-
101 weber
-
102 συγ-γνώμη
συγ-γνώμη, ἡ, Verzeihung; συγγνώμην ἔχειν, verzeihen, Soph. El. 392; τινί, Ai. 1301 Phil. 1303 (aber Tr. 328 ἡ τύχη κακὴ μέν, ἀλλὰ συγγνώμην ἔχει ist = verdient Verzeihung), wie Eur. Or. 660 u. öfter; συγγνώμης τυχεῖν, Hipp. 1326; συγγνώμην ἔχειν τινί, Her. 6, 86, 3; τινός, Plat. Phaedr. 233 c u. öfter; Lys. 12, 29; Isocr. 4, 14. 82; συγγνώμην ποιήσασϑαι, Her. 2, 110; γίγνεταί μοι συγγνώμη, 9, 58; τούτων ἀπεχομένῳ σοι ἔσται πολλὴ συγγνώμη, Plat. Theaet. 197 a; συγγνώμην αἰτούμενος ὡς περὶ μεγάλων μέλλων λέγειν, Critia. 106 b; auch absolut, συγγνώμη ἀδελφῷ βοηϑεῖν, als sprichwörtlich bemerkt, Dem. 19, 238, d. i. daß man dem Bruder beisteht, darf Einem Niemand verargen, nämlich auch in schlechter Sache; συγγνώμης τυγχάνειν παρά τινος, Din. 2, 3; αἰτεῖσϑαι, Pol. 4, 14, 7; διδόναι, 12, 7, 5 u. öfter; συγγνώμην ἀπονέμειν τινί, Luc. Alex. 17.
-
103 τρέπω
τρέπω, ion. τράπω, Her., fut. τρέψω, aor. ἔτρεψα; aor. pass. ἐτρέφϑην, ion. u. ep. ἐτράφϑην, Od. 15, 80 u. oft Her.; aor. II, act. bei Hom. ἔτραπον, Il. 16, 657 intransitiv gebraucht; med. ἐτραπόμην gebräuchlicher; aor. II. pass. ἐτράπην, conj. τραπείομεν = τραπῶμεν, Od. 8, 292 (?s. τέρπω); perf. act. τέτροφα, auch τέτραφα, Din. 1, 108 u. Sp.; perf. pass. τέτραμμαι, Hom. τετραμμένος u. imperat. τετράφϑω, Il. 12, 273, u. vom plusqpf. 3. P. sing. τέτραπτο u. plur. τετράφατο, Il. 10, 189, wie τετράφαται Theogn. 42, auch Plat. Rep. VII, 533 b, s., ἐπιτρέπω; – drehen; – 1) wenden, kehren, übh. eine gewisse Richtung geben; πάλιν τρέπε μώνυχας ἵππους, Il. 8, 432, er lenkte sie zurück; πάλιν τρέπεν ὄσσε, 13, 3, vgl. 20, 439. 21, 415; ὀπίσσω τρέπεσϑαι, 12, 273; u. mit dem gen., πάλιν τρέπεσϑαί τινος, 18, 138; ἐς Τροίην δ' οὐ πάμπαν ἔτι τρέπεν ὄσσε, 13, 7; πολλὰ πρὸς ἠίλιον κεφαλὴν τρέπε, Od. 13, 29, u. so öfter mit εἰς und πρός; auch τρέψας πὰρ ποταμόν, Iliad. 21, 603; ἐπί τινι, 13, 542; ἐπί τι, Hes. O. 848; ἀντίον τινός, 596; τρέπειν τινὰ εἰς εὐνήν, Einen zu Bette gehen lasien, Od. 4, 294; πρὸς ὄρος τρέπε πίονα μῆλα, 9, 315, er trieb sie; – pass. sich wenden; ἐπὶ ἔργα, sich zum Geschäft wenden, an die Arbeit gehen, U. 3, 422. 23, 53; vgl. Hes. O. 318; εἰς ὀρχηστύν, εἰς ἀοιδήν, Od. 1, 422. 18, 304; πρὸς εὐφροσύνην τρέψαι, Pind. I. 3, 10; πρὸς ἁσυχίαν τετραμμένος, Ol. 4, 16; ἐς γέλωτα, Her. 7, 105; πρὸς ἀλκήν, 3, 78. 4, 125 u. sonst; ἀντ' ἠελίοιο τετραμμένος, gegen die Sonne gewandt, Hes. O. 729; ἔξω τοῦ ἄστεος τετραμμένος, Her. 2, 181; τραφϑέντες ἐς τὸ πεδίον, 9, 56; τράπωνται τὴν ἄνω ὁδόν, sie schlagen den Weg ein, 5, 15, wie ὁποτέρην βούλεαι τραπέσϑαι, 1, 11; vgl. Plat. Soph. 242 b; und geistig, πρὸς τὰ Ἑλληνικὰ μᾶλλον τετραμμένος ἦν, Her. 4, 78; – αἰχμὴ ἐτράπετο, die Lanzenspitze wandte sich, bog sich um, Il. 11, 237; – Ζεῦ, τρέψον εἰς ἐχϑροὺς βέλος, Aesch. Spt. 237; – τους δ' ἄνω τρέπων ἔσφαζε, Soph. Ai. 291; οὐκ οἶδ' ὅποι χρὴ τἄπορον τρέπειν ἐπος, Phil. 885; ἐπ' ἐχϑροῖς χεῖρα φοινἰαν τρέπειν, Ai. 759; μόλις ἔτρεψεν εἰς φυγὴν πόδα, Eur. Suppl. 718; μὴ ἐνταῦϑα τρέψῃς σὴν φρένα, I. T. 1322; τρέπειν τὰ ἐξημαρτημένα ἐπὶ τὸ βέλτιον, Ar. Nuhb. 580; ἐς γέλων τὸ πρᾶγμα τρέπειν, Vesp. 1261; vgl. Thuc. 6, 35; ποῖ τέτροφας τὰς ἐμβάδας, Ar. Nubb. 848; τὸ πρὸς Νότον τετραμμένον, Thuc. 2, 15; ἐκεῖσε τὰς ἡδονὰς καὶ ἐπιϑυμίας τῶν παίδων, Plat. Legg. I, 643 c, u. oft (s. auch unten); τὸν ἄνϑρωπον ὡρμηκότα φίλον εἶναι εἰς ἀϑυμίαν τρέψομεν, Dem. 23, 194. – Bes. 2) in die Flucht wenden, schlagen; Il. 15, 261; Her. 1, 63. 4, 128; vollständig, τρέπειν φύγαδε, Il. 8, 157; auch intr., φύγαδ' ἔτραπε, 16, 657; τρέψαντες ἀπέκτειναν ὑπὲρ χιλίους, Thuc. 4, 25, u. oft. Später gew. τρέπειν ἐς φυγήν, u. pass. τραπῆναι φογῇ, ἐς φυγήν, in die Flucht geschlagen werden; τρεφϑείς Xen. Cyn. 12, 5; Pol. oft u. a. Sp.; mad. τραπέσϑαι, sich zur Flucht wenden, fliehen, Her. 1, 80. 5, 64, ἐς φυγήν, 8, 91; τετραμμένον παντρόπῳ φυγᾷ γένους, Aesch. Spt. 936; τραπέντα ναύφρακτον ὅμιλον ἐρεῖς; Pers. 986; ἐτράποντο οἱ πολέμιοι, Thuc. 4, 44. Aber der aor. I. med. wird in akt, Bdtg gebraucht, τρέψασϑαι, Einen von sich abwenden u. in die Flucht schlagen, Ar. Equ. 275; Xen. An. 5, 4, 16. 6, 1, 13 u. öfter, wie Pol. 1, 17, 10 u. sonst. – Umstürzen, εὐτοχοῦντα μὲν σκιά τις ἂν τρέψειεν, Aesch. Ag. 1301 u. A.; – abwenden, abhalten, τῇ γὰρ Ἀϑηναίη νόον ἔτραπεν, Od. 19, 479; Il. 8, 451; ἀπό τινος, 22, 16; ἑκάς τινος, Od. 17, 73; verhindern, verhüten, Il. 4, 381. 5, 187; Hes. Sc. 456; u. übh. anders wenden, ändern, verändern, ἔτραπεν κεῖνον χρυσός, Pind. P. 3, 55. – Pass. sich ändern, τρέπεται χρώς, die Farbe wechselt, ändert sich, von Einem, der erblaßt, Il. 13, 279. 284. 17, 733 Od. 21, 412; Hes. O. 418; τρέπεται νόος, φρήν, ϑυμός, der Sinn ändert sich, Od. 3, 147. 7, 263 Il. 10, 45. 17, 546; absolut, τράπομαι, ich ändere meine Meinung, Her. 6, 18; dah. τετραμμένος, ein Umgewandter, der seinen Sinn geändert hat, 9, 34; auch κραδίη τέτραπτο νέεσϑαι, Od. 4, 260; ἐπὶ τὰ βελτίω τρέπω, Ar. Vesp. 986; vgl. τὴν διάνοιαν ἄλλοσε τρέπειν, Plat. Rep. III, 393 a; ἐνταῦϑα τὸν νοῦν τρέποντες, Mener. 248 c; γνώμας, Xen. An. 3, 1, 41, u. Folgde; οἰνος τρέπεται, der Wein schlägt um, S. Emp. pyrrh. 1, 41. – Uebertr. im med. sich auf Etwas hinrichten, ὥςτ' ἀμήχανον ὅποι τράποιντο, Aesch. Pers. 451; Ag. 1514; ὅταν τις εἰς τὸ μαίνεσϑαι τραπῇ, Soph. O. C. 1537; πρὸς τὸ κέρδιστον τραπεὶς γνώμης, Ai. 730; ποῖ τράπωμαι, Rur. Hec. 1099 und oft; οἷ πρῶτά με ἐδει τραπέσϑαι, Ar. Ran. 37; bes. seine Aufmerksamkeit auf Etwas hinrichten, worauf merken, sich womit beschäftigen, μὴ 'πὶ φροντίδας τρέποο, Eur. I. A. 646; πρὸς χεροὺς τραπώμεϑα, Herc. F. 751; πρὸς λῃστείαν, Thuc. 1, 5; πρὸς πόλεμον, 5, 114; ἐφ' ἁρπαγήν, 4, 104; πρὸς ϑεραπείαν τῶν φοομένων ἅπασαι τετράφαται, Plat. Rep. VII, 533 b; ἐπὶ γεωργίας τρέπονται, Legg. III, 680 e; πρὸς τὸ δεῖπνον, Conv. 175 e. Auch in der Bdtg des act., ἐπὶ τὸ ἐπαινεῖν αὐτὼ ἐτραπόμην, Plat. Euthyd. 303 c; τρέψεται τὸν λόγον ἐπ' ἐκεῖνον, Is. 5, 3; ἐφ' ὰρπαγήν, Xen. An. 7, 1, 18; ἐπὶ ῥᾳϑομίαν, 2, 6, 5; ἐπἱ ἓν ἔργον, Cyr. 2, 1, 21; Folgde; πρὸς ὕβριν τραπόμενοι, Luc. D. D. 18, 2.
-
104 μοχθηρός
μοχθηρός, mühselig, kummervoll, elend; γυναικῶν οἷον ὤπασας γένος μοχϑηρόν, Aesch. Spt. 239; πολλὰ καὶ μοχϑήρ' ἀνωφέλητ' ἐμοὶ τλάσῃ, Ch. 741; ζῶ βίον μοχϑηρόν, Soph. El. 589; Ar. Plut. 391; so auch in Prosa, ζόη, Her. 7, 46; ὦ μοχϑηρέ, μελαγχολᾷς, Plat. Phaedr. 268 e. – Häufiger = schlecht, unbrauchbar; βοῦς, Ar. Equ. 316; μοχϑηρὸν ῥῶ, Thesm. 781; bes. von sittlicher Schlechtigkeit. μοχϑηρὸς τοὺς τρόπους, Plut. 1003; πολίτης, Equ. 1301, öfter, wie bei Plat., der es oft mit φαῦλος vrbdt; Gorg. 468 b; μετὰ μοχϑηροῦ καὶ διεφϑαρμένου σώματος, Crit. 47 e; μοχϑηρὸς τὴν ψυχήν, Gorg. 511 a; Ggstz χρηστός, Polit. 308 c; μοχϑηρότερα ἀποδιδόντες ἢ παρέλαβον τὰ ἱμάτια, Men. 91 a; ζῆν μοχϑηρῶς, Gorg. 505 a; μοχϑηρὸς τὴν ἰδέαν, Andoc. 1, 100; ἐλπίδες, Din. 1, 107, wie Pol. 5, 38, 8; πράγματα, schlechter Handel, schlechte Geschäfte, Dem. 34, 8; Arist. u. Folgde; ἔϑη μοχϑηρά, Pol. 1, 81, 10 u. öfter. – Nach Arcad. p. 71 wurde attisch in der ersten Bdtg μόχϑηρος accentuirt wie πόνηρος, vgl. Ammon. p. 96. 116.
-
105 μέλλω
Aμέλλον Il.17.278
, Od.1.232, 9.378, B.12.164; [dialect] Ep., [dialect] Ion.μέλλεσκον Theoc.25.240
, Mosch.2.109: [tense] fut.μελλήσω D.6.15
, Ev.Matt.24.6: [tense] aor.ἐμέλλησα Th.3.55
, X.HG5.4.65, etc., and ἠμ- (v. infr.):—[voice] Pass. and [voice] Med., v. infr. v.—Only [tense] pres. and [tense] impf. in Hom., Hes., Lyr., and Trag.: [tense] aor. only in Prose (exc. Thgn., v. infr.): the [tense] impf. ἤμελλον with long augm. is established by the metre in Hes.Th. 898, Thgn.906, Ar.Ec. 597, Ra. 1038 (both anap.), A.R.1.1309 (cf. Sch. ad loc.), Call.Del. 58: [tense] aor. 1ἠμέλλησα Thgn.259
; ἤμελλον is not found in earlier [dialect] Att. Inscrr., but occurs in Pap., as PPetr.2p.146 (iii B. C.), Phld.Rh.1.145 S. (butἔμελλον Hyp.Ath.7
, Arist.Ath.25.3).I to be destined or likely to, indicating an estimated certainty or strong probability in the present, past, or future (cf. Aristonic. ap. Sch.Il.10.326, 11.817, 16.46,al.): a. c. [tense] pres. inf. (or its equivalent), of a probability in the present, ὅθι που μέλλουσιν ἄριστοι βουλὰς βουλεύειν where belike the best are holding counsel, Il.10.326; ᾧ μέλλεις εὔχεσθαι to whom thou doubtless prayest, 11.364; μέλλεις δὲ σὺ ἴδμεναι doubtless thou knowest, Od.4.200; τὰ δὲ μέλλετ' ἀκουέμεν belike you have heard it, Il.14.125, cf. Od.4.94; ; ὄλβον δὲ θεοὶ μέλλουσιν ὀπάζειν methinks it is the gods who give wealth, Od.18.19; εἰ δ' οὕτω τοῦτ' ἐστίν, ἐμοὶ μέλλει φίλον εἶναι you may be sure it is my good pleasure, Il.1.564. b. c. [tense] aor. inf., of a probability in the past, μέλλω που ἀπεχθέσθαι Διὶ πατρί I must have become hateful to father Zeus, 21.83; κελευσέμεναι δέ σ' ἔμελλε δαίμων a god must surely have bidden thee, Od.4.274; πολλάκι που μέλλεις ἀρήμεναι you must often have prayed, 22.322; μέλλω ἀθανάτους ἀλιτέσθαι I must have sinned against the immortals, 4.377; ἄλλοτε δή ποτε μᾶλλον ἐρωῆσαι πολέμοιο μέλλω at any other time rather than this I may have drawn back.., Il.13.777; μέλλει μέν πού τις καὶ φίλτερον ἄλλον ὀλέσσαι before now, no doubt, a man has lost.., 24.46, cf. 18.362;τοῦ δ' ἤδη μέλλουσι κύνες ταχέες τ' οἰωνοὶ ῥινὸν ἀπ' ὀστεόφιν ἐρύσαι Od.14.133
; of a destiny in the past, ἔμελλεν οἷ αὐτῷ θάνατον.. λιτέσθαι he was fated to have been praying for his own death, Il.16.46; ἐπεὶ οὐκ ἄρ' ἔμελλον ἑταίρῳ κτεινομένῳ ἐπαμῦναι since I was (i.e. am) not destined to have succoured my comrade when they were slaying him, 18.98: c. [tense] pres. inf., οὐκ ἄρ' ἔμελλες ἀνάλκιδος ἀνδρὸς ἑταίρους ἔδμεναι he was to turn out no helpless man whose comrades you ate, Od.9.475. c. c. [tense] fut. inf., of a destin y or probability in the future, ἅ οὐ τελέεσθαι ἔμελλον which were not to be accomplished, Il.2.36; τάχα δ' ἀνστήσεσθαι ἔμελλεν ib. 694;ἐπεὶ οὐκ ἄρ' ἔμελλον ἔγωγε νοστήσας οἶκόνδε.. εὐφρανέειν ἄλοχον 5.686
, cf. 12.113, 22.356, Od.13.293, 384; ; περὶ τρίποδος γὰρ ἔμελλον θεύσεσθαι they were to have run.., Il.11.700, cf. E.HF 463;χρόνῳ ἔμελλέ σ' Ἕκτωρ.. ἀποφθίσειν S.Aj. 1027
; ;φεύγεις; ἔμελλόν σ' ἆρα κινήσειν ἐγώ Id.Nu. 1301
, cf. V. 460, Pl. 103, Ach. 347: c. [tense] pres. inf., καὶ γὰρ ἐγώ ποτ' ἔμελλον ἐν ἀνδράσιν ὄλβιος εἶναι I had a chance of being, might have been.., Od.18.138;μέλλεν ποτὲ οἶκος ὅδ' ἀφνειὸς καὶ ἀμύμων ἔμμεναι, ὄφρ' ἔτι κεῖνος ἀνὴρ ἐπιδήμιος ἦεν 1.232
: c. [tense] aor. inf. (cf. infr. 11), : with inf. understood, [τὰ μὲν] πάσχουσι, τὰ δὲ μέλλουσι [πάσχειν] A.Pers. 814; ἀλλ' οὐχ οὑμὸς τοῦτο πέπονθεν βίος οὐ μὰ Δί' οὐδέ γε μέλλει no, not likely! Ar.Pl. 551;οὐδὲν.. οὔτε ἐπάθετε οὔτε ἐμελλήσατε Th.3.55
; .d in εἰ clauses, εἰ μέλλει πόλις εἶναι if it is to be a city, Pl.Prt. 324e: c. [tense] fut. inf., εἰ ἐμέλλομεν.. ἀνοίσειν if we were to refer.., Id.Phd. 75b: c. [tense] aor. inf.,εἰ μέλλομεν.. δηλῶσαι Id.Lg. 713a
, cf. Smp. 184d, Plt. 268d, al.: so in part.,τὴν μέλλουσαν οἰκήσεσθαι πόλιν καλῶς Arist. Pol. 1261a3
, etc.e in final clauses, ξυνεπιμέλεσθαι ᾗ μέλλει ἄριστα ἕξειν, = ᾗ ἄριστα ἕξει, Th.8.39;εἴχομεν ἂν.. ἐπιστάτην λαβεῖν.. ὃς ἔμελλεν.. ποιήσειν Pl.Ap. 20b
, cf. App.Syr.46, etc.f in questions, the inf. being understood, τί οὐ μέλλω ( μέλλεις, etc.); why shouldn't I? why is it not likely that I should?, i. e. yes, of course, τὸν υἱὸν ἑόρακας αὐτοῦ; Answ. τί δ' οὐ μέλλω (sc. ἑορακέναι); of course I have, X. HG4.1.6; τί δ' οὐ μέλλει, εἴπερ γε δρᾷ αὐτό; Pl.R. 605c; πῶς γὰρ οὐ μέλλει; Id.Phd. 78b, etc.; ἀλλὰ τί μέλλει; what (else) would you expect? i. e. yes, of course, Id.R. 349d, Hp.Mi. 373d.II to be about to, in purely temporal sense, c. [tense] fut. inf.,Ἕκτορα δῖον ἔτετμεν ἀδελφεόν, εὖτ' ἄρ' ἔμελλε στρέψεσθ' ἐκ χώρης Il.6.515
; ὁ μέν μιν ἔμελλε γενείου.. ἁψάμενος λίσσεσθαι (perh. [tense] pres. inf.),ὁ δ' αὐχένα μέσσον ἔλασσε 10.454
;ἄλεισον ἀναιρήσεσθαι ἔμελλε Od.22.9
, cf. Il.23.544, 2.39, 6.52, 393; δειπνήσειν μέλλομεν, ἢ τί; Ar.Av. 464, cf. Eq. 931 (lyr.), Th.2.8, etc.: c. [tense] pres. inf., τί μέλλεις δρᾶν; Ar.V. 1379,Th. 215, cf. Ec. 760, Ach. 493, Av. 498, al.;μέλλω μαίνεσθαι Lyr.Alex.Adesp.1.23
: more rarely c. [tense] aor. inf., ; (nisi leg. κτενεῖν) ; ἀναλαβεῖν, λιπεῖν, θανεῖν, E.Or. 292, Heracl. 709, Med. 393; ἀπολέσαι, λαβεῖν, Ar.Av. 366, Ach. 1159 (lyr.);προσθεῖναι Th.3.92
; : Phryn.316 wrongly condemns this constr.—The inf. is sts. omitted, τὸ μέλλειν ἀγαθά (sc. πράσσειν or πράξειν ) the expectation of good things, E.Or. 1182, cf. IA 1118.III to be always going to do without ever doing: hence, delay, put off, freq. in Trag. (also in [voice] Med. μέλλομαι, v. infr. IV fin.): in this signf. usu. folld. by [tense] pres. inf., S.OT 678 (lyr.), OC 1627, etc.; τοὺς ξυμμάχους.. οὐ μελλήσομεν τιμωρεῖν· οἱ δ' οὐκέτι μέλλουσι κακῶς πάσχειν we shall not delay to succour our allies, for their sufferings are not being delayed, Th.1.86: freq. with μὴ οὐ, A.Pr. 627, S.Aj. 540: with μή, τί μέλλομεν.. μὴ πράσσειν κακά; E.Med. 1242: rarely folld. by [tense] aor. inf., Id.Ph. 299 (lyr.), Rh. 673: inf. is freq. omitted, τί μέλλεις; why delayest thou? A.Pr.36, cf. Pers. 407, Ag. 908, 1353, S.Fr. 917, Th.8.78, etc.;μακρὰ μ. S.OC 219
(lyr.);Ἄρης στυγεῖ μέλλοντας E. Heracl. 723
;ἴωμεν καὶ μὴ μέλλωμεν ἔτι Pl.Lg. 712b
; μέλλον τι.. ἔπος a hesitating word, which one hesitates to speak, E. Ion 1002; μέλλων σφυγμός a hesitating pulse, Gal.8.653.IV part. μέλλων is used quasi-adjectivally, ὁ μ. χρόνος the future time, Pi.O.10(11).7, A.Pr. 839, Arist.Top. 111b28: Gramm., ὁ μέλλων the future tense, D.T.638.23, A.D.Synt.69.28, etc.; ἡ μ. αὐτοῦ δύναμις his future power, Pl.R. 494c;μ. φυλάξασθαι χρέος Pi.O.7.40
; τὸν μ. βλαστόν ( καρπόν codd.) Thphr.HP4.15.1: esp. in neut., τὸ μέλλον, τὰ μέλλοντα things to come, the future, Pi.O.2.56, A.Pr. 102, Th.1.138, 4.71, Pl.Tht. 178e, etc.; opp. to what is simply future ([etym.] τὸ ἐσόμενον), Arist.Div.Somn. 463b29, cf. GC 337b4; εἰς τὸ μέλλον (sc. ἔτος) Ev.Luc.13.9, cf. PLond.3.1231.4 (ii A. D.), Plu.Caes.14:—also in [voice] Med., τὰ ἰσχυρότατα ἐλπιζόμενα μέλλεται your strongest pleas are hopes in futurity, Th.5.111:— butV [voice] Pass. μέλλομαι, ὡς μὴ μέλλοιτο τὰ δέοντα that the necessary steps might not be delayed, X.An.3.1.47; ἐν ὅσῳ ταῦτα μέλλεται while these delays are going on, D.4.37: [tense] fut. μελλήσομαι dub. l. in Procop. Goth.2.30: [tense] pf. part. μεμελλημένος, = μέλλων, σφυγμός Gal.9.308. -
106 ἥκω
Aἡξῶ Theoc.4.47
, Call.Fr.1.65 P. (in [dialect] Dor. and Hom. more commonly ἵκω): all other tenses late; [tense] aor. 1 part.ἥξας Paus.2.11.5
, Gal.6.56, 10.609: [tense] pf.ἧκα Philostr.VA3.24
, Scymn.62, [ per.] 1pl. (ii B.C.), CIG4762 (Egypt, i A.D.), [dialect] Dor. ἥκαμες f.l. in Plu.2.225b, [ per.] 2pl.ἥκατε PGrenf.2.36.18
(i B.C.), [ per.] 3pl. , Ev.Marc.8.3; inf. (ii B.C.): [tense] plpf.ἥκεσαν J.AJ19.1.14
: —[voice] Med., [tense] pres. subj.ἥκηται Aret.SD2.1
: [tense] fut. ἥξομαι v.l. in M.Ant. 2.4:—to have come, be present, prop. in a [tense] pf. sense, with [tense] impf. ἧκον as [tense] plpf., I had come, and [tense] fut. ἥξω as [tense] fut. [tense] pf., I shall have come,μάλα τηλόθεν ἥκω Il.5.478
, cf. Od.13.325, Pi.O.4.12 ( ἵκω codd. vett.): [tense] impf. , Th.1.91, al., Pl.R. 327c, Hdt.8.50, etc.: [tense] fut. , al., E.Andr. 738, Ar. Pax 265, Orac. ap. Th.2.54, etc.; ἧκε imper., S.Aj. 1116, Ar. Pax 275, X.Cyr.4.5.25; :—Constr. mostly with εἰς, Hdt.8.50, A.Ch.3, etc.;παρά τινα Hdt.7.157
, Th.1.137; ;πρὸς δαίμονα S.Fr. 770
; esp. in worship, (Egypt, i B.C.), cf. Ev.Jo.6.37;πρὸς πόλιν S.OC 734
; ἐπί τινα to set upon, attack, Pl.R. 336b, Aeschin. 2.178; but ἥ. ἐπὶ τὸ στράτευμα to have come to fetch the army, X. An.7.6.2;οἱ ἐπὶ ταῦθ' ἥκοντες D.18.28
;ἐπ' ὀλέθρῳ E.IA 886
(troch.);περὶ σπονδῶν X.An.2.3.4
: c. acc.,ἥξεις ποταμόν A.Pr. 717
, cf. 724, 730;ἥ. δῆμον τὸν Λυρκείου S.Fr.271.6
, cf. E.Ba.1;ἥκουσιν αὐτῷ ἄγγελοι X.Cyr.5.3.26
; ἐς ταὐτὸν ἥ. to have come to the same point, to agree, E.Hec. 748, Hipp. 273: with Adv. of motion, ἥ. ἐνθάδε, δεῦρο, S.Ph. 377, D.19.58; : c. neut. Pron.,αὐτὰ ταῦτα ἥκω παρά σε Pl.Prt. 310e
; ἐρωτώμενοι ὅ τι ἥκοιεν for what they had come, X.HG4.5.9: c. acc. cogn.,ὁδὸν μακρὰν ἥκειν Id.Cyr.5.5.42
: c.inf., μανθάνειν γὰρ ἥκομεν we are here to learn, S. OC12.2 to have reached a point, ἐς τοσήνδ' ὕβριν ib. 1030;εἰς τοῦτο ἀμαθίας E.Andr. 170
;εἰς τοσοῦτον ἀμαθίας Pl.Ap. 25e
;εἰς ὅσον ἡλικίας Id.Chrm. 157d
, etc.;πρὸς γάμων ἀκμάς S.OT 1492
; ὁρᾷς ἵν' ἥκεις; ib. 687, etc.; Geom., pass through a point,διὰ τῶν πόλων Autol.Sph.10
, cf. Archim.Con.Sph.9.c with an Adv. folld. by gen.,οὕτω πόρρω σοφίας ἥκεις Pl.Euthd. 294e
; εὖ ἥκειν τινός to be well off for a thing, have plenty of it, τοῦ βίου, χρημάτων, Hdt.1.30, 5.62;ἑωυτῶν Id.1.102
;θεῶν χρηστῶν Id.8.111
; πιθανότητος Demetr.Magn. ap.D.H.Din.1; οὐκ ὁμοίως ἥ. τινός not to be equally well off in respect of.., Hdt.1.149; πῶς ἀγῶνος ἥκομεν; how have we sped in the contest? E.El. 751; ὧδε γένους ἥ. τινί to be this degree of kin to him, Id.Heracl. 213;ὡς δυνάμεως ἥκεις Paus.4.21.10
;ἐς μῆκος εὖ ἥκων Ael.NA4.34
: abs., εὖ ἥκειν to be flourishing, Hdt.1.30: rarely c. gen. only, σὺ δὲ δυνάμιος ἥκεις μεγάλης thou art in great power, Id.7.157 (nisi leg. μεγάλως).3 to have come back, returned, D.20.73; from exile, And.2.13; αὐτίκα ἥξω I shall be back in a moment, X.An.2.1.9; ἧκέ νυν ταχύ come back soon, Ar. Pax 275;ἄψορρον ἥξεις A.Pr. 1021
;ἄψορρον ἥξομεν πάλιν S.El.53
.4 c. part., ἥκω φέρων I have come bringing (i.e. with), Id.OC 579, cf. 357, Ar. Pax 265, Eup.22 D., Pl.Grg. 518d; ;ἕτερόν τι ἥκεις ἕχων Id.Grg. 491c
, etc.: c. [tense] fut. part., like ἔρχομαι, ἥκω φράσων, ἀγγελῶν, etc., I am going, I intend to say, E.Ph. 706, 1075, etc.5 to have come to be,θεοῖς ἔχθιστος ἥκω S.OT 1519
(troch.), cf.Aj. 636(lyr.), El. 1201, etc.; take one's origin,ἀπὸ πολιτειῶν τοιούτων ἥκετε, ἐν αἷς.. Th.4.126
.II of things, in various uses: of meats, to have come to table, Alex.132;ὡς τὰ περιφερόμενα ἧκε πρὸς ἡμᾶς X.Cyr.2.2.3
; of reports,ἐμοὶ ἀγγελίη ἥκει παρὰ βασιλέος Hdt.8.140
.ά, cf. S.OC 1177; of events,πῆμα ἥκει τινί A.Pr. 103
, cf. Ar.Ra. 606, etc.; ; ἵν' ἥκειτὰ μαντ εύματα what they have come to, Id.OT 953; ὡς αὐτὸν ἥξοι μοῖρα ib. 713 codd.; ἥξει πόλεμος Orac. ap. Th.2.54;ἐς αὐτὸν ἥξει τὸ δεινόν Id.6.77
; of Time, ἥκει ἦμαρ, νύξ, A.Ag. 1301, E.IT42;ἥκει ὑμῖν ὁ καιρός Lys.12.79
;τὸ μέλλον ἥξει A.Ag. 1240
.2 concern, relate to, ποῖ λόγος ἥκει; to what do the words relate? E.Tr. 154 (lyr.);εἰς ἔμ' ἥκει.. τὰ πράγματα Ar.Pl. 919
; εἰς ἐμὲ τὸ ἐλλεῖπον ἥξει will fall upon me, X.Cyr.1.5.13: freq. in part., ; τὰ εἰς πλοῦτον ἥ. Pl.Erx. 392d; τὰ πρὸς ἔπαινον, εἰς φιλανθρωπίαν ἥ., Plb.12.15.9,28.17.2, etc.4 c. inf., ἧκέ μοι γένει.. πενθεῖν it has come to me by birth.., my birth lays it on me.., S.OC 738, cf. Ichn.356; καλῶς αὐτοῖς κατθανεῖν ἧκον βίου it being well for them at their age to die, E.Alc. 291.5 c. part., ὃ καὶ νῦν ἥκει γινόμενον which commonly happens even now, Plb.24.9.11 codd. (v.l. γενόμενον). (Prob. from same root as ἵκω.)
См. также в других словарях:
DIN 1301 — Das Internationale Einheitensystem, abgekürzt SI (von frz.: Système international d’unités), ist das auf dem internationalen Größensystem (ISQ) basierende Einheitensystem. Dieses 1960 eingeführte metrische Einheitensystem ist heute das weltweit… … Deutsch Wikipedia
DIN EN — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN EN ISO — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN EN ISO/IEC — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN EN ISP — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN IEC — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN ISO — Logo des DIN Deutschen Instituts für Normung Die Liste gibt einen Überblick über das Benennungssystem der DIN Normen mit Normnummer, Teile von Normen und anderen Zusätzen. Außerdem werden hier Informationen über Normen, ihren Titel sowie über… … Deutsch Wikipedia
DIN-Norm — Logo des Deutschen Instituts für Normung Eine DIN Norm ist ein unter Leitung eines Arbeitsausschusses im Deutschen Institut für Normung erarbeiteter freiwilliger Standard, in dem materielle und immaterielle Gegenstände vereinheitlicht sind. DIN… … Deutsch Wikipedia
DIN 461 — Die DIN Norm DIN 461 enthält Festlegungen für die einheitliche, unmissverständliche und übersichtliche graphische Darstellung eines funktionellen Zusammenhangs zwischen Variablen in einem Koordinatensystem. DIN 461 Bereich … Deutsch Wikipedia
DIN — Sitz in Berlin Tiergarten Das DIN Deutsches Institut für Normung e. V. (kurz DIN) ist die nationale Normungsorganisation der Bundesrepublik Deutschland mit Sitz in Berlin … Deutsch Wikipedia
DIN Deutsches Institut für Normung e. V. — Sitz in Berlin Tiergarten Das DIN Deutsches Institut für Normung e. V. (kurz DIN) ist die nationale Normungsorganisation der Bundesrepublik Deutschland mit Sitz in Berlin … Deutsch Wikipedia