Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

fait

  • 81 habit

    nm.pl. kiyim, kiyim-bosh, ust-bosh, libos, sarpo; un habit de cérémonie frak; ôter ses habits yechinmoq; l'habit ne fait pas le moine kiyimiga qarab baho berib bo‘ lmaydi; prendre l'habit rohib bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > habit

  • 82 heureux

    -euse
    I adj.
    1. baxtli, omadli, baxtiyor, iqboli, tolei baland; je suis heureux de vous voir sizni ko‘rganimdan baxtiyorman; d'heureuse mémoire rahmatli, xudo rahmat qilgur
    2. muvaffaqiyatli, o‘ngidan kelgan, muvofiq, qulay, quvonchli, sevinchli, xursand qiladigan, yaxshi natijali; une rime heureuse omadli qofiya; un fait heureux xursand qiladigan hodisa; heureux résultats quvonchli natijalar
    II n. baxtiyor, baxtli, omadli odam, tolei baland.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > heureux

  • 83 hirondelle

    nf. qaldirg‘och; un nid d'hirondelle qaldirg‘och ini, uyasi; une hirondelle ne fait pas le printemps prov. bir qaldirg‘och bilan bahor bo‘lib qo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hirondelle

  • 84 idée

    nf.
    1. tushuncha, tasavvur; ne pas avoir la moindre idée de hech qanday tasavvurga ega bo‘lmaslik; il n'a pas eu l'idée de u bu haqda o‘ylab ko‘rmagan; donner une idée biror narsa haqida tushuncha bermoq; se faire une idée de o‘z tasavvuriga, fikriga ega bo‘lmoq
    2. g‘oya, fikr, mafkura, o‘y, maqsad, niyat, mazmun; une idée fixe miyaga o‘rnashib qolgan fikr; l'idée générale bosh g‘oya; cette idée a fait son chemin bu mafkurani tan olishdi; se mettre dans l'idée shu fikrni miyasiga joylab olmoq; se forger des idées kim bilsin nimani tasavvur qilmoq; il a de la suite dans les idées fam. u oyoq tirab o‘zinikini, o‘z fikrini ma'qullaydi; à idées g‘oyaviy
    3. nuqtai nazar, qarash, mulohaza, dunyoqarash; pl. maslak; j'ai mes idées là-dessus bu to‘g‘rida mening o‘z fikrim, nuqtai nazarim bor; changer d'idée dunyoqarashini o‘zgartirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > idée

  • 85 incertain

    -aine
    I adj.
    1. ishonmaydigan, gumonsiraydigan, ishonmovchi, ikkilanuvchi, qat'iyatsiz, shubhali, qorong‘i, dargumon, ishonib bo‘lmaydigan, ishonchsiz, inobatsiz; un fait incertain ishonib bo‘lmaydigan dalillar; être incertain de ikkilanmoq, gumonsiramoq
    2. beqaror, o‘zgaruvchan, muvaqqat, o‘zgarib turadigan
    3. noaniq, mujmal, qorong‘i, tushunib, anglab bo‘lmaydigan; des contours incertains noaniq, mujmal shakl, ko‘rinish, sharpa; des lumière incertaine zaif, nimjon, kuchsiz yorug‘lik (nur)
    II nm. noma'lum narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > incertain

  • 86 indignité

    nf.
    1. noloyiqlik, nomunosiblik, teng, loyiq, munosib emaslik, arzimaslik, nojo‘yalik, jirkanch, razil, yaramas, qabih, murdorlik, ifloslik
    2. haqorat, tahqir, so‘kish, ozor, ranj, xafalik, dilsiyohlik, xafagarchilik; on lui a fait mille indignités uni har qanday yo‘l bilan haqorat qilardi; l'indignité nationale huquqdan mahrum qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > indignité

  • 87 jamais

    adv. de temps
    1. qachon bo‘lmasin, bir payti kelib, bir kunmas bir kun; si jamais je le rencontre agar bir kunmas bir kun uni uchratsam; aurait-on jamais pensé qu'il ferait cela? Payti kelib uning bunday ish qilishini kim ham o‘ylabdi? c'est pire que jamais hech qachon bunday yomon bo‘lgan emas; loc.adv. à jamais, pour jamais umrbod, abadiy, mangu; il a quitté son pays à jamais u o‘z vatanini mangu tashlab ketdi
    2. hech, hech qachon, hech vaqt, aslo, sira, il n'est plus jamais revenu u boshqa hech qachon kelmaydi; je ne le ferai jamais plus men endi hech qachon unday qilmayman; jamais, au grand jamais hech qachon, hayotda hech vaqt; c'est le moment ou jamais hozir vaqti keldi yoki hech qachon; on ne sait jamais qayerdan bilibmiz; prov. mieux vaut tard que jamais hech bo‘lmaganidan kech bo‘lgani yaxshi
    3. faqat, boryog‘i, atigi; après tout, cela ne fait jamais que 50 francs bu bor yog‘i 50 frank turadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jamais

  • 88 jeune

    I adj.
    1. yosh; son jeune frère uning ukasi
    2. navqiron; jeune femme juvon; jeune homme yigit
    3. yosh, yangi, yangi tashkil qilingan
    4. yoshlikka, yoshlik davriga xos; dans mon jeune temps yosh paytimda, yoshligimda
    5. yoshlarga xos; une coiffure jeune yoshlarga xos soch turmagi
    6. yosh, yangi, tajribasiz, tajribasi kam; il est jeune dans le métier bu ishda u hali g‘o‘r
    7. fam. c'est un peu jeune bu yetarli emas
    II n. yigit, o‘spirin, yigitcha; yosh qiz; les jeunes yoshlar, yosh-yalang, yigit-qiz
    III adv. yoshdek, yoshlardek, yosh; il fait jeune pour son âge u yosh ko‘rinadi; elle s'habille jeune u yoshlardek kiyinadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeune

  • 89 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 90 justification

    nf.
    1. oqlash, to‘g‘riligi, haqligini tasdiqlash; demander des justifications to‘g‘riligini tasdiqlashni talab qilmoq
    2. vaj, dalil, sabab, bahona, tasdiq; justification d'un fait biror faktning tasdig‘i
    3. typogr. satr, qator uzunligini belgilash, qator uzunligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > justification

  • 91 larron

    nm.
    1. vieilli o‘g‘ri, firibgar
    2. loc. ils s'entendent comme larrons en foire ko‘r ko‘rni qorong‘ida topadi; prov. l'occasion fait le larron o‘zingni ehtiyot qil, qo‘shningni o‘g‘ri tutma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > larron

  • 92 légèreté

    nf.
    1. yengillik, toshi yengillik, vazni kamlik
    2. harakatdagi qulaylik, silliqlik, ravonlik; marcher avec légèreté silliqlik, ravonlik bilan yurmoq
    3. o‘ylamay-netmay ish qilish; il a fait preuve de légèreté dans sa conduite u o‘zining yurish-turishi bilan o‘ylamay-netmay ish qilishini ko‘rsatdi
    4. yengiltaklik; yuzaki, yengil-yelpi qarash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > légèreté

  • 93 lessiver

    vt.
    1. ishqorli suv bilan yuvmoq
    2. fam. shilmoq, talamoq, o‘ziniki qilib olmoq; il s'est fait lessiver en moins de deux u kamida ikki marta shilindi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lessiver

  • 94 lever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq
    2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)
    3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq
    4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq
    5. ko‘tarmoq, tik qilmoq
    6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq
    7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq
    8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoq
    II vi. ko‘tarilmoq
    1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti
    2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadi
    III se lever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq
    2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq
    3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti
    4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti
    5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.
    nm.
    1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi
    2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga
    3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lever

  • 95 lorsque

    conj. de temps
    1. paytida, vaqtida; lorsqu'il est arrivé, nous finissions de déjeuner u kelgan paytida, biz tushlikni tugatayotgan edik
    2. shunday ekan, modomiki; on fait des discours lorsqu'il faut agir modomiki nutq so‘zlash kerak ekan, harakat qilmoq kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lorsque

  • 96 lourder

    vt.arg.fam.
    1. haydab chiqarmoq, haydab yubormoq; il s'est fait lourder u haydaldi
    2. biror narsadan, birovdan qutulmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lourder

  • 97 malheureux

    -euse
    I adj.
    1. baxtsiz, baxti qora, bechora, ojiz, nochor, tolei past, sho‘rpeshona
    2. o‘rinsiz, nojo‘ya; avoir un mot malheureux nojo‘ya so‘z aytmoq
    3. omadsiz, omadi chopmagan, baxti yurishmagan; fig. il a été malheureux, il a eu la main malheureuse uning omadi chopmadi
    4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz; en voilà des histoires pour une malheureuse somme mana arzimas pulga bir necha sarguzashtlar
    II n. baxtsiz, baxti qora, bechora, tolei past, sho‘rpeshona; nodon, ablah odam, yaramas, nobakor, tentak; malheureux! qu'avez-vous fait? nobakor! nima qilib qo‘ydingiz?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > malheureux

  • 98 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 99 matériel

    -elle
    I adj.
    1. phil. cause matérielle, formelle moddiy, formal sabablar
    2. moddiy, ob'ektiv ravishda mavjud bo‘lgan, real; substance matérielle moddiy jism; être matériel mavjudot; le monde, l'univers matériel borliq, dunyo; point matériel moddiy zarra; temps matériel mavjud vaqt
    3. vx. jismoniy, shahvoniy; plaisirs matériels jismoniy rohat
    4. amaliy, ko‘zga yaqqol tashlanib turadigan, aniq; organisation matérielle d'un spectacle spektaklning amaliy tashkil qilinishi; avoir la preuve matérielle biror narsada aniq dalillarga ega bo‘lmoq; dr. fait matériel ashyoviy, moddiy dalil
    5. moddiy (mol va puldan iborat); avantages, biens matériels moddiy boylik
    6. fig.fam. mol-dunyoga o‘ch
    II nm.
    1. tarkibiy qism
    2. asbob-uskuna, anjom, kerak-yarog‘lar, asbob-qurollar, jihoz; matériel de guerre harbiy qurol-aslaha; dépôt, stock de matériel asbob-uskuna omborxonasi
    3. anjom, qurol; matériel de pêche baliq ovlash anjomlari; matériel de propagande tashviqot qurollari
    4. material, manba, ma'lumot; collecte, classement et analyse du matériel sur le terrain tuproq haqida to‘plangan, saralangan va analiz qilingan ma'lumot; matériel analytique analitik material; matériel génétique genetik ma'lumot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matériel

  • 100 meilleur

    -eure
    I adj. yaxshiroq, juda yaxshi, sara, old; le meilleur, la meilleure eng yaxshi, eng ezgu; eng yaxshisi; meilleurs voeux! eng ezgu tilaklar tilayman! meilleure santé! ajoyib sog‘lik tilayman!
    II adv. il fait meilleur aujourd'hui qu'hier bugun ob-havo kechagidan yaxshiroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > meilleur

См. также в других словарях:

  • fait — fait …   Dictionnaire des rimes

  • fait — fait, aite 1. (fè, fè t ) part. passé de faire. 1°   Formé, exécuté. L homme fait à l image de Dieu. Un tertre fait de main d homme. Ce tailleur vend des habits tout faits.    Familièrement. Ce n est ni fait ni à faire, se dit d un travail mal… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Fait — (fr., spr. Fäh), That, Thatsache, Geschäft. F. von etwas machen, es als Geschäft betreiben. F. accompli (spr. Fäh akkongpli), vollendete Thatsache, an der sich nichts mehr ändern läßt …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Fait — (frz., spr. fä), Tatsache, Tat; F. accompli (spr. fätakkongplih), vollendete Tatsache …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Fait — (frz. fä), That, Thatsache; f. accompli (fäht akonplih) vollendete Thatsache …   Herders Conversations-Lexikon

  • fait — (Fr.) A fact; an act committed; a deed. Short Dictionary of (mostly American) Legal Terms and Abbreviations …   Law dictionary

  • fait — 1. fait, faite [ fɛ, fɛt ] adj. • 1690; de 1. faire 1 ♦ Qui est constitué, a tel aspect. ♢ Quant au physique. Être bien fait, mal fait. ⇒ 1. bâti, fam. foutu. Il est bien fait de sa personne. Une femme bien faite. ⇒ girond (cf. fam. Bien balancée …   Encyclopédie Universelle

  • FAIT — s. m. Action, chose faite, ce qu on fait, ce qu on a fait. Chacun répond de son fait. Il est garant de ses faits et promesses. Répondre, être garant du fait d autrui. Par le fait d un tel. Joindre le fait à la menace. Il nie le fait. Si l on… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • FAIT — n. m. Ce que quelqu’un fait, a fait ou fera. Il nie le fait. On lui impute des faits graves. C’est par des faits que je veux lui prouver mon attachement. Ses faits ne répondent pas à ses promesses. Se vanter ainsi ne peut être que le fait d’un… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • fait — I. Fait, [fai]te. part. pass. Il a les significations de son Verbe. Cela fait il s en alla. On dit prov. Aussi tost dit aussi tost fait, pour dire, que L execution suit de prés la parole, la promesse, l ordre; & Cela vaut fait, pour dire, qu On… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • fait — pp. => Faire. E. : Ajouter, Né. A1) adj., mal fait, mal construit, fait grossièrement et sans goût, fait d une manière grossière et sans solidité ; provisoire : aposticho, a, e (Annecy, Gruffy, Thônes), R. => Rebord, D. Postiche. B1) v. ,… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»