Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

clāreō

  • 1 clareo

    clārĕo, ēre - intr. - [st1]1 [-] briller, luire.    - Enn. Tr. 367; Cic. Arat. 5 (240); 107 (348). [st1]2 [-] briller, resplendir.    - viri nunc gloria claret, Enn. d. Cic. CM 10: la gloire de ce héros resplendit à présent. [st1]3 [-] être évident.    - quod in primo carmine claret, Lucr. 6, 937: ce qui ressort de notre premier chant.    - mihi satis claret + sub. inf., Spart. Sever. 20, 4: il est assez évident à mes yeux que...
    * * *
    clārĕo, ēre - intr. - [st1]1 [-] briller, luire.    - Enn. Tr. 367; Cic. Arat. 5 (240); 107 (348). [st1]2 [-] briller, resplendir.    - viri nunc gloria claret, Enn. d. Cic. CM 10: la gloire de ce héros resplendit à présent. [st1]3 [-] être évident.    - quod in primo carmine claret, Lucr. 6, 937: ce qui ressort de notre premier chant.    - mihi satis claret + sub. inf., Spart. Sever. 20, 4: il est assez évident à mes yeux que...
    * * *
        Clareo, clares, clarui, clarere. Estre cler. Et per translationem, Avoir bruit et renommee.
    \
        Claret. Lucr. Il est cler. \ Claret mihi. Claud. J'enten, Je cognoy.

    Dictionarium latinogallicum > clareo

  • 2 clareo

    clāreo, —, —, ēre [ clarus ]
    1) быть ясным, светлым, блистать, сиять ( rutilo cum lumine C)
    2) быть ясным, понятным, очевидным, явствовать ( in primo quoque carmine Lcr)
    3) быть славным, знаменитым (viri nunc gloria claret Enn ap. C)

    Латинско-русский словарь > clareo

  • 3 clareo

    clāreo, ēre (clarus), I) hell sein, glänzen, Enn. tr. 367: v. Gestirnen, Cic. Arat. 6 u. 107. – II) übtr.: a) geistig einleuchten, klar-, offenbar sein, erhellen, Lucr. 6, 937: quod autem nunc liquet et claret, Augustin. conf. 11, 20: hoc inde claret, quod etc., Amm. 24, 3, 13: mihi satis claret m. folg. Acc. u. Infin., Spart. Sever. 20, 4. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, ausgezeichnet sein, Enn. ann. 315. Turpil. com. 152: cuius nomen excellenter clarebat apud servos tuos, Augustin. conf. 8, 6. – / Perf. clarui, s. clārēsco.

    lateinisch-deutsches > clareo

  • 4 clareo

    clāreo, ēre (clarus), I) hell sein, glänzen, Enn. tr. 367: v. Gestirnen, Cic. Arat. 6 u. 107. – II) übtr.: a) geistig einleuchten, klar-, offenbar sein, erhellen, Lucr. 6, 937: quod autem nunc liquet et claret, Augustin. conf. 11, 20: hoc inde claret, quod etc., Amm. 24, 3, 13: mihi satis claret m. folg. Acc. u. Infin., Spart. Sever. 20, 4. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, ausgezeichnet sein, Enn. ann. 315. Turpil. com. 152: cuius nomen excellenter clarebat apud servos tuos, Augustin. conf. 8, 6. – Perf. clarui, s. claresco.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > clareo

  • 5 clāreō

        clāreō —, —, ēre    [clarus], to be bright, shine (of the stars), C. poet. — Fig., to be renowned, be illustrious: viri gloria claret, Enn. ap. C.
    * * *
    clarere, -, - V INTRANS
    shine bright/clearly; be clear/plain/understandable/obvious; be famous/renowned

    Latin-English dictionary > clāreō

  • 6 clareo

    clārĕo, ēre, v. n. [clarus].
    I.
    Prop., to be clear or bright, to shine ( poet.): hoc lumen candidum claret mihi, Enn. ap. Non. p. 85, 25 (Trag. Rel. v. 367 Rib.);

    so of stars,

    Cic. Arat. 5 (240); 107 (348).—
    II.
    Trop.
    A.
    To be obvious or clear, evident or manifest ( poet. rare):

    quod in primo quoque carmine claret,

    which is evident also in the first canto, Lucr. 6, 937: mihi satis claret, with acc. and inf., Spart. Sev. 20, 4 Spald. and Zumpt N. cr.
    B.
    Of character, to be distinguished, illustrious, famous, renowned (ante-class.): (Fab. Maximi) gloria claret, Enn. ap. Cic. Sen. 4, 10 (Ann. v. 315 Vahl.); Turp. ap. Non. p. 85, 22 (Com. Rel. v. 152 Rib.).

    Lewis & Short latin dictionary > clareo

  • 7 claresco

    clārēsco, uī, —, ere [inchoat. к clareo ]
    1) становиться светлым, светлеть, проясняться ( dies clarescit SenT)
    2) становиться ясным, внятным, отчётливым ( sonitus armorum clarescit V)
    3) делаться ясным, становиться понятным, выясняться
    4) сделаться славным, знаменитым, отличиться, прославиться ( magno facinore T)

    Латинско-русский словарь > claresco

  • 8 claresco

    clārēsco, clāruī, ere (Inchoat. v. clareo), I) hell-, klar werden, a) fürs Gesicht erglänzen, Tac. u.a. – b) fürs Gehör, hell-, klar ertönen, Verg. u. Quint. – II) übtr.: a) geistig klar-, deutlich werden, erhellen, einleuchten, Lucr., Quint. u.a.: ut postea satis claruit, Capit. Get. 3, 6. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, sich auszeichnen, Tac. u.a.: c. facinore, Tac.

    lateinisch-deutsches > claresco

  • 9 claresco

    clārēsco, clāruī, ere (Inchoat. v. clareo), I) hell-, klar werden, a) fürs Gesicht erglänzen, Tac. u.a. – b) fürs Gehör, hell-, klar ertönen, Verg. u. Quint. – II) übtr.: a) geistig klar-, deutlich werden, erhellen, einleuchten, Lucr., Quint. u.a.: ut postea satis claruit, Capit. Get. 3, 6. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, sich auszeichnen, Tac. u.a.: c. facinore, Tac.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > claresco

  • 10 clārēscō

        clārēscō —, —, ēre, inch.    [clareo], to grow bright, Ta.—Fig., to become audible, sound clear: sonitūs armorum, V.—To become illustrious, grow famous: facinore, Ta.
    * * *
    clarescere, clarui, - V INTRANS
    be illuminated; become bright/evident/clear; become loud or famous/notorious

    Latin-English dictionary > clārēscō

  • 11 claresco

    clāresco, clārui, 2, v. inch. n. [clareo] ( poet. or in post-Aug. prose), to become or grow bright or clear.
    I.
    Prop.
    A.
    Of the sight, to begin to shine, become visible:

    tecta luminibus clarescunt,

    Tac. A. 15, 37:

    clarescit dies,

    Sen. Herc. Fur. 123; Val. Fl. 7, 3; cf. Claud. Nupt. Hon. et Mar. 185 al.—
    B.
    Of the hearing, to sound clear, to become audible:

    clarescunt sonitus armorum,

    Verg. A. 2, 301:

    tibiae,

    Quint. 1, 11, 7: vox, Gabius Bassus ap. Gell. 5, 7, 2.—
    II.
    Trop.
    A.
    To become clear, manifest, evident, obvious:

    alid ex alio clarescet,

    Lucr. 1, 1115; 5, 1456:

    verba ipso materiae nitore clarescunt,

    Quint. 3, 8, 61; 8, 5, 19; 6, 4, 9; Macr. Somn. Scip. 2, 12.—
    B.
    In character, to become illustrious, famous, renowned ( poet. and in post-Aug. prose):

    aliud clarescit et e contemptibus exit,

    Lucr. 5, 833 Lachm. N. cr.:

    quoquo facinore clarescere,

    Tac. A. 4, 52:

    magnis inimicitiis,

    id. H. 2, 53:

    quia facilius inter ancipitia clarescunt,

    id. G. 14; id. Or. 36; Claud. C. Mall. Theod. 3:

    ex gente Domitiā duae familiae claruerunt,

    Suet. Ner. 1; cf. id. Gram. 17; Just. 2, 1.

    Lewis & Short latin dictionary > claresco

  • 12 praeclareo

    prae-clārĕo, ui, 2, v. n., to shine forth (late Lat.), Alcim. Avit. ad Soror. 6, 508.

    Lewis & Short latin dictionary > praeclareo

См. также в других словарях:

  • clareo — clareo, dar(se) un clareo expr. dar un paseo. ❙ «Clareo. Paseo, marcha, fuga.» JMO. ❙ «Darse un clareo. Dar una vuelta, pasear.» VL. ❙ «Clareo: Marcha, escapada, huida, paseo, fuga.» JV. ❙ «Darse un clareo: irse, hacerse un mutis, desvanecerse.»… …   Diccionario del Argot "El Sohez"

  • clareo — m. Acción de aclarar un monte, suprimiendo parte de su vegetación …   Diccionario de la lengua española

  • clareo — ► sustantivo masculino Operación de talar algunos árboles en un monte o bosque muy espeso: ■ en el clareo se eliminan los ejemplares defectuosos de la plantación. SINÓNIMO tala * * * clareo m. Operación de aclarar un monte o bosque. * * * clareo …   Enciclopedia Universal

  • dar(se) un clareo — clareo, dar(se) un clareo expr. dar un paseo. ❙ «Clareo. Paseo, marcha, fuga.» JMO. ❙ «Darse un clareo. Dar una vuelta, pasear.» VL. ❙ «Clareo: Marcha, escapada, huida, paseo, fuga.» JV. ❙ «Darse un clareo: irse, hacerse un mutis, desvanecerse.»… …   Diccionario del Argot "El Sohez"

  • Leucippe and Clitophon — The Adventures of Leucippe and Clitophon (in Greek τὰ κατὰ Λευκίππην καὶ Kλειτoφῶντα), written by Achilles Tatius, is one of the five surviving Ancient Greek romances, notable for its many similarities to Longus Daphnis and Chloe, and its… …   Wikipedia

  • Montes de Valsaín — Los Montes de Valsaín se encuentran situados en el valle de Valsaín, o del río Eresma, en la vertiente norte de la Sierra de Guadarrama y en el término municipal de Real Sitio de San Ildefonso, perteneciente a la provincia de Segovia, Castilla y… …   Wikipedia Español

  • clarear — Se conjuga como: amar Infinitivo: Gerundio: Participio: clarear clareando clareado     Indicativo   presente imperfecto pretérito futuro condicional yo tú él, ella, Ud. nosotros vosotros ellos, ellas, Uds. clareo clareas clarea clareamos clareáis …   Wordreference Spanish Conjugations Dictionary

  • Roman bizantin — Roman grec Le roman grec est un genre littéraire apparu au Ier siècle ap. J. C.. Il est parfois appelé, à tort, « roman byzantin ». Cet usage est abusif, car le roman grec s’est développé dans le monde hellénistique, bien avant la… …   Wikipédia en Français

  • Roman byzantin — Roman grec Le roman grec est un genre littéraire apparu au Ier siècle ap. J. C.. Il est parfois appelé, à tort, « roman byzantin ». Cet usage est abusif, car le roman grec s’est développé dans le monde hellénistique, bien avant la… …   Wikipédia en Français

  • Roman grec — Le roman grec est un genre littéraire apparu au Ier siècle ap. J. C.. Il est parfois appelé, à tort, « roman byzantin ». Cet usage est abusif, car le roman grec s’est développé dans le monde hellénistique, bien avant la création de …   Wikipédia en Français

  • Alonso Núñez de Reinoso — Saltar a navegación, búsqueda Alonso Núñez de Reinoso, narrador y poeta español del Siglo de Oro, autor de la primera novela bizantina de la literatura española. Es poco lo que se sabe sobre él. Era de origen judío, nació en Guadalajara, estudió… …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»