Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

traite

  • 1 traite

    nf. qul tashish va sotish.
    nf. almashish xati, chek, kirim, foyda.
    nf.
    1. to‘xtovsiz bosilgan yo‘l, masofa
    2. loc. d'une traite bir yurishda, to‘xtamay, dam olmay.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > traite

  • 2 traité

    nm.
    1. qo‘llanma
    2. qaror.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > traité

  • 3 traite 4

    nf. sog‘ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > traite 4

  • 4 alliance

    nf.
    1. ittifoq, birlik; conclure, dénoncer une alliance birlik haqida shartnoma tuzmoq, bekor qilmoq; un traité d'alliance ittifoq haqida shartnoma
    2. birlashma, ittifoq, blok; alliance défensive mudofaa ittifoqi
    3. fig. birlashma, birikma, bog‘lanish; une alliance des couleurs bo‘yoqlarning birligi; xillangan bo‘yoqlar
    4. nikoh; er-xotinlik; uylanish; erga tegish; une alliance heureuse baxtli nikoh; les parents par alliance quda tomondan qarindoshlar; c'est mon oncle par alliance erimning, xotinimning amakisi, tog‘asi
    5. nikoh uzugi, ko‘zsiz uzuk; une belle alliance chiroyli nikoh uzugi; une alliance en or tilla nikoh uzugi; porter une alliance nikoh uzugini taqib yurmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alliance

  • 5 amitié

    nf.
    1. do‘stlik; grande amitié qadrdon do‘stlik; solide amitié mustahkam do‘stlik; amitié désintéressée manfaatni ko‘zlamagan do‘stlik; amitié des peuples xalqlar do‘stligi; amitié franco-ouzbek fransuz-o‘zbek do‘stligi; traité d'amitié do‘stlik bitimi; se lier d'amitié avec qqn. birov bilan do‘stlashmoq; avoir de l'amitié pour qqn. birovni yaxshi ko‘rmoq; des relations d'amitié do‘stlik rishtalari; vivre en amitié inoq yashamoq
    2. salom (hurmat, tabrik kabi ma'nolarda); faites-lui toutes mes amitiés unga mendan salom ayting.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amitié

  • 6 annuler

    I vt.
    1. bekor qilmoq; yo‘q qilmoq; kuchdan qoldirmoq; annuler un jugement sud qarorini bekor qilmoq; annuler un contrat un traité kontrakt, shartnomani bekor qilmoq; annuler une invitation taklifni qoldirmoq, bekor qilmoq
    2. sport. noto‘g‘ri deb hisoblamoq, hisobga olmaslik; annuler un but golni noto‘g‘ri deb hisoblamoq, golni hisobga olmaslik
    II s'annuler vpr. bir-birini yo‘q qilmoq; birini neytrallashtirmoq; ces deux forces s'annulent bu ikki kuch bir-birini yo‘q qilmoqda, bir-birining kuchini yo‘qotmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > annuler

  • 7 dormir

    vi.
    1. uxlamoq, uxlab, uyquda yotmoq; tinch yotmoq (qabrda); dormir tout d'une traite uyg‘onmay dong qotib uxlamoq; dormir dans la ruelle karovat chetida uxlamoq; dormir comme une marmotte, dormir comme un loir dong qotib uxlamoq; dormir comme un sabot, dormir comme une souche dong qotib uxlamoq; dormir à poings fermés qattiq uxlamoq; dormir pour toujours abadiy uyquda yotmoq, uyquga ketmoq, o‘lmoq; dormir debout tik turib uxlamoq, oyoqdan qolmoq, charchamoq; dormir sur les (ses) deux oreilles o‘zini butunlay xafdan yiroq deb bilmoq; le feu dort sous la cendre kul tagida cho‘q; conte(s) à dormir debout bo‘lmag‘ur gaplar, uydirma, yolg‘on-yashiq gap
    2. ishlatilmay qolib ketmoq, yotmoq, ishlamay saqlamoq; dormir dans les cartons papkada yotmoq, saqlanmoq, turmoq; laisser dormir une affaire ishni cho‘zmoq, sudramoq, paysalga solmoq, orqaga tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dormir

  • 8 égard

    nm.
    1. diqqat, e' tibor, qiziqish; il n'a eu aucun égard à ce que je lui ai dit u mening so‘zlarimga hech qanday e' tibor qilmadi; à cet égard bu jihatdan, hamma tomondan
    2. pl. hurmat; izzat, e'htirom, izzat-ikrom; ils l'ont traité avec beaucoup d'égards cette fois bu safar unga hurmat bilan qaradilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égard

  • 9 inégal

    -ale
    adj.
    1. tengsiz, tengi yo‘q, tengmas, baravar emas; un traité inégal teng huquqqa ega bo‘lmagan bitim, sulh
    2. notekis, har xil, beqaror, betayin, silliq bo‘lmagan, g‘adir-budir
    3. notekis, bir xilmas
    4. beqaror, o‘zgaruvchan, o‘zgarib turadigan, muvaqqat, buqalamun; d'humeur inégale o‘zgaruvchan kayfiyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inégal

  • 10 négociateur

    -trice
    n. muzokara olib boruvchi, muzokarachi, vositachi, o‘rtada turuvchi; les négociateurs du traité de paix tinchlik muzokarasini olib boruvchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > négociateur

  • 11 négocier

    I vi.
    1. muzokara olib bormoq
    II vt.
    1. o‘zaro bitishmoq, kelishmoq; négocier une affaire, un traité biror ishni bitishmoq, biror bitimga kelmoq
    2. vositachilik qilmoq
    3. négocier un virage burulishdan katta tezlikda o‘tib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > négocier

  • 12 odieusement

    adv. razilona, qabihlarcha, juda yomon; il a été odieusement traité unga qabihlarcha muomala qilishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > odieusement

  • 13 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 14 ratification

    nf. ratifikatsiya, ratifikatsiya qilish, tasdiqlash; ratifikatsiya qilinish, tasdiqlanish; la ratification d'un traité sulh shartnomasini ratifikatsiya qilish, sulh shartnomasining ratifikatsiya qilinishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ratification

  • 15 réviser

    vt.
    1. qayta ko‘rib chiqmoq, tekshirmoq; réviser un traité, la constitution bitimni, konstitutsiyani qayta ko‘rib chiqmoq; réviser sa leçon uy vazifasini qaytarib chiqmoq, takrorlamoq
    2. tuzatmoq, ko‘rib chiqmoq; réviser un moteur motorni ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réviser

  • 16 rompre

    I vt.
    1. litt. sindirmoq, parchalamoq, uzmoq; rompre le pain nonni sindirmoq, ushatmoq; les esclaves ont rompu leurs chaînes qullar o‘z kishanlarini parchalab tashladilar
    2. buzmoq, buzib yubormoq; la mer a rompu les digues dengiz to‘g‘onlarni buzib yubordi
    3. tarqalmoq, qatordan chiqmoq; rompre les rangs qatordan chiqmoq; rompez! tarqaling!
    4. buzmoq, to‘xtatmoq, uzmoq; rompre le jeûne ro‘zani buzmoq; rompre le silence tinchlikni buzmoq; rompre l'équilibre muvozanatni buzmoq; rompre un charme sehr-joduni yechmoq; le charme est rompu tilsim ochildi; rompre les relations diplomatiques diplomatik aloqalarni uzmoq; rompre un traité, un marché bitimni buzmoq; rompre des fiançailles nikohni buzmoq
    5. rompre qqn. à un exercice biror kishini biror kasbi-korga o‘rgatmoq, ko‘niktirmoq
    II vi.
    1. litt. uzilmoq; la corde a rompu arqon uzilib ketdi
    2. aloqani uzmoq, aloqa qilmay qo‘ymoq, orani ochiq qilmoq; ils ont rompu ular o‘zaro aloqani uzishdi; rompre avec qqch. biror narsaga amal qilmay qo‘ymoq; rompre avec des traditions an'analarga amal qilmay qo‘ymoq
    III se rompre vpr.litt. sinmoq, uzilmoq, parchalanmoq; les attaches se sont rompues bog‘lab turgan narsalar uzilib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rompre

  • 17 royalement

    adv. qirollarga, podsholarga xos, shohona; être royalement traité shohona muomala qilingan bo‘ lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > royalement

  • 18 somme

    nf.
    1. yig‘indi; faire la somme de plusieurs nombres ko‘p sonning yig‘indisini topmoq
    2. jami, hammasi, barchasi, majmui; une somme d'efforts considérables anchagina harakatning majmui; loc.adv. en somme umuman; somme toute natijada, qisqacha qilib aytganda
    3. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa; une grosse somme katta mablag‘
    4. yakun, natija; ce traité est une somme bu risola yakundir.
    nf. bête de somme yuk hayvoni.
    nm. uyqu, pinak, mudroq; faire un somme, un petit somme bir oz mizg‘ib olmoq.
    nm. uyqu; faire un petit somme mizg‘ib olmoq; je n'ai fait qu'un somme men tun bo‘yi qimir etmay uxladim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > somme

  • 19 traiter

    I vt.
    1. munosabat bildirmoq, yondoshmoq
    2. mehmon qilmoq
    3. davolatmoq
    4. tahqirlamoq, haqorat qilmoq
    II vt.
    1. hal qilmoq, yechmoq, yechimini topmoq
    2. ishlov bermoq, toblamoq
    3. o‘zlashtirmoq, ochib bermoq
    III vi.
    1. aks ettirmoq, yoritmoq, un livre qui traite des questions sociales ijtimoiy masalalarni yorituvchi, aks ettiruvchi kitob
    2. kelishmoq, muhokama qilmoq, savdolashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > traiter

См. также в других словарях:

  • traite — [ trɛt ] n. f. • XIVe; subst. au fém. du p. p. de traire « tirer » I ♦ 1 ♦ Vx Action de faire venir, de transporter. ⇒ transport. ♢ (1690) Anciennt Traite des nègres, des noirs : commerce et transport des esclaves noirs. (1846) Traite des blanc …   Encyclopédie Universelle

  • traité — traite [ trɛt ] n. f. • XIVe; subst. au fém. du p. p. de traire « tirer » I ♦ 1 ♦ Vx Action de faire venir, de transporter. ⇒ transport. ♢ (1690) Anciennt Traite des nègres, des noirs : commerce et transport des esclaves …   Encyclopédie Universelle

  • Traité UE — Traité sur l Union européenne Pour les articles homonymes, voir Traité de Maastricht (homonymie). Droit de l Union européenne Traités de l Union européenne : Le droit communautaire primaire Traités ratifiés … de Paris …   Wikipédia en Français

  • Traité CE — Traité instituant la Communauté européenne Pour les articles homonymes, voir Traité de Rome. Droit de l Union européenne Traités de l Union européenne : Le droit communautaire primaire Traités ratifiés … de Paris 195 …   Wikipédia en Français

  • Traité 2+4 — Traité de Moscou (1990) Le Traité de Moscou, également appelé Traité quatre plus deux ou Traité deux plus quatre est un accord international entre les représentants des deux Allemagne (Allemagne de l Ouest et Allemagne de l Est), ainsi que les… …   Wikipédia en Français

  • Traité 4+2 — Traité de Moscou (1990) Le Traité de Moscou, également appelé Traité quatre plus deux ou Traité deux plus quatre est un accord international entre les représentants des deux Allemagne (Allemagne de l Ouest et Allemagne de l Est), ainsi que les… …   Wikipédia en Français

  • traité — 1. (trè té) s. m. 1°   Ouvrage où l on traite de quelque art, de quelque science, de quelque matière particulière. •   Je crois que je ferai un traité sur l amitié, SÉV. 383. •   Je n ai point trouvé dans mon traité de l ingratitude, que je le… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Traité — (fr., spr. Träteh), 1) ein Handbuch, Abhandlung; 2) Vergleich, Vertrag. Traité des dames (spr. Träteh de dahm), der 1529 geschlossene Cambrayer Friede …   Pierer's Universal-Lexikon

  • traite — Traite, Apres longue traite de gens …   Thresor de la langue françoyse

  • traite — (Del cat. traite, y este del lat. tractus, trabajado). m. Acción de sacar el pelo al paño con la carda …   Diccionario de la lengua española

  • Traité — (franz., spr. träté), soviel wie Traktat (s. d.) …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»