49; svá stenzk af um ferð mína, the matter stands so as to my journey; Ólafr sagði jarli hversu af stóðsk um ferð hans, Ld. 112 (hversu af stóð, 340); ekki sagði Kjartan föður sínum hversu af stóðsk um ferð þessa, 208; Gautr segir honum geiniliga allt hversu af stóðsk inn ferðir hans, Fms. iii. 57; svá stendsk af um ferðir mínar, at ek má hér ekki dvelja lengr, vi. 350; eigi veit ek hvernig af stenzk (stennz) um för þína, hvárt þú ferr nökkut í konungs leyfi, Ó. H. 143.7. a middle form; yfir ok undir stóðumk jötna vegir, the ‘giant-ways’ ( rocks) stood above and below, Hm.; stöndumk hjörr til hjarta, the sword touches me to the heart, Fm. 1.II. recipr. to stand opposite one another in the same line: to meet, of ends; þat stóðsk á, nesit þvert ok fylking þeirra, Ísl. ii. 326; stóðsk þat á, at Jólin þraut ok lokit var sögunni. Fms. vi. 356; vígin Áskels ok Steingríms skyldi á standask, Rd. 281; stóðsk þat á endum ok ostkistan, Nj. 76; stóðsk þat á endum ok þat er Gunnarr; átti at gjalda, 111; létu þeir þat á endum standask, 120; standask á mót; sandmelr sá er á stendzk ok Seftjörn, Gísl. 23; bær hans stóðsk á ok konungs atsetr, Fas. ii. 63: bíða þess at á stæðisk misganga straumanna ok austan-veðr, Orkn. 266: stendzk heldr í móti með þeim hjónum, they were rather at sixes and sevens, did not agree well, Bjarn. 21: hendingar standask sem næst, to stand as close to one another as possible, Edda (Ht.); tungl þau er næst standask, nearest to one another, Rb. 34, 1812. 56.III. staðinn = staddr, steadfast, placed, abiding; hvar sem maðr er staðinn, N. G. L. i. 163; vildi hann nú til staðins vita ( knew for certain) hver svör jarl vildi gefa, Vígl. 18. -
28 hörna
substantiv1. hjørne, vinkel, krog (kan udtrykke nærhed, trivsel m.m.)B. var krøbet ind i sit sædvanlige hjørne, sad sammenkrøbet der
2. hjørne (sport, spil og leg)läshörna; myshörna; soffhörna
læsekrog; hyggekrog; sofahjørne
-
29 mun
substantiv1. mundRåbe med én mund, råbe alle tilsammen
Tage munden (for) fuld, overdrive, prale
Tage ordet ud af munden på nogen, komme nogen i forkøbet
Åbne munden, begynde at sige noget (tale)
Slikke sig om munden, glæde sig rigtig meget til noget, forberede sig på noget rart
Håll mun! (hålla munnen=tiga, egtl. bibliskt uttryck)
Hold mund! (holde munden=tie)
-
30 hörna
substantiv1. hjørne, vinkel, krog (kan udtrykke nærhed, trivsel m.m.)B. var krøbet ind i sit sædvanlige hjørne, sad sammenkrøbet der2. hjørne (sport, spil og leg)Sammensatte udtryk:läshörna; myshörna; soffhörna
læsekrog; hyggekrog; sofahjørne -
31 mun
substantiv1. mundSærlige udtryk:Råbe med én mund, råbe alle tilsammenTage munden (for) fuld, overdrive, praleTage ordet ud af munden på nogen, komme nogen i forkøbetÅbne munden, begynde at sige noget (tale)Slikke sig om munden, glæde sig rigtig meget til noget, forberede sig på noget rartHåll mun! (hålla munnen=tiga, egtl. bibliskt uttryck)
Hold mund! (holde munden=tie) -
32 al
af al magt mit aller Kraft;til al lykke zum Glück;al min kraft meine ganze Kraft;i al(t) fald auf jeden Fall, jedenfalls;alt andet alles Übrige;alt andet end alles andere als;alt det all das, das alles;alt godt! alles Gute!;alt muligt alles Mögliche;alt sammen alles;efter alt nach allem;fremfor alt vor allem ( oder allen Dingen);i alt insgesamt;alt i alt, når alt kommer til alt alles in allem; letzten Endes;ikke for alt i verden nicht um alles in der Welt;mit ét og alt mein Ein und Alles;alt iberegnet alles inbegriffen, pauschal, einschließlich;trods alt trotz allem;alt efter som je nachdem;alt imens während; währenddessen;alt for allzu, viel zu;alle og enhver jedermann;alle sammen alle (zusammen);alle som én alle wie ein Mann;alle hånde, alle slags allerlei;kære alle! Brief: Ihr Lieben!;for alle tilfældes skyld für alle Fälle;én gang for alle ein für alle Mal;alle vegne überall;i alle måder durch und durch, in jeder Hinsicht -
33 ringe
ringe1 ['ʀɛŋə] gering; geringfügig, knapp, wenig; niedrig;ikke det ringeste nicht das Geringste;ikke i ringeste måde nicht im Geringstenringe2 ['ʀɛŋə] läuten, klingeln; anrufen, telefonieren;ring 3 gange! 3-mal klingeln!;ringe efter én nach jemandem telefonieren;ringe efter ngt. etwas telefonisch bestellen;det ringer for mine ører mir klingen die Ohren;ringe julen ind das Weihnachtsfest einläuten;ringe solen ned die Kirchenglocken bei Sonnenuntergang läuten;ringe på (an der Tür) klingeln -
34 schauen
schauen se, titta;schau, schau! ser man på!, titta bara!, schau mal, ob … titta efter om …;nach jdm (etwas) schauen titta till ngn (ngt); hålla utkik efter ngn (ngt) -
35 свой
pron. de, pron. deres, adj. egen, pron. sin* * *pron221 sin; sin egen; min; din; vores; Jeres; deres; Deresviglemte vores nøglerвы были свой ключиglemte Jeres nøgler; De glemte Deres nøgler2 egen; sin egen3 egen4 sin (egen)2) til sin tidвсему своё время hver ting til sin tid; alt har sin tid5adjogsbegenсвой ens egen familie, ens egne6 своёsb nsit egetдобиться своего nå sit mål, få sin vilje (sat igennem)он своё возьмёт han skal nok nå sit mål ell. vilje6 по-свдемуadv1) efter sit eget hovede, som man selv vil (have det); 2) på sin vis; på sæt og vis; 3) på sit eget sprog. -
36 skyde
fire, put forth, put out, send, shift, shoot, sprout* * *vb (skød, skudt)( puffe) push,T shove;( om planter) put out, send out ( fx leaves),(= vokse) shoot, grow;( om muldvarp) throw up earth;( om og med skydevåben; i fodbold) shoot ( fx with a gun, with a bow and arrows);( stjæle) pinch; scrump ( fx apples);(typ) lead (out);[ skyd!] fire!( i fodbold) shoot![ desertøren blev skudt på stedet] the deserter was shot out of hand;[ skyde en god fart] make good headway;[ skyde ham]( om slange) cast off the slough, slough (the skin);[ hans øjne skød lyn] his eyes flashed;[ katten skyder ryg] the cat arches its back;[ skyde et skud] fire a shot;(se også nærved);[ med præp & adv:][ skyde `af]( fjerne ved skud) shoot off,( affyre) fire, let off,F discharge;( pil) shoot;[ skyde efter] shoot at;[ skyde forbi]( fejl) miss (the mark);(dvs krybe uden om) shirk one's responsibility;( opgive) abdicate one's responsibility;[ skyde fra hoften] shoot from the hip;[ skyde tanken fra sig] dismiss the idea;(se også I. slå);[ skyde noget frem] push something forward;[ skyde brystet frem] expand one's chest,( af stolthed) puff out one's chest;[ skyde frem]( rage frem) jut (out),F project,( gro frem) shoot;(se også skyde op);( undskylde sig med) plead;(mil.) find the range (by straddling the target);T she winked at med, she made eyes at me, she gave me the glad eye;( om forsvarsløs) gun down;( i luften) bring down ( fx a bird, an aeroplane),( om fly, pilot også) shoot down;[ skyde op]( vokse) shoot up,( vokse frem) sprout up,( brede sig hastigt) mushroom;[ skyde ammunitionen op] use up (el. expend) the ammunition;[ skyde en dør op] push open a door;(mar) coil a rope;(se også hjerte);[ skyde over], se I. mål;[ skyde `på]( skubbe) push;[` skyde på en] shoot at somebody;[ jeg skyder (dvs gætter) på at] my guess is that;(se også skyld);[ skyde sammen](dvs skillinge sammen til en gave) club together ( fx club together to buy a present);( bidrage) contribute;[` skyde til en], se ovf: skyde med;[ skyde døren ` til] push the door to;[ skyde til skive] shoot at a target;(se også I. mål);[ skyde ud]( skubbe ud) push out,( opsætte) put off,( affyre) fire,F discharge,( fare ud) shoot out, dart out. -
37 EPTIR
prep with dat. and acc.;I. with dat.1) with verbs of motion, after (ríða, róa, fara, ganga, senda e-m);2) denoting the aim and object of many verbs;leita, spyrja, frétta, eptir e-u, to search, ask, inquire after;líta eptir e-u, to look afler, attend to;bíða eptir e-u, to wait for;vaka eptir e-m, to sit up waiting for one;segja eptir e-m, to report behind one’s back;3) following the course of a track, road, etc., along;niðr eptir hálsinum, down the hill;eptir endilongu, from one end to the other;eptir miðju, along the middle;4) after, according to, in accordance with (eptir sið þeirra ok lögum);hann leiddist eptir fortölum hennar, he was led by her persuasion;gekk allt eptir því sem H. hafði sagt, according as H. had said;5) denoting proportion, comparison;fátt manna eptir því sem hann var vanr, few men in comparison to what he was want to have;6) with verbs denoting imitation, indulgence, longing after;láta eptir e-m, to indulge one;breyta eptir e-m, to imitate;7) behind (hann leiddi eptir sér hestinn);fundust eptir þeim írskar bœkr, which they had left behind;II. with acc.1) of time, after, in succession to (vár kom eptir vetr);hvern dag eptir annan, one day after the other;ár eptir ár, dag eptir dag, year by year, day by day;eptir þat, after that, thereafter;2) denoting succession, inheritance;taka e-t í arf eptir e-n, to inherit from one;hann tók konungdóm eptir föður sinn, after his father;vita þá skömm eptir sik, to leave such a bad report;skaði mikill er eptir menn slíka, there is a great loss in such men;III. as adv.1) after;annat sumar eptir, the second summer after;um daginn eptir, the day after;eptir um várit, later during the spring;eptir koma úsvinnum ráð, the fool is wise when too late;2) behind;bíða sitja eptir, to wait, stay behind;vera, standa eptir, to remain behind, be left;halda e-u eptir, to keep back;skammt get ek eptir þinnar æfi, I guess that little is left of thy life;3) before the rel. part., eptir er = eptir þat er, after (ef maðr, andast á þingi eptir er menn eru á braut farnir);4) eptir á, afterwards, later on;* * *better spelt eftir, in common pronunciation ettir, a prep. with dat. and acc. and also used as adv. or ellipt. without a case: an older form ept or eft only occurs in poetry, Skm. 39, 41, Ýt. 2, Edda 91 (in a verse); ept víg, Hkr. i. 349 (in a verse), iii. 50 (Arnór); [cp. Goth. afar; Runic stone in Tune, after; A. S. æft; Engl. after, aft; Swed.-Dan. efter]:—after.A. WITH DAT., LOC.; with verbs denoting following, pursuing, or the like; hann reið e. þeim, Eg. 149; hann bar merkit eptir honum, he bore the standard after him, 297; róa e. þeim, to pull after them, Ld. 118; þegar e. Kara, on the heels of Kari, Nj. 202; varð ekki e. honum gengit, none went after him, 270.β. with the notion to fetch; senda e. e-m, to send after one, Eb. 22, Nj. 78, Fms. i. 2; ríða í Hornafjörð e. fé yðru, ride to H. after your things, Nj. 63.γ. ellipt., viljum vér eigi e. fara, we will not follow after them. Eb. 242; ek mun hlaupa þegar e., Nj. 202.2. metaph.,α. with verbs denoting to look, stara, líta, sjá, gá, horfa, mæna, etc. e. e-u, to stare, look after a thing while departing, Ísl. ii. 261: leita, spyrja, frétta etc. e. e-u, to ask, ‘speer,’ seek after a thing, Nj. 75, Eg. 155, 686, Fms. i. 71, x. 148, etc.β. segja e. e-m, to tell tales, report behind one’s back in a bad sense, 623. 62; þó at ek segða eigi óhapp eptir tengda-mönnum mínum, Sturl. i. 66; sjá e. e-u, to look after, miss a thing, Nj. 75; leggja hug e. e-u, to mind a thing, Ísl. ii. 426; taka e., to mind, mark a thing; ganga e. e-u, to retain a thing, Fms. x. 5.γ. verbs denoting to expect; bíða, vænta e. e-u, to expect, wait for a thing; vaka e. e-m, to sit up waiting for one, but vaka yfir e-m, to sit up nursing or watching one, cp. Fas. ii. 535.II. denoting along, in the direction of a track, road, or the like; niðr e. hálsinum, down the hill, Fms. iii. 192; út e. firði, stood out along the firth, i. 37; innar e. höllinni, Nj. 270; upp e. dal, Eb. 232; ofan e. dalnum, Nj. 34; ofan e. eyrunum, 143; upp e. eyrunum, 85; innar e. búðinni, 165; út e. þvertrénu, 202; ofan e. reykinum, Eb. 230; inn e. Skeiðum, 224; inn e. Álptafirði, id.; innar e. ísum, 236; inn e. ísum, 316; út e. ísnum, 236; út e. Hafsbotnum, Orkn. 1; e. endilöngu, from one end to another, Fms. x. 16; e. miðju, along the middle, vii. 89.2. metaph. after, according to; e. því sem vera ætti, Ld. 66; e. sið þeirra ok lögum, Fms. i. 81; e. þínum fortölum, ii. 32; hann leiddisk e. fortölum hennar, he was led by her persuasion, v. 30; gékk allt e. því sem Hallr hafði sagt, Nj. 256; gékk allt e. því sem honum hafði vitrað verit, all turned out as he had dreamed, Fms. ii. 231; e. minni vísan, i. 71.β. denoting proportion, comparison; þó eigi e. því sem faðir hans var, yet not like his father, Eg. 702; fátt manna e. því sem hann var vanr, few men in comparison to what he used to have, Sturl. ii. 253; þat var orð á, at þar færi aðrar e., people said that the rest was of one piece, Ld. 168.γ. with verbs denoting imitation, indulgence, longing after, etc.; lifa e. holdi sínu, to live after the flesh, Hom. 25; lifa e. Guði, 73; lifit e. mér, follow after me, Blas. 45; láta e. e-m, to indulge one; mæla e. e-m, to take one’s part, Nj. 26: breyta e. e-m, to imitate; dæma e. e-m, to give a sentence for one, 150; fylgja e. e-m, to follow after one, N. T.; herma e. e-m, to mimic one’s voice and gesture, as a juggler; mun ek þar e. gera sem þér gerit fyrir, I will do after just as you do before, Nj. 90; hann mælti e. ( he repeated the words) ok stefndi rangt, 35; leika e. e-m, to follow one’s lead; telja e., to grudge; langa e., to long after, Luke xxii. 15.δ. kalla, heita e. e-m, to name a child after one; kallaði Hákon eptir föður sínum Hákoni, Fms. i. 14; kallaðr e. Mýrkjartani móður-föður sínum, Ld. 108: lcel. now make a distinction, heita í höfuðit á e-m, of a living person, and heita e. e-m, of one deceased.III. denoting behind; fundusk e. þeim Írskar bækr, Irish books were found which they had left behind, Landn. (pref.), Fms. xi. 410; draga þik blindan e. sér, vi. 323; bera e-t e. sér, to drag behind one; hann leiddi e. sér hestinn, he led the horse after him, Eg. 766.β. as an adv., þá er eigi hins verra e. ván er slíkt ferr fyrir, what worse can come after, when such things went before? Nj. 34.2. but chiefly ellipt. or adverb.; láta e., to leave behind, Sturl. i. 60; sitja e., to sit, stay behind, Fms. i. 66; bíða e., to stay behind; vera e., Grett. 36 new Ed., Bs. i. 21; standa e., to stay behind, remain, be left, Fms. ii. 231, vi. 248; dveljask e., to delay, stop, Sturl. ii. 253; leggja e., to lay behind, but liggja e., to lie behind, i. e. be left, Karl. 439; eiga e., to have to do, Nj. 56; ef ekki verðr e., if naught remain behind, Rb. 126; skammt get ek e., þinnar æfi, I guess that little is left of thy life, Nj. 182; þau bjoggu þar e., they remained, stayed there. 25.B. WITH ACC., TEMP, after; vetri e. fall Ólafs, Eb. (fine); sextán vetrum e. dráp Eadmundar konungs …, vetrum e. andlát Gregorii, … e. burð Christi, Íb. 18; e. fall jarls, Eg. 297; e. verk þessi, Nj. 85: esp. immediately after, var kom e. vetr, spring came after winter, Eg. 260; hvern dag e. annan, one day after another, Hom. 158; ár e. ár, year after year, Rb. 292; dag e. dag, day after day, Fms. ii. 231; e. þat, or e. þetta, after that, Lat. deinde, deinceps, Nj. 151, Eb. 58, Bs. i. 5, etc. etc.; e. þingit, after the meeting, Eb. 108; e. sætt Eyrbyggja, 252.2. denoting succession, inheritance, remembrance, etc.; eptir in this sense is frequent on the Runic stones, to the memory of, after; hón á arf allan e. mik, Nj. 3; tekit í arf e. föður þinn, inherited after thy father, Fms. i. 256; ef skapbætendr eru eigi til e. bauga, i. e. to receive the weregild, Grág. ii. 184; þeir er sektar-fé eiga at taka e. þik, Nj. 230; tók konungdóm e. föður sinn, took the kingdom after his father, Fms. i. 2; Þorkell tók lögsögu e. Þórarinn, Thorkel took the speakership after Thorarin, Íb. ch. 5, cp. ch. 8, 10: metaph., vita þá skömm e. sik, to know that shame [ will be] after one, i. e. leave such a bad report, Ld. 222; skaði mikill er e. menn slíka, there is a great loss in such men, Eg. 93; hann fastaði karföstu e. son sinn, he fasted the lenten fast after his son’s death, Sturl. ii. 231; sonr … e. genginn guma, a son to succeed his deceased father, Hm. 71; mæla e. en, or eiga vígsmál (eptir-mál) e. e-n, to conduct the suit after one if slain, Nj. 254 (freq.), hence eptir-mál; eptir víg Arnkels vóru konur til erfðar ok aðildar, Eb. 194; í hefnd e. e-n, to revenge one’s death, Nj. 118; heimta gjöld e. menn sína, to claim weregild, Fms. viii. 199.β. the phrase, vera e. sig, to be weary after great exertion.II. used as adv. after; síðan e. á öðrum degi, on the second day thereafter, Hom. 116: síðan e., Lat. deinceps, Fms. x. 210; um várit e., the spring after, Eb. 125 new Ed.; annat sumar e., the second summer after, Nj. 14; annat haust e., Eb. 184; annan dag e., the second day after, Nj. 3; um daginn e., the day after, Fms. vii. 153, Bs. i. 21; næsta mánuð e., Rb. 126.β. by placing the adverb. prep. at the beginning the sense becomes different, later; e. um várit, later during the spring, Eb. 98.III. used adverb. with the relat. particles er, at; e. er, Lat. postquam, Grág. i. 10; e. at, id., K. Þ. K. 32.β. eptir á, afterward; the proverb, eptir (mod. eptir á) koma ósvinnum ráð í hug, the fool is wise too late, Vápn. 17, Fas. i. 98; eptir á, kvað hinn …, ‘ after a bit,’ quoth the …, (a proverb.) -
38 döma
verbum1. dømme (jura, lov og ret m.m.)Det er en russisk dommer, der skal dømme kampen
3. bedømme, kritisereDet bliver helt sikkert mislykket, det går sikkert galt
-
39 kirurgisk
adjektiv2. kirurgisk, med stor præcision (efter eng. surgical)USAs kirurgiska bombattacker mot utvalda mål i X.
USA's kirurgiske bombeangreb mod udvalgte mål i X.
-
40 ösa
verbum1. øse, (over)hælde, tømmeDu får inte ösa så mycket socker på gröten!
Du må ikke hælde så meget sukker på grøden!
3. tage fat af alle kræfter, give den hele armen (hverdagssprog/slang)I de sidste minutter lavede B. det ene mål efter det andet
См. также в других словарях:
Manx Runestones — es. In addition, the church contributed by not condemning the runes as pagan, but instead it encouraged the recording of people for Christian purposes. The most common formula, appearing on 16 stones, is N ... put up this cross in memory of M ,… … Wikipedia
Manx runestones — A map of the Scandinavian kingdom that included the Isle of Man at the end of the 11th century. The Manx runestones were made by the Norse population on the Isle of Man during the Viking Age, mostly in the 10th century. Despite its small size,… … Wikipedia
Maul — 1. Alle Mäuler sind Schwesterkinder. Sie essen alle gern etwas Gutes. It.: Tutte le bocche sono sorelle. (Pazzaglia, 34, 10.) 2. Besser, dass ma dem Mul e Brötli chaufe, as all schwätze. (Appenzell.) Besser dem Munde einen guten Bissen geben, als … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Ding — 1. Acht Dinge bringen in die Wirthschaft Weh: Theater, Putzsucht, Ball und Thee, Cigarren, Pfeife, Bierglas und Kaffee. 2. Acht Dinge haben von Natur Feindschaft gegeneinander: der Bauer und der Wolf, Katze und Maus, Habicht und Taube, Storch und … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Leben (Verb.) — 1. Allens, wat liewet, dat liewet gêrn. (Waldeck.) Holl.: Al, wat leven heeft ontvangen, gaat op losse en looze gangen. (Harrebomée, II, 19.) 2. Anders lebt man bei uns, anders zu Rom. 3. Aso lang man lebt, thur (darf) män nit reden; as män… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Hund — 1. A guate Hund ve laft se nit1 u2 an schlecht n is kua Schad. (Unterinnthal.) – Frommann, VI, 36, 63. 1) Verläuft sich nicht. 2) Und. 2. A klenst n Hund na hengt mer di grössten Prügel ou (an). (Franken.) – Frommann, VI, 317. 3. A muar Hüünjen a … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Regen (Subst.) — 1. Alltäglicher Regen ist ungelegen, zuweilen ein Regen ist Segen. »Besucher sind gleich dem Regen, dessen wir leicht überdrüssig werden, wenn er täglich kommt, den wir aber erflehen, wenn er ausbleibt.« (Witzfunken, Va, 53.) 2. An mässigem… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
AIK Innebandy — AIK Voller Name Allmänna Idrottsklubben Gegründet 1891 Mitglieder ca. 15.000[1] Vorsitzender Per Bystedt … Deutsch Wikipedia
AIK Stockholm — AIK Voller Name Allmänna Idrottsklubben Gegründet 1891 Mitglieder ca. 15.000[1] Vorsitzender Per Bystedt … Deutsch Wikipedia
Krankheit — 1. Andere Krankheit, andere Arznei. – Sutor, 861. Dän.: Ny syger, ny liegedom. (Prov. dan., 432.) Lat.: Aliud est alio morbo remedium. (Sutor, 861; Seybold, 19; Phitippi, I, 20.) 2. Böser Krankheit muss man entgegengehen. Nur nicht zu weit. 3.… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
AIK Solna — AIK Name Allmänna Idrottsklubben Gegründet 1891 Mitglieder ca. 15.000[1] … Deutsch Wikipedia