Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

Magister

  • 1 magister

    măgister, tri (old orthog., ‡ magester, like ‡ leber, ‡ Menerva, for liber, Minerva, acc. to Quint. 1, 4, 17), m. [a double comparative in form, from magis, and comparative ending -ter; cf.: minister, sinister], a master, chief, head, superior, director, president, leader, commander, conductor, etc.:

    quibus praecipua cura rerum incumbit, et qui magis quam ceteri diligentiam et sollicitudinem rebus, quibus praesunt, debent, hi magistri appellantur,

    Dig. 50, 16, 57.
    I.
    Lit.
    A.
    In gen., the dictator in the earliest times was called magister populi, the chief of the people:

    in Magistro populi faciendo, qui vulgo dictator appellatur... qui primus Magister a populo creatus est, Paul. ex Fest. s. v. optima lex, p. 198 Müll.: (sapiens) rectius appellabitur rex quam Tarquinius, qui nec se nec suos regere potuit: rectius magister populi (is enim dictator est) quam Sulla, qui trium pestiferorum vitiorum, luxuriae, avaritiae, crudelitatis magister fuit,

    Cic. Fin. 3, 22, 75; cf.

    also below the passage,

    Varr. L. L. 5, § 82 Müll.; Cic. Leg. 3, 3, 9:

    dictator quidem ab eo appellatur, quia dicitur: sed in nostris libris (sc. auguralibus) vides eum magistrum populi appellari,

    id. Rep. 1, 40, 63 Creuz.; cf.

    , with reference to this passage,

    Sen. Ep. 108, 31:

    Larcum moderatorem et magistrum consulibus appositum,

    Liv. 2, 18, 5.—Magister equitum, the chief of the cavalry, appointed by the dictator:

    magister equitum, quod summa potestas hujus in equites et accensos, ut est summa populi dictator, a quo is quoque magister populi appellatus,

    Varr. L. L. 5, § 82 Müll.:

    dictator magistrum equitum dicit L. Tarquitium,

    Liv. 3, 27; 7, 21 fin.;

    23, 11: fumosi equitum magistri,

    in a family tree, Juv. 8, 8.—So, magister peditum (analogous to magister equitum), chief of the infantry, Amm. 21, 12, 16. —The censor is called magister morum, master of morals, Cic. Fam. 3, 13, 2:

    magister sacrorum,

    the chief priest, Liv. 39, 18 fin.; v. Drak. ad loc.; so,

    PVBLICVS SACRORVM (or SACERDOTVM),

    Inscr. Orell. 2351:

    FRATRVM ARVALIVM,

    ib. 2426:

    SALIORVM,

    ib. 2247; 2419:

    LARVM AVGVSTI,

    ib. 1661 et saep.:

    curiae,

    the overseer of a curia, Plaut. Aul. 1, 2, 29: vici, the overseer of a quarter or ward, Suet. Aug. 30:

    chori canentium,

    a head-chorister, leader of a choir, Col. 12, 2:

    officiorum and operarum,

    a superintendent, bailiff, id. 1, 18:

    scripturae and in scripturā,

    a director of a company of farmers-general, Cic. Att. 5, 15, 3; id. Verr. 2, 2, 70, § 169; cf.: P. Terentius operas in portu et scripturā Asiae pro magistro dedit, i. e. has performed the functions of a magister, was vice-director, id. Att. 11, 10, 1:

    quaesivi, qui per eos annos magistri illius societatis fuissent,

    id. Verr. 2, 2, 74, § 182:

    P. Rupilius, qui est magister in ea societate,

    id. Fam. 13, 9, 2:

    maximarum societatum auctor, plurimarum magister,

    id. Planc. 13, 32:

    pecoris,

    a chief herdsman, Varr. R. R. 2, 10; cf. Verg. G. 3, 445:

    elephanti,

    conductor, Sil. 4, 616:

    auctionis,

    the director, superintendent, conductor of an auction, Cic. Quint. 15, 50; cf.:

    is quem putabant magistrum fore, si bona venirent,

    id. Att. 1, 1, 3; 6, 1, 15; an officer charged with distributing money among the people, Plaut. Aul. 2, 2, 3.—Law t. t., an agent or assignee to dispose of a debtor's goods:

    praetor jubet convenire creditores, et ex eo numero magistrum creari, id est eum per quem bona veneant,

    Gai. Inst. 3, 79: convivii, the master or president of a feast, Varr. L. L. 5, § 122 Müll.; App. Mag. p. 336, 11: navis, the master or captain of a ship, Dig. 14, 1, 1; Gai. Inst. 4, 71;

    so without navis,

    Juv. 12, 79:

    gubernatores et magistri navium,

    Liv. 29, 25, 7; 45, 42, 3; the steersman, pilot:

    ipse gubernaclo rector subit, ipse magister,

    Verg. A. 5, 176; 1, 115; 6, 353; Val. Fl. 1, 18; 1, 382; Luc. 2, 696; Sil. 4, 719:

    samnitium,

    i. e. of the gladiators, a fencing-master, Cic. de Or. 3, 23, 86:

    magistri tabernae,

    innkeepers, Paul. Sent. 2, 8, 3.—In inscrr. are found also: fani, horreorum, collegii, memoriae, munerum, Augustalis, admissionum, epistolarum, libellorum, etc.; likewise: a bibliothecā, ab marmoribus, etc.—
    B.
    In partic.
    1.
    A teacher, instructor, Cic. Phil. 2, 4, 8:

    pueri apud magistros exercentur,

    id. de Or. 1, 57, 244:

    artium lberalium magistri,

    id. Inv. 1, 25, 35; cf.:

    virtutis magistri,

    id. Mur. 31, 65; id. N. D. 1, 26, 72:

    rarum ac memorabile magni Gutturis exemplum conducendusque magister,

    Juv. 2, 114.— Transf., of inanim. things:

    magister mihi exercitor animus nunc est,

    Plaut. Trin. 2, 1, 4; id. Curc. 2, 2, 8:

    stilus optimus dicendi effector ac magister,

    Cic. de Or. 1, 33, 150; Pers. prol. 10:

    timor, non diuturnus magister officii,

    Cic. Phil. 2, 36, 90.—
    2.
    An educator of children, a tutor, pedagogue:

    senes me filiis relinquunt quasi magistrum,

    Ter. Phorm. 1, 2, 21:

    docendis publice juvenibus magister,

    Gell. 19, 9, 2. —
    3.
    A master, owner, keeper:

    trepidumque magistrum In cavea magno fremitu leo tollet alumnus,

    Juv. 14, 246.—
    4.
    A master of his art, professor:

    a tonsore magistro Pecteris,

    Juv. 6, 26.—
    II.
    Trop., an adviser, instigator, author of any thing (very rare):

    si quis magistrum cepit ad eam rem improbum,

    Ter. And. 1, 2, 21:

    magister ad despoliandum Dianae templum,

    Cic. Verr. 2, 3, 21, § 54.—As adj.:

    rituque magistro Plurima Niliacis tradant mendacia biblis,

    Sedul. 1, 15.

    Lewis & Short latin dictionary > magister

  • 2 magister

    magister, trī, m. (Stamm mag-, wov. auch magnus), Meister = Vorgesetzter, Vorsteher, Leiter, Direktor, Anführer, Aufseher, I) eig.: 1) im allg.: populi, Diktator, Cic.: equitum, Amtsgehülfe des Diktators u. zugleich Befehlshaber der Reiterei, Liv.: sacrorum (griech. ἀρχιερεύς), Liv.: Saliorum, Inscr.: rei militaris, Liv.: militiae, Heermeister, Feldherr, Liv.: armorum, Feldzeugmeister (Oberbefehlshaber), Amm.: morum, Sittenvorsteher (v. Zensor), Cic.: curiae, Plaut.: vici, Viertelsmeister, Bezirksvorsteher, Suet.: pagi (griech. κώμαρχος), Dorfschultheiß, Gromat. vet.: chori canentium, Musikdirektor, Kapellmeister, Colum.: operum (operarum), Aufseher, Vogt, Colum.: so auch officiorum singulorum, Colum.: aber mag. officiorum, Kanzler, Minister des Innern, Amm.: magister admissionum, s. admissio: fulloniae artis, Corp. inscr. Lat. 13, 8345: societatis od. in societate, Direktor der Gesellschaft der Generalpächter (publicani), Cic.: scripturae od. in scriptura u. portus, bei den Einkünften aus den Viehtriften u. Zöllen, Cic. (dah. in scriptura pro magistro dat operas, macht den Vizedirektor, Cic.): pecoris, Oberhirt bei den größeren Herden, Cic.: u. so regii pecoris, Liv.: pecorum magister, Orest. tr.: ovium, Schafhirt, Verg.: asini, Eigentümer, Treiber, Apul.: elephanti, Führer Kornak, Liv. u. Sil.: convivii (griech. συμποσιαρχος), der Anordner eines Schmauses, Gelages, der Zechmeister (der auch die Zahl der jedesmal zu trinkenden Becher bestimmte), Varro: so auch mag. cenandi, Cic., od. cenae, Mart.: navis, Schiffskapitän, auf einem Kriegsschiffe (ναύαρχος), Liv. u.a. (s. Burmann Petron. 101), od. Schiffspatron eines Kauffahrteischiffes (ναύκληρος), Hor.; b. Dichtern auch = Steuermann, s. Drak. Sil. 4, 719; Burmann Val. Flacc. 1, 382: navigandi magister, Steuermann, Amm.: mag. epistularum, Geheimschreiber, Spart.: mag. memoriae, Kanzleidirektor, Amm.: magister scrinii, Vorsteher der Hofkanzlei, Eutr. – ludi magister, Schulmeister, Schullehrer, Cic.: dass. mag. disciplinae, Colum.: ludi litterarii mag., Elementarlehrer, Aur. Vict. u. Amm.: dass. mag. litterarius, Vopisc. – 2) insbes.: a) der Geschützmeister, Amm. 23, 4, 6. – b) der Kurator der Masse (Konkursmasse), Cic. u.a. (s. Lachmann Gaius inst. 3, 79. p. 239). – c) der Lehrmeister, Lehrer (Ggstz. discipulus), α) übh.: artium, Cic.: artium liberalium, Augustin.: coquinae, Isid.: rhetoricus, Amm.: religionis, Cic.: virtutis, Cic.: m. Dat., docendis publice iuvenibus magister, öffentlicher Lehrer, Gell. 19, 9, 2: operam pingendo sub magistro Diogeneto dare, Capit.: puerorum (Sklaven) impudentiam sub magistro habere, einüben lassen, Sen.: uti magistro volo, Cic. – übtr., stilus optimus dicendi magister, Cic.: magister artis ingeniique largitor venter, Pers.: est omnium rerum magister usus, Caes.: usus est magister optimus, Cic.: quod me docuit usus magister egregius, Plin. ep.: stultorum iste (eventus) magister est, Liv.: timor, non diuturnus magister officii, Cic. – β) der Fechtmeister der Gladiatoren, Mart. 5, 24, 3. Tert. ad mart. 1. – γ) ein Lehrer im Transchieren, Iuven. 5, 122. – d) der Aufseher über die Jugend, Pädagoge, Ter. Phorm. 72. – II) übtr., Tonangeber, Aufmunterer, Urheber, Lehrmeister, si quis magistrum cepit ad eam rem improbum, Ter.: qui dux isti quondam et magister ad despoliandum Dianae templum fuit, Cic.: saepe in magistrum scelera redierunt sua, Sen. poët. – übtr., ritu magistro, Sedul. carm. 1, 6 (15). – / Nbf. magester, s. bes. – Nom. Plur. magistres, Corp. inscr. Lat. 1, 1293 u. 1540. 14, 2875. Vgl. Georges Lexik. der lat. Wortf. S. 402.

    lateinisch-deutsches > magister

  • 3 magister

    magister, trī, m. (Stamm mag-, wov. auch magnus), Meister = Vorgesetzter, Vorsteher, Leiter, Direktor, Anführer, Aufseher, I) eig.: 1) im allg.: populi, Diktator, Cic.: equitum, Amtsgehülfe des Diktators u. zugleich Befehlshaber der Reiterei, Liv.: sacrorum (griech. ἀρχιερεύς), Liv.: Saliorum, Inscr.: rei militaris, Liv.: militiae, Heermeister, Feldherr, Liv.: armorum, Feldzeugmeister (Oberbefehlshaber), Amm.: morum, Sittenvorsteher (v. Zensor), Cic.: curiae, Plaut.: vici, Viertelsmeister, Bezirksvorsteher, Suet.: pagi (griech. κώμαρχος), Dorfschultheiß, Gromat. vet.: chori canentium, Musikdirektor, Kapellmeister, Colum.: operum (operarum), Aufseher, Vogt, Colum.: so auch officiorum singulorum, Colum.: aber mag. officiorum, Kanzler, Minister des Innern, Amm.: magister admissionum, s. admissio: fulloniae artis, Corp. inscr. Lat. 13, 8345: societatis od. in societate, Direktor der Gesellschaft der Generalpächter (publicani), Cic.: scripturae od. in scriptura u. portus, bei den Einkünften aus den Viehtriften u. Zöllen, Cic. (dah. in scriptura pro magistro dat operas, macht den Vizedirektor, Cic.): pecoris, Oberhirt bei den größeren Herden, Cic.: u. so regii pecoris, Liv.: pecorum magister, Orest. tr.: ovium, Schafhirt, Verg.: asini, Eigentümer, Treiber, Apul.: elephanti, Führer Kornak, Liv. u. Sil.: convivii (griech. συμποσιαρχος), der An-
    ————
    ordner eines Schmauses, Gelages, der Zechmeister (der auch die Zahl der jedesmal zu trinkenden Becher bestimmte), Varro: so auch mag. cenandi, Cic., od. cenae, Mart.: navis, Schiffskapitän, auf einem Kriegsschiffe (ναύαρχος), Liv. u.a. (s. Burmann Petron. 101), od. Schiffspatron eines Kauffahrteischiffes (ναύκληρος), Hor.; b. Dichtern auch = Steuermann, s. Drak. Sil. 4, 719; Burmann Val. Flacc. 1, 382: navigandi magister, Steuermann, Amm.: mag. epistularum, Geheimschreiber, Spart.: mag. memoriae, Kanzleidirektor, Amm.: magister scrinii, Vorsteher der Hofkanzlei, Eutr. – ludi magister, Schulmeister, Schullehrer, Cic.: dass. mag. disciplinae, Colum.: ludi litterarii mag., Elementarlehrer, Aur. Vict. u. Amm.: dass. mag. litterarius, Vopisc. – 2) insbes.: a) der Geschützmeister, Amm. 23, 4, 6. – b) der Kurator der Masse (Konkursmasse), Cic. u.a. (s. Lachmann Gaius inst. 3, 79. p. 239). – c) der Lehrmeister, Lehrer (Ggstz. discipulus), α) übh.: artium, Cic.: artium liberalium, Augustin.: coquinae, Isid.: rhetoricus, Amm.: religionis, Cic.: virtutis, Cic.: m. Dat., docendis publice iuvenibus magister, öffentlicher Lehrer, Gell. 19, 9, 2: operam pingendo sub magistro Diogeneto dare, Capit.: puerorum (Sklaven) impudentiam sub magistro habere, einüben lassen, Sen.: uti magistro volo, Cic. – übtr., stilus optimus dicendi magister, Cic.: magister artis ingeniique largi-
    ————
    tor venter, Pers.: est omnium rerum magister usus, Caes.: usus est magister optimus, Cic.: quod me docuit usus magister egregius, Plin. ep.: stultorum iste (eventus) magister est, Liv.: timor, non diuturnus magister officii, Cic. – β) der Fechtmeister der Gladiatoren, Mart. 5, 24, 3. Tert. ad mart. 1. – γ) ein Lehrer im Transchieren, Iuven. 5, 122. – d) der Aufseher über die Jugend, Pädagoge, Ter. Phorm. 72. – II) übtr., Tonangeber, Aufmunterer, Urheber, Lehrmeister, si quis magistrum cepit ad eam rem improbum, Ter.: qui dux isti quondam et magister ad despoliandum Dianae templum fuit, Cic.: saepe in magistrum scelera redierunt sua, Sen. poët. – übtr., ritu magistro, Sedul. carm. 1, 6 (15). – Nbf. magester, s. bes. – Nom. Plur. magistres, Corp. inscr. Lat. 1, 1293 u. 1540. 14, 2875. Vgl. Georges Lexik. der lat. Wortf. S. 402.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > magister

  • 4 magister

        magister trī, m    [1 MAC-], a master, chief, head, superior, director, president, leader, commander, conductor: populi (dictator), chief of the people: dictatoris magister equitum, master of the horse: equitum cum dictatore magistri, Iu.: (censor) morum, master of morals: sacrorum, chief priest, L.: scripturae, comptrollor of revenues from farmed lands: pro magistro esse, deputy comptrollor: in eā societate, manager: pecus magistri Perfundunt, herdsmen, V.: cui magistri fiunt et domini constituuntur, trustees and guardians.—A captain, master, pilot: navium onerarium magistri, captains, Cs.: navis, H.: magistri navium, L.: spoliata magistro (navis), pilot, V.— A teacher, instructor, master: tuus: pueri apud magistros exercentur: te uti in hac re magistro: peragere dictata magistri, i. e. rules for carving, Iu.: stilus optimus dicendi magister: si usus magister est optimus.— A tutor, guardian, pedagogue: senes me filiis Relinquont quasi magistrum, T.: saevus, H.: Fingit equum docilem magister, trainer, H.—Fig., an adviser, instigator, author: ad eam rem inprobus, T.: ad despoliandum Dianae templum.
    * * *
    teacher, tutor, master, expert, chief; pilot of a ship; rabbi

    Latin-English dictionary > magister

  • 5 Magister

    Magister m <Magisters; Magister>: Magister Artium master/lisansüstü (derecesi) (insan bilimlerinde)

    Deutsch-Türkisch Wörterbuch > Magister

  • 6 Magister

    Magister m -s, = (сокр. Mag.) маги́стр
    Magister Artium (лат.) (сокр. M. A.) маги́стр гуманита́рных нау́к; маги́стр иску́сств (учё́ная сте́пень)
    Magister pharmaciae (лат.) (сокр. Mag. pharm.) маги́стр фармаце́втики (А́встрия)

    Allgemeines Lexikon > Magister

  • 7 Magister

    Magister
    〈m.; Magisters, Magister〉

    Wörterbuch Deutsch-Niederländisch > Magister

  • 8 magister

    magister magister, tri учитель

    Латинско-русский словарь > magister

  • 9 magister

    magister magister, tri m начальник, наставник

    Латинско-русский словарь > magister

  • 10 magister

    [maj'is:ter]
    subst.
    магистр
    magistern, får vi gå nu?--господин учитель, можно нам сейчас уйти?

    Svensk-ryskt lexikon > magister

  • 11 Magister

    Magister <-s, -> [ma'gıstɐ] m
    \Magister Artium edebiyat dalında master
    2) ( österr) ( Apotheker) eczacı

    Wörterbuch Deutsch-Türkisch Kompakt > Magister

  • 12 Magister

    Magister m master (degree) (university degree)

    German-english law dictionary > Magister

  • 13 magister

    magister [maazĵiester]
    〈m.〉

    Dictionnaire français-néerlandais > magister

  • 14 Magister

    Magister m BIL Master of Arts, MA (Geisteswissenschaften)

    Business german-english dictionary > Magister

  • 15 magister

    (magister) Magi'ster m (-s, -) (krat: Mag.); m-ij Magiste'rium m (-s, -rien), Magi'sterwürde f (-, -n)

    Hrvatski-Njemački rječnik > magister

  • 16 magister

    magister (s.)
    maestro (di scuola)

    Svensk-italienska ordbok > magister

  • 17 magister

    [st1]1 [-] măgistĕr, tra, trum: qui enseigne, de maître. [st1]2 [-] măgistĕr, tri, m.: - [abcl][b]a - celui qui commande, maître, chef, directeur, gérant, inspecteur. - [abcl]b - maître, celui qui enseigne. - [abcl]c - pédagogue, gouverneur. - [abcl]d - auteur, conseiller, instigateur, guide.[/b]    - ludi magister: maître d'école.    - navis magister: capitaine d'un navire.    - pecoris magister: berger.    - equitum magister: commandant de la cavalerie (lieutenant du dictateur).    - magister populi: dictateur.
    * * *
    [st1]1 [-] măgistĕr, tra, trum: qui enseigne, de maître. [st1]2 [-] măgistĕr, tri, m.: - [abcl][b]a - celui qui commande, maître, chef, directeur, gérant, inspecteur. - [abcl]b - maître, celui qui enseigne. - [abcl]c - pédagogue, gouverneur. - [abcl]d - auteur, conseiller, instigateur, guide.[/b]    - ludi magister: maître d'école.    - navis magister: capitaine d'un navire.    - pecoris magister: berger.    - equitum magister: commandant de la cavalerie (lieutenant du dictateur).    - magister populi: dictateur.
    * * *
        Magister, magistri. Terent. Maistre, Precepteur.
    \
        Magister ludi, qui et Ludi magister vno verbo dicitur. Cic. Maistre d'eschole.
    \
        Magister morum. Cic. Qui ha la charge de regarder aux meurs, dict Censeur à Rome.
    \
        Magister nauis. Vlp. Celuy qui ha la charge et le gouvernement de toute la navire.
    \
        Magister equitum. Var. Liu. Qui avoit la charge de toute la gendarmerie: comme ha un Connestable en France.
    \
        Magister peditum. Ammianus Marcellinus. Coronal des gens de pied.
    \
        Magister scripturae. Cice. Celuy qui faisoit le train de la ferme des passages, et tenoit le registre, soit du costé des bailleurs, ou du costé des fermiers. Magister. Terent. Qui ha la charge de prendre garde à un enfant, et de le conduire, quelque lieu qu'il aille, Pedagogue.
    \
        Magister pecoris. Varro. Maistre bergier, et grand bergier.
    \
        Magister. Cic. Celuy des creanciers ou heritiers qui estoit ordonné par le Preteur pour vendre les biens du debteur ou du trespassé qui estoyent mis en criee.

    Dictionarium latinogallicum > magister

  • 18 Magister

    m; -s, -; etwa Master’s degree; Magister Artium etwa Master of Arts (Abk. MA, Am. auch M.A.); den Magister machen take a ( oder one’s) MA oder Master’s degree
    * * *
    der Magister
    master
    * * *
    Ma|gịs|ter [ma'gɪstɐ]
    m -s, -

    Magister (Artium) (Univ) — M.A., Master of Arts

    * * *
    Ma·gis·ter, Ma·gis·tra
    <-s, ->
    [maˈgɪstɐ, maˈgɪstra]
    m, f
    1. kein pl (Universitätsgrad) Master's degree, Master's fam, Master of Arts
    den \Magister haben/machen to hold/work on [or do] a Master's [degree]
    2. (Inhaber des Universitätsgrades) Master
    3. ÖSTERR (Apotheker) pharmacist
    \Magister [pharmaciae] Master of Pharmacy
    4. (veraltet: Lehrer) [school]master dated
    * * *
    der; Magisters, Magister
    1) ≈ Master's degree (first degree at a German university)

    den Magister haben/machen — have/work for an MA or (Amer.) a Master's

    2) (Inhaber des Titels)person holding a Master's degree

    Magister sein — ≈ have a Master's degree

    * * *
    Magister m; -s, -; etwa Master’s degree;
    Magister Artium etwa Master of Arts (abk MA, US auch M.A.);
    den Magister machen take a ( oder one’s) MA oder Master’s degree
    * * *
    der; Magisters, Magister
    1) ≈ Master's degree (first degree at a German university)

    den Magister haben/machen — have/work for an MA or (Amer.) a Master's

    2) (Inhaber des Titels) ≈ person holding a Master's degree

    Magister sein — ≈ have a Master's degree

    Deutsch-Englisch Wörterbuch > Magister

  • 19 Magister

    ma'gɪstər
    m
    1)
    2)
    Magister [ma'gɪstɐ]
    <-s, ->
    1 dig (Universitätsgrad) grado académico correspondiente a algunas carreras universitarias en Alemania; Magister Artium magíster artium
    2 dig Österreich (Apotheker) farmacéutico, -a Maskulin, Feminin
    1. [Person] magister masculino
    2. [Titel] ≃ licenciatura femenino

    Deutsch-Spanisch Wörterbuch > Magister

  • 20 Magister

    Magister [ma'gɪstɐ] <-s, -> m
    \Magister Artium <\Magister\Magister> magister m nauk humanistycznych
    den \Magister haben mieć tytuł magistra

    Neue deutsche Polnisch-Deutsch > Magister

См. также в других словарях:

  • MAGISTER — quantus in Imperio titulus olim fuerit, indicat Cassiodor. Variar. l. 6. form. 6. de Magisteria dignitate. His tribui solet, qui velclassi, societati et muneri praesunt, vel in scientia aliqua, praesertim literaria, eminentiae gradum consecuti… …   Hofmann J. Lexicon universale

  • Magister — is Latin for master or teacher. It may refer to: The Magister (degree), an academic degree Positions or titles A magister equitum, or Master of the Horse A magister officiorum (master of offices), a civilian post of the Roman Empire A magister… …   Wikipedia

  • magister — [ maʒistɛr ] n. m. • 1452; mot lat. 1 ♦ Vx Maître d école de village. 2 ♦ Mod. et péj. Pédant. ⇒ cuistre. ⊗ HOM. Magistère. ● magister nom masculin (latin magister, maître) Littéraire. Pédant. ● magister (homonymes) nom masculin …   Encyclopédie Universelle

  • Magister — Sm erw. fach. (9. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus l. magister Vorsteher, Lehrer , zu l. magis mehr (vgl. Minister zum Gegenteil). Die alte Entlehnung wird zu nhd. Meister, die lateinische Form zu einer Bezeichnung des Universitäts Lehrers (heute… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • magister — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mos I, Mc. magistertrze; lm M. magistertrzy || magistertrowie {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} najniższy tytuł naukowy przyznawany po ukończeniu studiów wyższych, napisaniu pracy naukowej i …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • Magister — (lat.), 1) Vorsteher, Aufseher, Anführer, Oberhaupt, so der Vorsitzende einer Gesellschaft, z.B. M. bibendi, so v.w. Arbiter bibendi; Vorsteher mehrer Priestercollegien, z.B. der Augustales u. Salii (s. b.); der M. equĭtum, Befehlshaber der… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Magister — Magister,der:⇨Lehrer Magister→Lehrer …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • magister — MAGÍSTER s. m. titlu ştiinţific între cel de diplomat universitar şi cel de doctor. (< lat. magister) Trimis de raduborza, 06.05.2008. Sursa: MDN …   Dicționar Român

  • magíster — (Del lat. magister, maestro; cf. ingl. master). m. Arg.), Col.), C. Rica y Ven. Titulación correspondiente a la maestría (ǁ curso de posgrado) …   Diccionario de la lengua española

  • Magister — Ma*gis ter, n. [L. See {Master}.] Master; sir; a title of the Middle Ages, given to a person in authority, or to one having a license from a university to teach philosophy and the liberal arts. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Magister — (lat.), Vorgesetzter, Vorsteher, Aufseher; bei den Römern Titel für die verschiedensten Staats und Gemeindeämter, Korporationen etc., z. B. M. admissionum, kaiserlicher Zeremonienmeister; M. aeris, Kassierer; M. census, Vorsteher des Steuer und… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»