-
41 ferme
I adj.1. qattiq, og‘ir; mustahkam, pishiq; barqaror; un sol ferme qattiq yer; la terre ferme quruq, materik; se tenir ferme sur ses jambes oyog‘ida mustahkam turmoq2. mustahkam, qat'iy, ishongan, bo‘ysunmas; d'un pas ferme dadil qadam bilan; avoir la ferme intention de qattiq niyat qilmoq; soyez ferme avec lui unga nisbatan qattiq bo‘ling; être ferme sur qqch. biror narsada sabotli, matonatli bo‘lmoqII adv.1. qattiq, mustahkam; tenir ferme mustahkam turmoq2. uzil-kesil tamoman; acheter ferme uzilkesil kelishib olmoq3. kuchli, ko‘p; travailler ferme tirishib ishlamoq; s'ennuyer ferme juda zerikmoq.nf.1. ijara, yer ijarasi; prendre à ferme ijaraga olmoq2. ferma; xutor, xo‘jalik; acheter, louer une ferme fermani sotib olmoq, ijaraga olmoq.nf.archit. ferma. -
42 fertilité
nf.1. unumdorlik, hosildorlik; la fertilité d'une terre yerning hosildorligi; une année de fertilité serhosil ish2. fig. serhosillik, boylik; la fertilité d'imagination tafsiloti boy3. ijodkorlik, tadbirkorlik. -
43 ficher
I vt.1. tiqmoq, suqmoq, sanchmoq, kovlamoq, urmoq2. yozmoq, biror narsani to‘ldirmoq; ficher un renseignement qandaydir ma'lumot yoki xabarni kartochkaga yozmoq3. fam. bermoq; il m'a fichu une gifle u meni tarsaki bilan urdi, u menga tarsaki tushirdi4. tashlamoq, irg‘itmoq, uloqtirmoq; son intervention a tout fichu par terre uning chiqishi, so‘zi tufayli hamma narsa barbod bo‘ldi; fichez-moi le camp! yo‘qollaring! ils l'ont fichu à la porte uni eshikni ortiga uloqtirib tashlashdi5. fam. qilmoq; je n'ai rien fichu de la journée u hech narsa qilmadiII se ficher vpr. yo‘liqib qolmoq, tashlanmoq. -
44 foutre
fam.I vt.1. qilmoq; qu'est-ce que tu foutais là? sen u yerda nima qilding?2. qo‘ymoq, solmoq; tiqmoq; irg‘itmoq, uloqtirmoq3. bermoq; foutre un coup de pied à qqn. kimnidir tepmoq4. vulg. jinsiy aloqa qilmoq; va te faire foutre daf bo‘l, yo‘qol; foutre le camp gum bo‘lmoqII se foutre vpr. se foutre par terre qattiq yiqilmoq; se foutre en l'air o‘z joniga qasd qilmoq, o‘zini o‘ldirmoq; se foutre à+inf biror narsa qilishni boshlamoq, kirishmoq; se foutre de ustidan kulmoq, masxara qilmoq; tupurmoq, bir tiyinga olmaslik, pisand qilmaslik; je m'en fous tupurdim, menga qizig‘i yo‘q, meni qiziqtirmaydi.intj.fam. jin ursin! -
45 friche
nf. qo‘riq, bo‘z yer, ishlov berilmagan yer, ekin ekilmagan yer; en friche loc.adv. ekin ekilmagan, ekilmay yotgan, qarovsiz qolgan, xarobazorga aylangan, tashlandiq; laisser une terre en friche yerni tashlab qo‘ymoq. -
46 généreux
-euseI adj.1. muruvvatli, himmatli, oliyhimmat, olijanob, vijdonli, pok, mard, mardonavor, ulug‘vor, aslzoda2. jasur, dovyurak, jur'atli, jasoratli, qo‘rqmas, botir3. saxiy, qo‘li ochiq, saxovatli, hotamtoy, boy, mo‘lko‘ l, serob, ayamaydigan; un sol généreux, une terre généreuse unumdor yer, tuproq, serhosil yer; un vin généreux yaxshi kuchli vinoII nm. faire le généreux go‘yo mardlik qilmoq, o‘zini olijanob, oliyhimmat qilib ko‘rsatmoq. -
47 glaise
I nf. kulolchilik loyiII adj. la terre glaise giltuproq. -
48 jachère
nf. (ekilmagan) shudgor, dam berib qo‘yilgan yer (shudgor qilib, bir yoz bo‘sh qoldirilgan yer); laisser une terre en jachère yerni shudgor qilib, tashlab qo‘ymoq; labourer une jachère shudgor qilib qo‘yilgan yerga ishlov bermoq. -
49 jeter
I vt.1. tashlamoq, otmoq, irg‘itmoq; chiqarib tashlamoq; jeter l'ancre langar tashlamoq; jeter un châle sur ses épaules yelkasiga ro‘mol tashlamoq; jetez cela à la poubelle buni axlatga tashlang! fam. s'en jeter un derrière la cravate ichmoq2. qurmoq, o‘tkazmoq, o‘rnatmoq, asos solmoq; jeter une passerelle sur un ruisseau anhor ustuga yolg‘ iz oyoq ko‘prik qurmoq; jeter les bases d'une société jamiyatga asos solmoq, tamal toshini qo‘ymoq3. qo‘ymoq, tashlamoq (ta'na a'zolari haqida)4. chiqarmoq, tarqatmoq (yorug‘lik, nur, tovush); jeter des cris qichqirmoq5. haydab chiqarmoq, jo‘natmoq, quvib yubormoq (kuch ishlatib); biror kimsani uydan haydab chiqarmoq; jeter qqn. en prison qamoqqa tashlamoq, jo‘natmoq; jeter bas, à bas, à terre yiqitmoq, yerga qulatmoqII se jeter vpr.1. sakramoq, o‘zini tashlamoq, tashlanmoq; se jeter à l'eau suvga sakramoq; se jeter aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga o‘zini tashlamoq2. quyilmoq (daryo haqida); les rivières qui se jettent dans la Seine Senaga quyiladigan irmoqlar. -
50 langue
nf.1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy. -
51 lien
nm.1. bog‘ich, bog‘, bog‘liq, arqon, qayish, ip; lien de cuir, de coton, d'osier qayish, paxta, tol novdasidan qilingan bog‘liq2. aloqa, bog‘ lanish, bog‘liqlik; ces faits n'ont aucun lien entre eux bu voqealar orasida hech qanday bog‘liklik yo‘q; le lien des idées fikrlarning bir-biriga bog‘liqligi3. aloqa, munosabat; bog‘lanish, rishta; lien de parenté qarindoshlik aloqasi; les liens de l'amitié do‘stlik aloqalari4. litt. aloqadorlik, bog‘langanlik, bog‘liqlik, rishtalar; un lien puissant l'attache à cette terre kuchli rishtalar uni bu yerga bog‘lab qo‘ygan. -
52 lopin
nm. bir parcha, bir bo‘lak; un lopin de terre bir parcha yer. -
53 maigre
adj.1. ozg‘in, oriq, qotma2. yog‘siz, oriq; viande maigre yog‘siz go‘sht3. relig. jours maigres nasroniylarda go‘shtli, sutli ovqatlarni yeyish taqiqlangan kun; faire maigre go‘sht, yog‘ li ovqat yemaslik4. mayda, yupqa; le maigre paquet de lettres xatlar solingan yupqa paket6. yovg‘on, go‘shtsiz; un maigre repas yovg‘on ovqat7. siyrak, kam8. kamhosil, oriq; (yer haqida); terre, sol maigre oriq, kamhosil yer. -
54 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
55 modelage
nm. yasash, qoliplash, quyish; le modelage d'une statue en terre glaise kulolchilik loyidan haykal yasash. -
56 modeler
I vt.1. yasamoq, qilmoq; modeler une poterie, une statuette sopol idish, haykalcha yasamoq; modeler de la terre glaise kulolchilik loyidan yasamoq; pâte à modeler plastilin3. bermoq, kiritmoq; biror holatga keltirmoq; l'érosion modèle le relief eroziya relyefni ma'lum holatga keltiradi4. shakllantirmoq, moslamoq; modeler son goût sur, d'après celui de qqn. o‘z didini boshqa birovnikiga moslab shakllantirmoqII se modeler sur vpr. -ga qarab moslashmoq; -dan o‘ziga o‘rnak olmoq, namuna olmoq. -
57 morceau
nm.1. bo‘lak, parcha, burda, kesik; un petit morceau de ficelle bir kichik bo‘lak arqon; couper, déchirer, mettre en morceaux bo‘ laklarga kesmoq, yirtmoq, bo‘ lmoq; morceau de terre bir parcha yer; un bon, un gros morceau yaxshigina, katta bo‘lak; se casser en mille morceaux ming bo‘lakka parchalanib ketmoq; un morceau de pain bir burda non; un morceau de sucre bir chaqmoq qand; fig.fam. manger un morceau bir burda yeb olmoq; fam. manger, casser, lâcher le morceau bo‘yniga olmoq, aytib qo‘ymoq2. parcha, bo‘lak; morceaux choisis saylanma3. kichik muzika asari, parcha, pyesa; un morceau de piano pianino uchun pyesa; exécuter un morceau muzika asaridan bir parcha ijro etmoq. -
58 morcellement
nm. bo‘lish, parchalash, maydalash; le morcellement de la propriété, de la terre mulkni, yerni bo‘lish. -
59 mouliner
vt.fam. ezmoq, maydalamoq, yanchmoq; mouliner des pommes de terre kartoshkani ezmoq. -
60 nourricier
-ièreadj.1. boquvchi; père nourricier asrab olgan ota; la terre nourricière boquvchi yer2. shira, suv; suc nourricier oziqlantiruvchi shira.
См. также в других словарях:
TERRE — Avant d’être un concept, la Terre fut une donnée: d’abord, la Terre nourricière – autrement dit, la «terre végétale» –, puis, la Terre où l’homme vit, par opposition à la mer, c’est à dire les terres émergées. Tout naturellement, cette Terre,… … Encyclopédie Universelle
Terre (planète) — Terre Pour les articles homonymes, voir Terre (homonymie). Terre … Wikipédia en Français
terre — TERRE. s. f. Le plus pesant des quatre Elements, & celuy que les Philosophes définissent ordinairement, Element sec & froid. Le globe de la terre. Dieu a creé le ciel & la terre. la masse, le tour, le centre, les deux bouts de la terre. l ombre,… … Dictionnaire de l'Académie française
terre-neuvas — [ tɛrnɶva ] ou terre neuvier [ tɛrnɶvje ] adj. et n. m. • 1691, 1610 terreneufuiers; de Terre Neuve 1 ♦ N. m. Navire qui pêche à Terre Neuve (dans ce sens on dit surtout terre neuvier). ♢ Professionnel de la grande pêche à Terre Neuve. Les terre… … Encyclopédie Universelle
TERRE — Terre, s. f., proprement le limon qui produit les plantes; qu il soit pur ou mélangé, n importe: on l appelle terre vierge quand elle est dégagée, autant qu il est possible, des parties hétérogènes: si elle est aisée à rompre, peu mêlée de… … Dictionnaire philosophique de Voltaire
terre — Terre, f. penac. Est l un des ouvrages premiers de Dieu, attribué aux hommes, où tous animaux et alimens d iceux sont placez, et est le centre du comble de l air, Terra, dont il est parti: l Italien suit le Latin, disant terra, l Espagnol l… … Thresor de la langue françoyse
Terre-Neuve-et-Labrador — Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-Neuve et Labrador — (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-neuve-et-labrador — (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-neuvien-labradorienne — Terre Neuve et Labrador Terre Neuve et Labrador (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
TERRE (SYMBOLISME DE LA) — L’homme étant un mammifère «terrestre», son champ sémantique se trouve avant tout axé sur la terre, et ses multiples aspects et intimations affectives. La terre apparaît donc bien, parmi les quatre éléments de la théorie classique, comme… … Encyclopédie Universelle