-
1 quel
-quelleadj.1. qanday, qanaqa, nechuk, qaysi; qanday-a, qarang-a; qelle est donc cette jeune fille? qanaqa qiz o‘zi bu? quelle heure est-il? soat necha bo‘ldi? il ne savait pas quelle route prendre u qaysi ko‘chaga yurishni bilmasdi2. quelle jolie maison! qanday chiroyli uy! quelle idée! zo‘r g‘oya, zo‘r fikr!3. qaysi; dire quelle était la plus belle des trois uchovidan qaysi biri eng chiroyli ekanligini aytmoq; d'un homme quel qu'il soit kim bo‘ lsa ham. -
2 année
nf.1. yil; année bissextile kabisa yil; bonne année hosildor, hosil yaxshi bo‘lgan yil; mauvaise année hosilsiz, kamhosil yil; année pluvieuse yomg‘irli yil; année sèche qurg‘oqchilik yili; année scolaire o‘quv yili; année agricole qishloq xo‘jalik yili; année théâtrale teatr mavsumi; l'année s'écoule, passe, commence, s'envole yil tugayapdi, o‘tyapti, boshlanyapti, tez o‘tib ketyapti; souhaiter à qqn. la bonne année birovni yangi yil bilan tabriklamoq; bonne année! Yangi yilingiz bilan! Yangi yilingiz qutlug‘ bo‘lsin! il y a quelques années bir necha yil avval; au commencement de l'année yil boshida; en fin d'année yil oxirida; d'année en année yildan-yilga; dans le courant de l'année yil davomida; en quelle année? qaysi yilda? en quelle année êtes vous né? qaysi yilda tug‘ilgansiz? elle est dans sa dixhuitième année u o‘n sakkiz yoshga qadam qo‘ydi; l'année 1995 1995 yil; les années de guerre urush yillari; deux années de loyer ikki yillik ijara haqi2. o‘quv yili, bosqich, sinf; il est en première année u birinchi kursda o‘qiydi. -
3 corvée
nf.1. pomeshchik foydasiga tekin ishlab berish, bershchina2. farmoyish, buyruq; corvée de soupe oshxonada ishlashga farmoyish; corvée de propreté binoni tozalashga buyruq; être de corvée xo‘jalik ishlariga buyruq olmoq; les corvées de ménage xo‘jalik mehnati3. brigada4. og‘ir ish, og‘ir, noxush vazifa, bo‘yinturuq, asorat, jabr-zulm, sirtmoq; quelle corvée! shu ham ish bo‘ldimi! -
4 croûte
nf.1. non cheti; pâté en croûte jigar pashtet; gagner sa croûte fam. bir burda nonga ishlab topmoq; casser la croûte yemoq, ovqatlanmoq; casser une croûte tamaddi qilib olmoq; t'en fais pas pour la croûte arg. tashvishlanma! tashvish tortma!2. po‘st, po‘stloq, qobiq; croûte terrestre yer qobig‘i, yerning ustki qattiq qatlami; il s'est formé une croûte po‘stloq hosil qilindi3. fam. no‘noq rasm, yomon ishlangan surat; la foire aux croûtes ko‘chadagi rasm savdosi4. fam. esi yo‘q, ahmoq, tentak, esi past, ovsar, ablah, kallavaram, to‘nka; quelle croûte! ana to‘pori! kaltafahm! qovoqbosh! -
5 cruche
nf.1. ko‘za, kuvacha, krujka; tant va la cruche à l'eau (qu'à la fin elle se brise) buzoqning yugurgani somonxonagacha2. fam. esi yo‘q, ahmoq, tentak, esi past, nodon, merov; quelle cruche! eh, nodon! -
6 dégaine
nf.fam. g‘alati, ahmoqona ko‘rinish, qiyofa, kulgili qiliq; quelle dégaine! yaxshi, hech nima deb bo‘lmaydi! -
7 espèce
nf.1. tur; xil, nav, zot; les espèces animales et végétales hayvonlar va o‘simliklarning turlari; ľespèce humaine insoniyat2. narsa yoki kimsaning qiymat jihatidan kategoriyasi; toifa, xil; de la même espèce bir xil, o‘xshash; quelle espèce d'homme est-ce? bu qanaqa odam o‘zi? les gens de votre espèce sizga o‘xshash, sizdek, sizdaqa odamlar; il roulait sur une espèce de bicyclette u velosipedga o‘xshash bir narsani minib ketardi; en ľespèce bu holda, ayni holda; c'est un cas d'espèce bu alohida hol3. pl. naqd pul; oltin, kumush tanga; payer en espèce naqd pul to‘lamoq. -
8 étendue
nf.1. philos fazo, makon, bo‘shliq2. masofa, keng sath, kenglik, maydon, joy; quelle est l'étendue de ce champs? bu dalaning sathi qancha?3. mus. registr, parda (tovushning, sozning balandlik darajasi)4. miqiyos ko‘lam, daraja; keng ko‘lamlilik, l'étendue d'une catastrophe fojeaning ko‘lami; l'étendue d'un malheur baxtsizlikning ko‘lami; l'étendue du savoir bilim ko‘lami; l'étendue d'un ouvrage ish hajmi, ko‘lami. -
9 fin
nf.1. oxiri, tugashi, final; la conférence aura lieu fin décembre konfirensiya dekabr oyining oxirida bo‘lib o‘tadi; d'ici la fin de l'année yilning oxirigacha; mettre fin à qqch. oxiriga nuqta qo‘yish, tugatish (biror narsani); toucher à sa fin nihoyasiga yetmoq, tugashga yaqinlashmoq; à la fin nihoyat; vers la fin, sur la fin oxiriga, oxirigacha; en fin de compte va nihoyat so‘nggida2. o‘lim, vafot3. niyat, maqsad; arriver à ses fins, en venir à ses fins maqsadga, niyatga erishmoq; à quelle fin avez-vous fait cela? nima maqsadda buni qildingiz? à cette fin shu niyatda; aux fins de maqsadda, niyatda; à seule fin de yagona maqsad bilan.-fineI adj.1. yupqa, ingichka2. mayda; une pluie fine mayda yomg‘ir; des fines herbes dorivor, ziravor3. nozik, o‘ tkir, ziyrak; une oreille fine ziyrak eshitish4. toza, haqiqiy, yuqori sifatli; de l'or fin sof oltin5. o‘tkir, o‘ta zehnli6. ayyor; uddaburo, olg‘ir, dog‘uli7. nazokatli, latofatli, nafis, nozik8. mohir, usta, ustasi farangII nm.1. eng muhim narsa, mohiyat, asl ma'no, mag‘iz; le fin d'une affaire ishning asl ma'nosi, mag‘izi2. mug‘ombir, shayton odam; jouer au plus fin avec qqn. kimgadir ayyorlik qilmoq3. yupqa choyshab (ich kiyim)III adv. butunlay, tamoman; c'était fin prêt bu deyarli, butunlay tayyor. -
10 heure
nf.1. soat; payt, mahal, on, dam; fasl; deux grandes heures ikki soat davomida; une petite heure bir soatdan kamroq; avancer, retarder l'heure soatni oldinga, orqaga surib qo‘ymoq; quelle heure est-il? soat necha? bien à l'heure bir soat ichida, vaqtida; à l'heure dite kelishilgan paytda; travailler à l'heure soatbay ish haqi olmoq; faire des heures supplémentaires muddatidan ko‘p ishlamoq; d'une heure à l'autre hademay, halizamon, tezda; la dernière heure, l'heure suprême so‘nggi soatda, paytda, o‘lim soati, qazo payti, ajal yetgan soat; passer un mauvais quart d'heure noxush onlarni boshidan kechirmoq; l'heure locale mahalliy vaqt; l'heure du dîner ovqatlanish mahali; les heures de bureau ish soati; les heures de pointe tig‘iz payt; je lui ai demandé son heure men unga qaysi payt qulay bo‘lishini so‘radim; il y a belle heure que ko‘pdan, anchadan beri; à l'heure qu'il est shu, hozirgi paytda; loc.adv. de bonne heure ertalab, tong qorong‘isida, saharlab, tong otar-otmas; à tout à l'heure xayr, xo‘sh, ko‘rishguncha; sur l'heure endi, tezdan, darhol; pour l'heure shu tobda, shu mahal, shu daqiqada; à la bonne heure! a'lo darajada, oq yo‘l, xayrli bo‘ lsin, mayli shunday bo‘lsin! les amis de la première heure bolalik chog‘laridagi do‘stlar2. pl. butxona soati. -
11 honte
nf.1. uyat, or, nomus, sharm-hayo, izza, uyalish, uyatchanglik, nomuslilik, ibolilik, hayo; une fausse honte soxta ibo; avoir honte uyalmoq, or qilmoq; faire honte uyaltirmoq; tu me fais honte sen meni uyaltirding; c'est à mourir de honte chunonam uyat! par honte uyat, or-nomusdan; à la honte de uyalib, sharmandalarcha2. badnom bo‘lish, haqoratlanish, sharmandalik, badnomlik, isnod; être couvert de honte sharmandayusharmisor, rasvo, badnom bo‘lmoq; quelle honte! uyat, sharmandalik, isnod. -
12 horreur
nf. dahshat, vahima, qo‘rquv, qo‘rqinch, qo‘rqish; les horreurs de la guerre urush dahshatlari; faire horreur à qqn. qo‘rqitmoq, vahima, dahshatga solmoq; être saisi d'horreur vahimaga tushmoq; frémir d'horreur dahshatdan qaltiramoq, titramoq; quelle horreur! qanday dahshat!2. nafrat, jirkanish, nafratlanish; être en horreur de birovdan nafratlanmoq, jirkanmoq; avoir en horreur nafrat bilan qaramoq, juda yomon ko‘rmoq3. nimadir vahimali, qo‘rqinchli, iflos, jirkanch narsa, yaramas, xunuk ish, razillik, qabihlik; dire des horreurs dahshatli, vahimali narsalarni gapirmoq. -
13 importer
vt.1. chetdan mol olib kelmoq, olib kirmoq2. kiritmoq, kirgizib qo‘ymoq; importer une maladie kasallik olib kelmoq, kirgizmoq; importer une mode nouvelle yangi fason kiritmoq.vi. muhim, ahamiyatli, kerakli, e' tiborli bo‘lmoq, il importe peu muhim emas; peu importe, que m'importe? mening nima ishim bor, menga butunlay farqsiz, befarq; peu importe si muhim emas agar; peu leur importe ularning nima ishi bor, ularga tamoman ahamiyati yo‘q; n'importe! muhimmas! muhtojlik yo‘q, zarurat yo‘q! bari bir! hech nima! qu'importe? demak nima? nima muhimlik?, bari bir emasmi?; n'importe quoi nima bo‘lganda ham, bari bir nima?; n'importe qui kim bo‘ lganda ham; n'importe (le) quel har bir, qanday bo‘ lganda ham; à n'importe quelle heure har qanday soatda ham, vaqtda ham; n'importe comment naridan beri, chalachulpa, pala-partish; n'importe quand qachon bo‘lmasin, duch kelgan joyda. -
14 manière
nf.1. usul, yo‘sin, tarz, taxlit, ravish, tariqa; manière d'agir, de se conduire, d'être, de vivre harakat qilish, o‘zini tuta bilish, biron holatda bo‘lish, yashash usuli, tarzi; loc.adv. de cette manière, de cette manière-là shu yo‘sinda, shu tariqa, shu tarzda; de toute manière, d'une manière ou d'une autre hamma, har qanday hollarda; de quelle manière? qanday qilib? qanday yo‘l bilan? iron. de la belle manière qattiqqo‘llik bilan; de la bonne manière ajoyib ravishda, boplab; d'une manière générale ko‘p hollarda, asosan; d'une certaine manière ayrim ma'noda; de la même manière shu bilan birgalikda; en aucune manière hech qanaqasiga; loc.prép. à la manière de xuddi; de manière à uchun; loc.prép. de (telle) manière que shu uchunki, toki; de manière à ce que shuning uchunki, toki2. uslub, odat, xoslik; ce n'est pas dans sa manière bu unga xos emas; il est heureux à sa manière u o‘zicha baxtli3. stil, uslub, yo‘l; manière de peindre, d'écrire chizish, yozish stili, uslubi; n. taqlid, o‘xshatish4. litt. o‘zgacha, o‘ziga xos, o‘xshash5. gram. ravish, ravish holi6. pl. odat, qiliq, xulq-atvor, sulukat; apprendre les bonnes, les belles manières yaxshi, go‘zal xulq-atvorlarni o‘rganmoq; faire des manières noz qilmoq, qiliq qilmoq, vaj-korson ko‘rsatmoq. -
15 mauviette
nf.1. vx. to‘rg‘ay, so‘fito‘rg‘ay2. fig. nimjon, zaif, nozik, holsiz odam; quelle mauviette! qanday nozik odam! qo‘rqoq. -
16 misère
nm.1. litt. baxtsizlik, bechoralik, g‘ariblik, faqirlik, nochorlik; la misère des temps g‘ariblik davrlari; quelle misère! qanday baxtsizlik! intj. misère! qurib ketsin!2. ofat, falokat, musibat, alam, qayg‘u, g‘am, tashvish, baxtsizlik; compassion aux misères d'autrui birovlarning g‘amtashvishlariga hamdardlik; petites misères arzimas tashvishlar; faire des misères à qqn. birovning joniga, jig‘iga tegmoq3. kambag‘allik, yo‘qchilik, faqirlik, qashshoqlik, muhtojlik, bechoralik, nochorlik; être, tomber dans la misère faqir bo‘lmoq, faqirlikka tushmoq; misère noire o‘ ta qashshoqlik; loc. crier, pleurer misère nochorlikdan fig‘oni falakka chiqmoq; salaire de misère faqirona maosh4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz narsa; ils se sont fâchés pour une misère ular arzimagan narsa uchun achchiqlashib qolishdi. -
17 morfal
-ale, alsadj.n.fam. ochofat, yeb to‘ymas, badnafs; quelle bande de morfals! qanday ochofatlar to‘dasi! -
18 mouche
nf.1. pashsha, chivin; mouche domestique uy pashshasi; mouche tsé-tsé setse pashshasi; loc. pattes de moches qing‘ir-qiyshiq yozuv; on aurait entendu une mouche voler pashsha uchsa ham eshitiladi; fam. mourir, tomber comme des mouches pashshaday qirilmoq; faire la mouche du coche behudadan-behuda urinmoq; prendre la mouche bekordan-bekorga jahli chiqmoq, lovvillab ketmoq; quelle mouche le pique? unga nima balo bo‘ldi? uni nima jin urdi? il ne ferait pas de mal à une mouche u qo‘y og‘zidan ham cho‘p olmagan, u pashshaga ham ozor bermaydi; pêche à la mouche hasharotlarga taqlid qiluvchi sun'iy xo‘rak bilan baliq ovlash; faire mouche mo‘ljalning, nishonning o‘rtasiga tekkizmoq; loc. fine mouche ustakor va ayyor odam; bateau-mouche Sena daryosida sayyohlar tashiydigan sayr kemasi2. pastki lab ostidagi tuklar3. inv. poids mouche eng yengil vazndagi boksyor (48-51 kg). -
19 moule
nf.1. yeyiladigan chig‘anoq; manger des moules marinière dengiz chig‘anoqlarini yemoq2. latta, lapashang, landavur, bo‘lmag‘ur odam; quelle moule! latta! (qanday latta!).nm.1. qolip; moule de sculpteur haykaltaroshning qolipi; moule à tarte tortning qolipi; loc. le moule est cassé dunyoda bitta, yagona, dunyoda bitta bo‘lsa, uning o‘zi; loc. être fait au moule qolipda quyilganday2. fig. qolip, andoza, shablon; il refuse d'entrer dans le moule officiel u rasmiy qoliplarga tushishni rad qiladi. -
20 noix
I nf.inv.1. yong‘oq; noix muscade muskat yong‘og‘i; noix de coco kokos yong‘og‘i2. yong‘oq shaklidagi narsa; une noix de beurre yong‘oqday, yong‘oq kattaligiday sariyog‘; noix de veau molning son go‘shti; la noix d'une côtelette kotletning o‘rtasi3. fam. vieilli ahmoq, tentak, esi past, befarosat, so‘tak; quelle noix! qanday befarosat! une vieille noix qari so‘tak; loc. à la noix (de coco) sifatsiz, nobop, bemaza, jinni-ketdi; c'est une histoire à la noix bemaza hikoyaII adj.fam. elle n'est pas plus noix qu'une autre befarosatlikda u boshqasidan ortiq emas.
См. также в других словарях:
Quelle AG — Quelle GmbH Unternehmensform GmbH Gründung 1927 Unter … Deutsch Wikipedia
Quelle — Quelle, im allgemeinen, der Austritt einer Flüssigkeit aus der Erde, speziell das Zutagetreten von Grundwasser, wobei die Bezeichnung sowohl den Ort des Austrittes als auch das austretende Wasser einbegreift. Das Grundwasser (s. Bd. 4, S. 660… … Lexikon der gesamten Technik
Quelle — (hierzu Tafel »Quellen I u. II«), eine Ausströmung vom flüssigem oder gasförmigem Material aus der Erde. Dasselbe ist in weitaus den meisten Fällen Wasser, das bald mehr, bald weniger andre Stoffe gelöst enthält, kann aber auch Gas (Kohlensäure,… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Quelle — [Basiswortschatz (Rating 1 1500)] Auch: • Ressource • Ursprung Bsp.: • Er trank das frische Quellwasser. • Wir erreichten die Quelle des Flusses. • Sie war eine Quelle an Informationen … Deutsch Wörterbuch
Quelle — means source in the German language. It can also refer to:* KarstadtQuelle, a German mail order company named after the German word for source * The Q document, a postulated document related to the bible … Wikipedia
Quelle — Quelle, 1) ein aus dem Innern der Erde hervorfließendes Wasser. Die Q n geben, nebst den bei höherer Temperatur schmelzenden Schnee u. Eismassen der Alpengebirge, so wie dem frei abfließenden Regen u. Schneewasser, den fließenden Wassern der Erde … Pierer's Universal-Lexikon
Quellë — / Quelle The Quenya name for autumn, also called Lasse lanta; 54 days between modern 8 October and 30 November. Called Firith in Sindarin … J.R.R. Tolkien's Middle-earth glossary
quelle — ● quel, quelle adjectif interrogatif et adjectif exclamatif (latin qualis) Questionne sur l identité, la qualité, la quantité, le nombre : Quel est cet homme ? Quel temps fait il ? Marque l admiration, l indignation : Quel spectacle inoubliable ! … Encyclopédie Universelle
Quelle — 1. An der Quelle ist (schmeckt) das Wasser am reinsten (besten). Die Russen: Aus dem Quell schöpft man das reinste Wasser. (Altmann VI, 405.) 2. Aus bittern Quellen fliesst kein süsses Wasser. Lat.: Non dulces rivi ex fonte effunduntur amaro.… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Quelle — Ursprung; Quell; Wurzel; Lagerstätte; Vorkommen; Born; Brunnen * * * Quel|le [ kvɛlə], die; , n: 1. aus der Erde tretendes Wasser, das den Anfang eines Baches oder Flusses bildet: sich an einer Quelle erfrischen; eine heiße Quelle. Zus.:… … Universal-Lexikon
quelle — quel, quelle (kèl, kè l ) adj. 1° Il s emploie pour exprimer la qualité, et répond au latin qualis. • La façon dont il a vécu avec moi montre assez quel il est, VAUGEL. Q. C. 366. • Voilà quelle je suis et quelle je veux être, CORN. Héracl … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré