Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

quelle

  • 21 onde

    nf.litt.vx. dengiz, suv, oqim (odatda, oqin suv); onde limpide, transparente tiniq, musaffo suv.
    nf. to‘lqin, po‘rtana, dalg‘a, mavj; crête, creux d'une onde to‘lqinning o‘rkachi, pasti; ondes liqides suv ustidagi doiralar (suvga biror narsa tashlanganda hosil bo‘ladigan); ondes sonores tovush to‘lqinlari; ondes électromagnétiques elektromagnit to‘lqini; les ultraviolets sont des ondes électromagnétiques ultrabinafsha nurlar elektromagnit to‘lqinlaridir; ondes hertziennes ou radioélectriques radio to‘ lqinlari; ondes courtes, petites ondes, grandes ondes qisqa, o‘rta, uzun to‘lqinlar; écouter une émission sur ondes courtes eshittirishni qisqa to‘lqinda eshitmoq; sur quelle longueur d'onde émet cette station? bu stansiya qaysi uzunlikdagi to‘lqinda ishlaydi? fam. être sur la même longueur d'onde bir-birini yaxshi tushunmoq
    2. les ondes radioeshittirishlar; il passe sur les ondes mardi à 14 h. u seshanba soat 14 dagi radioeshittirishga o‘ tdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > onde

  • 22 ordure

    nf.
    1. kir, chang-chung, xas-cho‘p, axlat
    2. pl. axlat, chiqindi; pelle à ordures xokandoz; boîte à ordures axlat qutisi; loc. jeter, mettre qqch. aux ordures axlat yashigiga tashlamoq, biror narsadan qutulmoq
    3. yomonlik, ifloslik, yaramas xatti-harakat, uyat gap
    4. fam.injur. past, yaramas odam, razil, ablah, iflos odam; quelle ordure, ce type! qanchalar razil, bu nusxa!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordure

  • 23 pagaïe

    -pagaille
    nf.
    1. fam. en pagaïe bir talay, juda ham ko‘p, behisob, son-sanoqsiz, cheksiz; des livres, il en a en pagaille kitoblar, unda ulardan bir talay bor
    2. fam. o‘ta tartibsizlik, alg‘ov-dalg‘ovlik, to‘s-to‘polon, besaranjomlik, ostin-ustin; quelle pagaille! qanday to‘s-to‘polon! bu o‘ ta tartibsizlik! la chambre est en pagaille xona to‘s-to‘polon bo‘lib yotibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pagaïe

  • 24 patate

    nf.
    1. batat
    2. fam. kartoshka; éplucher les patates kartoshka archmoq
    3. fam. ahmoq, tentak, nodon; quelle patate, ce type! bu nusxa buncha ahmoq!
    4. loc.fam. en avoir gros sur la patate yuragi siqilmoq, ezilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patate

  • 25 pédant

    -ante
    n.adj. pedant, maydakash; rasmiy talablarni bajarishga zo‘r beradigan kishi, o‘ taketgan rasmiyatchi; quelle pédante! qanday nazokatsiz ayol! il est un peu pédant u bir oz rasmiyatchiroq; un ton pédant rasmiy ohang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pédant

  • 26 perche

    nf. okun, olabug‘a (baliq).
    nf.
    1. tayoq, xodacha, langarcho‘p; perche utilisée pour propulser une barque qayiqni ilgarilatishda foydalaniladigan langarcho‘p; saut à la perche langarcho‘p bilan sakrash
    2. loc. tendre la perche à qqn. birovga yordam qo‘lini cho‘zmoq
    3. fam. novcha, daroz odam, davangir, naynov, daroz, mirzaterak; quelle grande perche! qanday daroz naynov ekan!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perche

  • 27 percher

    I vi.
    1. o‘tirmoq, qo‘nib turmoq (qushlar)
    2. fam. yashamoq, o‘tirmoq, qo‘noq qilmoq, qo‘nog‘i bo‘lmoq; où est-ce que tu perches? sening qo‘nog‘ing qayerda?
    3. joylashgan, o‘rnashgan bo‘lmoq (narsa)
    II vt.fam. qo‘ndirmoq, qo‘ndirib qo‘ymoq (baland joyga); quelle idée d'avoir perché ce vase sur l'armoire nega bu vazani shkafning tepasiga qo‘ndirib qo‘yishdi!
    III se percher vpr. baland joyga chiqib o‘ tirmoq; les pigeons perchés sur le balcon balkonda o‘ tirgan kabutarlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > percher

  • 28 peste

    nf.
    1. o‘lat, vabo; être atteint de la peste o‘lat tekmoq; la peste de Londres London o‘lati
    2. agr. o‘lat, qirg‘in; peste aviaire, bovine, porcine parranda, qoramol, cho‘chqa qirg‘ ini
    3. loc.fam. fuir, craindre qqch. ou qqn. comme la peste biror narsadan, biror kimsadan o‘latdan qochganday qochmoq, qo‘rqqanday qo‘rqmoq
    4. vx. jin ursin!, iy, iye, iyi, iyya; peste! ça c'est un homme! iye, bu bir kishi ekan!
    5. zahar, simyon, yomon xotin yoki qiz; quelle petite peste! zahar zumrashani qarang!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peste

  • 29 pie

    nf.
    1. hakka, zag‘izg‘on; la pie jacasse, jase hakka shaqillayapti
    2. mahmadona, laqma, ezma, ko‘p gapiradigan, shaqildoq odam; ta voisine, quelle pie! qo‘shning, muncha shaqildoq ekan!
    adj.inv. chavkar, ola; cheval, jument pie chavkar ot, biya.
    adj.loc. oeuvre pie xudoga yoqadigan, savobli ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pie

  • 30 pitié

    nf.
    1. rahm, shafqat; rahmdillik, ko‘ngilchanglik; éprouver de la pitié rahmi kelmoq; inspirer, exciter la pitié, faire pitié rahmdillik qilmoq, rahmini keltirmoq; il me fait pitié unga rahmim keladi; j'ai pitié de lui meni unga rahmim kelyapti; prenez-le en pitié unga shafqat qiling; par pitié, laissezmoi tranquille shafqat qiling, iltimos, meni tinch qo‘ying; pitié! shafqat qiling! sans pitié shafqatsizlik bilan, shafqatsizlarcha; pas de pitié! shafqat qilinmasin!
    2. takabburlik, o‘zini katta olish, mensimaslik, kibr-havo; un sourire de pitié takabburona iljayish; quelle pitié! bechora!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pitié

  • 31 place

    nf.
    1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq
    2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi
    3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!
    4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi
    5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq
    6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel
    7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish
    8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim
    9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda
    10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar
    11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > place

  • 32 plaie

    nf.
    1. yara; plaie profonde chuqur yara; plaie mortelle o‘limga olib boradigan, xavfli yara; les lèvres de la plaie yaraning og‘zi; désinfecter, panser une plaie yarani dezinfeksiya qilmoq, bog‘lamoq; la plaie se cicatrise yara bityapti, yara et olyapti
    2. yara, jarohat, dard, alam, qayg‘u, hasrat; les plaies du coeur yurak jarohatlari; loc. retourner le fer, le couteau dans la plaie yaraga tuz sepmoq; porter le fer sur, dans la plaie biror ishni zo‘rlik yo‘li bilan bitirmoq; panser les plaies zararni tiklamoq
    3. les sept plaies d'Égypte yetti balo
    4. fam. c'est une vraie plaie, quelle plaie! bu haqiqiy azob, bir balo!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaie

  • 33 pointure

    nf. razmer, o‘lchov; quelle pointure chaussez-vous? nechanchi oyoq kiyimi kiyasiz?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pointure

  • 34 poisse

    nf.fam. omadsizlik, ishi o‘ngidan kelmaslik; quelle poisse! qanday omadsizlik! porter la poisse omadsizlik keltirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poisse

  • 35 position

    nf.
    1. o‘rin, joy, vaziyat, holat; position horizontale, verticale gorizontal, vertikal holat; position stable, instable; forte, faible tinch, notinch; mustahkam, bo‘sh vaziyat; feu de position belgi chirog‘i (kema, samolyot, mashinalarda)
    2. pozitsiya (qo‘shinning jang paytida o‘rnashgan joyi); position stratégique strategik pozitsiya; loc. guerre de position pozitsion urush
    3. holat, vaziat, poza, pozitsiya (tananing); prendre une position, changer de position bir holatga kirmoq, holatini o‘zgartirmoq; la position assise, couchée o‘ tirgan, yotgan holat; en position biror holda, holatida, shaylangan holda; on se mit en position de combat ular jangga shaylandilar; en position! shaylaning!
    4. hol, holat, vaziyat; une position critique, délicate og‘ir, nozik vaziyat; loc. être en position de +inf biror narsa qila olmoq; biror narsa qila olish holatida, darajasida bo‘lmoq
    5. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin, daraja; occuper une position sociale assez importante ancha muhim ijtimoiy mavqega ega bo‘lmoq; un homme dans sa position ne peut pas se compromettre martabali odam o‘zining obro‘sini to‘kmasligi kerak
    6. nuqtai nazar, fikr; quelle est sa position politique? uning siyosiy nuqtai nazari qanday? prendre position o‘z fikrini, nuqtai nazarini bildirmoq; rester sur ses positions o‘z fikrida qolmoq
    7. qo‘yilish; o‘rtaga qo‘yilish, tashlanish; la position d'un problème biror masalaning qo‘yilishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > position

  • 36 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 37 pourriture

    nf.
    1. chirindi, chirik; une odeur de pourriture chirindi hidi
    2. chirik, chirkin muhit, nosog‘lom qarash; la pourriture de la société jamiyatning chirkinligi
    3. injur. razil, palid, iflos; quelle pourriture, ce type! qanday iflos ekan bu nusxa!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourriture

  • 38 profession

    nf.
    1. litt.loc. faire profession de o‘z fikr-mulohazasini bildirmoq, namoyish qilmoq
    2. profession de foi maslak, nuqtai nazar, dunyoqarash.
    nf.
    1. kasb, hunar; quelle est votre profession? kasbingiz nima?
    2. vazifa, kasb, daraja, amal; les professions liberales erkin kasblar; embrasser, exercer une profession biror vazifani bajarmoq
    3. de profession professional, kasb qilib olgan; un chanteur de profession professional qo‘shiqchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profession

  • 39 proportion

    I nf.
    1. moslik, mos kelish, mutanosiblik; il y a un manque de proportion entre ses jambes et son buste uning oyoqlari va tanasi o‘rtasida nomutanosiblik bor
    2. nisbat, tenglik; quelle est la proportion des filles et des garçons dans ta classe? sening sinfingda o‘g‘il va qiz bolalarning nisbati qanday?
    3. en proportion de ga mos, mutanosib ravishda, -ga qarab, yarasha; c'est peu de chose, en proportion du service qu'il vous avait rendu uning sizga qilgan yaxshiligining oldida bu hech narsa emas; sa punition est hors de proportion avec la faute qu'il a commise uning jazosi uning qilgan aybiga qaraganda hech narsa emas
    II pl.
    1. mutanosiblik, proporsiya; pour bien dessiner, il faut respecter les proportions yaxshi chizish uchun proporsiyaga e' tibor berish kerak
    2. kattalik, hajm; la pauvreté a pris des proportions considérables dans ce pays bu yurtda kambag‘allik sezilarli darajada oshib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proportion

  • 40 raison

    nf.
    1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish
    2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi
    3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman
    4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman
    5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga
    6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi
    7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raison

См. также в других словарях:

  • Quelle AG — Quelle GmbH Unternehmensform GmbH Gründung 1927 Unter …   Deutsch Wikipedia

  • Quelle — Quelle, im allgemeinen, der Austritt einer Flüssigkeit aus der Erde, speziell das Zutagetreten von Grundwasser, wobei die Bezeichnung sowohl den Ort des Austrittes als auch das austretende Wasser einbegreift. Das Grundwasser (s. Bd. 4, S. 660… …   Lexikon der gesamten Technik

  • Quelle — (hierzu Tafel »Quellen I u. II«), eine Ausströmung vom flüssigem oder gasförmigem Material aus der Erde. Dasselbe ist in weitaus den meisten Fällen Wasser, das bald mehr, bald weniger andre Stoffe gelöst enthält, kann aber auch Gas (Kohlensäure,… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Quelle — [Basiswortschatz (Rating 1 1500)] Auch: • Ressource • Ursprung Bsp.: • Er trank das frische Quellwasser. • Wir erreichten die Quelle des Flusses. • Sie war eine Quelle an Informationen …   Deutsch Wörterbuch

  • Quelle — means source in the German language. It can also refer to:* KarstadtQuelle, a German mail order company named after the German word for source * The Q document, a postulated document related to the bible …   Wikipedia

  • Quelle — Quelle, 1) ein aus dem Innern der Erde hervorfließendes Wasser. Die Q n geben, nebst den bei höherer Temperatur schmelzenden Schnee u. Eismassen der Alpengebirge, so wie dem frei abfließenden Regen u. Schneewasser, den fließenden Wassern der Erde …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Quellë —  / Quelle    The Quenya name for autumn, also called Lasse lanta; 54 days between modern 8 October and 30 November. Called Firith in Sindarin …   J.R.R. Tolkien's Middle-earth glossary

  • quelle — ● quel, quelle adjectif interrogatif et adjectif exclamatif (latin qualis) Questionne sur l identité, la qualité, la quantité, le nombre : Quel est cet homme ? Quel temps fait il ? Marque l admiration, l indignation : Quel spectacle inoubliable ! …   Encyclopédie Universelle

  • Quelle — 1. An der Quelle ist (schmeckt) das Wasser am reinsten (besten). Die Russen: Aus dem Quell schöpft man das reinste Wasser. (Altmann VI, 405.) 2. Aus bittern Quellen fliesst kein süsses Wasser. Lat.: Non dulces rivi ex fonte effunduntur amaro.… …   Deutsches Sprichwörter-Lexikon

  • Quelle — Ursprung; Quell; Wurzel; Lagerstätte; Vorkommen; Born; Brunnen * * * Quel|le [ kvɛlə], die; , n: 1. aus der Erde tretendes Wasser, das den Anfang eines Baches oder Flusses bildet: sich an einer Quelle erfrischen; eine heiße Quelle. Zus.:… …   Universal-Lexikon

  • quelle — quel, quelle (kèl, kè l ) adj. 1°   Il s emploie pour exprimer la qualité, et répond au latin qualis. •   La façon dont il a vécu avec moi montre assez quel il est, VAUGEL. Q. C. 366. •   Voilà quelle je suis et quelle je veux être, CORN. Héracl …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»