Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

fiévre

  • 1 fièvre

    nf.
    1. isitma, harorat, yuqori temperatura; il a de la fièvre uni bezgak tutyapti; la fièvre est tombée, montée issig‘i tushdi, ko‘ tarildi
    2. bezgak; un accès, une poussée de fièvre bezgakning tutishi; grelotter de fièvre bezgakdan qaltiramoq; fièvre jaune tropik bezgak
    3. fig. asablarning tashqi ta'sirdan qo‘zg‘alishi, uyg‘onishi, seskanishi (nervga, oid); avec fièvre bamaylixotir; être en fièvre asabiy holatda bo‘lmoq; la fièvre de l'or oltin talvasasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fièvre

  • 2 accès

    nm.
    1. kirish, yaqinlashish; kiradigan joy
    2. pl. ostona, bo‘sag‘a, kirish va chiqish joylari; les accès de Paris Parij ostonalari
    3. imkon, ijozat; ruxsat; avoir accès auprès de qqn. biror kimsa oldiga kirish ruxsatiga ega bo‘lmoq
    4. xuruj, xuruj qilish, tutib qolish, tutish; jazava, talvasa; un accès de fièvre isitma xuruji; un accès de colère g‘azab talvasasi, g‘azab olovi; par accès vaqti-vaqtida, vaqti-vaqti bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accès

  • 3 aphteux

    -euse
    adj. aftaga oid; la fièvre aphteuse oqsil, oqsim kasalligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aphteux

  • 4 ardent

    -ente
    adj.
    1. yonayotgan, qizdirayotgan; charbons ardents yonayotgan ko‘mir; une fièvre ardente kuchli issiqlik; soleil ardent jazirama
    2. fig. qizg‘ in, jo‘shqin, shavqli, otashin, ishqiboz; kuchli; zo‘r; ehtirosli; un désir ardent kuchli xohish, ishqibozlik; un ardent partisan otashin tarafdor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ardent

  • 5 bon

    -bonne
    adj.
    1. yaxshi; bon garçon, bon diable, bon bougre dilkash odam, suhbatning joni; bonnes gens yaxshi odamlar; bonne année serhosil yil; Bonne année! Yangi yilingiz bilan! bonne nouvelle xushxabar; bonne nuit xayrli tun; bon voyage oq yo‘l; il fait bon havo yaxshi; bonne foi olijanoblik, sof yuraklilik; ishonch; les gens de bonne volonté yaxshi niyatli odamlar
    2. yaroqli, foydali; bon pour deux personnes ikki kishilik; bon à rien hech narsaga yaramaydi
    3. katta, ulkan, bisyor, ko‘p; une bonne fièvre bezgak; loc.adv. pour de bon, tout de bon haqiqatan, haqiqatda; à quoi bon nimaga, nima uchun.
    nm.
    1. yaxshilik, ezgulik; il a du bon uning yaxshi tomonlari bor; il y a du bon ish tekis ketyapti
    2. chipta; bon de séjour yo‘llanma; bon de repas tushlik uchun chipta
    3. sotish va sotib olish uchun guvohnoma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bon

  • 6 cheval

    nm.
    1. ot, yilqi; loc.adv. à cheval otda, otliq; être à cheval sur les principes o‘z nuqtai nazarini to‘g‘riligiga ishonmoq; fièvre de cheval kuchli isitma; cheval de bataille jangovor ot, sevgan mavzu, asosiy dalil; cheval de Troie Troya oti (yog‘och ot); cheval pur-sang tulpor, zotli ot, oliy nasabli ot, asl tulpor; cheval de cours poygachi ot; cheval de retour odamkush, o‘ta xavfli jinoyatchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cheval

  • 7 décroître

    vi. pasaymoq, kichraymoq, kamaymoq, zaiflashmoq, o‘sishdan to‘xtamoq, qaytmoq; la fièvre décroît isitma pasaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > décroître

  • 8 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 9 emporter

    I vt.
    1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq
    2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar
    3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi
    4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi
    5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi
    6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldi
    II s'emporter vpr.
    1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq
    2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emporter

  • 10 intermittent

    -ente
    adj. vaqti-vaqti bilan, tanaffus bilan sodir bo‘ladigan, qur-qur paydo bo‘ladigan, to‘xtab-to‘xtab, uzilib-uzilib sodir bo‘ ladigan, nomuntazam, doimiy emas, betartib, tartibsiz; une fièvre intermittente orasira takrorlanib turadigan bezgak, isitma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > intermittent

  • 11 persister

    vi.
    1. qattiq turmoq, qat'iy turmoq, qattiq turib talab qilmoq, o‘zinikida turib olmoq, o‘ tkazmoq; je persiste dans mon opinion men o‘z fikrimda qat'iy turaman; je persiste à croire que tout va s'arranger men qattiq turib ishonishlaringizni talab qilamanki, hammasi joyida bo‘ladi
    2. davom etmoq, turib olmoq (narsa); si la fièvre persiste, consultez le médecin agar isitma tushmasa, vrachga murojaat qiling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > persister

  • 12 poussée

    nf.
    1. itarish, siqish, qisish, siquv; sous la poussé, la porte s'ouvrit itarishdan, eshik ochilib ketdi; la fusée s'élève grâce à la poussée de ses réacteurs raketa reaktorlarining itarishidan ko‘ tariladi; résister aux poussées de l'ennemie dushmannning siquvlariga dosh bermoq
    2. bosim, bosish kuchi; la poussée d'une voûte sur les murs arkning devorlarga bosish kuchi
    3. urish, turtish, zarba
    4. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish; une poussée de fièvre isitmaning tutib qolishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poussée

  • 13 rebelle

    I adj.
    1. rebelle à isyon ko‘ targan, qarshi bosh ko‘targan, isyonchi, isyonkor; troupes rebelles isyonchi to‘dalar
    2. rebelle à qarshilik qiladigan, qarshilik ko‘rsatadigan, bo‘ysunmaydigan; il est rebelle à tout effort u hamma urinishlarga bo‘ysunmayapti; il est rebelle aux mathématiques u matematikaga uquvsiz; mon estomac est rebelle à ce remède mening oshqozonim bu dorini qabul qilmaydi; fièvre rebelle tushirib bo‘lmaydigan issiqlik
    3. bo‘ysunmas, o‘ jar, qaysar; mèches de cheveux rebelles bo‘ysunmas kokillar
    II n. isyonchi; négocier avec des rebelles isyonchilar bilan muzokara olib bormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rebelle

  • 14 recrudescence

    nf.
    1. ko‘payish, kuchayish, zo‘rayish; une recrudescence de fièvre isitmaning zo‘rayishi
    2. kuchayish, avj olish; la recrudescence des combats, d'un incendie kurashning, yong‘inning avj olishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recrudescence

  • 15 trembler

    vi.
    1. titratmoq, silkitmoq, dirillamoq, shu'la sochmoq
    2. (inson) qaltiramoq, titramoq, junjikmoq; il tremblait de froid, de fièvre u isitma va sovuqdan qaltirar edi
    3. kuchli iztirob, qo‘rquv; tout le monde tremble devant lui uning oldida hamma titraydi, qaltiraydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trembler

См. также в других словарях:

  • FIÈVRE — Augmentation de la température corporelle; elle apparaît dans de nombreuses manifestations pathologiques et doit être distinguée de l’élévation de la température due à l’effort, qui disparaît en quelques minutes. Le mécanisme de la fièvre, encore …   Encyclopédie Universelle

  • Fievre — Fièvre On parle de fièvre lorsque la température corporelle atteint ou dépasse 38 °C. La fièvre est l élévation de la température corporelle chez un être à sang chaud par dérèglement du « thermostat » central. Il s agit… …   Wikipédia en Français

  • fievre — FIEVRE. s. f. Maladie provenant d une intemperie de chaleur, qui se communique du coeur par tout le corps. Fievre continuë, intermittente, quotidienne, ephemere, tierce, quarte, double tierce, double quarte. fievre chaude, aiguë, lente, hetique.… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Fievre Q — Fièvre Q La fièvre Q , ou coxiellose, est une maladie causée par la bactérie Coxiella burnetii. Ce micro organisme est répandu dans le monde entier, les réservoirs de l’agent pathogène sont nombreux chez les mammifères sauvages et… …   Wikipédia en Français

  • Fievre — Fievre, Fièvre Surtout porté dans la Vendée (également 79, 37), le nom s est parfois écrit autrefois Le Fièvre (85), voire Lefiebvre (28). Ce devrait être une variante de Fèvre (= forgeron). Le rapport avec la fièvre semble à écarter …   Noms de famille

  • Fièvre — Fievre, Fièvre Surtout porté dans la Vendée (également 79, 37), le nom s est parfois écrit autrefois Le Fièvre (85), voire Lefiebvre (28). Ce devrait être une variante de Fèvre (= forgeron). Le rapport avec la fièvre semble à écarter …   Noms de famille

  • Fièvre Q — ● Fièvre Q maladie infectieuse peu fréquente, due à une bactérie de la famille des rickettsies, Coxiella burnetii …   Encyclopédie Universelle

  • fièvre — FIÈVRE: Preuve de la force du sang. Est causée par les prunes, le melon, le soleil d avril, etc …   Dictionnaire des idées reçues

  • fievre — Fievre, Cerchez Fiebvre …   Thresor de la langue françoyse

  • fièvre — (fiè vr ) s. f. 1°   État maladif caractérisé par l accélération du pouls et l augmentation de la chaleur du corps. Un accès de fièvre. La saison des fièvres. •   Convertissez vous de bonne heure ; n attendez pas que la maladie vous donne ce… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • FIÈVRE — s. f. Mouvement déréglé de la masse du sang, avec fréquence permanente du pouls, ordinairement accompagné de chaleur. Les différentes sortes de fièvres. Fièvre idiopathique. Fièvre symptomatique. Fièvre continue, intermittente, rémittente,… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»