-
1 claresco
clāresco, ĕre, clārui [clareeo] - intr. - [st1]1 [-] devenir clair, briller, étinceler. - clarescit dies, Sen. Herc. Fur. 123: le jour commence à luire. --- Val. Fl. 7, 3; Tac. An. 15, 37. [st1]2 [-] devenir illustre, s’illustrer. - ex gente Domitia duae familiae claruerunt, Suet. Ner. 1: deux branches de la famille Domitia se rendirent illustres. - quoquo facinore clarescere, Tac. An. 4, 52: se faire un nom à tout prix. --- Tac. H. 2, 53; G. 14; Or. 36; Suet. Gram. 17; Just. 2, 1. [st1]3 [-] devenir distinct [pour l’oreille]. - clarescunt sonitus, Virg. En. 2, 301: les bruits se précisent. - praeclusis, quibus clarescunt (tibiae) foraminibus, Quint. 1, 11, 7: quand on bouche les trous qui donnent un son aigu [à la flûte]. --- Gabius Bassus d. Gell. 5, 7, 2. [st1]4 [-] devenir distinct [pour l’esprit], devenir évident. - alid ex alio clarescet, Lucr. 1, 1115: une chose s’éclairera par une autre. - verba ipso materiae nitore clarescunt, Quint. 3, 8, 61: de la clarté de l'idée naît la clarté de l'expression. --- Quint. 8, 5, 19; 6, 4, 9; Macr. Somn. Scip. 2, 12.* * *clāresco, ĕre, clārui [clareeo] - intr. - [st1]1 [-] devenir clair, briller, étinceler. - clarescit dies, Sen. Herc. Fur. 123: le jour commence à luire. --- Val. Fl. 7, 3; Tac. An. 15, 37. [st1]2 [-] devenir illustre, s’illustrer. - ex gente Domitia duae familiae claruerunt, Suet. Ner. 1: deux branches de la famille Domitia se rendirent illustres. - quoquo facinore clarescere, Tac. An. 4, 52: se faire un nom à tout prix. --- Tac. H. 2, 53; G. 14; Or. 36; Suet. Gram. 17; Just. 2, 1. [st1]3 [-] devenir distinct [pour l’oreille]. - clarescunt sonitus, Virg. En. 2, 301: les bruits se précisent. - praeclusis, quibus clarescunt (tibiae) foraminibus, Quint. 1, 11, 7: quand on bouche les trous qui donnent un son aigu [à la flûte]. --- Gabius Bassus d. Gell. 5, 7, 2. [st1]4 [-] devenir distinct [pour l’esprit], devenir évident. - alid ex alio clarescet, Lucr. 1, 1115: une chose s’éclairera par une autre. - verba ipso materiae nitore clarescunt, Quint. 3, 8, 61: de la clarté de l'idée naît la clarté de l'expression. --- Quint. 8, 5, 19; 6, 4, 9; Macr. Somn. Scip. 2, 12.* * *Claresco, clarescis, clarescere. Quint. Estre cler et manifeste, Devenir cler.\Dies clarescit. Senec. Le jour s'esclercist, ou devient cler.\Plausu clarescere vulgi. Claud. Estre fort loué du commun populaire. -
2 claresco
clārēsco, uī, —, ere [inchoat. к clareo ]1) становиться светлым, светлеть, проясняться ( dies clarescit SenT)2) становиться ясным, внятным, отчётливым ( sonitus armorum clarescit V)3) делаться ясным, становиться понятным, выясняться4) сделаться славным, знаменитым, отличиться, прославиться ( magno facinore T)plausu c. vulgi Cld — стяжать себе всенародное одобрение -
3 claresco
clārēsco, clāruī, ere (Inchoat. v. clareo), I) hell-, klar werden, a) fürs Gesicht erglänzen, Tac. u.a. – b) fürs Gehör, hell-, klar ertönen, Verg. u. Quint. – II) übtr.: a) geistig klar-, deutlich werden, erhellen, einleuchten, Lucr., Quint. u.a.: ut postea satis claruit, Capit. Get. 3, 6. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, sich auszeichnen, Tac. u.a.: c. facinore, Tac.
-
4 claresco
clārēsco, clāruī, ere (Inchoat. v. clareo), I) hell-, klar werden, a) fürs Gesicht erglänzen, Tac. u.a. – b) fürs Gehör, hell-, klar ertönen, Verg. u. Quint. – II) übtr.: a) geistig klar-, deutlich werden, erhellen, einleuchten, Lucr., Quint. u.a.: ut postea satis claruit, Capit. Get. 3, 6. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, sich auszeichnen, Tac. u.a.: c. facinore, Tac.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > claresco
-
5 clārēscō
clārēscō —, —, ēre, inch. [clareo], to grow bright, Ta.—Fig., to become audible, sound clear: sonitūs armorum, V.—To become illustrious, grow famous: facinore, Ta.* * *clarescere, clarui, - V INTRANSbe illuminated; become bright/evident/clear; become loud or famous/notorious -
6 claresco
clāresco, clārui, 2, v. inch. n. [clareo] ( poet. or in post-Aug. prose), to become or grow bright or clear.I.Prop.A.Of the sight, to begin to shine, become visible:B.tecta luminibus clarescunt,
Tac. A. 15, 37:clarescit dies,
Sen. Herc. Fur. 123; Val. Fl. 7, 3; cf. Claud. Nupt. Hon. et Mar. 185 al.—Of the hearing, to sound clear, to become audible:II.clarescunt sonitus armorum,
Verg. A. 2, 301:tibiae,
Quint. 1, 11, 7: vox, Gabius Bassus ap. Gell. 5, 7, 2.—Trop.A.To become clear, manifest, evident, obvious:B.alid ex alio clarescet,
Lucr. 1, 1115; 5, 1456:verba ipso materiae nitore clarescunt,
Quint. 3, 8, 61; 8, 5, 19; 6, 4, 9; Macr. Somn. Scip. 2, 12.—In character, to become illustrious, famous, renowned ( poet. and in post-Aug. prose):aliud clarescit et e contemptibus exit,
Lucr. 5, 833 Lachm. N. cr.:quoquo facinore clarescere,
Tac. A. 4, 52:magnis inimicitiis,
id. H. 2, 53:quia facilius inter ancipitia clarescunt,
id. G. 14; id. Or. 36; Claud. C. Mall. Theod. 3:ex gente Domitiā duae familiae claruerunt,
Suet. Ner. 1; cf. id. Gram. 17; Just. 2, 1. -
7 in-clārēscō
in-clārēscō ruī, ere, to grow splendid, become famous: nec tua gloria inclaruisset, Ta. -
8 inclaresco
in-clārēsco, āruī, —, ere1) рассветать Vlg, Amm2) приобретать славу, прославиться, становиться известным, знаменитым (aliquā re PM, PJ, Su etc.) -
9 occlaresco
oc-clārēsco, —, —, ereприобретать славу, становиться знаменитым Sol -
10 perclaresco
per-clārēsco, rui, —, ere -
11 clareo
clāreo, ēre (clarus), I) hell sein, glänzen, Enn. tr. 367: v. Gestirnen, Cic. Arat. 6 u. 107. – II) übtr.: a) geistig einleuchten, klar-, offenbar sein, erhellen, Lucr. 6, 937: quod autem nunc liquet et claret, Augustin. conf. 11, 20: hoc inde claret, quod etc., Amm. 24, 3, 13: mihi satis claret m. folg. Acc. u. Infin., Spart. Sever. 20, 4. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, ausgezeichnet sein, Enn. ann. 315. Turpil. com. 152: cuius nomen excellenter clarebat apud servos tuos, Augustin. conf. 8, 6. – / Perf. clarui, s. clārēsco.
-
12 inclaresco
in-clārēsco, clāruī, ere, I) eig., hell werden, et mane inclaruerat, Vulg. exod. 19, 16: ubi vero primum dies inclaruit, Amm. 25, 1. § 1 (aber Solin. 29, 4 Mommsen incanduerunt). – II) übtr., bekannt-, berühmt werden, v. Pers., discipulo Niciā, Plin.: his artibus, Plin. pan.: auro caelando, Plin.: commentario Zmyrnae edito ita inclaruit, ut etc., Suet. – v. Lebl., neque mea fortuna neque tua gloria inclaruisset, Tac.: quae artes pluribus inclaruēre exemplis, Plin.
-
13 occlaresco
occlārēsco (ob-clārēsco), ere, zu Berühmtheit gelangen, Solin. 2, 54.
-
14 perclaresco
per-clārēsco, clārui, ere, sehr bekannt werden, sehr erhellen, Honor. in Symm.epist. 10, 72 in. Boëth. inst. mus. 2, 23 in.
-
15 clareo
clāreo, ēre (clarus), I) hell sein, glänzen, Enn. tr. 367: v. Gestirnen, Cic. Arat. 6 u. 107. – II) übtr.: a) geistig einleuchten, klar-, offenbar sein, erhellen, Lucr. 6, 937: quod autem nunc liquet et claret, Augustin. conf. 11, 20: hoc inde claret, quod etc., Amm. 24, 3, 13: mihi satis claret m. folg. Acc. u. Infin., Spart. Sever. 20, 4. – b) durch Taten, Ruhm hervorstechen, glänzen, ausgezeichnet sein, Enn. ann. 315. Turpil. com. 152: cuius nomen excellenter clarebat apud servos tuos, Augustin. conf. 8, 6. – ⇒ Perf. clarui, s. claresco. -
16 inclaresco
in-clārēsco, clāruī, ere, I) eig., hell werden, et mane inclaruerat, Vulg. exod. 19, 16: ubi vero primum dies inclaruit, Amm. 25, 1. § 1 (aber Solin. 29, 4 Mommsen incanduerunt). – II) übtr., bekannt-, berühmt werden, v. Pers., discipulo Niciā, Plin.: his artibus, Plin. pan.: auro caelando, Plin.: commentario Zmyrnae edito ita inclaruit, ut etc., Suet. – v. Lebl., neque mea fortuna neque tua gloria inclaruisset, Tac.: quae artes pluribus inclaruēre exemplis, Plin.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > inclaresco
-
17 occlaresco
occlārēsco (ob-clārēsco), ere, zu Berühmtheit gelangen, Solin. 2, 54.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > occlaresco
-
18 perclaresco
per-clārēsco, clārui, ere, sehr bekannt werden, sehr erhellen, Honor. in Symm.epist. 10, 72 in. Boëth. inst. mus. 2, 23 in.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > perclaresco
-
19 inclaresco
in-clāresco, rŭi, 3, v. inch. n.I. II.Trop., to become famous or celebrated (postAug.):docendi genere maxime inclaruit,
Suet. Gramm. 17; cf. ib. 18:neque mea fortuna neque tua gloria inclaruisset,
Tac. A. 12, 37; Plin. 35, 11, 40, § 130:in auro caelando,
id. 33, 12, 55, § 154:quae artes pluribus inclaruere exemplis,
id. 7, 37, 38, § 125. -
20 perclaresco
per-clāresco, clārŭi, 3, v. inch. n., to become very clear, very well known (postclass.), Symm. Ep. 10, 72 bis.
См. также в других словарях:
ՊԱՅԾԱՌԱՆԱՄ — (ացայ, ցի՛ր.) NBH 2 0594 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 8c, 12c չ. ἁναλάμπω, καλλοπίζομαι reluceo, splendeo, exornor, claresco, floresco, glorior. Պայծառ լինել. լուսափայլել. շքեղանալ. պերճանալ. պճնիլ. երեւելի լինել.… … հայերեն բառարան (Armenian dictionary)
ՓԱՅԼԵՄ — (եցի.) NBH 2 0930 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 6c, 7c, 8c, 10c, 11c, 12c չ. στίλβω, λάμπω, λαμπρός γίνομαι , ἑκφαίνομαι splendeo, luceo, claresco. Նշոյլս արձակել. շողալ. շողշողիլ. ծագել. պայծառանալ. արտափայլել. երեւելի… … հայերեն բառարան (Armenian dictionary)
Schlüssel — 1. Den Schlüssel zur Ehre darf man nicht verborgen. Die Russen: Es gibt kein Schloss für die Ehre, wenn man nicht selber den Schlüssel hat. (Altmann VI, 495.) 2. Der alte Schlüssel schliesst am besten. – Frischbier2, 3248. 3. Der Schlüssel, den… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon