-
1 entre
prép.1. makonni ifodalaydi: o‘rtasida, orasida, oralig‘ ida; il était assis entre sa femme et sa fille u xotini va qizi o‘rtasida o‘ tirardi; lire entre les lignes matnning asl ma'nosini topmoq, uning zamiridagi ma'nosini anglamoq2. zamonni ifodalaydi: o‘rtasida, orasida, oralig‘ida; entre midi et deux heures soat o‘n ikki va ikki oralig‘ida; entre temps shu orada, shu asnoda3. birgalikni ifodalaydi: o‘rtasida, orasida, ichida, davrasida; l'un d'entre nous ichimizdan biri, ichimizdagilardan biri4. birgalik, munosabat, qiyoslashni ifodalaydi: o‘rtasida, orasida; l'amitié entre les peuples xalqaro, xalqlar o‘rtasidagi do‘stlik; j'hésite entre deux solutions ikki o‘rtada qoldim, qaysi birini tanlashni bilmay boshim qotdi; entre les deux unisi ham, bunisi ham emas; entre autres shunchaki, qatorida, yo‘l-yo‘lakay; entre autres mesures boshqa tadbirlar qatorida. -
2 entre-deux
nm.inv.1. ikki narsa oralig‘idagi masofa, ora, oraliq, o‘rta, o‘rtalik2. ikki hodisa orasidagi muddat, vaqt, davr; il y a une conférence, puis un film; on se rencontre dans l'entre-deux avval ma'ruza, so‘ng film; biz orada uchrashamiz3. kiyim choki orasiga solib tikilgan gulto‘r yoki uqa. -
3 entre-deux-guerres
nm.inv. birinchi va ikkinchi jahon urushlari orasidagi davr. -
4 entre-haïr
vpr. bir-birini yomon ko‘rmoq. -
5 entre-temps
adv. shu orada, shu asnoda, shu vaqt ichida. -
6 partager
I vt.1. bo‘lmoq, taqsimlamoq, ulashmoq; partager un domaine entre des héritiers mol-mulkni merosxo‘rlar orasida bo‘lmoq; partager son temps entre plusieurs occupations o‘z vaqtini turli yumushlar o‘rtasida taqsimlamoq2. partager qqch. avec qqn. biror narsani birov bilan bo‘lishmoq3. baham ko‘rmoq, sherik bo‘lmoq; ishtirok etmoq, baravar tortmoq, qo‘shilishmoq; partager le repas de qqn. birovning ovqatiga sherik bo‘lmoq; partager une responsabilité avec qqn. javobgarlikni birov bilan baravar tortmoq; les torts sont partagés qo‘shilishilgan ayb; un amour partagé o‘zaro sevgi4. bo‘lmoq, ajratmoq; cloison qui partage une pièce en deux bir xonani ikkiga ajratib turuvchi pardevor5. être partagé(e) orasida qolmoq; il était partagé entre amitié et la rancune u do‘stlik va gina orasida qoldi; loc. les avis sont partagés fikrlar juda xilma-xil, qaramaqarshiII se partager vpr. bo‘linmoq, ajralmoq; bo‘lishmoq; ce gâteau ne se partage pas facilement bu pirog osanlikcha bo‘linmaydi; se partager entre diverses tendances turli yo‘nalishlar orasida qolmoq; partagez-vous en deux groupes ikki guruhga bo‘lininglar! ils se sont partagé l'héritage ular merosni o‘zaro bo‘lib olishdi. -
7 rapport
nm. daromad, foyda, kirim; il vit du rapport de ses terres u yerlaridan kelgan daromad evaziga yashaydi; ce placement est de bon rapport bu pul qo‘yish juda daromodli; loc. immeuble, maison de rapport daromad ko‘riladigan imorat, uy (ijaraga beriladigan).nm.1. axborot, ma'lumot, xabar, hisobot, protokol, xulosa; faire un rapport écrit, oral sur une question biror masala yuzasidan yozma, og‘zaki ma'lumot bermoq; rédiger un rapport hisobot tuzmoq; rapport confidentiel, secret yashirin ma'lumot; un rapport de police politsiya protokoli.nm.1. aloqa, munosabat, rishta; rapports de parenté qarindoshlik rishtalari; pouvons-nous établir un rapport entre ces deux faits? bu ikki holat o‘rtasidagi aloqani aniqlay olamizmi? avoir rapport à taalluqli bo‘lmoq, aloqador bo‘ lmoq; loc.prép. par rapport à -ga nisbatan, qaraganda; considérons ces deux oeuvres l'une par rapport à l'autre bu ikki asarni bir biriga nisbatan ko‘rib chiqamiz; sous le rapport de nuqtai nazaridan; étudier un projet sous le rapport de sa rentabilité rejani daromadliligi nuqtai nazaridan o‘rganib chiqmoq; sous tous (les) rapports har jihatdan, hamma tomondan, har tomonlama; une jeune fille très bien sous tous rapports har tomonlama juda yaxshi qiz2. o‘xshashlik, umumiylik, yaqinlik, qarindoshlik; être sans rapport avec autre chose boshqa narsalar bilan hech qanday o‘xshashligi bo‘lmaslik; en rapport avec mos keladigan, mos tushadigan; il cherche une place en rapport avec ses goûts u o‘z didiga mos keladigan joy qidiryapti3. aloqa, bog‘liqlik, daxldorlik, taalluqlilik, tegishlilik, taalluq; je ne vois pas le rapport men bog‘liqlikni ko‘rmayapman4. math. nisbat; nombres dans le rapport de cent contre un yuzning birga nisbatidagi sonlar; un bon rapport qualitéprix sifat-narxning mos nisbati5. munosabat, aloqa; les rapports sociaux ijtimoiy munosabatlar; les rapports entre les états, entre les peuples davlatlar, xalqlar o‘rtasidagi munosabatlar6. pl. jinsiy aloqa. -
8 affinité
nf.1. yaqinlik, qarindoshlik, o‘xshashlik, bir xillik; il y a entre eux des affinités de goût ularning didi, ta'bida o‘xshashlik bor; une affinité intellectuelle ruhiy yaqinlik; l'affinité entre la poésie et la musique nazm va navo orasidagi o‘xshashlik2. math. o‘xshashlik3. chim. o‘xshashlik (moddalarning kimyoviy o‘xshashligi). -
9 écart
nm.1. ikki narsa orasidagi masofa, ora, oraliq; o‘rta, o‘rtalik; l'écart entre les coureurs chopuvchilar o‘rtasida masofa; à l' écart chetga, chetda; se tenir à l' écart chetda turmoq; sport. un grand écart shpagat (gimnastikadagi figuralarning biri: oyoqlarni bir chiziq bo‘ylab yirib o‘tirish)2. chetga chiqish; chalg‘ ish, qoidani buzish; son cheval a fait un écart uning oti o‘z yo‘lidan chetga chiqib ketdi3. markazdan uzoqdagi kichik aholi yashash punkti4. tafovut, farq; l'écart entre les salaires et les prix maosh bilan narx-navo o‘rtasidagi farq5. ling. til normalaridan chetga chiqish, qoidalarga rioya qilmaslik. -
10 mesure
nf.1. o‘lchash; la mesure d'une grandeur kattalikni o‘lchash; système de mesure o‘ lchash tartibi2. o‘lchov, kattalik; les mesures d'un meuble mebelning kattaligi; les mesures d'une personne kishining jussa o‘lchovi, kattaligi; sur mesure loyiq, mos, mos keladigan, moslashtirilgan; costume (fait) sur mesure loyiq qilib tikilgan ust-bosh; fig. rôle sur mesure o‘zi bop rol3. qodirlik, qudrat; la mesure de ses forces o‘z kuchining qudrati; donner sa mesures o‘zning nimaga qodirligini ko‘rsatmoq; biron kishini, uning qobiliyatlarini baholamoq, aniq bahosini bermoq4. loc. à la mesure de loyiq, mos, munosib; un adversaire à sa mesure o‘ziga munosib raqib; dans la mesure de, où darajasida; dans la mesure du possible imkoniyat darajasida; dans la mesure où nous le pourrons bunga ilojimiz yetgancha; il a raison, dans une certaine mesure u ma'lum darajada haq; à mesure que, au fur et à mesure que asta-sekin, sekinasta, bora-bora, tobora; bo‘lishiga qarab; -ga muvofiq; -gan sari; on s'aime à mesure qu'on se connaît mieux bir-birini yaxshiroq tanishgan sari sevishib boradi5. o‘lchov, miqdor; mesures de longueur, de capacité uzunlik, sig‘im o‘lchovlari6. chora (g‘alla, don o‘lchovi va shunday o‘lchovli g‘alvirsimon idish); donner deux mesures d'avoine à un cheval otga ikki chora suli bermoq7. commune mesure moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri, mos kelishlik; il n'y a pas de commune mesure entre ces quantités, elles sont incommensurables bu miqdorlar bir-biriga mos kelmaydi, ular o‘lchab bo‘lmaydigan; il n'y a aucune commune mesure entre Shakespeare et ses contemporains Shekspir zamondoshlari orasida unga mos keladigani yo‘q; c'est sans commune mesure buning tengi yo‘q8. had, me'yor, chegara, chek; me'yorida; loc. outre mesure haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq; ortiq darajada9. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan, keyinini o‘ylab ish tutish; avoir de la mesure ehtiyotkor bo‘lmoq; dépenser avec mesure keyinini o‘ylab sarflamoq10. chora, tadbir, iloj; prendre des mesures d'urgence shoshilinch choralar ko‘rmoq11. mus. takt, vazn birligi, musiqa asbobining baravar vaqt davom etadigan har bir bo‘lagi, o‘lchov; mesure à quatre temps to‘rt chorakli takt; loc. en mesure monand, mos12. être en mesure de qila olmoq, qodir bo‘lmoq, qo‘lidan kelmoq, qurbi yetmoq, imkoniyatga ega bo‘lmoq; je ne suis pas en mesure de te répondre men senga javob berishga qurbim yetmaydi. -
11 relation
nf.1. munosabat, aloqa; aloqadorlik, bog‘liqlilik, taalluqlilik; relation de cause à effet sababning oqibatga munosabati; étroite relation entre les diverses parties d'un tout umumiylikning turli tomonlarini birbiriga uzviy bog‘ liqligi; en relation avec bog‘liq, bog‘langan, aloqador; ce que je dis est sans relation avec ce qui précède mening aytayotganlarimning oldingilarga hech qanday aloqadorligi yo‘q2. pl. o‘zaro munosabat, aloqa (odamlar orasida); les relations humaines insoniy aloqalar; relation d'amitié, relation amoureuses do‘stona, ishqiy munosabatlar; nouer, avoir des relations avec qqn. biror kishi bilan aloqa bog‘lamoq, aloqasi bo‘lmoq; bonnes, mauvaises relations yaxshi, yomon munosabatlar; cesser, interrompre ses relations avec qqn. biror kishi bilan aloqasini uzmoq; relations épistolaires yozma aloqalar (yozishmalar); loc. en relation aloqada, munosabatda; être, se mettre, rester en relation avec qqn. biror kishi bilan aloqada bo‘lmoq, aloqaga kirishmoq, aloqada qolmoq3. pl. tanishlar, tanish-bilishlar; obtenir un poste par relations biror mansabga tanish-bilishlar orqali erishmoq4. aloqalar, munosabatlar (xalqaro, millatlararo). tension, détente dans les relations internationales millatlararo aloqalarning taranglashuvi; relations diplomatiques diplomatik aloqalar; relations culturelles entre pays davlatlar o‘rtasidagi madaniy aloqalar5. o‘zaro bog‘ liqlik, o‘zaro aloqa; l'étude des relations des êtres vivants avec leur milieu atrof muhit bilan jonli mavjudot o‘rtasidagi o‘zaro bog‘likligini o‘rganish.nf. hikoya, bayon, ta'rif; la relation d'un voyage en Chine Xitoyga qilingan sayohatning bayoni. -
12 ressemblance
nf. o‘xshashlik, bir xillik; la ressemblance de deux objets, entre deux objets, d'un objet avec un autre ikki narsaning bir xilligi, ikki narsa o‘rtasidagi o‘xshashlik, bir narsaning ikkinchisiga o‘xshashligi; ils ont des ressemblances ularning o‘xshashliklari bor; il y a une ressemblance frappante entre la mère et la fille ona bilan qizning o‘rtasida hayratlanarli o‘xshashlik bor; ce portraitiste cherche la ressemblance bu rassom o‘xshashlik qidiryapti. -
13 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun). -
14 accrochage
nm.1. ilish, osish2. ulash, tirkash (vagon)3. to‘qnashuv (avtomobillar)4. tortishuv, mojaro, bahslashuv5. to‘qnashuv, jang; accrochage entre deux patrouilles ikki patrul o‘rtasidagi to‘qnashuv. -
15 chien
-chiennenm. et nf.1. it, kuchuk, ko‘ppak; chien d'arrêt iskovuch it, chien de garde soqchi it; chien de policier izquvar it; chien de berger bo‘ribosar; nom d'un chien jin ursin; entre chien et loup tong qorong‘usida, qosh qorayganda2. chien de mer nahang, akula; chien d'une arme qurol tepkisi; être couché en chien de fusil g‘ujanak bo‘ lib yotmoq. -
16 comparaison
nf.1. o‘xshatish, tenglashtirish, o‘xshatma, chog‘ishtirish, solishtirish, taqqoslab, qiyoslab ko‘rish; établir une comparaison entre deux objets ikki narsani solishtirmoq, o‘xshashligini aniqlamoq2. loc. en comparaison de solishtirib, chog‘ ishtirib, taqqoslab3. gram. chog‘ishtirma; adverbe de comparaison chog‘ishtirma ravish. -
17 couler
I vi.1. oqmoq, chakka o‘ tmoq, tommoq, o‘ tmoq, tez oqmoq, oqib ketmoq, qochib, toshib ketmoq (suv, sut), to‘kilmoq, quyilmoq, sharillab, tirqirab, shovullab, tizillab oqib chiqmoq, oqib kelmoq, tomchilamoq; le nez lui coule burni oqayotibdi; couler entre les doigts qo‘llari orasidan oqib chiqib ketmoq; couler de source oddiygina bo‘lib o‘ tmoq, yuz bermoq; cela coule de source bu sof qalbdan, chin yurakdan2. o‘ tmoq, bo‘ lmoq, yuz bermoq, sodir bo‘lmoq, kechmoq (vaqt haqida)3. ko‘chib tushmoq, ketmoq, to‘kilmoq, barg tashlamoq, qoplanmoq (shudring bilan), ajralmoq4. oqib erib tushmoq (sham)5. cho‘kmoq, botmoq, g‘arq bo‘ lmoq, cho‘kib, botib ketmoq; couler à fond, bas suv tagiga ketmoq, cho‘kib ketmoq6. teshikdan suv kirmoq, oqib o‘tmoqII vt.1. quymoq, to‘kmoq, oqizmoq, ag‘darmoq, solmoq, qo‘shmoq, qo‘shib yubormoq; couler la lessive ishqorli eritma bilan kir chaymoq; couler des jours tranquilles farovon, kam-ko‘stsiz, muhtojlik ko‘rmay, zoriqmay, to‘q yashamoq2. techn. quymoq; quyib tayyorlamoq; couler au moule qolipga quyib tayyorlamoq3. cho‘ktirib yubormoq, o‘ldirmoq, botirmoq; couler qqn. à fond, le couler bas cho‘ktirib yubormoq; fig. xonavayron qilmoq; couler une affaire ishni barbod qilmoq4. yashirincha, sezdirmay tiqib, solib qo‘ymoq; couler un regard ko‘z qiri bilan, sezdirmasdan qaramoq; couler à l'oreille quloqqa shivirlamoq5. suzmoq, suzib o‘ tkazmoq, saralamoq, g‘alvirdan o‘ tkazmoq6. couler une bielle podshibnikka eritma quymoqIII se couler vpr. yashirincha, o‘g‘rincha, sezdirmay kirmoq, bekinib kirib, o‘tib olmoq; se couler dans bildirmay kirib olmoq; se la couler douce fam. farovon yashamoq, shodu xurram kun, umr kechirmoq; on se la coule bizga maza. -
18 crochet
nm.1. ilgakcha, changakcha, ilmoq, changalcha; être, vivre aux crochets de qqn. birov hisobiga kun ko‘rmoq, kechirmoq, yashamoq2. tikuv, to‘quv ilgagi, ilmog‘i; faire du crochet ilmoq bilan to‘qimoq; une veste au crochet qo‘lda tikilgan kurtka, kamzul3. aylanma yo‘l, aylanish; faire un crochet aylanib kelmoq, aylanma yo‘l orqali kelmoq4. ochqich, qulf5. techn. tishli reyka6. pl. kvadratli qavslar; entre crochets kvadrat qavslar ichida7. qisqa, kalta yonbosh zarba (boksda). -
19 deux
I adj.1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomerII nm.1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq). -
20 dire
I vt.1. gapirmoq, aytmoq, bayon qilmoq, bildirmoq; o‘qimoq; dire dans le dos orqasidan gapirmoq; dire en face yuziga aytmoq; dire son opinion fikrini bayon etmoq; dire à qqn. son fait, dire à qqn. ses quatre vérités haqiqatni yuzaga aytmoq, koyimoq, urishmoq; dire sa joie xursandchiligini izhor qilmoq; dire du bien, du mal de qqn. yaxshi, yomon fikr bildirmoq; il faut en dire autant shuni bu to‘g‘rida ham bildirish kerak; il n'y a pas à dire hech narsa deyolmaysan; pour ainsi dire mumkin bo‘lsa, shunday deyish lozim; sans mot dire bir so‘z demasdan; à vrai dire, à dire vrai loc.adv. haqiqatni aytganda; à vous dire vrai vijdonan sizga aytaman; on dit gapirayotibdilar, shunday gaplar yuribdi; il est dit deyilgan, aytilgan; c'est tout dire bu bilan hammasi aytildi; soit dit en passant shunchaki bayon qilib, o‘rnida aytib; ceci dit shundan kelib chiqib; c'est vite, bientôt dit bu aytishga oson; proprement dit aslini olganda; autrement dit boshqacha aytganda; entre nous soit dit o‘rtamizda aytilgan bo‘lsin; c'est dit hal bo‘ldi; c'est pas dit hali bir narsa deyish qiyin; vous m'en direz des nouvelles hali ko‘rasiz, ishonch hosil qilasiz; cet entrefilet en dit long bu maqola hali ko‘p narsalarni bayon qiladi; cela ne me dit rien bu menga qiziqarli emas, bu menga hech narsani anglatmaydi; pour mieu dire, tout dire yaxshisi; et dire que qarang, a! dites donc! quloq soling! nima gap! yana nima! on dirait shu singari, baayni, huddi; dire la bonne aventure kelajagini aytib bermoq, gol ochmoq, karomat qilmoq; vouloir dire bildirmoq, ifodalamoq; cela veut dire shuni bildiradi; cela va sans dire o‘z-o‘zidan ma'lum; si le coeur vous en dit agar siz shunday istasangiz; qu'est-ce à dire? bu nimani bildiradi? bu nima o‘zi? loc.conj. c'est à dire binobarin2. buyurmoq, amr qilmoq; on vous dit de cesser sizga aytayotibdi, to‘xtating!II se dire vpr.1. so‘z yuritilmoq, so‘zlanmoq, gapirilmoq, aytilmoq, deyilmoq, bahs qilinmoq, bayon etilmoq2. o‘zini tanitmoq, o‘z nomini aytmoq.nm. arz, arzu hol, ariza, arznoma; dire d'expert ekspert xulosasi; au dire de aytishlaricha.
См. также в других словарях:
entre — [ ɑ̃tr ] prép. • XIIe; lat. inter → inter I ♦ 1 ♦ Dans l espace qui sépare (des choses, des personnes). Les Pyrénées s étendent entre la France et l Espagne. « le pays d entre Sambre et Meuse » (Racine). Herbe qui pousse entre les pierres.… … Encyclopédie Universelle
entre- — ♦ Élément, du lat. inter. 1 ♦ Servant à former des noms désignant l intervalle, la partie située entre deux choses (⇒ inter ; entracte, entrefilet), désignant une action mutuelle (entraide, entrevue). 2 ♦ Servant à former des verbes indiquant une … Encyclopédie Universelle
entre — ENTRE. Préposition de lieu. Au milieu, ou à peu près au milieu. Il étoit assis entre nous deux. Il s est venu mettre entre ces deux hommes qui se battoient. Étampes est entre Paris et Orléans. Entre les deux mers. Entre les deux rives. Ce… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
entre — preposición 1. En medio de, indica la situación de algo o de alguien con respecto a otras dos personas o cosas que tiene a ambos lados: El azucarero está entre la sal y el aceite. 2. Indica situación o localización sin que sea con respecto a… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
entre — ENTRE. prep. Parmy. Il a esté trouvé entre les morts. entre toutes les merveilles de la nature. choisi entre tous les autres. Il signifie aussi, Au milieu, ou à peu prés au milieu. Il estoit assis entre nous deux. entre ces deux extremitez. il s… … Dictionnaire de l'Académie française
entre — 1. Preposición. Cuando denota situación dentro del espacio real o figurado delimitado por las personas o cosas designadas, va seguida de un sustantivo en plural o de dos sustantivos unidos por la conjunción y: Se sentó entre sus hermanos mayores; … Diccionario panhispánico de dudas
entre-nœud — [ ɑ̃trənø ] n. m. • 1797; « articulation » 1487; de entre et nœud ♦ Bot., agric. Partie de la tige comprise entre deux nœuds. Des entre nœuds. ● entre nœud, entre nœuds nom masculin Espace compris entre deux nœuds de la tige d un végétal. ⇒ENTRE… … Encyclopédie Universelle
entre — Entre, penac. Tantost est verbe en la premiere personne, Intro. comme, J entre en l Eglise, Intro in aedem sacram. Tantost est preposition, et vient de cette cy latine; Inter. Comme, Entre toy et moy y a parenté, Inter te et me intercedit… … Thresor de la langue françoyse
entre — (Del lat. inter). 1. prep. Denota la situación o estado en medio de dos o más cosas. 2. Dentro de, en lo interior. Tal pensaba yo entre mí. 3. Denota estado intermedio. Entre dulce y agrio. 4. Como uno de. Le cuento entre mis amigos … Diccionario de la lengua española
entre — prép. entre ; parmi. Entre ieu : en moi même. Entre que, tre que : dès que ; aussitôt que … Diccionari Personau e Evolutiu
entré — entré, ée (an tré, trée) part. passé d entrer. Qui est allé dans. À peine entré dans la maison. Fig. Jeune homme à peine entré dans la vie … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré