Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

praedātŏr

  • 1 praedator

    praedātŏr, ōris, m. [st2]1 [-] pillard, brigand, voleur, ravisseur. [st2]2 [-] chasseur. [st2]3 [-] avare, ambitieux.    - ex sociis praedator, Sall.: celui qui pille les alliés.    - praedator corporis, Petr.: corrupteur, séducteur.    - Jupiter praedator, Serv.: Jupiter à qui est due une part de butin.
    * * *
    praedātŏr, ōris, m. [st2]1 [-] pillard, brigand, voleur, ravisseur. [st2]2 [-] chasseur. [st2]3 [-] avare, ambitieux.    - ex sociis praedator, Sall.: celui qui pille les alliés.    - praedator corporis, Petr.: corrupteur, séducteur.    - Jupiter praedator, Serv.: Jupiter à qui est due une part de butin.
    * * *
        Praedator, pen. prod. Verbale. Cic. Pilleur, Qui oste par force, Pillard, Robeur.

    Dictionarium latinogallicum > praedator

  • 2 praedator

    praedātor, ōris, m. [id.], a plunderer, pillager.
    I.
    Lit. (class.):

    quos ego in eodem genere praedatorum direptorumque pono,

    Cic. Cat. 2, 9, 20:

    exercitus, praedator ex sociis,

    Sall. J. 44, 1.—
    II.
    Transf.
    A.
    A hunter ( poet.):

    praedator aprorum,

    Ov. M. 12, 306; Stat. Th. 4, 316.— Transf.:

    corporis,

    i. e. a ravisher, Petr. 85, 3.—
    * B.
    A rapacious or avaricious man, Tib. 2, 3, 43.

    Lewis & Short latin dictionary > praedator

  • 3 praedātor

        praedātor ōris, m    [praedor], a plunderer, pillager: quos in eodem genere praedatorum pono: exercitus, praedator ex sociis, S.: aprorum, a hunter, O.— An avaricious man, Tb.
    * * *
    plunderer, pillager; hunter

    Latin-English dictionary > praedātor

  • 4 praedator

    praedātor, ōris m. [ praedor ]
    1) грабитель, хищник ( praedatores direptoresque C)
    2) охотник (p. aprorum O)
    3) похититель, соблазнитель, совратитель ( corporis Pt)
    4) любитель наживы, жадный человек Tib

    Латинско-русский словарь > praedator

  • 5 praedator

    praedātor, ōris, m. (praedor), der Beutemacher, Plünderer, Räuber, I) eig., verb. praedatores direptoresque, Cic.: vexatores ac praedatores, Cic.: exercitus pr. ex sociis, die B. plünderndes, Sall.: praed. ales Iovis, räuberische, Ov. – II) übtr.: A) der Jäger, Erleger des Wildes, aprorum, Ov. met. 12, 306: equus pr., Stat. Theb. 4, 316. – übtr., pr. corporis, Jagdmacher auf usw., Petron. 85, 3. – B) gewinnbegierig, habsüchtig, Tibull. 2, 3, 41.

    lateinisch-deutsches > praedator

  • 6 praedator

    praedātor, ōris, m. (praedor), der Beutemacher, Plünderer, Räuber, I) eig., verb. praedatores direptoresque, Cic.: vexatores ac praedatores, Cic.: exercitus pr. ex sociis, die B. plünderndes, Sall.: praed. ales Iovis, räuberische, Ov. – II) übtr.: A) der Jäger, Erleger des Wildes, aprorum, Ov. met. 12, 306: equus pr., Stat. Theb. 4, 316. – übtr., pr. corporis, Jagdmacher auf usw., Petron. 85, 3. – B) gewinnbegierig, habsüchtig, Tibull. 2, 3, 41.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > praedator

  • 7 praedator

    грабитель (1. 3 C. 12, 61).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > praedator

  • 8 praedatorius

    praedātōrius, a, um [ praedator ]
    грабительский, разбойничий (manus Sl; navis Pl; classis L)

    Латинско-русский словарь > praedatorius

  • 9 obsido

    ob-sīdo, sēdī, sessum, ere, sich an etwas hinsetzen, einen Ort in Belagerungszustand versetzen, einen Ort besetzen, eines Ortes durch Besetzung Herr werden, I) im allg.: ne auriculam obsidat caries, Lucil. fr.: aër obsidit vias oculorum, Lucr. – II) insbes., als milit. t. t., pontem, Sall.: Ciceronis ianuam, Sall.: loca opportuna armatis hominibus, Sall.: milite campos, Verg. – übtr., praedator cupit immensos obsidere campos (durch Kauf in seinen Besitz zu bringen), Tibull. 2, 3, 41.

    lateinisch-deutsches > obsido

  • 10 praedatorius

    praedātōrius, a, um (praedator), beutemachend, plündernd, räuberisch, classis, Liv.: manus, ein Streifkorps, Sall.: navis, Raubschiff, Kaperschiff usw., Plaut. u. Liv.: globi, Räuberbanden, Amm.

    lateinisch-deutsches > praedatorius

  • 11 praedatrix

    praedātrīx, trīcis, f. (Femin. zu praedator), die Beutemacherin, Räuberin, Stat. silv. 1, 5, 22. – adi., fera, Raubtier, Amm. 14, 2, 1: u. so bestia, Amm. 26, 6, 10.

    lateinisch-deutsches > praedatrix

  • 12 obsido

    ob-sīdo, sēdī, sessum, ere, sich an etwas hinsetzen, einen Ort in Belagerungszustand versetzen, einen Ort besetzen, eines Ortes durch Besetzung Herr werden, I) im allg.: ne auriculam obsidat caries, Lucil. fr.: aër obsidit vias oculorum, Lucr. – II) insbes., als milit. t. t., pontem, Sall.: Ciceronis ianuam, Sall.: loca opportuna armatis hominibus, Sall.: milite campos, Verg. – übtr., praedator cupit immensos obsidere campos (durch Kauf in seinen Besitz zu bringen), Tibull. 2, 3, 41.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > obsido

  • 13 praedatorius

    praedātōrius, a, um (praedator), beutemachend, plündernd, räuberisch, classis, Liv.: manus, ein Streifkorps, Sall.: navis, Raubschiff, Kaperschiff usw., Plaut. u. Liv.: globi, Räuberbanden, Amm.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > praedatorius

  • 14 praedatrix

    praedātrīx, trīcis, f. (Femin. zu praedator), die Beutemacherin, Räuberin, Stat. silv. 1, 5, 22. – adi., fera, Raubtier, Amm. 14, 2, 1: u. so bestia, Amm. 26, 6, 10.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > praedatrix

  • 15 praedātōrius

        praedātōrius adj.    [praedator], plundering, predatory: manus (militum), marauders, S.: naves, pirate-ships, L.
    * * *
    praedatoria, praedatorium ADJ
    plundering, rapacious; piratical

    Latin-English dictionary > praedātōrius

  • 16 obsido

    ob-sīdo, ĕre, v. a., to beset, invest, besiege, blockade (mostly poet.): ne auriculam obsidat caries, ne vermiculique, Lucil. ap. Non. 21, 25:

    vias oculorum,

    Lucr. 4, 351:

    certas partes,

    id. 4, 1092:

    pontem,

    Sall. C. 45, 2 Kritz N. cr.:

    portas,

    Verg. A. 9, 159:

    Italos fines,

    to occupy, take possession of, id. ib. 7, 334:

    praedator cupit immensos obsidere campos,

    Tib. 2, 3, 41:

    Troica moenia,

    Cat. 64, 345.

    Lewis & Short latin dictionary > obsido

  • 17 praedatrix

    praedātrix, īcis, f. [praedator], she that plunders, pillages, robs ( poet. and in post-class. prose): Herculei praedatrix cedat alumni, i. e. the nymph Dryope, who stole away Hylas, Stat. S. 1, 5, 22.— Adj.:

    bestia,

    a beast of prey, Amm. 26, 6, 10:

    fera,

    id. 14, 2, 1; 14, 10, 1.

    Lewis & Short latin dictionary > praedatrix

  • 18 raptor

    raptor, ōris, m. [rapio], one who seizes by force, a robber, plunderer, abductor, ravisher (only poet. and in post-Aug. prose; syn.: praedo, direptor, praedator).
    I.
    Lit.
    (α).
    With gen.:

    (fluvius) rapidus raptori pueri subduxit pedem,

    Plaut. Men. prol. 65:

    hostium,

    id. Ep. 2, 2, 115:

    panis et peni,

    id. Trin. 2, 1, 23:

    orbis,

    Tac. Agr. 30:

    filiae,

    id. A. 1, 58; cf. poet.:

    thalami mei, i. e. uxoris,

    Sen. Hippol. 627:

    templi,

    Just. 8, 2, 9: ferri, that draws or attracts to itself, i. e. the magnet, Aug. Civ. Dei, 21, 4. —
    (β).
    Adj.: lupi raptores, robbing, plundering, * Verg. A. 2, 356; Ov. M. 10, 540.—
    (γ).
    Absol.:

    rapta et raptores tradere,

    Plaut. Am. 1, 1, 51; Prop. 4 (5), 9, 9; Hor. C. 3, 20, 4; Luc. 3, 125; Mart. 8, 26, 2; Tac. H. 2, 86 al.:

    ferus, i. e. lupus,

    Col. 7, 12, 9:

    gratus raptae raptor fuit,

    ravisher, Ov. A. A. 1, 680; Hor. C. 4, 6, 2; Mart. 12, 52, 7; Quint. 9, 2, 90; 7, 8, 4:

    consilium raptor vertit in fallaciam,

    Phaedr. 1, 32, 5.—
    II.
    Trop.:

    raptores alieni honoris,

    Ov. M. 8, 438:

    numquam defuturos raptores Italicae libertatis lupos, etc.,

    Vell. 2, 27, 2.

    Lewis & Short latin dictionary > raptor

См. также в других словарях:

  • Praedátor — PRAEDÁTOR, óris, ein Beynamen des Jupiters, welcher zu Rom seinen besondern Tempel hatte, und den Namen daher bekommen, daß ihm allemal von der præda, oder Beute, etwas abgegeben wurde. Serv. ad Virgil. Aen. III. v. 222 …   Gründliches mythologisches Lexikon

  • PRAEDATOR — Iuppiter cognominatus est, a praeda, quod ei de praeda aliquid deberetur, apud Servium, Aen. l. 3. cui Templum consecratum, sed, ubi et a quo, ignorari, adnotat Io. rosin. Antiqq. Rom. l. 2. c. 5 …   Hofmann J. Lexicon universale

  • Oxyptilus praedator — Scientific classification Kingdom: Animalia Phylum: Arthropoda Class: Insecta …   Wikipedia

  • Trichocylliba praedator —   Trichocylliba praedator Clasificación científica Reino …   Wikipedia Español

  • Trichocylliba — ? Trichocylliba Научная классификация Царство: Животные Тип: Членистоногие Класс: Паукообразные …   Википедия

  • Nicrophorus investigator — Scientific classification Kingdom: Animalia Phylum …   Wikipedia

  • prédateur — prédateur, trice [ predatɶr, tris ] n. m. et adj. • 1547; lat. prædator, de præda « proie » 1 ♦ Vx Pillard, homme qui vit de rapines, de butin. 2 ♦ (1913) Animal qui se nourrit de proies, et par ext. Végétal qui se développe aux dépens d un autre …   Encyclopédie Universelle

  • Coxequesoma — ? Coxequesoma Научная классификация Царство: Животные Тип: Членистоногие Класс: Паукообразные …   Википедия

  • predador — ► adjetivo/ sustantivo 1 Que saquea: ■ el territorio quedó arrasado por los ejércitos predadores. SINÓNIMO saqueador 2 ZOOLOGÍA Se refiere al animal que mata y se come a otros animales de distinta especie. SINÓNIMO depredador * * * predador, a… …   Enciclopedia Universal

  • prédatrice — ● prédateur, prédatrice adjectif (latin praedator, de praedari, piller) Se dit des espèces animales qui se nourrissent de proies vivantes. ● prédateur, prédatrice (synonymes) adjectif (latin praedator, de praedari, piller) Se dit des espèces… …   Encyclopédie Universelle

  • Digger wasp — Not to be confused with Digging wasp. Digger wasps Sphex pensylvanicus Scientific classification Kingdom …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»