-
41 indice
nm.1. belgi, nishon, tamg‘a, iz, asar, alomat, ko‘rsatkich; des indices essentiels asosiy belgi2. ko‘rsatkich; l'indice des prix baho ko‘rsatkichi; baho; l'indice des salaires maosh ko‘rsatkichi; un indice de qualité sifat ko‘rsatkichi3. phys. ko‘rsatkich (soni); l'indice de réfraction sindirish, sinish ko‘rsatkichi4. math. daraja ko‘rsatkichi. -
42 intéressant
-anteadj. qiziq, qiziqarli, qiziqtiradigan, ajib, maroqli; acheter à un prix intéressant fam. arzon bahoga sotib olmoq; vieilli elle est dans une position intéressante u ikkiqat, homilador. -
43 lauréat
-aten. laureat; les lauréats du prix Nobel Nobel mukofoti laureatlari. -
44 marchand
-andeI n. savdogar, do‘kondor, sotuvchi; marchand à la sauvette yoymachi; marchand forain yarmarka sotuvchisi; marchand des quatre-saisons ko‘chalarda sabzavot, meva va ko‘kat sotib yuruvchi odam, ko‘katchi; fam. le marchand de sable est passé bolalarning uyqudan ko‘zlari yumilib ketayaptiII adj. savdoga oid; bozorga, bozor narxiga oid; denrées marchandes xaridorgir, bozori chaqqon, savdoga chiqariladigan mol, tovar; prix marchand tannarx; valeur marchande bozor bahosi; qualité marchande tovarning oddiy holati; écon. galerie marchande savdo rastalari; marine marchande dengiz savdo sotig‘i. -
45 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
46 mien
-mienneI adj.poss.1. litt. un mien cousin mening amakivachchalarimdan biri2. ses idées que j'ai faites miennes uning men o‘zimga taalluqli deb qabul qilgan fikirlariII pron.poss. le mien, la mienne, les miens, les miennes meniki, menikilar; votre fils et le mien sizning o‘g‘lingiz va meniki; je ne discute pas, votre prix sera le mien men tortishib o‘ tirmayman, sizning bahongiz mening bahyiom bo‘ladiIII nm.1. loc. j'y ai mis du mien men bunga kuch sarfladim; les miens menikilar (menga qarashli odamlar: ota-ona, do‘stlar, tarafdorlar). -
47 mise
nf.1. (en) qo‘yish, joylash; mise en place joyiga qo‘yish; mise en bouteilles shishalarga quyish; fam. mise en boîte birovdan kulish, masxara, mazax, mayna qilish; mise en scène sahnaga qo‘yish, sahnalashtirish2. biron holatga solmoq, tushirmoq; la mise sur pied d'un programme rejani ro‘yobga chiqarish; mise à pied ishdan bo‘shatish3. mise en plis soch tarash, soch turmaklash; mise au net oqqa ko‘chirish; mise en état, en ordre holatga, tartibga solish; mise à prix narx qo‘yish, narxini belgilash4. dov, ganak, tikilgan pul (qimorda), mablag‘, kapital sarflash (biron ishga); déposer une mise dov tikmoq; doubler la mise dovni ikki baravar oshirmoq; mise de fonds kapital, mablag‘ sarflash5. de mise odob, tartib; ces manières ne sont plus de mise bu qiliqlar endi tartibdan emas6. kiyim, ust-bosh (ustidagi); soigner sa mise ust-boshini tartibli tutmoq (tartibli kiyinmoq). -
48 modéré
-éeadj.1. o‘rtacha, o‘rta-miyona, mo‘ tadil, evida2. o‘rtacha yo‘l, ish tutadigan, o‘rtacha, xolis, mo‘tadil; un parti modéré o‘rtacha yo‘l tutadigan partiya3. o‘rtacha, o‘rta-miyona, arzon; prix modéré arzon baho. -
49 monter
I vi.1. ko‘tarilmoq, yuqori chiqmoq; monter en haut d'une tour minoraning yuqorisiga chiqmoq; monter au grenier cherdakka chiqmoq; monter à une échelle shotiga chiqmoq; elle est montée se coucher u yotgani yuqoriga chiqib ketdi; monter à cheval ot minmoq; il monte bien u otni yaxshi minadi; monter dans une voiture, en voiture mashinaga chiqmoq; monter à bicyclette velosiped minmoq2. fam. ko‘ tarilmoq (janubdan shimolga); ils sont montés (de Marseille) à Paris ular marseldan Parijga ko‘ tarildilar3. ko‘tarilmoq, martabasi oshmoq; monter en grade mansabi oshmoq; fam. la vedette qui monte ko‘ tarilib kelayotgan yulduz4. ko‘tarilmoq (narsa); le soleil monte au-dessus de l'horizon ufqdan quyosh chiqyapti; des bruits montant de la rue ko‘chadan ko‘ tarilayotgan shovqinlar; (his-tuyg‘u) la colère fait monter le sang au visage g‘azabdan yuzi qizarib ketdi; les larmes lui montaient aux yeux ko‘ziga yosh keldi; loc. monter à la tête boshga, miyaga urmoq, mast, kayf qilmoq5. ko‘tarilmoq, yuqorilab bormoq; bottes qui montent à, jusqu'à mi-cuisse songacha ko‘tariladigan etik6. ko‘ tarilmoq, ortib bormoq; le tas, le niveau monte uyum, daraja ortib boryapti7. ko‘ tarilmoq, toshmoq (suyuqlik); la rivière, la mer a monté daryo, dengiz ko‘ tarildi; le lait monte sut toshyapti8. ko‘tarilmoq, oshmoq (tovush); le ton monte tovush ko‘ tarilyapti (janjalga aylanyapti)9. ko‘ tarilmoq, oshmoq (narx); les prix, les loyers ne cessent de monter baholar, ijara haqlari ko‘ tarilishdan to‘xtamayapti; à combien montera la dépense? xarajat qanchaga yetar ekan?II vt.1. ko‘tarilmoq, chiqmoq; monter une côte qirg‘oqqa chiqmoq2. ustida o‘ tirmoq, minmoq; ce cheval n'a jamais été monté bu ot hech qachon minilgan emas edi; mindirmoq; police montée otliq politsiya (Kanadada).3. oshmoq, chopmoq, qochirmoq; l'étalon monte la jument ayg‘ir biyaga chopdi4. olib chiqmoq (yuqoriga); monter une malle au grenier jomadonni cherdakka olib chiqmoq5. ko‘tarmoq; monter l'étagère d'un cran etajerkani bir belgi ko‘tarmoq; loc. monter la tête à qqn. monter qqn. qarshi qilib qo‘ymoq, qayrab qo‘ymoq; se monter la tête asabiylashmoq, hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoqIII se monter vpr.1. ko‘ tarilinmoq; cette côte se monte facilement bu qirg‘oqdan oson ko‘tarilinadi2. ko‘tarilmoq, yetmoq; les dépenses se sont montées à mille francs xarajatlar ming frankka yetdi.vt.1. yig‘moq, tuzatmoq, montaj qilmoq; monter une armoire livrée en éléments qismlardan tashkil topgan jovonni yig‘moq; monter la tente chodir tikmoq; monter un film filmni montaj qilmoq2. sahnalashtirmoq, sahnaga qo‘ymoq; monter une pièce de théâtre pyesani sahnalashtirmoq; monter une affaire, une société biror ish, biror jamiyatga asos solmoq; monter un coup biror kishiga qarshi zarba tayyorlamoq; coup monté biror kishiga qarshi tayyorlangan ish3. ta'minlamoq, jihozlamoq, tuzatmoq; monter son ménage xo‘jaligini tuzatmoq; o‘zl. n. se monter g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; je suis mal montée en vaisselle men idish-tovoqni yomon hozirlabman4. o‘rnatmoq, qo‘ymoq; monter un diamant sur une bague olmos ko‘zni uzukka qo‘ymoq. -
50 mouvement
nm.1. harakat; le mouvement d'un corps tananing harakati; direction d'un mouvement harakatning yo‘nalishi; force, intensité d'un mouvement harakat kuchi, tezligi; mouvement rapide, lent tez, sekin harakat2. harakat, qimirlash; attitudes, positions, postures, et mouvements holatlar, joylashishlar, turishlar va harakatlar; mouvements vifs, lents, aisés, maladroits dadil, sekin, yengil, qo‘pol harakatlar; un mouvement du bras, du cou, de la jambe qo‘l, bo‘yin, oyoq harakati; loc. faire un faux mouvement og‘ritadigan harakat qilmoq; mouvements de gymnastiques, de nage gimnastik, suzish harakatlari; mouvement inconscient, automatique beixtiyor, g‘ayriixtiyoriy harakat; loc. en deux temps, trois mouvements hash-pash deguncha; le mouvement harakatchanlik; aimer le mouvement harakatchanlikni yaxshi ko‘rmoq3. harakat, joyini o‘zgartirish, ko‘chib yurish; le mouvement d'une foule olomonning ko‘chib yurishi; le mouvement des avions sur un aérodrome samolyotlarning ayerodromdagi harakati; mouvements de marchandises tovarlar harakati; il y a du mouvement dans cette ville bu shaharda jonlanish bor; mouvements de troupes harbiy qismlarning harakatlari4. en mouvement harakatga, harakatda; mettre un mécanisme en mouvement biror mexanizmni harakatga keltirmoq; toute la maison est en mouvement butun uy harakatda5. jon, jonlilik; il y a du mouvement dans ce film bu filmda jonlilik bor6. mus. marom, maqom7. notekislik, baland-pastlik; mouvement de terrain yerning baland-pastligi8. techn. harakat, yurish; mouvement d'horlogerie soat mexanizmlarining yurishi9. kechinmalar, tuyg‘ular, ehtiroslar; litt. les mouvements de l'âme, du coeur qalb, yurak kechinmalari, junbushi; mouvements intérieurs ichki kechinmalar; loc. un bon mouvement yaxshi ish, qiliq; mouvements divers katta ta'sir10. ijtimoiy tuzimdagi o‘zgarishlar, harakatlar; le parti du mouvement harakat partiyasi; fam. être dans le mouvement urf bo‘ lgan g‘oyalarga ergashmoq11. kollektiv harakatlar; mouvement révolutionnaire, syndical revolutsion, kasabachilar harakatlari; mouvement littéraire, artistique adabiy, ba'diy harakatlar12. o‘zgarish; mouvements de la population aholining o‘zgarishi; mouvements des prix narx-navoning o‘zgarishi. -
51 moyennant
prép. yordamida, vositasi bilan, orqali; acquérir une chose moyennant un prix convenu ma' lum narx vositasi bilan bir narsaga ega bo‘lmoq; donnez-moi de l'argent, moyennant quoi je ferai le travail menga puldan berib turing, uning yordamida men ish qilaman. -
52 offre
nf.1. taklif qilish, taklif, taqdim; une offre avantageuse foydali taklif; offres de service xizmatni taklif qilish; une offre d'emploi ishga taklif2. taklif; l'offre dépasse la demande taklif talabdan oshadi; en économie libérale, les prix et les salaires dépendent de la loi de l'offre et de la demande erkin iqtisodiyotda narx va ish haqi taklif va talab qonuniyatiga bog‘liq. -
53 opération
nf.1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm. -
54 où
I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtdaII adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundanIII adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda. -
55 outsider
nm.anglic. autsayder, noma'lum, notanish ot (chavandozlikda); le prix a été remporté par un outsider sovrinni noma'lum bir ot olib ketdi; des outsiders autsayderlar. -
56 plafond
nm.1. shift; chambre basse de plafond past shiftli xona; loc. avoir une araignée au plafond miyasi aynigan, ahmoq bo‘ lmoq2. samolyotning eng yuqori balandligi3. eng yuqori nuqta, chegara, chek, cho‘qqi; prix plafond bahoning eng yuqori cho‘qqisi. -
57 plancher
nm.1. pol, yer, uyning pastki qismi2. pol; plancher de sapin archa pol; loc.fam. débarrasser le plancher quvib chiqilmoq; le plancher des vaches mustahkam yer3. pastki chegara, pastki daraja; prix plancher minimal baho.vi. maktab ibsi imtihon, yoki sinovdan o‘ tmoq. -
58 prohibitif
-iveadj.litt.1. taqiqlovchi, man qiluvchi; des mesures prohibitives taqiqlovchi choralar2. tarifs douaniers prohibitifs o‘ ta yuqori bojxona tarifi; l'opéra vend les meilleures places à un prix proihbitif opera eng yaxshi joylarini o‘ ta yuqori bahoda sotadi. -
59 quadrupler
I vt. to‘rtga ko‘paytirmoq; quadrupler la production oziqovqatni to‘rt marotaba ko‘paytirmoqII vi. to‘rt marotaba oshmoq; les prix ont quadruplé narx-navo to‘rt marotaba oshdi. -
60 quintupler
I vt. besh karra, barobar to‘lamoq; rendre quintuple besh karra ko‘p qaytarib bermoq, to‘ lamoq, besh marta ko‘paytirmoqII vi. besh karra oshmoq; les prix ont quintuplé narx-navo besh marta oshdi.
См. также в других словарях:
Prix de Rome (musique) — Prix de Rome Palais Mancini, Rome, par Giovanni Battista Piranesi, 1752 … Wikipédia en Français
Prix de rome — Palais Mancini, Rome, par Giovanni Battista Piranesi, 1752 … Wikipédia en Français
Prix litteraire — Prix littéraire Un prix littéraire est une distinction remise pour une performance littéraire particulière par des institutions gouvernementales ou non, des associations, des académies, des fondations ou encore des personnes individuelles. La… … Wikipédia en Français
Prix littéraires — Prix littéraire Un prix littéraire est une distinction remise pour une performance littéraire particulière par des institutions gouvernementales ou non, des associations, des académies, des fondations ou encore des personnes individuelles. La… … Wikipédia en Français
prix — [ pri ] n. m. • pris 1050; lat. pretium I ♦ 1 ♦ Rapport de valeur d un bien à un autre bien; rapport d échange entre un bien ou un service et la monnaie. ⇒ coût, valeur. « L argent est le prix des marchandises ou denrées. Mais comment se fixera… … Encyclopédie Universelle
Prix Gemeaux — Prix Gémeaux Logo de la 24e édition des Prix Gémeaux, présentée en 2009. Les Prix Gémeaux, créés en 1986, sont des prix qui récompensent chaque année les professionnels de la production télévisuelle francophone du Canada. Les Prix Gemini (en… … Wikipédia en Français
Prix Gémaux — Prix Gémeaux Logo de la 24e édition des Prix Gémeaux, présentée en 2009. Les Prix Gémeaux, créés en 1986, sont des prix qui récompensent chaque année les professionnels de la production télévisuelle francophone du Canada. Les Prix Gemini (en… … Wikipédia en Français
Prix Gémeau — Prix Gémeaux Logo de la 24e édition des Prix Gémeaux, présentée en 2009. Les Prix Gémeaux, créés en 1986, sont des prix qui récompensent chaque année les professionnels de la production télévisuelle francophone du Canada. Les Prix Gemini (en… … Wikipédia en Français
Prix Nobel — Nom original Nobelpriset Prix remis Prix Nobel de physique Prix Nobel de chimie Prix Nobel de littérature Prix Nobel de la paix Prix Nobel de physiologie ou médecine … Wikipédia en Français
Prix d'Amerique — Prix d Amérique Le Prix d Amérique est une course hippique de trot attelé se déroulant le dernier dimanche de janvier sur l hippodrome de Vincennes. Il est considéré comme le championnat du monde du trot attelé. C est une course de Groupe I… … Wikipédia en Français
Prix de belgique — Le Prix de Belgique est une course hippique de trot attelé se déroulant au mois de janvier sur l hippodrome de Vincennes. C est une course de Groupe II internationale réservée aux chevaux de 4 à 10 ans, hongres exclus, ayant gagné au moins… … Wikipédia en Français