-
1 aigreur
nf. nordonlik, achchiqlik; achchiq, nordon, ta'm; l'aigreur des fruits verts g‘o‘r mevaning nordonligi2. pl. me'da, jig‘ildon qaynashi, zarda; achchiq kekirish; avoir des aigreurs d'estomac me'da qaynashini sezmoq3. fig. zaharxandalik, achchiqlik, keskinlik; avec aigreur zaharxandalik bilan; ranj bilan. -
2 apporter
vt.1. olib kelmoq, keltirmoq, tashib keltirmoq; apportez-moi ce livre! menga bu kitobni keltiring! quelles nouvelles apportez-vous? qanday yangiliklar olib keldingiz? qanday yangiliklar bor? apporte! aport! (o‘rgatilgan itga “olib kel“ ma'nosida aytiladigan xitob); j'arrive du midi, je vous ai apporté des fruits men janubdan keldim, sizlarga mevalar olib keldim2. qo‘shmoq, qo‘shib qo‘ymoq, keltirmoq; ta'minlamoq; apporter des preuves dalil, isbot keltirmoq; apporter sa pierre à l'édifice o‘z hissasini qo‘shmoq3. kiritmoq, qilmoq, bo‘lmoq, aylamoq, etmoq; apporter des modifications o‘zgartirish kiritmoq, o‘zgartmoq; apporter son concours à qqn. à qqch. biror kishiga, narsaga yordam ko‘rsatmoq; apporter son appui madad bermoq; apporter des soins g‘amxo‘rlik qilmoq, jon kuydirmoq4. keltirib chiqarmoq, sabab bo‘lmoq; tug‘dirmoq; keltirmoq; les changements que l'automobile a apporté dans la vie quotidienne kundalik turmushda avtomobil keltirib chiqargan o‘zgarishlar. -
3 approvisionner
I vt.1. oziq-ovqat bilan ta'minlamoq; approvisionner un marché en fruits bozorni meva bilan ta'minlamoq2. mil. o‘qlamoq, o‘q solmoq; portlovchi moddalar bilan to‘ldirmoq; approvisionner le magasin d'une arme o‘ t ochish qurolining magazini, o‘qdoniga o‘q solmoqII s'approvisionner vpr. zaxira qilmoq, g‘amlab qo‘ymoq; s'approvisionner en vin vinoni g‘amlab qo‘ymoq; s'approvisionner chez l'épicier boqqoldan oziq-ovqat mahsulotlarini sotib olmoq. -
4 aspect
nm.1. manzara, ko‘rinish; à l'aspect de ko‘rib; au premier aspect birinchi qarashdan2. ko‘rinish, qiyofa, vajohat, rang, tus, siyoh, chehra, aft, bashara, ruxsor; ahvol, holat; des fruits de bel aspect ko‘rinishi chiroyli mevalar; donner l'aspect de ko‘rinishiga, qiyofaga ega bo‘lmoq; un homme d'aspect misérable bechora ko‘rinishli kishi3. taraf, tomon; jihat, xususiyat; nuqtai nazar; envisager la question sous tous les aspects masalani har taraflama o‘rganmoq4. gram. tur. -
5 céder
I vt. kechmoq, bahridan kechmoq, bermoq, in'om qilmoq; céder sa place joyini bermoqII vi.1. bo‘yin egmoq, itoat etmoq, bo‘ysunmoq; céder à qqn. birovga itoat etmoq2. pasaymoq; il ne lui cède en rien u undan past kelmaydi, u bilan teng3. tubanlashmoq4. dosh bermoq, chidamoq; une branche qui cède sous le poids des fruits mevalar og‘ irligiga dosh bera olmaydigan shox. -
6 confit
-iteI adj. qiyomli; fruits confit qiyomli meva; fig. confit en dévotion o‘ ta e' tiqodliII nm. yog‘ ida qovurib saqlash. -
7 corbeille
nf.1. savat, kajava; corbeille à papier qog‘oz savati; corbeille de fruits mevalar savati; corbeille de mariage kuyov to‘yonasi, to‘y tuxfasi2. to‘garak yoki boshqa shakldagi gulzor3. bolaxona, ikkinchi qavat (teatrda). -
8 coupe
nf.1. qadah, jom, kosa, yumaloq idish; coupe à fruits mevalar jomi, vazasi2. sport. kubok musobaqalari; remporter la coupe de vitesse yugurishdan yuqori natija ko‘rsatmoq3. fontan jomi.nf.1. kesish, qirqish, to‘g‘rash, maydalash, bo‘laklash; coupe claire kuchli kesib siyraklashtirish (o‘rmonni); coupe réglée to‘g‘ri kesish; coupe sombre kuchsiz, kam siyraklashtirish; fig. faire des coupes sombres qatorlarni qirib tashlamoq, xarobazorga aylantirmoq; fig. mettre en coupe réglée shilmoq, talamoq, aldab o‘zlashtirmoq, ishlatmoq, kuchidan, mehnatidan foydalanmoq2. o‘rmonning yog‘och kesib olinadigan joyi3. soch oldirish4. bichim, andaza; de coupe parfaite benuqson tikilgan5. kesish, kesim, qirqim, kesilgan joy, kesik, yon tomon, profil; coupe longitudinale uzunasiga kesilgan yon tomon, profil; coupe transversale ko‘ndalanggiga kesilgan yuz6. to‘xtam, dam, dam olish, nafasini rostlash, tin, tinim olish, tanaffus, sezura (she'riyatda takror lanadigan to‘xtam, nafas olishning alohida turi)7. kesish, qirqish, kesib, qirqib chiqish, butash, butoq qilish, siyraklashtirish, qarta to‘dasini bo‘lish (qarta o‘yinida); avoir qqn. sous sa coupe o‘z hukmi ostida ushlamoq, tutmoq; être sous la coupe de qqn. qaram bo‘lmoq, qo‘li ostida bo‘lmoq, tobe bo‘lmoq; mettre sous la coupe de hukmiga bo‘ysunmoq; se mettre sous la coupe de tobe qilmoq, bo‘ysundirmoq8. qirqish, kesilgan joy, kesik, qirqim, parcha9. ajratish, bir kiyimlik (kesilgan) mato, material, qirqiladigan chiziq10. quloch otib, qulochkashlab suzish. -
9 emballer
vt.1. o‘ralmoq, joylamoq, qog‘oz xaltalarga solmoq; emballer des fruits mevalarni joylab o‘ramoq; emballer de la vaisselle idishtovoqlarni o‘rab bog‘lamoq2. fam. qamoqqa, hibsga yoki qo‘lga olmoq, qamoqqa olib ketmoq; les flics l'ont emballé hier matin kecha ertalab politsiyachilar uni hibsga oldilar.I vt.1. techn. emballer son moteur motorni eng katta tezlik bilan aylantirmoq; motorni eng katta tezlikda ishlatmoq2. fam. g‘oyat zavqlantirmoq; qoyil qoldirmoq; ça ne m'emballe pas bu meni qoyil qoldirmaydiII s'emballer vpr.1. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot); son cheval s'emballa uni oti olib qochdi2. bor kuchi bilan, zo‘riqib ishlamoq (motor)3. fig. qiziqtirmoq, berilib ketmoq, ishqiboz bo‘lib qolmoq; s'emballer pour le ski chang‘ida uchishga berilib ketmoq4. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqmoq; qoni qaynamoq; g‘azabga minmoq; il s'emballe pour rien u bekordan-bekorga qizishyapti. -
10 extra
I adj.inv. ekstra, eng oliy nav, eng a'lo; eng yaxshi; des fruits extra eng a'lo nav mevalar,II nm.1. odatdan tashqari qo‘shimcha (sarf-xarajat, ovqat kabilar haqida)2. qo‘shimcha ish; vaqtinchalik ish; faire des extras le samedi shanba kunlari ish joyidan chetda ishlab pul topmoq3. qo‘shimcha, shtatdan tashqari ishchi, xodim; engager deux extras, deux extra qo‘shimcha ikkita ishchi yollamoq. -
11 fruit
nm.1. hosil, meva; un fruit vert pishmagan meva; un jus de fruit meva sharbati; les fruits de mer dengiz in'omlari (dengizda yeyiladigan narsalar); le fruit défendu taqiqlangan meva2. foyda, natija, samara; oqibat.nm. devorning yuqoriga qarab tashqi tarafdan qiyalashib ketishi. -
12 macération
nf.1. jismoniy nafsni tiyish, tana a‘zolarini chiniqtirish2. damlama qilish; la macération des fruits dans l'alcool mevalarni spirtda damlash3. damlama; une macération de quinquina xinin damlamasi4. teri yoki matoni biror suyuqlikda ivitish, yumshatish. -
13 mûrir
I vt.1. pishirmoq, yetiltirmoq; le soleil mûrit les fruits quyosh mevalarni pishiradi2. yetiltirmoq, pishirmoq, har tomonlama o‘ylab ko‘rmoq; mûrir une pensée, un projet biror fikrni, rejani xayolda pishirmoq3. aqlan tez voyaga yetkazmoq; le malheur l'a mûri baxtsizlik uni aqlan tez voyaga yetkazdiII vi.1. pishmoq, yetilmoq; les blés mûrissent donlar pishdi2. yetilmoq, pishmoq, har tomonlama o‘ylab ko‘rilmoq; laisser mûrir une idée, un projet g‘oyani, rejani yetiltirmoq. -
14 noyau
nm.1. danak; fruits à noyau danakli mevalar2. markaz, yadro; géol. Yer shari yadrosi; biol. yadro; phys. atom yadrosi; cellule à un seul noyau, à plusieurs noyaux bir yadrolik, ko‘p yadrolik hujayra3. asos, markaz, o‘zak, yadro4. markaz, o‘choq, manba. -
15 pâte
nf.1. xamir; pétrir la pâte xamir qormoq; pâte à pain non qilinadigan xamir2. pâtes, pâtes alimentaires xamir mahsulotlari; un paquet de pâtes bir karobka xamir; manger des pâtes xamirli ovqat yemoq3. loc. mettre la main à la pâte o‘zi ishga kirishmoq, o‘zi ishga tushmoq; être comme un coq en pâte pichog‘i moy ustida, yegani oldida, yemagani ketida bo‘lmoq (mo‘l-ko‘lchilikda, farovonchilikda yashamoq)4. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, pasta; pâte à papier qog‘oz bo‘ tqasi (qog‘oz ishlab chiqarish uchun); la pâte d'un fromage pishloq massasi; pâte de fruits mevadan qilingan shirinliklar; pâte dentifrice tish pastasi; pâte à modeler plastilin5. bo‘ tqa; du riz trop cuit, une vraie pâte ortiqcha qaynatilgan guruch, haqiqiy bo‘ tqa6. rang aralashmasi, qorishmasi; ce peintre a une pâte extraordinaire bu rassom g‘aroyib rang aralashmasini ishlatadi7. loc. une bonne pâte dilkash, samimiy, ajoyib, yaxshi odam; une pâte molle latta, lapashang, bo‘sh odam. -
16 pépin
nm. urug‘, danak; fruits à pépins danakli mevalar; enlever les pépins d'un fruit mevaning urug‘larini ajratmoq.nm.fam. ko‘ngilsizlik, noxushlik, ko‘ngilsiz voqea; pourvu qu'il n'ait pas de pépin! faqatgina unga noxushlik bo‘lmasa edi!nm.fam. zontik; ouvre ton pépin, il pleut zontigingni och, yomg‘ir yog‘yapti. -
17 pied
nm.1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.bot.adj. maymoq. -
18 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
19 pourri
-ieI adj.1. chirigan, irigan, buzilgan; aynigan, sasigan, bijg‘ igan; palag‘da; une planche pourrie chirigan taxta; (oziq-ovqat) des fruits pourris chirigan, sasigan, aynigan mevalar; de la viande pourrie sasigan, aynigan go‘sht2. maydalanib, uqalanib ketgan; pierre pourrie uqalanib ketgan tosh3. sernam, rutubatli, seryomg‘ir; un climat pourri rutubatli obhavo; un été pourri seryomg‘ir yoz4. chirkin, buzuq, axloqsiz; une société pourrie chirkin jamiyat; nm.fam.injur. bande de pourris! yaramaslar to‘dasi!5. fam. pourri de to‘lib ketgan, bosib ketgan, vij-vij; il est pourri de fric unda aqcha to‘lib yotibdiII nm. chirik; chirib ishdan chiqqan narsa, chirindi; enlever le pourri chirigini olib tashlamoq; une odeur de pourri chirindi hidi. -
20 produire
I vt.1. keltirib chiqarmoq, tug‘dirmoq, qilmoq; cette nouvelle produisit sur lui une vive impression bu yangilik unda qattiq taassurot tug‘dirdi2. ijod qilmoq, yaratmoq; un romancier qui produit beaucoup ko‘p ijod qiladigan romannavis3. yetishtirmoq, bermoq; cet arbre produit de beaux fruits bu daraxt ajoyib mevalar beradi4. ishlab chiqarmoq, yetishtirmoq; ce pays produit dix millions de tonnes d'acier par an bu mamlakat yiliga o‘n milyon tonna po‘lat ishlab chiqaradi5. ishlab chiqarmoq, tayyorlamoq (kino)6. ko‘rsatmoq, taqdim qilmoq; produire un certificat dalolatnoma ko‘rsatmoqII se produire vpr.1. chiqmoq, ko‘pchilik oldida ijro etmoq; c'est la première fois qu'il se produit sur cette scène u bu sahnada birinchi marta chiqyapti2. yuz bermoq; cela peut se produire bu yuz berishi mumkin.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
FRUITS — Lorsque le botaniste parle de fruit, il ne songe pas seulement aux produits de consommation, souvent très appréciés. Le fruit constitue l’aboutissement de la fonction reproductrice sexuée des végétaux supérieurs; les fleurs, qui renferment les… … Encyclopédie Universelle
FRUiTS — Magazine Seguidoras del Harajuku Free Style en las calles de Tokio. País … Wikipedia Español
fruits — index profit Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 … Law dictionary
Fruits — Fruit Pour les articles homonymes, voir Fruit (homonymie). Étal de fruits sur un marché á La Boqueria, Espagne … Wikipédia en Français
Fruits — Définition de Fruits Dans le langage juridique, les fuits naturels (toujours au pluriel) représentent la partie d une plante (récoltes, fruits des arbres fruitiers et coupe des arbres) ou d un animal (le miel des abeilles, la laine des… … Lexique de Termes Juridiques
Fruits — Magical fruits such as the apples of the Hesperides are listed under Treasures … Who’s Who in non-classical mythology
Fruits Et Légumes En France — Fruits et légumes Les fruits et légume constituent une part en diminution, mais toujours importante de l alimentation humaine. La part des espèces locales tend à régresser, au profit d espèces exotiques, à plus forte empreinte écologique … Wikipédia en Français
Fruits et legumes en France — Fruits et légumes Les fruits et légume constituent une part en diminution, mais toujours importante de l alimentation humaine. La part des espèces locales tend à régresser, au profit d espèces exotiques, à plus forte empreinte écologique … Wikipédia en Français
Fruits et légumes en France — Fruits et légumes Les fruits et légume constituent une part en diminution, mais toujours importante de l alimentation humaine. La part des espèces locales tend à régresser, au profit d espèces exotiques, à plus forte empreinte écologique … Wikipédia en Français
Fruits et légumes en france — Fruits et légumes Les fruits et légume constituent une part en diminution, mais toujours importante de l alimentation humaine. La part des espèces locales tend à régresser, au profit d espèces exotiques, à plus forte empreinte écologique … Wikipédia en Français
Fruits & Veggies — More Matters is a national public health initiative from Produce for Better Health Foundation and Centers for Disease Control and Prevention (CDC) to increase the consumption of fruits and vegetables. This new campaign takes the place of the 5 A… … Wikipedia