-
1 adversaire
nm. dushman, raqib; arrêter l'adversaire dushmanni qo‘lga olmoq; dépasser l'adversaire raqibidan, o‘zib ketmoq. -
2 abattre
I vt.1. kesmoq; yiqitmoq; buzmoq; urib tushirmoq; abattre un avion samolyotni urib tushirmoq; sport. abattre l'adversaire raqibini yiqitmoq; abattre une maison, une forteresse uyni, qal'ani buzmoq; abattre de la besogne ishni bir yoqlik qilmoq, qutulmoq; abattre cartes sur table, abattre son jeu qartasini ochmoq2. o‘ ldirmoq; abattre un cheval blessé yarador otni so‘ymoq3. yiqitmoq, zaiflashtirmoq, kuchsizlantirmoq, bo‘shashtirmoq, yengmoq; abattre la résistance des ennemis dushman qarshiligini kuchsizlantirmoq; le malheur l'a abattu g‘am uni holdan toydirdi; se laisser abattre taqdirga tan bermoq, umidsizlikka tushmoq4. yakson qilmoq, tor-mor qilmoq; mar. faire abattre yo‘lni o‘zgartirmoqII s'abattre vpr. (sur)1. yiqilmoq, qulamoq, ag‘darilmoq1. hamla qilmoq (o‘ljasiga)3. pasaymoq, tushmoq, cho‘kmoq. -
3 bras-le-corps
loc.adv. qo‘l va tana bilan; il a saisi son adversaire à bras-le corps u raqibini qo‘l va tanasini qo‘shib ushladi. -
4 ceinturer
vt.1. bel bog‘lamoq, o‘ramoq, kamar bog‘lamoq2. bel; ceinturer son adversaire raqibini belidan tutmoq, ushlamoq. -
5 contrer
I vt.fam. qarshilik ko‘rsatmoq, qarshi chiqmoq, e' tiroz bildirmoq, gap qaytarmoq, qarshi turmoq, zid bo‘lmoq, bir-birini inkor etmoq; contrer l'adversaire dushmanga qarshi turmoq, dushmanga qarshi turmoq, dushman zarbasi bermoqII vi. dov bermoq, kelmoq (qarta o‘yinida). -
6 décoller
I vt. yelimdan ko‘chirmoq, bo‘shatmoq, ko‘chirib olmoq, uzib olmoq, uzilmoq; décoller l'adversaire du sol sport raqibni yerdan ko‘ tarib, uzib olmoqII vi.1. ko‘chmoq, bo‘shamoq, ko‘chirilmoq, ko‘chib ketmoq, uzilmoq, orqada qolmoq, sudralmoq; on ne peut pas le faire décoller fam. undan qutilmaysan; il ne décolle pas d'ici u bu yerdan hech ko‘ngil uzib ketolmayapdi2. havoga ko‘ tarilmoq, yerdan uzilmoq, uchmoq. -
7 dépasser
vt.1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi. -
8 déséquilibrer
vt. muvozanatidan chiqarmoq, muvozanatini buzmoq, tinchini buzmoq, osoyishtaligini yo‘qotmoq; jahlini jiqarmoq, g‘azablantirmoq; déséquilibrer l'adversaire dushman osoyishtaligini buzmoq. -
9 emporter
I vt.1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldiII s'emporter vpr.1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida). -
10 enferrer
I vt. suqmoq, sanchmoq, suqib, sanchib olmoq; sanchib teshmoq; enferrer son adversaire raqibiga shpaga sanchmoqII s'enferrer vpr.1. fig. s'enferrer dans ses mensonges yolg‘on gapirib; gapidan adashmoq2. qarmoqqa ilinmoq (baliq ovi haqida); le poisson s'enferra tout seul baliqning o‘zi qarmoqqa ilindi3. dushman shpagasiga yo‘liqmoq, duch kelmoq4. bir-biriga shpaga sanchmoq. -
11 épargner
I vt.1. jamg‘armoq, to‘plamoq, yig‘moq (pul, mablag‘ haqida); il épargne pour ses vieux jours u qariganda ishlatish uchun pul to‘playapti; il a épargné un million u bir million pul yig‘di2. ehtiyot qilmoq, ayamoq; il épargne sur tout u hamma narsaga pulini tejaydi, kam sarflab pulni tejaydi, puldan orttiradi; il faut épargner les provisions oziq-ovqatni tejash zarur3. qutqarmoq, xalos, ozod qilmoq; saqlab qolmoq; épargner un travail à qqn. biror kimsani biror mushkul ishdan xalos etmoq; épargner à qqn. une honte biror kimsani uyatdan, sharmandalikdan saqlab qolmoq4. ayamoq, rahm, shavqat qilmoq; épargner son adversaire raqibini ayamoq; la maison a été épargnée par la guerre urushdan bu uy talafot ko‘rmadiII s'épargner vpr.1. o‘zini avaylamoq2. qutulmoq, xalos bo‘lmoq. -
12 jauger
I vt.1. hajm, sig‘imni o‘lchamoq2. fig. belgilamoq, baho bermoq, deb topmoq, deb bilmoq, hukm chiqarmoq; du premier coup il jaugea son adversaire u bir qarashdayoq raqibiga baho berdiII vi.mar.1. suv sig‘imiga ega bo‘lmoq; un navire jaugeant deux mille tonnes suv sig‘imi ikki ming tonnali kema2. botmoq, cho‘kmoq, o‘ tirmoq (kema). -
13 loyal
-ale, auxadj. to‘g‘ri, sofdil, xolis, qonun-qoida chegarasidagi; boadab; un ami loyal sofdil do‘st; adversaire, ennemi loyal xolis raqib, dushman. -
14 loyauté
nf. sadoqatlilik, sodiqlik, to‘g‘rilik, xolislik, sofdillik; reconnaître avec loyauté les mérites de l'adversaire xolislik bilan raqibning fazilatlarini tan olmoq; la loyauté de sa conduite xatti-harakatlarining to‘g‘riligi. -
15 marcher
vi.1. yurmoq, yura boshlamoq, qadam tashlamoq2. yurmoq, harakatlanmoq (jonli narsalar haqida); marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab yurmoq (oyoq, qo‘ li yoki tizzasi bilan yurmoq)3. piyoda yurmoq; fig. marcher avec qqn. la main dans la main, comme un seul homme birov bilan qo‘lni-qo‘lga berib, hamjihat yurmoq, bo‘lmoq4. yurmoq, yurish qilmoq (to‘da, lashkar); marcher sur une ville, contre un adversaire shahar, dushman ustiga yurish qilmoq; marcher au combat jangga bormoq, kirmoq; marcher sur qqn. birovning ustiga bostirib bormoq5. fig.fam. yurmoq, birovning yo‘liga yurmoq, rozi bo‘lmoq, rozilik bermoq, unamoq, ko‘nmoq; marcher dans la combine hiyla-nayrangga yurmoq, ko‘nmoq; fam. laqqa tushmoq; il a marché dans mon histoire u mening hikoyamga laqqa tushdi6. yurmoq, harakatlanmoq (narsa)7. yurgizmoq, ishlatmoq; faire marcher une machine mashinani ishlatmoq; montre qui marche mal yomon yurayotgan soat; faire marcher une usine zavodni yurgizmoq8. fig. yurishmoq, ketmoq; les affaires ont l'air de marcher ishlar yurishganday ko‘rinadi; fam. ça marche ketyapti, hammasi joyida9. bosmoq, ezmoq (oyog‘i bilan); défense de marcher sur les pelouses chim. ustida yurish taqiqlanadi; fig. marcher sur les pas, traces de qqn. birovning izidan bormoq10. bosib olmoq; marcher sur les pieds de qqn. birovning oyog‘ini bosib olmoq; fig. birovga behurmatlik qilmoq, uni siqib chiqarmoq; se laisser marcher sur les pieds o‘zini xafa qildirib qo‘ymoq. -
16 ménager
I vt.1. ehtiyotkorlik bilan uyushtirmoq, tashkil qilmoq2. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; ménager du temps pour faire qqch. biron ish qilish uchun vaqtini avaylamoq3. joylashtirmoq, o‘rnatmoq; ménager un escalier dans l'épaisseur du mur zinapoyani devor ichiga joylamoq4. avaylamoq, ehtiyot qilmoq, tejamoq; ménager ses vêtements ust-boshini avaylamoq; ménager ses forces kuchini tejamoq5. ehtiyot bo‘ lib, og‘ziga qarab gapirmoq; ménagez vos expressions! iboralaringizga ehtiyot bo‘ling! fam. og‘zingizga qarab gapiring!6. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; loc.prov. qui veut voyager loin ménage sa monture uzoqqa boraman degan, ulovini ehtiyot qiladi7. ayamoq (birovni); il était plus fort, mais il ménageait visiblement son adversaire u kuchliroq edi, lekin u yaqqol o‘z raqibini ayar ediIII se ménager vpr. o‘zini ehtiyot qilmoq, o‘zini avaylamoq; vous devriez vous ménager o‘zingizni ehtiyot qilsangiz bo‘lar edi; elle ne s'est pas ménagée, ces derniers temps u shu oxirgi vaqtda o‘zini avaylamadi.-èreadj.1. xo‘jalikka, ro‘zg‘orga oid; travaux ménagers uy ishlari; appareils ménagers uy-ro‘zg‘or asboblari2. oiladan, ro‘zg‘ordan kelib chiqadigan; eaux, ordures ménagères mag‘zava, axlat, chiqindi. -
17 mesure
nf.1. o‘lchash; la mesure d'une grandeur kattalikni o‘lchash; système de mesure o‘ lchash tartibi2. o‘lchov, kattalik; les mesures d'un meuble mebelning kattaligi; les mesures d'une personne kishining jussa o‘lchovi, kattaligi; sur mesure loyiq, mos, mos keladigan, moslashtirilgan; costume (fait) sur mesure loyiq qilib tikilgan ust-bosh; fig. rôle sur mesure o‘zi bop rol3. qodirlik, qudrat; la mesure de ses forces o‘z kuchining qudrati; donner sa mesures o‘zning nimaga qodirligini ko‘rsatmoq; biron kishini, uning qobiliyatlarini baholamoq, aniq bahosini bermoq4. loc. à la mesure de loyiq, mos, munosib; un adversaire à sa mesure o‘ziga munosib raqib; dans la mesure de, où darajasida; dans la mesure du possible imkoniyat darajasida; dans la mesure où nous le pourrons bunga ilojimiz yetgancha; il a raison, dans une certaine mesure u ma'lum darajada haq; à mesure que, au fur et à mesure que asta-sekin, sekinasta, bora-bora, tobora; bo‘lishiga qarab; -ga muvofiq; -gan sari; on s'aime à mesure qu'on se connaît mieux bir-birini yaxshiroq tanishgan sari sevishib boradi5. o‘lchov, miqdor; mesures de longueur, de capacité uzunlik, sig‘im o‘lchovlari6. chora (g‘alla, don o‘lchovi va shunday o‘lchovli g‘alvirsimon idish); donner deux mesures d'avoine à un cheval otga ikki chora suli bermoq7. commune mesure moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri, mos kelishlik; il n'y a pas de commune mesure entre ces quantités, elles sont incommensurables bu miqdorlar bir-biriga mos kelmaydi, ular o‘lchab bo‘lmaydigan; il n'y a aucune commune mesure entre Shakespeare et ses contemporains Shekspir zamondoshlari orasida unga mos keladigani yo‘q; c'est sans commune mesure buning tengi yo‘q8. had, me'yor, chegara, chek; me'yorida; loc. outre mesure haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq; ortiq darajada9. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan, keyinini o‘ylab ish tutish; avoir de la mesure ehtiyotkor bo‘lmoq; dépenser avec mesure keyinini o‘ylab sarflamoq10. chora, tadbir, iloj; prendre des mesures d'urgence shoshilinch choralar ko‘rmoq11. mus. takt, vazn birligi, musiqa asbobining baravar vaqt davom etadigan har bir bo‘lagi, o‘lchov; mesure à quatre temps to‘rt chorakli takt; loc. en mesure monand, mos12. être en mesure de qila olmoq, qodir bo‘lmoq, qo‘lidan kelmoq, qurbi yetmoq, imkoniyatga ega bo‘lmoq; je ne suis pas en mesure de te répondre men senga javob berishga qurbim yetmaydi. -
18 neutraliser
vt.1. neytral, betaraf, xolis qilib qo‘ymoq (biror davlat, territoriya, shaharni)2. ta'siri o‘ tmaydigan qilib qo‘ymoq, ta'sirini kesmoq, neytrallamoq, zararsizlantirmoq; neutraliser les effets de l'opposition muxoliflarning ta'sirini kesmoq; neutraliser l'adversaire raqibni zararsizlantirmoq. -
19 rude
adj.litt.1. dag‘al, qo‘pol, tarbiya ko‘rmagan, madanyatsiz; un montagnard aux manières un peu rudes qiliqlari biroz qo‘polroq tog‘lik odam2. litt. qo‘rqinchli, xavfli, katta, kuchli; un rude adversaire xavfli raqib3. og‘ir, qiyin, mushkul; un métier rude og‘ir kasb; les travaux des champs sont rudes dala ishlari juda ham og‘ir; loc. être à rude épreuve mushkul sinovga qolmoq; en voir de rudes ko‘p qiyinchiliklar ko‘rmoq, tortmoq; un climat particulièrement rude o‘ ta og‘ir iqlim; l'hiver fut rude bu yil qish juda qattiq keldi4. dag‘al, qo‘pol, g‘adir-budir; toile rude dag‘al mato; une voix rude qo‘pol ovoz5. fam. katta, ulkan; il a eu une rude veine u ulkan baxtga erishdi; un rude appétit katta ishtaha.
См. также в других словарях:
adversaire — [ advɛrsɛr ] n. • XIIe; fém. XIXe; lat. adversarius ♦ Personne qui est opposée à une autre dans un combat, un conflit, une compétition, un litige, un procès. ⇒ antagoniste, concurrent, contradicteur, ennemi, rival. « un adversaire à sa mesure »… … Encyclopédie Universelle
adversaire — ADVERSAIRE. sub. Celui qui est opposé, et sur lequel on veut remporter l avantage. Il se dit en parlant De combat, soit avec les armes, soit par la parole. Vaincre son adversaire, ses adversaires. Désarmer son adversaire, le ménager, l écraser.… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
adversaire — Adversaire, Iniquus, Aduersarius, Antagonista. Estre adversaire à aucun et l empescher, Aduersari. Adversaire, et qui est à l opposite et contraire à quelque chose, Aduersarius. Se constituer adversaire, Intendere se aduersarium in alium.… … Thresor de la langue françoyse
adversaire — ADVERSAIRE. s. m. Celuy qui est de party, d interest ou d opinion contraire. Il a un fort, un puissant adversaire. repousser, vaincre son adversaire, ses adversaires. Il se dit aussi de la femme. C est elle qui est vostre adversaire … Dictionnaire de l'Académie française
adversaire — (a dvèr sê r ) s. m. Celui qui s oppose à, qui lutte contre. Être l adversaire de quelqu un. Il a été l adversaire de cette loi. Cette femme a été un adversaire persévérant. • Ils auront toujours en eux de puissants adversaires, PASC. Prov. 1.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ADVERSAIRE — s. m. Celui qui est opposé, et sur lequel on veut remporter l avantage. Il se dit en parlant De combats réels ou simulés, de disputes, de procès, de contestations. Vaincre son adversaire, ses adversaires. Désarmer son adversaire. Ménager, écraser … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
Adversaire — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sur les autres projets Wikimedia : « Adversaire », sur le Wiktionnaire (dictionnaire universel) En cryptologie et en sécurité informatique … Wikipédia en Français
ADVERSAIRE — n. m. Celui qui est opposé, qui lutte contre quelqu’un. Vaincre son adversaire, ses adversaires. Désarmer son adversaire. Ménager, écraser son adversaire. J’ai pour adversaire un homme fort habile. Il se dit quelquefois d’une Femme, sans prendre… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Adversaire — CICÉRON Bio express : Homme politique et orateur latin ( 106/ 43) «Que ta campagne soit magnifique, brillante, éclatante, populaire et que pèse sur tes concurrents s il est possible de trouver quelque chose un soupçon d infamie… … Dictionnaire des citations politiques
Adversaire — Ad|ver|saire [... zɛ:ɐ̯] der; s, s <aus gleichbed. fr. adversaire> svw. ↑Adversarius … Das große Fremdwörterbuch
Adversaire (Algorithme) — Pour les articles homonymes, voir adversaire. En cryptologie, un adversaire (traduit directement de l anglais adversary) est une entité malveillante dont le but est d empêcher les utilisateurs légitimes d un cryptosystème de réaliser leur but… … Wikipédia en Français