Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

la+terre

  • 81 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 82 révolution

    nf.
    1. aylanish; les révolutions de la terre yerning aylanishi
    2. o‘z o‘qi atrofida aylanish.
    nf.
    1. tubdan o‘zgarish, tubdan o‘zgartirish, revolutsiya; une révolution morale, artistique ma'naviy, artistik revolutsiya; la révolution culturelle madaniy revolutsiya
    2. revolutsiya, inqilob; la révolution française Fransiya revolutsiyasi; la victoire de la révolution sur la réaction revolutsiyaning reaksiya ustidan g‘alabasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > révolution

  • 83 riche

    I adj.
    1. boy, badavlat, davlatmand, farovon; ce sont des gens très riches bular juda davlatmand odamlar; faire un riche mariage boy odam bilan turmush qurmoq; les pays riches, industrialisés et les pays pauvres, en voie de développement boy, industirlashtirilgan va kambag‘al, rivojlanayotgan mamlakatlar
    2. boy, hashamdor, hashamatli; to‘kis; de riches tapis hashamdor gilam
    3. riche en -ga boy, ko‘p; un aliment riche en vitamines darmondoriga boy oziq-ovqat; riche de ko‘p, to‘ la; un livre riche d'enseignements o‘gitlarga boy kitob
    4. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob; boy; un sol, une terre riche serhosil yer; langue riche boy til; une riche idée ma'noga to‘la fikr
    II nm. boy, badavlat, davlatmand; péj. gosse de riche(s) boyvachcha, boyning bolasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > riche

  • 84 robe

    nf.
    1. ayollar ko‘ylagi; une robe longue, courte uzun, qisqa ko‘ylak; robe de lainage, de soie jundan, ipakdan qilingan ko‘ylak; robe de bale balga kiyiladigan ko‘ylak; robe de mariée kelinlik ko‘ylagi
    2. yosh bolalarning ko‘ylagi; la robe de baptême d'un bébé chaqaloqning cho‘qintirish ko‘ylagi
    3. libos, ust-bosh; robe de magistrat, d'avocat magistirlik, advokatlik libosi; robe de chambre uy kiyimi; pommes de terre en robe de chambre po‘sti bilan pishirilgan kartoshka
    4. rang, tus (hayvonlarda); la robe d'une panthère qoplonning rangi, tusi, terisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > robe

  • 85 rond

    -ronde
    I adj.
    1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar
    2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq
    3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha
    4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi
    5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam
    6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast edi
    II adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayapti
    III nm.
    1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik
    2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak
    3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa
    4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rond

  • 86 rotation

    nf.
    1. aylanish, aylanma harakat; rotation de la terre yerning aylanishi; exécuter, faire une rotation doira yasamoq, aylanmoq
    2. almashtirish, almashtirib turish; la rotation des équipes komandalarni almashtirib turish
    3. qatnov; la rotation des avaions d'une ligne bir yo‘nalishdagi samolyot qatnovi
    4. aylanish, yangilanib turish; rotation d'une stock tovar zaxirasining aylanishi
    5. rotation des culturse ekinlarni almashlab ekish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rotation

  • 87 satellite

    nm.
    1. yo‘ldosh; la lune est le satellite de la Terre Oy Yerning yo‘ldoshi; satellite artificiel sun'iy yo‘ldosh; émission de télévision par satellite sun'iy yo‘ldosh orqali beriladigan ko‘rsatuv
    2. yondosh qo‘shni imorat
    3. yo‘ldosh, hamroh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > satellite

  • 88 sein

    nm.
    1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq
    2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq
    3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida
    4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sein

  • 89 selon

    prép. biror narsaga muvofiq, binoan, ko‘ra; biror narsa yuzasidan, bo‘yicha; faire qqch. selon les règles biror narsani qonunga ko‘ra bajarmoq; la Terre tourne autour du soleil selon une orbite elliptique yer quyosh atrofida eliptik orbita bo‘ylab harakat qiladi; à chacun selon ses mérites har kimning xizmatiga yarasha
    2. sababli, tufayli, sababdan, bo‘lgani uchun; il a fait, selon moi, une bêtise menimcha, u bo‘ lmag‘ur bir ish qilib qo‘ydi
    3. qarab, bo‘yicha, ko‘ra; c'est rapide ou lent, selon les cas sharoitga qarab, bu tez yoki sekin bo‘ ladi; son humeur change selon qu'il se sent admiré ou critiqué maqtalishi yoki tanqid qilinishiga qarab, uning kayfiyati o‘zgaradi; fam. c'est selon sharoitga qarab, balki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > selon

  • 90 soufflé

    -ée
    I adj.
    1. ko‘pchigan; des pommes de terre soufflées ko‘pchigan kartoshka
    2. hayratlangan, hayratda qolgan; j'en ai été soufflé! men bundan hayratda qolgan edim!
    II nm. sufle; un soufflé au fromage pishloq suflesi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soufflé

  • 91 soulèvement

    nm.
    1. ko‘tarilish, ko‘tarish; un soulèvement de terre yerning ustki qatlamining ko‘tarilishi
    2. ko‘ tarilish, qo‘zg‘olon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soulèvement

  • 92 superficie

    nf. yer maydoni, maydon, yer; yuz, yuza; la superficie de la Terre yerning maydoni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > superficie

  • 93 sur

    prép.
    1. ustida, ustiga; poser un objet sur une table biror narsani stolning ustiga qo‘ymoq; sur terre et sur mer yerda va dengizda; monter sur une bicyclette velosipedga minmoq; la clé est sur la porte kalit eshikda; il portait sur lui un carnet u o‘zi bilan daftarcha olib yurardi; recevoir visite sur visite tashrif ustiga tashrif kutmoq; la plage s'étend sur huit kilomètres plaj sakkiz kilometrga cho‘zilgan; appuyer sur un bouton tugmachani bosmoq; recevoir un coup sur la tête kallasiga musht yemoq; tirer sur qqn. biror kishiga qaratib otmoq; écrire sur un registre ro‘yxatga yozmoq; chercher sur une carte xaritadan qidirmoq
    2. les ponts sur la Seine Sena ustidagi ko‘priklar
    3. ko‘pdan bir yoki birnechtasi; deux ou trois cas sur cent yuztadan ikki yoki uch holda
    4. yo‘nalish: sur votre droite o‘ng tomoningizda
    5. juger les gens sur la mine odamlarga ko‘rinishiga qarab baho bermoq; discuter sur un problème biror masala yuzasigan bahslashmoq; sur cette matière, sur ce point bu soha, bu fikr yuzasidan
    6. orqasidanoq, -dan keyinoq; coup sur coup birin-ketin, ustma-ust; sur ce bu so‘zlardan so‘ng; il nous a dit au revoir; sur ce, il est parti u bizga xayr dedi; shundan so‘ng, u jo‘nab ketdi (yaqinlashish); sur le soir kechga tomon; être sur le départ ketish arafasida bo‘lmoq
    7. prendre l'avantage sur qqn. biror kishidan ustun kelmoq.
    -sure
    adj. nordon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sur

  • 94 terrer

    vpr.
    1. iniga kirib ketmoq, yer ostiga, uyasiga yashirinmoq
    2. uyida pisib o‘ tirmoq, biqinib yotmoq; il se terre chez lui, il ne se montre plus ko‘rinmay qoldi, uyida pisib o‘tiribdi, uyida biqinib yotibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > terrer

  • 95 tourner

    I vt.
    1. aylantirmoq
    2. aralashtirmoq
    3. gangitmoq, aylantirmoq, kayf qilmoq, sarxush bo‘lmoq
    4. varaqlamoq
    5. orqa o‘girmoq
    6. boshini o‘girmoq, nazar tashlamoq
    7. burilmoq
    8. filmga olmoq
    9. aylanasiga ishlov bermoq
    10. so‘zlarni termoq
    11. biror narsaga aylantirmoq
    II vi.
    1. doira bo‘ylab aylanmoq; la terre tourne yer aylanadi, boshi aylanmoq
    2. atrofida aylanmoq
    3. o‘z o‘qi atrofida aylanmoq
    4. ishlamoq; le moteur tourne motor ishlayapti
    5. o‘girilmoq; la chance a tourné omad yuz o‘girdi
    6. o‘zgarmoq; le temps tourne au froid havo o‘zgardi, soviyboshladi
    7. bu yaxshilikka olib bormaydi
    8. achimoq; le lait a tourné sut achidi
    III se tourner vpr.
    1. o‘girilmoq
    2. ruju qo‘ymoq, yo‘nalmoq; elle s'était tournée vers les études u o‘qishga ruju qo‘ygan, berilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tourner

  • 96 tremblement

    nm.
    1. silkinish, qimirlash; tremblement de terre zilzila, yer qimirlashi, yer silkinishi
    2. silkinish, hilpirash, qaltirash, dirillash; tremblement des vitres lorsque passe un camion yuk mashinasi o‘tgandagi deraza oynalarining dirillashi
    3. titroq, tananing yoki biron bir a'zoning titrashi, qaltirashi
    4. loc.fam. et tout le tremblement va hamma qolgan narsalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tremblement

  • 97 vapeur

    nf.
    1. bug‘, par; machine à vapeur bug‘ mashinasi; bateau à vapeur paroxod; fer à vapeur bug‘ purkaydigan dazmol; à toute vapeur jadal, shitob bilan; bain de vapeur bug‘ hammom, bug‘xona; pommes de terre à la vapeur (pommes vapeur) bug‘da pishirilgan kartoshka
    2. hovur
    3. tuman.
    nm. vieilli paroxod.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vapeur

  • 98 vent

    nm.
    1. shamol, yel, bod, sabo; vent debout, vent contraire qarshidan esayotgan shamol; vent arrière hamroh shamol, orqadan esayotgan shamol; vent aigre, vent carabiné qattiq, achchiq shamol; vent de terre sohildan esayotgan shamol; vent du large dengizdan esayotgan shamol; vent solaire quyosh shamoli; vent force six olti balli shamol; il y a du vent, il fait du vent shamol esyapti; il n'y a pas un souffle de vent qilt etgan shamol yo‘q; avoir le vent debout shamolga qarshi yurmoq; au vent shamol yo‘nalishi bo‘yicha; shamolga qaragan, shamol tomondagi; à vent shamol yordamida harakatga keladigan; moulin à vent shamol tegirmoni; en coup de vent juda tez, shiddat bilan; aller, filer comme le vent yeldek uchmoq, yel quvmoq; quel bon vent vous amène? qanday shamol uchirdi? bon vent! oq yo‘l! to‘rt tomoning qibla, xohlagan yeringga ketaver; aller où le vent vous pousse boshi oqqan yoqqa ketmoq; aux quatre vents, à tous les vents hamma yoqda, har tarafda; des quatre vents dunyoning hamma tomonlaridan, butun dunyodan; il sent le vent yer tagida ilon qimirlasa biladi, hamma narsadan xabardor; contre vents et marées hech narsaga qaramasdan; faire du vent gerdaymoq, kekkaymoq, kerilmoq; sentir le vent du boulet xavf-xatarni sezmoq; selon le vent vaziyatga, sharoitga qarab; être dans le vent zamondan orqada qolmaslik, modada bo‘lish; le vent est à l'optimisme vaziyat yaxshi tomonga ketmoqda
    2. havo; en plein vent ochiq havoda; une plante de plein vent ochiq havoda, dalada o‘sayotgan o‘simlik; le nez au vent anqaygan, angraygan
    3. ichakdagi gazlar, yel
    4. hid (ov hayvonlarining); prendre le vent, avoir le vent hididan sezmoq, bilmoq
    5. instruments à vent puflab chalinadigan musiqa asboblari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vent

  • 99 ventre

    nm.
    1. qorin, qursoq, ich, oshqozon, me'da, qorincha, to‘sh; ich, ichki qism, qa'r; prendre du ventre qorin qo‘ymoq, solmoq; avoir le ventre creux ochiqmoq, qorni ochqamoq; avoir le ventre plein qornini to‘ydirmoq, to‘ymoq; avoir du coeur au ventre jasur, mard, dovyurak bo‘lmoq; à plat ventre yuz tuban, muk tushib, yer tishlab, sudralib, emaklab, o‘rmalab; être à plat ventre devant qqn. laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, yaltoqlanmoq, jilpanglamoq; courir ventre à terre bor kuchi bilan, oyog‘ini qo‘lga olib yugurmoq; il a les yeux plus grands que le ventre uning ko‘zlari yeb qo‘ygudek, uning ko‘zlari och, suq; faire mal au ventre à qqn. ko‘nglini aynatmoq, ozdirmoq, jirkantirmoq; manger à ventre déboutonné haddan tashqari ko‘p ovqat yemoq, og‘zi-burnidan chiqquncha yemoq; prov. ventre affamé n'a point d'oreilles och qoringa gap yuqmas
    2. qavariqlik, do‘nglik, qavariq joy, qorin (biror narsaning); kema, samolyotning qorni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ventre

  • 100 ver

    nm. qurt; chuvalchang; lichinka; gijja; ver de terre chuvalchang, yomg‘ir chuvalchangi; ver à soie ipak qurti; ver blanc may qo‘ng‘izi lichinkasi, buzoqboshi; ver luisant yonar qurt; ver solitaire soltiyor, lentasimon gijja; nu comme un ver qip-yalang‘och; loc.fig. tirer les vers du nez à qqn. o‘smoqchilab bilib olmoq, gapirtirmoq; fam. tuer le ver och qoringa bir piyola ichmoq (aroq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ver

См. также в других словарях:

  • TERRE — Avant d’être un concept, la Terre fut une donnée: d’abord, la Terre nourricière – autrement dit, la «terre végétale» –, puis, la Terre où l’homme vit, par opposition à la mer, c’est à dire les terres émergées. Tout naturellement, cette Terre,… …   Encyclopédie Universelle

  • Terre (planète) — Terre Pour les articles homonymes, voir Terre (homonymie). Terre …   Wikipédia en Français

  • terre — TERRE. s. f. Le plus pesant des quatre Elements, & celuy que les Philosophes définissent ordinairement, Element sec & froid. Le globe de la terre. Dieu a creé le ciel & la terre. la masse, le tour, le centre, les deux bouts de la terre. l ombre,… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • terre-neuvas — [ tɛrnɶva ] ou terre neuvier [ tɛrnɶvje ] adj. et n. m. • 1691, 1610 terreneufuiers; de Terre Neuve 1 ♦ N. m. Navire qui pêche à Terre Neuve (dans ce sens on dit surtout terre neuvier). ♢ Professionnel de la grande pêche à Terre Neuve. Les terre… …   Encyclopédie Universelle

  • TERRE —     Terre, s. f., proprement le limon qui produit les plantes; qu il soit pur ou mélangé, n importe: on l appelle terre vierge quand elle est dégagée, autant qu il est possible, des parties hétérogènes: si elle est aisée à rompre, peu mêlée de… …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • terre — Terre, f. penac. Est l un des ouvrages premiers de Dieu, attribué aux hommes, où tous animaux et alimens d iceux sont placez, et est le centre du comble de l air, Terra, dont il est parti: l Italien suit le Latin, disant terra, l Espagnol l… …   Thresor de la langue françoyse

  • Terre-Neuve-et-Labrador — Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-Neuve et Labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuve-et-labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuvien-labradorienne — Terre Neuve et Labrador Terre Neuve et Labrador (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • TERRE (SYMBOLISME DE LA) — L’homme étant un mammifère «terrestre», son champ sémantique se trouve avant tout axé sur la terre, et ses multiples aspects et intimations affectives. La terre apparaît donc bien, parmi les quatre éléments de la théorie classique, comme… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»