-
21 armée
nf.1. armiya, qo‘shin; l'armée d'active harakatdagi armiya; l'armée de métier doimiy xizmatdagi, muntazam armiya; l'armée de terre, de l'air, de mer quruqlikdagi qo‘shinlar, harbiy-havo kuchlari, harbiy dengiz floti2. fig. armiya (biror sohaning katta guruhi); une armée de chômeurs ishsizlar armiyasi. -
22 arrachage
nm. yulib, sug‘urib olish, kovlash, qazish, kovlab, qazib olish; arrachage des pommes de terre kartoshka kovlash. -
23 arracher
I vt.1. uzmoq, yulmoq, sug‘urmoq, yulib, uzib, sug‘urib, qazib, kovlab olmoq; arracher des pommes de terre kartoshka kovlamoq; arracher un enfant des bras de sa mère bolani onasi qo‘lidan yulib olmoq2. fig. majbur qilmoq, ko‘ndirmoq, unatmoq; arracher une augmentation ish haqining oshirilishiga erishmoq3. fig. chiqarmoq; ce récit lui arracha des larmes bu hikoya uning ko‘zlaridan yosh chiqarib yubordi4. sport. siltamasdan ko‘ tarmoqII s'arracher vpr.1. (de, à) afsus bilan uzoqlashmoq, ketmoq; kuch bilan chiqib ketmoq2. s'arracher qqn. darrov ilib ketmoq, darrov olmoq; il est si intelligent que tout le monde se l'arrache u shunday aqlliki, uni hamma o‘ziga chaqirib olyapti; s'arracher les cheveux tushkunlika tushmoq, sochlarini yulmoq. -
24 attacher
I vt. (qqn, qqch. à qqn. à qqch)1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; biriktirmoq, birlastirmoq; mahkamlamoq; qo‘shmoq; attacher un paquet avec une ficelle arqon bilan paketni bog‘lamoq; attacher la vigne uzumni osmoq, tokni taramoq; attacher les wagons à la locomotive vagonlarni paravozga ulamoq2. fikran o‘zaro bog‘lamoq, bir-biriga to‘g‘rilamoq; ahamiyat bermoq; son nom est attché à l'histoire uning nomi tarix bilan bog‘langan; être attaché à ses habitudes odatlariga bog‘lanib qolmoq; attacher un sens à un mot so‘z ma'nosiga ahamiyat bermoq; être attaché au service de qqn. birovning xizmatida bo‘lmoq, birovga xizmat yuzasidan bog‘liq bo‘lmoqII vi. yopishmoq, yopishib qolmoq; les pommes de terre ont attaché kartoshka tovaga yopishib qoldiII s'attacher vpr.1. (à qqch) bog‘lanmoq; ulanmoq; yopishmoq; osilmoq; o‘ralmoq, o‘ranmoq, o‘rab olmoq; les alpinistes s'attachent à la corde alpinistlar arqonga o‘ralmoqdalar2. fig. bog‘liq bo‘lmoq, bog‘lanmoq; une gloire impérissable s'attache à cet exploit bu jasorat bilan so‘nmas shon-shuhrat bog‘langan3. yaqinlik his-tuyg‘ulari bilan bog‘lanmoq; je me suis beaucoup attaché à ce pays men bu mamlakatga mahkam bog‘langanman4. o‘zini bag‘ishlamoq; harakat qilmoq, kuch-g‘ayrat sarf qilmoq; s'attacher à un travail biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq, tinmay shug‘ullanmoq; s'attacher à résoudre un problème masalani yechish uchun harakat qilmoq. -
25 autour
adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.nm. qirg‘iy, qarchig‘ay. -
26 binage
nm. chopiq, qator oralariga ishlov berish; faire le binage des pommes de terre kartoshkani chopiq qilmoq. -
27 calotte
nf.1. do‘ppi, silliq do‘ppi, kallapo‘sh, taqya; baxmal kulox (monaxlarda); calotte des cieux osmon gumbazi; les calottes glaciaires de la terre shimoliy qutb2. fam. boshiga, yuziga tarsaki, shapaloq. -
28 carré
-éeadj.1. to‘g‘ri to‘rtburchak2. kvadrat3. keng, chorpahil, keskin; épaules carrées chorpahil, keng yelkalar; une réponse carrée keskin javob4. to‘rtburchak5. boshpana, xona.nm.1. kvadrat, ikkinchi daraja; élever, mettre au carré ikkinchi darajaga, kvadratga ko‘ tarmoq2. bir parcha, bo‘lak; cultiver un carré de terre bir parcha, bo‘lak yerni ishlamoq3. maydoncha4. math. kvadrat ildiz; CARREAU CASSE-NOISETTES seize est le carré de quatre o‘n oltining ildizi to‘rt; carré des officiers zobitlar xonasi. -
29 centre
nm.1. markaz, markaziy nutq; le centre de la terre yer markazi, markaziy nuqtasi2. markaz, poytaht3. to‘planish4. bosh punkt5. uzel6. kuch to‘plangan joy (asos, yurak)7. sport. markaziy hujumchi. -
30 coin
nm.1. burchak, muyulish, burilish; le coin de la rue ko‘cha muyulishi; un coin de fenêtre vagondagi burchak joy; le coin d'un mouchoir dastro‘molcha uchi, burchagi; au coin du feu pechka yonida; regard en coin qiya qarash, qiyshiq qarash; regarder du coin de l'oeil yashirin ko‘z tashlamoq2. parcha, yer, yer bo‘lagi; il a voyagé aux quatre coins de la terre u dunyoni, yer yuzini aylanib chiqdi; fouiller dans tous les coins et recoins hamma joyni ilma-teshik qilib qidirib chiqmoq3. pona; qachov4. metall buyumlarning chokini bostiradigan asbob, qisqich, tanga zarb qiladigan qolip, shtamp, tamg‘a, muhr5. mil. strelka6. mil. armiyani uchli, strelka, klip qilib joylashtirish7. og‘ir to‘mtoq bolta (o‘tin yorish uchun). -
31 corroyer
vt.1. charmga ishlov bermoq2. ohak aralashmasi tayyorlamoq, hosil qilmoq; corroyer de la terre glaise loy ezmoq, tepmoq, loy surtmoq, surmoq3. temirchilik yo‘li bilan bolg‘alamoq, bosmoq va payvandlamoq4. yo‘nmoq, tarashlamoq, yo‘nib tekslamoq. -
32 cultivable
adj. ishlanadigan, ishlab bo‘ladigan, ishlovchi, ekishga yaroqli, foydali (yer haqida); terre cultivable haydaladigan, ekiladigan yerlar. -
33 délavé
-éeadj.1. rangsizlangan, oqargan, rangi o‘chgan, rangi o‘ngan2. suvlangan, suv bilan yuvilgan; terre délavée yuvilgan yer. -
34 ellipsoïde
I nm. ellipsoid; la Terre a un ellipsoïde yer ellipsoid shakliga egaII adj. ellipsoidga o‘xshash, ellipsoidsimon, ellipsga oid; une figure ellipsoïde ellipssimon, ellipsoid shakl. -
35 ensacher
vt.1. qoplamoq, qopga solmoq, qopni to‘ldirmoq, qopga solib qo‘ymoq; ensacher des pommes de terre kartoshkani qopga solmoq2. qog‘ozga, xaltaga o‘ramoq; ensacher chaque poire har bir nokka qog‘oz xalta kiydirmoq. -
36 ensemencer
vt. ekmoq, don sepmoq; ensemencer une terre yerga urug‘ sepmoq. -
37 entrailles
nf.pl.1. ichak-chavoq (parrandalarda)2. fig. biror narsaning ichki qismi; ichki qism, qar; les entrailles de la terre yer qari. -
38 éplucher
vt.1. archimoq, po‘stini olmoq; éplucher des pommes de terre kartoshka archimoq2. fig. diqqat bilan tekshirmoq, ko‘zdan kechirmoq. -
39 exploiter
vt.1. ishlatmoq, foydalanmoq; ishga solmoq, ekspluatatsiya qilmoq; qazib olmoq (yer osti boyliklari haqida); ishlov bermoq; exploiter un gisement yer osti boyliklarini qazib olmoq; exploiter du charbon ko‘mir qazib chiqarmoq; exploiter une terre yerga ishlov bermoq; exploiter un réseau de chemin de fer temir yo‘l tarmog‘ini ekspluatatsiya qilmoq2. biror imkoniyatdan foydalanmoq, bahramand bo‘lmoq, uni o‘z talab va ehtiyoji uchun ishlatmoq; exploiter son avantage ustunlik, imtiyozdan foydalanmoq; exploiter ses connaissances o‘z bilimidan foydalanmoq3. ekspluatatsiya qilmoq. -
40 fane
nf. palak, barg, poya (poliz ekinlarining tanovul qilinmaydigan poya, barglari); fanes de pommes de terre kartoshka palagi.
См. также в других словарях:
TERRE — Avant d’être un concept, la Terre fut une donnée: d’abord, la Terre nourricière – autrement dit, la «terre végétale» –, puis, la Terre où l’homme vit, par opposition à la mer, c’est à dire les terres émergées. Tout naturellement, cette Terre,… … Encyclopédie Universelle
Terre (planète) — Terre Pour les articles homonymes, voir Terre (homonymie). Terre … Wikipédia en Français
terre — TERRE. s. f. Le plus pesant des quatre Elements, & celuy que les Philosophes définissent ordinairement, Element sec & froid. Le globe de la terre. Dieu a creé le ciel & la terre. la masse, le tour, le centre, les deux bouts de la terre. l ombre,… … Dictionnaire de l'Académie française
terre-neuvas — [ tɛrnɶva ] ou terre neuvier [ tɛrnɶvje ] adj. et n. m. • 1691, 1610 terreneufuiers; de Terre Neuve 1 ♦ N. m. Navire qui pêche à Terre Neuve (dans ce sens on dit surtout terre neuvier). ♢ Professionnel de la grande pêche à Terre Neuve. Les terre… … Encyclopédie Universelle
TERRE — Terre, s. f., proprement le limon qui produit les plantes; qu il soit pur ou mélangé, n importe: on l appelle terre vierge quand elle est dégagée, autant qu il est possible, des parties hétérogènes: si elle est aisée à rompre, peu mêlée de… … Dictionnaire philosophique de Voltaire
terre — Terre, f. penac. Est l un des ouvrages premiers de Dieu, attribué aux hommes, où tous animaux et alimens d iceux sont placez, et est le centre du comble de l air, Terra, dont il est parti: l Italien suit le Latin, disant terra, l Espagnol l… … Thresor de la langue françoyse
Terre-Neuve-et-Labrador — Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-Neuve et Labrador — (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-neuve-et-labrador — (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
Terre-neuvien-labradorienne — Terre Neuve et Labrador Terre Neuve et Labrador (en) Newfoundland and Labrador … Wikipédia en Français
TERRE (SYMBOLISME DE LA) — L’homme étant un mammifère «terrestre», son champ sémantique se trouve avant tout axé sur la terre, et ses multiples aspects et intimations affectives. La terre apparaît donc bien, parmi les quatre éléments de la théorie classique, comme… … Encyclopédie Universelle