Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

salut

  • 1 salut

    nm.
    1. omon qolish, omonlik, jonini saqlash, qutulib qolish
    2. relig. qutqarish, qutqarib qolish, saqlab qolish xalos qilish; pour le salut de son âme qalbi gunohlardan forig‘ bo‘ lishi uchun.
    nm.
    1. litt. salom, salomlashish, ta'zim; salut à toi, ô César! senga salomlar bo‘lsin, o Sezar! adresser, faire, rendre un salut à qqn. biror kishiga ta'zim bajo keltirmoq
    2. fam. salom (salom yoki xayr ma'nosida ishlatiladigan qisqa ibora); salut les gars! salom yigitlar!
    3. salut militaire harbiy salom, chest.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > salut

  • 2 port-salut

    nm.inv. sigir sutidan qilingan pishloqning bir turi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > port-salut

  • 3 ancre

    nf.mar. langar; jeter l'ancre langar tashlamoq (to‘xtash uchun); lever l'ancre langarni ko‘ tarmoq (jo‘nash uchun); l'ancre de salut oxirgi chora, so‘nggi umid.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ancre

  • 4 couleur

    nf.
    1. tus, rang, bo‘yoq; couleur feu o‘ t, olov, cho‘g‘dek qizil, qipqizil rang; couleur gris d'acier po‘lat rang, kul rang; robe de couleur gulli, rangli ko‘ylak; homme de couleur oq tanli odam; sans couleur rangsiz, tussiz, nursiz, rangpar, xira; avoir de belles couleurs bet, yuzning rangi, tusi yaxshi bo‘lmoq; il est haut en couleurs uning chakaklari qip-qizil; sous couleur de loc.prép. niqobi ostida, bahonasi bilan, bahona qilib; en voir de toutes les couleurs ko‘p ko‘rmoq, uchratmoq, ko‘p ko‘rib turmoq
    2. fig. rang turi, nozik farq, anvoyi tur, xil, tus, ohang, alomat, belgi, asar, xususiyat, hosiyat, sifat, tabiat, fe'l, uyg‘unlik, o‘zgachalik; couleur locale joyning o‘zgachaligi, o‘zgacha tabiat; la couleur d'un journal ro‘znoma yo‘nalishi, yo‘li
    3. bo‘yoq, rang, sir (rassomlikda); couleurs à l'huile moy boyoq; couleur d'apprêt birlamchi, xomaki bo‘yoq qatlami; appliquer les couleurs bo‘yoq, rang surmoq; marchand de couleurs bo‘yoqchilik mollari sotuvchisi
    4. pl.mil.mar. davlat bayrog‘i; rendre les honneurs aux couleurs, saluer les couleurs salut, salom bermoq (bayroqqa); rendre, amener ses couleurs bayroq tushirmoq; hisser les couleurs bayroq ko‘tarmoq; les couleurs nationales milliy, davlat bayrog‘i, davlat bayrog‘i rangi
    5. xarita turi; fig. de toutes les couleurs hamma turi, toifasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couleur

  • 5 planche

    nf.
    1. taxta; loc. planche à dessin rasm chizish taxtasi; planche à laver, à repasser kir yuvish, dazmollash taxtasi; planche à pain non taxta (non kesadigan taxta); fam. oriq xotin; loc. entre quatre planches tobutda; loc. planche de salut oxirgi umid; faire la planche suvda chalqanchasiga yotmoq
    2. pl. sahna; monter sur les planches sahnaga chiqmoq
    3. bosma qolip; faire marcher la planche à billets pul bosib chiqarmoq
    4. estamp, bosma rasm; les planches d'un livre kitobdagi lavhalar
    5. fam. chang‘i
    6. planche à roulettes uchish uchun mo‘ljallangan g‘ildirakli taxtakach; planche à voile serfing (suzish uchun mo‘ljallangan machtali va yelkanli taxtakach).
    nf. pushta; les planches de légumes sabzavot pushtalari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > planche

  • 6 profond

    -onde
    I adj.
    1. chuqur, teran; un puits profond, peu profond chuqur, sayoz quduq; profond de dix mètres o‘n metr chuqur; racines profondes teran tomirlar; loc. au plus profond de eng tubida; un fauteuil profond chuqur kreslo; des rides profondes chuqur ajinlar
    2. chuqur mazmunli, chuqur, jiddiy; un regard profond chuqur qarash
    3. ancha o‘tgan, biror yerga yetgan; une nuit profonde yarim tun
    4. juda ham pastga ketgan, ilgarilab kirib ketgan, chuqur; un forage profond chuqur qazilgan quduq; un profond salut chuqur egilib salom berish
    5. tubiga boradigan, yoki chiqadigan; une aspiration profonde chuqur nafas olish; une voix profonde yo‘g‘on ovoz
    6. chuqur mazmunli, asosli; chuqur, teran; c'st un esprit profond bu teran aql
    7. ichki, chuqur joylashgan; la signification profonde d'une oeuvre asarning chuqur mazmuni
    8. nihoyat darajadagi, kuchli, qattiq, chuqur, zo‘r; un profond silence chuqur sukunat; tomber dans un profond sommeil chuqur uyquga ketmoq; une profonde erreur chuqur xato; éprouver une joie profonde chuqur xursandchilikni his qilmoq
    II nm. chuqurlik, qa'r
    III adv. chuqur; creuser très profond juda chuqur kovlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profond

  • 7 rendre

    I vt.
    1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq
    1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman
    2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq
    3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq
    4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar
    5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi
    6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi
    7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq
    8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob
    9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi
    10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin
    11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z
    12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoq
    II vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadi
    III se rendre vpr.
    1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq
    2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.
    I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindi
    II se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.
    vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rendre

  • 8 répondre

    vt.
    1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi
    2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq
    3. sado bermoq
    4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq
    5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.
    vt.
    1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi
    2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq
    3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi
    4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman
    5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répondre

См. также в других словарях:

  • SALUT — La notion de salut en histoire des religions est une notion complexe. Elle comporte un aspect négatif, par où le salut s’entend comme délivrance et libération; dans cette perspective, les maux dont le fidèle se trouve préservé sont souvent de… …   Encyclopédie Universelle

  • salut — SALUT. substantif masculin. Conservation dans un estat heureux & convenable. Le salut de l Estat, de la Republique. le salut public. le salut des particuliers. c est de là que dépend le salut de l Estat. je vous en avertis pour vostre salut. il y …   Dictionnaire de l'Académie française

  • salut — Salut, Salus. Donner salut, Saluer, Salutare, Salutem impertire. Ostez moy ce salut qui, etc. Apage istiusmodi salutem cum cruciatu quae aduenit. Salut certain et asseuré, Explorata salus. Mais que ce soit son salut, ou le salut de son ame, Quod… …   Thresor de la langue françoyse

  • salut — SALÚT, saluturi, s.n. Cuvânt, enunţ sau gest cu care se salută. ♦ Cuvântare prin care se salută o adunare, se întâmpină un oaspete oficial etc. – Din fr. salut, lat. salus, utis, it. saluto. Trimis de IoanSoleriu, 17.07.2004. Sursa: DEX 98 … …   Dicționar Român

  • Salut — steht für: allgemein eine Gruß und Abschiedsformel einen militärischen Gruß eine militärische Ehrenbezeugung, siehe Salutschuss ein pyrotechnischer Effekt, siehe Feuerwerkskörper ein russischer Hersteller von Flugzeugtriebwerken, siehe Moskauer… …   Deutsch Wikipedia

  • salut — sàlūt (salȕt) m <G salúta> DEFINICIJA vojn. zast. počasni pozdrav u svečanim prigodama (podizanjem zastave, počasnom paljbom) ETIMOLOGIJA njem. Salut ← fr. salut ≃ lat. salutare: pozdravljati …   Hrvatski jezični portal

  • salut — m. salutation, salut; vx santé. La bòna salut ! A votre santé ! Soyez remerciés ! Levar lo salut : refuser de saluer ; ignorer …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • Salut ! — ● Salut ! formule qu on emploie quand on aborde quelqu un ou quand on le quitte : Salut, ça va ? Salut, je m en vais ! …   Encyclopédie Universelle

  • şăluţ — ŞĂLÚŢ, şăluţuri, s.n. Diminutiv al lui şal. – Şal + suf. uţ. Trimis de LauraGellner, 08.10.2008. Sursa: DEX 98  şălúţ s. n., pl. şălúţuri Trimis de siveco, 08.10.2008. Sursa: Dicţionar ortografic  ŞĂLÚŢ, şăluţe, s.n. Diminutiv al lui şal …   Dicționar Român

  • salut — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. u, Mc. salutucie {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} oddanie pewnej liczby salw armatnich na powitanie ważnej osobistości, dla uczczenia jakiegoś wydarzenia, rocznicy; uroczyste… …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • Salut [1] — Salut (spr. Salü, Salviet), französisch englische Goldmünze, von Heinrich V. von 1421–30 in Frankreich geschlagen, ganz fein, 72 = 1 troyische Mark; mit dem Engel Gabriel, welcher die Jungfrau Maria mit dem Ave begrüßt; daher der Name …   Pierer's Universal-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»