Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

recevoir

  • 1 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

  • 2 sur

    prép.
    1. ustida, ustiga; poser un objet sur une table biror narsani stolning ustiga qo‘ymoq; sur terre et sur mer yerda va dengizda; monter sur une bicyclette velosipedga minmoq; la clé est sur la porte kalit eshikda; il portait sur lui un carnet u o‘zi bilan daftarcha olib yurardi; recevoir visite sur visite tashrif ustiga tashrif kutmoq; la plage s'étend sur huit kilomètres plaj sakkiz kilometrga cho‘zilgan; appuyer sur un bouton tugmachani bosmoq; recevoir un coup sur la tête kallasiga musht yemoq; tirer sur qqn. biror kishiga qaratib otmoq; écrire sur un registre ro‘yxatga yozmoq; chercher sur une carte xaritadan qidirmoq
    2. les ponts sur la Seine Sena ustidagi ko‘priklar
    3. ko‘pdan bir yoki birnechtasi; deux ou trois cas sur cent yuztadan ikki yoki uch holda
    4. yo‘nalish: sur votre droite o‘ng tomoningizda
    5. juger les gens sur la mine odamlarga ko‘rinishiga qarab baho bermoq; discuter sur un problème biror masala yuzasigan bahslashmoq; sur cette matière, sur ce point bu soha, bu fikr yuzasidan
    6. orqasidanoq, -dan keyinoq; coup sur coup birin-ketin, ustma-ust; sur ce bu so‘zlardan so‘ng; il nous a dit au revoir; sur ce, il est parti u bizga xayr dedi; shundan so‘ng, u jo‘nab ketdi (yaqinlashish); sur le soir kechga tomon; être sur le départ ketish arafasida bo‘lmoq
    7. prendre l'avantage sur qqn. biror kishidan ustun kelmoq.
    -sure
    adj. nordon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sur

  • 3 affront

    nm.
    1. haqorat, tahqir, so‘kish; faire un affront à qqn. kimnidir haqorat qilmoq; recevoir, subir, essayer un affront so‘kishga, haqoratga qolmoq; so‘kish, haqorat eshitmoq
    2. or, nomus, uyat, izza; faire affront à qqn. de sa conduite birovni xulqi, yurish-turishi uchun izza qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affront

  • 4 aide

    nf. yordam, madad, ko‘mak; j'ai besoin de votre aide men sizning yordamingizga muhtojman; venir en aide yordamga kelmoq; aide précieuse qimmatli yordam; aide mutuelle o‘zaro yordam; aide militaire harbiy yordam; aide technique texnik yordam; demander l'aide de qqn. birovdan yordam so‘ramoq; recevoir de l'aide yordam olmoq; à l'aide! yordam beringlar! loc.prép. à l'aide de yordamida, ko‘magida; il a traduit cet article à l'aide d'un dictionnaire u maqolani lug‘at yordamida tarjima qildi.
    n. yordamchi; aide de camp adyutant; aide-comptable yordamchi hisobchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aide

  • 5 averse

    nf. jala, sharros yomg‘ir; une violente averse kuchli jala; essuyer, recevoir une averse jalada qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > averse

  • 6 claque

    nf.
    1. shapaloq, tarsaki, shappati; donner, recevoir une claque sur la joue yuziga shapaloq, tarsaki tushirmoq, olmoq; loc. tête à claques xunuk, badbashara, yoqmaydigan yuz, qiyofa
    2. yollanma hushtakboz, olqishchi (teatrlarda)
    3. en avoir sa claque itday charchamoq, holdan toymoq; jonidan juda to‘ymoq, yetarli bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > claque

  • 7 docteur

    nm.
    1. doktor (ilmiy daraja); docteur en médecine tibbiyot fanlari doktori; docteur en droit huquq fanlari doktori; docteur ès lettres filologiya fanlari doktori; docteur ès sciences fizika-matematika fanlari doktori; être reçu docteur, se faire recevoir docteur doktorlik darajasini olmoq
    2. tabib, doktor
    3. olim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > docteur

  • 8 douche

    nf.
    1. dush, suv quyish (cho‘milish); recevoir une douche so‘kish, koyish eshitmoq, ta'zir yemoq
    2. dushxona, suv quyib cho‘miladigan joy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > douche

  • 9 étrenne

    nf.
    1. yangi yil sovg‘asi; recevoir, donner des étrennes sovg‘a olmoq, bermoq
    2. yil oxirida beriladigan mukofot pul.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étrenne

  • 10 hommage

    nm.
    1. hist. qasamyod qilib, ont ichib va'da berilgan sodiqlik
    2. hurmat, izzat, ehtirom, hurmat qilish, qadrlash, hurmatlash; his-tuyg‘usini bildirish, minnatdorchilik, maqtov, sovg‘a, in'om, tortiq; présenter ses hommages hurmatini bildirmoq; faire, rendre hommage hurmat, ehtirom ko‘rsatmoq, munosib baholamoq, taqdirlamoq; aller rendre hommage bosh egmoq, yalinmoq; recevoir un hommage hurmatini qozonmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hommage

  • 11 impatienter

    I vt. achchig‘ini chiqarmoq, qonini qaynatmoq, ranjitmoq, o‘ksitmoq, g‘ashiga tegmoq
    II s'impatienter vpr. betoqat bo‘lmoq, sabrsizligini bildirmoq, jahli chiqmoq; s'impatienter de ne pas recevoir de nouvelles sabrsizlik bilan xabar kutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impatienter

  • 12 magnificence

    nm.
    1. viqorli go‘zallik, po‘rimlik, bashanglik, viqor, dabdaba, hashamat, serhasham; la magnificence d'un spectacle, d'une cérémonie spektakl dabdabasi, tomosha, marosim dabdabasi; être vêtu avec magnificence bashang kiyinmoq
    2. litt. saxiylik, saxovatlilik, ochiq qo‘llik, qo‘li ochiqlik, oliyhimmatlik, hotomtoylik; recevoir ses hôtes avec magnificence mehmonlarini saxovat bilan kutib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > magnificence

  • 13 message

    nm.
    1. topshiriq; s'acquitter d'un message topshiriqni bajarmoq; je suis chargé d'un message menga topshiriq yuklatilgan
    2. maktub, noma, xat, murojaat, murojaatnoma; message écrit noma; recevoir, transmettre un message maktub olmoq, maktub topshirmoq; message publicitaire e'lonnoma
    3. mazmun, ma'no, g‘oya, asosiy fikr; le message d'un écrivain yozuvchining g‘oyasi; chanson à message ma'noli ashula
    4. xabar, axborot, bildirish, xabarnoma; le code d'un message xabarnomaning kodi (shartli belgilari).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > message

  • 14 missive

    nf.litt. maktub, noma, xat; recevoir une missive maktub olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > missive

  • 15 partage

    nm.
    1. bo‘lish, bo‘lib olish, taqsimlash, taqsimot, ayirish, ajratish, ulashish; le partage d'un domaine mol-mulkni taqsimlash; ligne de partage des eaux suv ayirg‘ich, alish
    2. taqsimot, bo‘lishish; un partage équitable adolatli taqsimot
    3. sans partage so‘zsiz, pisandasiz, istisnosiz; une amitié sans partage ajralmas do‘stlik
    4. ulush, hissa; la chance n'est pas mon partage omad menga nasib qilmadi; en partage ulush, hissa sifatida; donner, recevoir en partage ulush sifatida bermoq, olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partage

  • 16 pension

    nf. nafaqa, xayriya, pensiya; verser, recevoir une pension alimentaire aliment to‘lamoq, olmoq; avoir droit à une pension pensiya olish huquqiga ega bo‘lmoq.
    nf.
    1. pansion (biron kishinikida yotoq joy, oziq-ovqat bilan ta'minlanish); prendre pension dans un hôtel biron mehmonxonada to‘la pansionda yashamoq; en pension pansionda, pansionga; prendre qqn. chez soi en pension biron kishini o‘zinikiga pansionga olmoq; mettre un enfant en pension dans un collège bolani kollejga pansionga joylamoq; payer la pension pansion haqini to‘lamoq
    2. pansion (o‘quvchilarni yotoqxona, oziq-ovqat, kiyim-bosh bilan ta'minlaydigan o‘rta o‘quv yurti, shu o‘quv yurtining o‘quvchilari); une pension de jeunes filles qizlar pansioni (internati); toute la pension était en promenade butun pansion sayrda edi
    3. pension de famille oilaviy pansion.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pension

  • 17 percepteur

    nm. soliq yig‘uvchi, iqtisodiy nazoratchi; recevoir un avertissement de son percepteur o‘z soliq yig‘uvchisidan ogohlantirish olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > percepteur

  • 18 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 19 pluie

    nf. yomg‘ir; pluie fine mayda, maydalab yog‘ayotgan yomg‘ir; pluie diluvienne, battante, torrentielle sharros yog‘ayotgan, urib yog‘ayotgan yomg‘ir, jala, sel; recevoir la pluie yomg‘irda qolmoq; le temps est à la pluie yomg‘ir yog‘ay deb turibdi; jour de pluie yomg‘irli kun; la saison des pluies yomg‘ irlar fasli; eau de pluie yomg‘ir suvi; loc. ennuyeux comme la pluie o‘lgiday zerikarli; après la pluie, le beau temps oyning o‘n kuni qorong‘i bo‘lsa, o‘n kuni yorug‘; faire la pluie et le beau temps xohlasa bor, xohlasa yo‘q qiladigan bo‘lmoq; parler de la pluie et du beau temps bir tog‘dan, bir bog‘dan kelmoq; en pluie yomg‘ir donachalariday; sable qui retombe en pluie yomg‘ir donachalariday sochilib ketayotgan qum; une pluie de pierres tosh yomg‘iri; une pluie de coups kaltaklar yomg‘iri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pluie

  • 20 porte

    nf.
    1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)
    2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi
    3. dara
    4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.
    adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porte

См. также в других словарях:

  • recevoir — [ r(ə)səvwar; rəs(ə)vwar ] v. tr. <conjug. : 28> • 1273; receivre Xe; lat. recipere I ♦ (Sens pass.) Se voir adresser (qqch.). 1 ♦ Être mis en possession de (qqch.) par un envoi, un don, un paiement, etc. Recevoir une lettre, un colis, un… …   Encyclopédie Universelle

  • recevoir — 1. (re se voir), je reçois, tu reçois, il reçoit, nous recevons, vous recevez, ils reçoivent ; je recevais ; je reçus ; je recevrai ; reçois, qu il reçoive, recevons, recevez, qu ils reçoivent ; que je reçoive, que tu reçoives, qu il reçoive, que …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • recevoir — RECEVOIR. v. a. Prendre ce qui est donné, payé, envoyé, &c. Recevoir de l argent, une rente, des arrerages. recevoir un payement, un remboursement, le revenu d une terre. recevoir des lettres. recevoir un paquet. recevoir des presents. Recevoir,… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • recevoir — Recevoir, Capere, Accipere, Excipere, Percipere, Recipere. Recevoir quelque dommage, Detrimentum aut damnum capere, Pati iacturam, Facere iacturam. Recevoir loyer d aucun, Auferre praemium ab aliquo. Recevoir loyer pour sa folie, Pretium ob… …   Thresor de la langue françoyse

  • RECEVOIR — v. a. ( Je reçois, tu reçois, il reçoit ; nous recevons, vous recevez, ils reçoivent. Je recevais. Je reçus. J ai reçu. Je recevrai. Je recevrais. Reçois, recevez. Que je reçoive. Que je reçusse. Recevant. Reçu. ) Accepter, prendre ce qui est… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • RECEVOIR — v. tr. Accepter, prendre ce qui est donné, ce qui est présenté, ce qui est offert sans qu’il soit dû. Recevoir un don, un présent. Recevoir quelque chose en don. Recevoir par testament. Recevoir un legs, une donation. Recevoir une aumône.… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • recevoir — vt. , (des invités, du courrier, des coups) ; accueillir ; être recevoir battu // rossé, recevoir des coups : (a)rchaivre (Albanais.001, Annecy.003b, Thônes.004), (a)rsêvre (003a, Bellecombe Bauges.153, Giettaz.215a, Leschaux.006, Villards Thônes …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • recevoir — v.t. Se faire recevoir, être accueilli par des réprimandes …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • Recevoir la barrette — ● Recevoir la barrette être nommé cardinal …   Encyclopédie Universelle

  • Recevoir le baptême du feu — ● Recevoir le baptême du feu aller au combat pour la première fois …   Encyclopédie Universelle

  • Recevoir le bâton — ● Recevoir le bâton accéder à la dignité de maréchal …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»