-
1 video
video, vīdī, vīsum, ēre ( altindisch véda, ich weiß, griech. ειδον, St. Ϝιδ, οιδα für Ϝοιδα, gotisch witan, ahd. wizzan, wissen), sehen, I) sehend sein, 1) Sehkraft haben u. vermittelst der Sehkraft die Gegenstände erkennen-, sehen können, a) absol.: propter imbecillitatem iam non audit aut non videt, Cels.: clare v. oculis, hell sehen, helle Augen haben, Plaut.: bene v. oculis, gut s., gute Augen haben, Cic.: perplexe vides, siehst nicht recht, Plaut.: v. acrius, Cic.: v. in aqua obtunsius, in terra acutissime (v. Krokodil), Solin.: quam longe videmus? wie weit reicht unser Blick? Cic. – sensus videndi, Gesichtssinn, Cic.: videndi facultas, Cels. – b) m. Acc.: at ille nescio qui mille et octoginta stadia quod abesset videbat (die Gegenstände in einer Entfernung von 1080 St. erkennen konnte), Cic.: quaedam volucres longius (sc. vident), sehen weiter, Cic.: non nulli, cum aliquamdiu nihil vidissent (nichts sehen-, erkennen konnten), repentinā profusione alvi lumen receperunt, Cels. – 2) prägn., sehen, die Augen offen haben = erwacht sein, Verg. ecl. 6, 21.
II) etwas sehen, schauen, d.i. A) erblicken, mit den Augen gewahren, AA) eig. u. übtr.: 1) eig.: a) übh.: α) v. Pers.: ego Catuli Cumanum ex eo loco video; Pompeianum non cerno, Cic.: o praeclarum prospectum! Puteolos videmus: at familiarem nostrum C. Avianum, fortasse in porticu Neptuni ambulantem, non videmus, Cic.: quod non vidisset pro viso sibi renuntiasse, Caes.: ut te viderem et viserem, um dich zu sehen u. nachzusehen, wie du dich befändest, Cic. – m. dopp. Acc., quem puerum vidisti formosum, hunc vides deformem in senecta, Varro LL. 5, 5. – m. Partiz. als Objekt, adulescentium greges Lacedaemone vidimus ipsi incredibili contentione certantes pugnis, calcibus etc., wie sie kämpften, Cic. – m. Acc. u. Infin., suos fugere et concīdi videbat, Caes.: cum suos interfici viderent, Caes.: scindi videres vincula, da konnte man sehen, Liv.: so auch serpentes errare videres, Hor.: wechselnd mit dem Partiz., Hor. carm. 3, 5, 21 sqq. – m. cum u. Konj., dies et noctes virum summā virtute et prudentiā videbamus, philosopho cum operam daret, Q. Tuberonem, Cic. – im Passiv, ubi sol sex mensibus continuis non videtur, Varro: negat sibi umquam, cum oculum torsisset, duas ex lucerna flammulas esse visas, Cic. – β) v. Lebl., triclinium hortum et gestationem videt, Plin. ep. 2, 17, 13: triclinium valvis pratum multumque ruris videt, Plin. ep. 5, 6, 19: Appenninus Gallica rura videt devexasque excipit Alpes, Lucan.: pontus quidquid Scythicus a tergo videt, Sen. poët.: quae nascentem videt ora solem, nach Osten liegt, Sen. poët. – v. Zeiten, vidit noctem dies, Sen. poët. – u.v. Ereignissen, sanguinem extremae dapes videbunt et cruor Baccho incĭdet, Sen. poët. – b) sehen = antreffen, nostri saeculi medicus, quem nuper vidimus, den ich noch vor kurzem gesehen habe, d.i. der noch vor k. gelebt hat, Cels.: attonitos raro videmus, Cels.: interdum lumbricos, interdum teretes videmus, Cels. – bes. nach angestellter Beobachtung, beobachten, raro admodum, adeo ut magni professores numquam se vidisse memoriae mandaverint, Cels. – c) sehen = lesen, reiectum esse ab Asclepiade vomitum in eo volumine, quod de tuenda sanitate composuit, video, Cels. – d) leben = erleben, α) eine Zeit lebend erreichen, utinam eum diem videam, cum etc., Cic.: ex multis diebus, quos in vita celeberrimos laetissimosque viderit, Cic. – β) im Leben, in einer Zeit ein Übel erfahren od. eines Gutes teilhaftig werden, quam miseriam vidi! Ter.: suo toto consulatu somnum non vidisse, Cic.: nimis sero imperia immodica et regni paterni speciem, Liv.: clarissimas victorias aetas nostra vidit, Cic. – v. lebl. Subjj., et casus abies visura marinos, Verg.
2) übtr., übh. mit den Sinnen wahrnehmen, wie unser sehen, mugire videbis sub pedibus terram et descendere montibus ornos, Verg.: tum videres stridere secretā divisos aure susurros, Hor.: naso pol iam haec quidem videt plus quam oculis, Plaut.: caseus, qui vehementior vetustate fit, vel eā mutatione, quam in eo transmarino videmus, sehen (vermittels des Geschmackssinnes), Cels.
BB) bildl., vermittels der inneren Sinne sehen, 1) = wahrnehmen, merken, einsehen, begreifen, quem exitum ego tam video animo, quam ea, quae oculis cernimus, Cic.: si dormientes aliquid animo videre videamur, Cic.: alqm od. alqd in somnis, Cic., secundum quietem, Cic., per somnum oder per quietem, Iustin.: somnia, Tr. sehen, -haben, Cic.: acutius atque acrius vitia in dicente quam recta, Cic.: plus, weiter sehen, einen tieferen Blick haben, Cic.: u. so plus in re publica, einen tieferen politischen Blick haben, Cic.: in futurum, Liv.: aliena melius videre et diiudicare, Ter. – ut quod viderit, non viderit (merkt), Plaut.: exterae gentes, cum subtilem medicinae rationem non noverint, communia tantum vident, Cels.: quod ego, cur nolim, nihil video, Cic. – mit dopp. Acc., quem virum P. Crassum vidimus! Cic. de sen. 61: cum invidiosum se propter nimias opes videret, Iustin. 32, 4, 4. – m. Acc. u. Infin., vidit magno se fore periculo, nisi etc., Nep.: etsi (Datis) non aequum locum videbat suis, Nep. – m. folg. indir. Fragesatz, equidem, cuius criminis reus sim, non video, Curt.: vide, quantum fidei tuae credam, Curt.
2) im Passiv, den Schein haben, scheinen, dünken, als etwas erscheinen, für etwas gehalten werden, gelten, a) übh.: α) m. bl. Nom. des Prädikats: ut imbelles timidique videamur, Cic.: quod utile videretur, Cic.: multo rem turpiorem fore et iniquiorem visum iri intellegebant, Cic.: ex quo illorum beata mors videtur, horum vita laudabilis, Cic. – m. persönl. Dat., quae quibusdam admirabilia videntur, Cic.: a natura mihi videtur potius quam ab indigentia orta amicitia, Cic.: quod idem Scipioni videbatur, Cic. – β) m. Infin., oft = ich glaube, sperare videor, ich glaube hoffen zu dürfen, Cic.: ut beate vixisse videar, Cic.: solem e mundo tollere videntur, qui amicitiam e vita tollunt, Cic.: videre iam videor populum a senatu disiunctum, Cic. – mit persönl. Dat., videor mihi perspicere ipsum animum, Cic. – γ) m. Nom. u. Infin.: ut exstinctae potius amicitiae quam oppressae esse videantur, Cic.: ut tamquam a praesentibus coram haberi sermo videretur, Cic.: quia videbatur et Limnaeum eodem tempore oppugnari posse, Liv. – m. persönl. Dat., divitior mihi et affluentior videtur esse vera amicitia, Cic. – δ) mit Acc. u. Infin. = es hat den Anschein, non mihi videtur, ad beate vivendum satis posse virtutem, Cic.: quae vult videri se esse prudentiam, Cic. – ε) m. Partic. Fut. act. statt des Infin.: eius praecepta sic optime divisuri videmur, ut etc., Quint. 5. prooem. § 5: igitur ut Aratus ab Iove incipiendum putat, ita nos rite coepturi ab Homero videmur, Quint. 10, 1, 46. – b) behutsamer Ausdruck in amtlichen Erklärungen statt der bestimmten Entscheidung: maiores nostri voluerunt, quae iurati iudices cognovissent, ea non ut esse facta, sed ut videri pronuntiarent, Cic. (u. so v. Richter, deinde secessi et ex consilii sententia ›videtur‹ inquam, Plin. ep. 5, 1, 6): fecisse videri pronuntiat, Cic.: cum pontifices decressent, videri posse sine religione eam partem areae mihi restitui, Cic.: consul adiecit senatusconsultum, Ambraciam non videri vi captam esse, Liv. – c) prägn., videtur (alci), es erscheint, dünkt gut, gefällt, beliebt (jmdm.), es ist jmd. der Meinung, es glaubt jmd., eam quoque, si videtur, correctionem explicabo, Cic.: tibi si videbitur, villis illis utere, quae etc., Cic.: qui imitamur quos cuique visum est, Cic.: quem videretur ei cum imperio mitteret, Liv.: ubi visum est, Caes.: ut Hippocrati visum est, Cels.: m. folg. Infin., nunc autem visum est mihi de senectute aliquid ad te conscribere, Cic.: m. folg. Acc. u. Infin., ubi ei videbatur horam esse tertiam, Varro LL. 6, 89.
B) Jmd. od. etw. sehen, schauen = beschauen, ansehen, AA) eig.: a) übh.: mulieres et pueri, qui visum processerant, um zu schauen, den Kampf mit anzusehen, Sall. – v. nascentem placido lumine, Hor.: niveus videri, anzuschauen wie Schnee, Hor.: alqm videre non posse, jmd. nicht ersehen (nicht ausstehen) können, Cic. – impers., De. Vide sis modo etiam (sieh nur her, sieh mich nur an). Ly. Visum est, hab' schon gesehen, Plaut. – b) nach etwas sehen, nachsehen, zusehen, vide sis signi quid siet, sieh doch nach, was es für ein Siegel ist, sieh doch zuvor das S. an, Plaut.: vide tali ubi sint, Plaut.: illud vide, os ut sibi distorsit carnifex, Ter. – c) jmd. sehen = jmd. aufsuchen und sprechen, Othonem vide, Cic.: videbis hominem, Cic.: rogo, mane Plinium videas domi, Plin. ep. – v. Arzte, einen Kranken sehen = besuchen, qui (medici) aegrum raro vident, Cels. – d) besorgend nach etw. sehen, etw. besorgen, aliud (vinum) lenius vide, Ter.: dulciculae potionis aliquid et cibi, Cic.: alci prandium, Cic.: puerum iubet Taurus oleum in aulam videre, Gell. – e) mit Vertrauen auf jmd. sehen, me vide, sieh auf mich = vertraue auf mich, verlaß dich auf mich, ich bin dir gut dafür, Komik, u. Sen. (s. Brix Plaut. trin. 808. Westerh. Ter. Andr. 2, 2, 13. p. 97 Stallb.). – f) auf jmd. als Vorbild sehen, achten, quin tu me vides? warum siehst du nicht auf mich? da sieh nur auf mich (wie ich es gemacht habe)! Cic. Pis. 61. – g) etwas gleichgültig mit ansehen, gleichgültig zusehen, tantum pro! degeneramus a parentibus nostris, ut praeter quam nuper oram illi suam Punicas vagari classes dedecus esse imperii sui duxerint, eam nos nunc plenam hostium iam factam videamus? Liv. 22, 14, 6: u. so Liv. 6, 14, 4; 6, 18, 8 u.a.
BB) bildl., mit dem Verstande, Geiste usw. sehen, ins Auge fassen, a) in Betrachtung-, in Erwägung ziehen, zusehen = überlegen, erwägen, bedenken, alio loco de oratorum animo videro, Cic.: nunc ea videamus, quae contra ab his disputari solent, Cic.: id primum videamus, quatenus amor in amicitia progredi debeat, Cic.: videas... et consideres, quid agas, Cic.: ipse viderit, er mag selbst zusehen (mich kümmert's nicht), Cic.: quam id recte faciam, viderint sapientes, Cic.: sitne malum dolere, Stoici viderint, Cic.: videre oportet, nervine id vitium an cutis sit, Cels.: videndum est, num etc., Cels.: ante omnia videndum est, tristes an hilares sint (insanientes), Cels. – b) sich um etw. bekümmern, sich nach etw. umsehen, sich mit etw. befassen, für etw. Sorge tragen, sorgen, auf etw. achten, zusehen, daß oder daß nicht usw., viderint ista officia viri boni, Cic.: negotia mea videbis, Cic.: viderit ista deus, Ov.: post de matre videro, Ter.: videndum sibi esse aliud consilium, Cic. – m. folg. ut od. ne u. Konj., ut habeas (comites etc.), diligenter videbis, Cic.: videret, ut quam primum tota res transigeretur, Cic.: illud videndum est, ne quis nervus laedatur, Cels.: videant consules, ne quid res publica detrimenti capiat od. accipiat, Cic.: videndum est, ne obsit benignitas... tum, ut pro dignitate cuique tribuatur, Cic.: vide (nimm dich in acht), ne post mortem meam mentiaris te vicisse, Sen.: vide, ne nulla sit divinatio, es dürfte wohl keine D. geben, Cic.: dagegen videndum est, ne non satis sit, es dürfte wohl nicht genug sein, Cic. – m. folg. indir. Fragesatz, tu, quemadmodum his satisfacias, videris, magst zusehen, Cic.: u. absol., viderit, da mag ein anderer zusehen, Ov. trist. 5, 2, 43 u.a. (s. dazu Platz). – c) etwas im Auge haben = etw. beabsichtigen, maius quiddam, Cic.: vidit aliud, er hat andere Absichten, Cic.: v. gloriam, Liv. – / redupliziertes Plusqu.-Perf. videderant, Itala (Fuld.) Marc. 16, 14: vulg. Fut. videas, Itala num. 23, 13: videant, Itala Iob 21, 20: parag. Infin. viderier, Ter. Hec. 759. Cic. de domo 136. Gell. 3, 7, 8 u. 15, 2, 1. Arnob. 7, 46 in. – 2. Pers. Imperat. Akt. verkürzt in der Verbindung vidĕ sis, Plaut. Pseud. 48 u. sis vidĕ, Plaut. Pseud. 152.
-
2 ἴδιος
ῐδιος (1ϝίδ- O. 13.49
)a one's own ἴδια ναυστολέοντες ἐπικώμια (sc. Βασσίδαι) N. 6.32 adv., ἰδίᾳ, of one's own accord, ἰδίᾳ τ' ἐρεύνασε τεναγέων ῥοάς (διά τ' Σγρ·, unde διά τ' ἐξερεύνασε coni. Boeckh: v. Barrett on Eur. Hipp. 745) N. 3.24 [ ἰδίοις ?fr. 338. 7 scholium esse videtur.]b subs., private personἐγὼ δὲ ἴδιος ἐν κοινῷ σταλεὶς O. 13.49
-
3 ἴδρις
1 acquainted with c. gen.ξένον καλῶν τε ἴδριν O. 1.104
-
4 ὁράω
ὁράω (ὁρῶν, -ῶντ(α); ὁρᾶν: aor. εἶδον, ἴδε(ν), εἶδε(ν), εἶδ(ε), ἔιδεν, ἴδον, εἶδον: ἴδω, ἴδῃ; ἴδετε; ἰδών, -όντ(α), ἰδοῖς(α); ἰδεῖν, ἰδέμεν: med. ἰδέσθαι:1ϝιδ-, ϝειδ- O. 9.62
, Πα. 1. 3, O. 14.16, P. 5.84) seea abs.,/c. acc.,/c. ἐς + acc.ἰδοῖσα δ' ὀξεἶ Ἐρινύς O. 2.41
τὰν μεθέπων ἴδε καὶ κείναν χθόνα O. 3.31
τοὶ δ' οὔτ ὦν ἀκοῦσαι οὔτ ἰδεῖν εὔχοντο πεμπταῖον γεγενημένον O. 6.53
εὐφράνθη τε ἰδὼν ἥρως θετὸν υἱόν O. 9.62
εὑρήσεις ἐρευνῶν μάσσον' ἢ ὡς ἰδέμεν O. 13.113
Κλεόδαμον ἰδοῖσ O. 14.22
ἥμερον ὄφρα κατ' οἶκον ὁ Φοίνιξ ὁ Τυρσανῶν τ ἀλαλατὸς ἔχῃ, ναυσίστονον ὕβριν ἰδὼν τὰν πρὸ Κύμας P. 1.72
χρὴ δὲ κατ' αὐτὸν αἰεὶ παντὸς ὁρᾶν μέτρον P. 2.34
καὶ Κρόνου παῖδας βασιλῆας ἴδον χρυσέαις ἐν ἕδραις P. 3.94
“ ἐπεί πάμπρωτον εἶδον φέγγος” P. 4.111γάθησεν, ἐξαίρετον γόνον ἰδών P. 4.123
οἶκον ἰδεῖν P. 4.294
ὃς ἂν ζώων ἔτι νεαρὸν κατ' αἶσαν υἱὸν ἴδῃ τυχόντα στεφάνων Πυθίων (Calliergus: ἴδοι codd.) P. 10.26γελᾷ θ' ὁρῶν ὕβριν ὀρθίαν κνωδάλων P. 10.36
εἶδε γὰρ ἐκνόμιον λῆμά τε καὶ δύναμιν υἱοῦ N. 1.56
εἶδεν δ' εὔκυκλονἕδραν N. 4.66
εἰ γὰρ ἦν ἓ τὰν ἀλάθειαν ἰδέμεν N. 7.25
πολλά νιν πολλοὶ λιτάνευον ἰδεῖν N. 8.8
ἐν Κρίσᾳ δ' εὐρυσθενὴς εἶδ Ἀπόλλων μιν I. 2.18
πρίν τις εὐθυμίᾳ σκιαζέτω νόημ' ἄκοτον ἐπὶ μέτρα, ἰδὼν δύναμιν οἰκόθετον Pae. 1.3
ἀλλ οὔτε ματέῤ ἔπειτα κεδνὰν ἔιδεν Pae. 6.106
]κλυτὰς ἴδω ι[ Pae. 6.170
]ποτ εἶδεν ὑπὸ σπλάγχ[νοις] φέροισα τόνδ ἀνέῤ Πα. 8A. 17. ἴδον τ' ἄποπτα[ Δ.. 3. ]ντις ιδων δ[ fr. 111. 9. ὄλβιος ὅστις ἰδὼν κεῖν' εἶσ ὑπὸ χθόν fr. 137. “ἦν διακρῖναι ἰδόντ' λτ;οὐγτ; πολλὸς ἐν καιρῷ χρόνος” ( ἰδόντα διακρ. codd.: transp. Bergk: <οὐ> add. Coraes) fr. 168. 6. c. ἐς + acc., τάκομαι εὖτ' ἄν ἴδω παίδων νεόγυιον ἐς ἥβαν fr. 123. 11. [ ἴδετ' ἐν χορόν ( δεῦτ v. l.) fr. 75. 1.] as epexeg. inf.,τεκμαίρει καί νυν Ἀλκιμίδας τὸ συγγενὲς ἰδεῖν ἄγχι καρποφόροις ἀρούραισιν N. 6.8
ἀλλ' ὀνοτὸς μὲν ἰδέσθαι, συμπεσεῖν δ ἀκμᾷ βαρύς I. 4.50
σθένει τ' ἔκπαγλος ἰδεῖν τε μορφάεις I. 7.22
b c. part. constr.εἶπέ τιν' αὐτὸς ὁρᾶν αὐξομέναν πεδόθεν πολύβοσκον γαῖαν O. 7.62
ἴδε βαθὺν εἰς ὀχετὸν ἄτας ἵζοισαν ἑὰν πόλιν O. 10.36
τὸν εἶδον κρατέοντα χερὸς ἀλκᾷ O. 10.100
Θαλία τε ἐρασίμολπε, ἰδοῖσα τόνδε κῶμον ἐπ' εὐμενεῖ τύχᾳ κοῦφα βιβῶντα O. 14.16
εἶδον γὰρ Ἀρχίλοχον βαρυλόγοις ἔχθεσιν πιαινόμενον P. 2.54
καπνωθεῖσαν πάτραν ἐπεὶ ἴδον ἐν Ἄρει P. 5.84
Ὀικλέος παῖς ἐν ἑπταπύλοις ἰδὼν υἱοὺς Θήβαις αἰνίξατο παρμένοντας αἰχμᾷ P. 8.39
πλεῖστα νικάσαντά σε καὶ τελεταῖς ὡρίαις ἐν Παλλάδος εἶδον P. 9.98
ἀπὸ Ταυγέτου πεδαυγάζων ἴδεν Λυγκεὺς δρυὸς ἐν στελέχει ἡμένους N. 10.61
Διόθεν τέ με σὺν ἀγλαίᾳ/ ἴδετε πορευθέντ' ἀοιδᾶν δεύτερον fr. 75. 8.c c. acc. cogn. ὤρυσαι θαρσέων, τόνδ' ἀνέρα δαιμονίᾳ γεγάμεν εὔχειρα, δεξιόγυιον, ὁρῶντ ἀλκάν with courage in his gaze O. 9.111 -
5 ἴστωρ
A one who knows law and right, judge,ἐπὶ ἴστορι πεῖραρ ἑλέσθαι Il.18.501
; ; witnesses,IG
7.1779 ([place name] Thespiae);τῶ τεθμίω ϝίστωρ Schwyzer 523.64
(Orchom. [dialect] Boeot.);θεοὺς πάντας ἵστορας ποιεύμενος Hp.Jusj.
init., cf. Poll.8.106. -
6 ὁράω
ὁράω, [var] contr. [full] ὁρῶ even in Il.3.234, [dialect] Ep. [full] ὁρόω 5.244, etc.; [dialect] Aeol. [full] ὄρημι (q. v.); [dialect] Ion. [full] ὁρέω Hdt.1.80, etc., [ per.] 2sg.Aὁρῇς Herod.2.67
, al., [ per.] 3sg.ὁρῇ Hp.Carn.17
, Vid.Ac.I; inf.ὁρῆν Democr.11
, Hp.Carn.2 (but [ per.] 2sg.ὁρᾷς Archil.87
, [ per.] 3sg.ὁρᾷ Semon.7.80
, cf.κατορᾷ Hdt.2.38
; [ per.] 1pl.ὁρῶμεν Id.5.40
; [ per.] 3pl. ὁρῶσι ([etym.] ἐπ-) Id.1.124; inf. ὁρᾶν ib.33, 2.64): the forms ὁρῇς, ὁρῇ, ὁρῆν (exc. when found in [dialect] Dor., as IG42(1).122.2, 15,47 (Epid., iv B. C.); [tense] impf. [ per.] 3sg. ἑώρη ib.28,70) seem to imply ὁρή-ω (cf. ὄρημι), but ὁρᾷ, ὁρῶμεν, ὁρῶσι, etc. imply ὁρᾰ-ω: [dialect] Att. [tense] impf.ἑώρων Th.1.51
, Ar.Pl. 713, Nu. 354, ([etym.] ἐ-) SIG344.110 (Teos, iv B. C.); [dialect] Ion. [ per.] 3sg.ὥρα Hdt.1.11
, 3.72, [ per.] 1pl. ὡρῶμεν (v.l. ὁρῶμεν) Id.2.131,[ per.] 2pl.ὡρᾶτε Id.7.8
.β', [ per.] 3pl.ὥρων Id.4.3
, etc.; [dialect] Ep. [ per.] 3sg.ὅρα Il.16.646
, cf. ὄρημι: [tense] pf. ἑόρᾱκα, a form required by the metre in many passages, as Ar.Th. 32, 33, Av. 1573, Pl.98, 1045, Eup.181.3, Alex.272.1, Men.Epit. 166, Pk. 270, Bato 5.11, etc., whereas the metre never requires ἑώρακα; whence ἑόρακα, -άκη ought always to be restored in early [dialect] Att. writers, though ἑώρακα was used in later Gr., PPetr.2p.55 (iii B. C.), SIG685.74 (ii B. C.), UPZ119.43 (ii B. C.), cf. Theognost.Can. 150 (ἑώρακε<ν> is prob. in Men.5 D.): ἑωρ- in the [tense] impf. prob. comes from ἠ- ϝορ- (with a long form of the augment, cf. ἠειδ- ([etym.] ᾐδ- ) in [tense] impf. of οἶδα, while ἑορ- in the [tense] pf. comes from ϝε-ϝορ-, v. infr.: [dialect] Ion. [tense] pf.ὁρώρηκα Herod.4.77
, al., also ὥρηκα ib.40 ; [dialect] Dor. [tense] pf. part.ὡρακυῖα IG42(1).122.6
(Epid., iv B. C.); [ per.] 1sg. ὥρακα Baillet Inscr. destombeaux des rois 1210: an [tense] aor. 1 ἐσορήσαις only f.l. in Orph.Fr.247.16:—[voice] Med. ὁράομαι, [var] contr. ὁρῶμαι even in Il.13.99 ; [dialect] Ep. [ per.] 2sg.ὅρηαι Od.14.343
(v. ὄρημι): [tense] impf. ἑωρώμην, also ὡρώμην ([etym.] προ-) Act.Ap.2.25, [dialect] Ep. [ per.] 3sg.ὁρᾶτο Il.1.56
:—[voice] Pass., [tense] pf.ἑώραμαι Isoc.15.110
, D.54.16 : [tense] aor. ἑωράθην only in late Prose, D.S.20.6 ; inf. , Pl.Def. 411b, Luc.Jud.Voc. 6, etc.: [tense] fut.ὁραθήσομαι Gal.UP10.12
: verb. Adj. ὁρᾱτός, ὁρᾱτέον (qq. v.).—Hom. uses [var] contr. forms, as ὁρῶ, ὁρᾷς, ὁρᾷ, ὅρα, ὁρᾶν, ὁρῶν, ὁρῶμαι, ὁρᾶται, ὁρᾶσθαι, ὁρώμενος, as well as lengthd. [dialect] Ep. ὁρόω, ὁράᾳς, ὁράασθαι, ὁρόων, [ per.] 2pl. opt.ὁρόῳτε Il.4.347
, etc. ; besides these forms from ὁρα- ([etym.] ὁρη- ) we haveII from root ὀπ- (v. ὄψ ) the only [tense] fut. in use, ὄψομαι, always in act. sense, Il.24.704, and [dialect] Att., [dialect] Ep. [ per.] 2sg.ὄψεαι 8.471
, Od.24.511: a rare [tense] aor. 1 ἐπ-όψατο in Pi.Fr.88.6 (for ἐπιώψατο, v. ἐπιόψομαι); subj.ὄψησθε Ev.Luc.13.28
(where the v.l. ὄψεσθε may be right): [tense] pf.ὄπωπα Il.6.124
, Od.21.94, Emp.109, Hdt. 3.37,63, Hp.Art.1, Carn.17; Trag. and Com., as A.Eu.57, S.Ant.6, al., Ar.Lys. 1157, 1225, never in [dialect] Att. Prose: [tense] plpf. [ per.] 3sg.ὀπώπει Od.21.123
,ὀπώπεε Hdt.5.92
.ζ';ὀπώπεσαν Id.7.125
:—[voice] Pass., [tense] aor. 1 ὤφθην S.Ant. 709, E.Hec. 970, Th.4.73, etc. ; opt. ([dialect] Ion.)ὀφθείησαν Hdt.8.7
; part. ὀφθείς, inf. ὀφθῆναι, Id.1.9,10 (for ἐπι-οφθέντας, v. ἐπιόψομαι): [tense] fut. , E.HF 1155, And.2.10, Lys.3.34 : [tense] pf. ,ὦψαι D.18.263
, , D.24.66; cf. ὀπτέον.III from ϝιδ- are formed [tense] aor. [voice] Act. εἶδον, inf. ἰδεῖν : [tense] aor. [voice] Med. εἰδόμην, inf. ἰδέσθαι : [tense] pf. with [tense] pres. sense οἶδα I know, inf. εἰδέναι : verb. Adj. ἰστέος (for these tenses, v. Εἴδω). ( ὁρ- prob. from ϝορ-, as indicated by the [tense] impf. and [tense] pf. forms ; cf. βῶροι (i.e. ϝῶροι), Engl. (a)ware.)0-0Senses:I abs., see, look, freq. in Hom.; εἴς τι or εἴς τινα to or at a thing or person, Il.24.633, Od.20.373, al., E.Fr. 607 ;εἰς τὸν πράττοντα Arist.Po. 1460a14
:—[voice] Med., Od.5.439, Hes.Op. 534, Fr. 188 ; but ἔς τινα ὁρᾶν to be of so-and-so's party, Philostr.VS1.18 ; εἰς τὴν Ἀττάλου καθαίρεσιν εἶδεν aimed at.., Zos.6.12 ; forκατ' αὐτοὺς αἰὲν ὅρα Il.16.646
,Τροίην κατὰ πᾶσαν ὁρᾶται 24.291
, cf.καθοράω 11
; ὁρόων ἐπ' ἀπείρονα πόντον looking over the sea, 1.350 ; ὁρᾶν πρός τι look towards,ἀκρωτήριον τὸ πρὸς Μέγαρα ὁρῶν Th.2.93
, cf. AP7.496 (Simon., cj.) ; πρὸς πλοῦν ὁρᾷ looks to sail (i.e. is ready), E.IA[1624];ὁ. ἐπὶ τὴν προδοσίαν D.S.36.3
;πρὸς σπονδάς Id.33.1
.2 have sight, opp. μὴ ὁρᾶν, to be blind, S.Aj.84 ; ὅσ' ἂν λέγωμεν, πάνθ' ὁρῶντα λέξομεν [though I am blind,] my words shall have eyes, i.e. shall be to the purpose, Id.OC74 ; ἐν σκότῳ.. οὓς μὲν οὐκ ἔδει ὀψοίαθ', i.e. should be blind, Id.OT 1274; ἀμβλύτερον ὁ., opp. ὀξύτερον βλέπειν, Pl.R. 596a ; ἐπὶ σμικρὸν ὁ. to be short-sighted, Id.Tht. 174e;ὁ. βραχύ τι Id.R. 488b
.3 see to, look to, i.e. take or give heed, Il.10.239 ; ὁ. εἰς γλῶσσαν.. ἀνδρός look to, pay heed to, Sol.11.7, cf. A.Supp. 104 (lyr.): freq. in imper., like βλέπε, folld. by a dependent clause,ὅρα ὅπως.. Ar.Ec. 300
, cf.Th.5.27; ὅρα εἰ.. see whether.., A.Pr. 997, Pl.Phd. 118, etc.; alsoὅρα μὴ.. S.Ph. 30
, 519, etc.; ὅρα τί ποιεῖς ib. 589 ;πῶς.. ὑπερδικεῖς, ὅρα A.Eu. 652
.4 ὁρᾷς; ὁρᾶτε; see'st thou? d'ye see? parenthetically, esp. in explanations, Ar.Nu. 355, Th. 490, etc.; , Tr. 365 ; also ὁρᾷς; at the beginning of a sentence, Id.El. 628, E.Andr.87 ; ἀλλ'—ὁρᾷς; but, do you see.. ?, Pl.Prt. 336b;ὁρᾷς οὖν.. ὅτι Id.Grg. 475e
; οὐχ ὁρᾷς; ironically, D.18.232.5 c. acc. cogn., like βλέπω 11, look so and so,δεινὸν ὁρῶν ὄσσοισι Hes.Sc. 426
;ὁρᾶν ἀλκάν Pi.O.9.111
;ἔαρ ὁρόωσα Νύχεια Theoc.13.45
; also ἡδέως ὁρᾶν look pleasant, E.IA 1122: c. acc.,κακῶς ὁρᾶν τινα Philostr.VA7.42
.II trans., see an object, behold, perceive, observe, c. acc., freq. in Hom., etc.: [tense] pf. ὄπωπα exclusively in this sense, Il.2.799, Od.21.94, etc. ; ὀφθαλμοῖσιν or ἐν ὀφθαλμοῖσιν ὁρᾶν to see with or before the eyes, Il.24.392, Od.8.459, etc. ; αἰεὶ τέρμ' ὁρόων always keeping it in sight, keeping his eye on it, Il.23.323 ; φίλως χ' ὁρόῳτε καὶ εἰ δέκα πύργοι Ἀχαιῶν.. μαχοίατο, i.e. δέκα πύργους, εἰ μαχοίατο, 4.347 ; ὁ. τινά look to (for aid), D.45.64 : in signfs. 1 and 11 combined, οὐχ ὁρᾷς ὁρῶν τάδε; A.Ag. 1623, cf. D.25.89.b ζώει καὶ ὁρᾷ φάος ἠελίοιο, poet. for ζῆν, like βλέπειν, Il.18.61, Od.4.833, etc.; so , E.Or. 1523, Alc. 691:— in [voice] Med.,φέγγος ὁρᾶσθαι Id.Andr. 113
(eleg.); so ὁρᾶν alone,τὰ γὰρ φθιτῶν τοῖς ὁρῶσι κόσμος Id.Supp.78
(lyr.).c folld. by a clause, οὐχ ὁράᾳς οἷος.. ; Il.21.108 ; ὁρᾷς ἡμᾶς, ὅσοι ἐσμέν; Pl.R. 327c ; οὐχ ὁρᾷς ὅτι ἥμαρτες; A.Pr. 261, cf. 325, 951 ; Διὸς.. οὐχ ὁρῶ μῆτιν ὅπᾳ φύγοιμ' ἄν ib. 906 (lyr.); ἴδεσθέ μ' οἷα.. πάσχω ib.92.d c. part., καπνὸν.. ὁρῶμεν ἀπὸ χθονὸς ἀΐσσοντα we see it rising, Od.10.99; ὁρῶν ἐμαυτὸν ὧδε προυσελούμενον seeing myself thus insulted, A.Pr. 438, cf. 70, 384, al.; ὁρῶ σε κρύπτοντα.. see you hiding.., E.Hec. 342 ; so ὁρῶ μ' ἔργον ἐξειργασμένην I see that I have done, S.Tr. 706 ; cf. infr. 4b ; rarely in reference to the subject, ὁρῶ μὲν ἐξαμαρτάνων (= ὅτι ἐξαμαρτάνω) E.Med. 350:—so in [voice] Med.,ἄνδρα διωκόμενον.. ὁρῶμαι Il.22.169
, cf. A.Pr. 896 (lyr.): also c. inf.,ἑώρων οὐκέτι οἷόν τε εἶναι.. Th.8.60
.e rarely c. gen., οὐδεὶς Σωκράτους οὐδὲν ἀσεβὲς.. οὔτε πράττοντος εἶδεν οὔτε λέγοντος ἤκουσεν (where the Constr. is suggested by the use of ἤκουσεν) X.Mem.1.1.11 ;μέχρι βορῆος ἀπαστράψαντος ἴδηαι Arat. 430
.2 see to,ἴδε πῶμα Od.8.443
; look out for, provide, (anap.), Theoc.15.2 ;πρόβατον εἰς ὁλοκάρπωσιν LXX Ge.22.8
.3 the inf. is used after an Adj.,δεινὸς ἰδεῖν Sol.13.6
;εὐφεγγὴς ἰδεῖν A. Pers. 387
, cf. 398, Ch. 174, 176, al. (cf.Εἴδω A.1.1
a) ; ἐχθίστου.. ὁρᾶν most hateful to behold, S.Aj. 818 ;ὦ πάτερ δύσμοιρ' ὁρᾶν Id.OC 327
;ὁρᾶν στυγνὸς ἦν X.An.2.6.9
:—[voice] Med. or [voice] Pass.,αἰσχρὸς ὁρᾶσθαι Id.Cyn. 3.3
: with an Adv.,μὴ διχορρόπως ἰδεῖν A.Ag. 349
: with a Subst.,ἄνδρα τευχηστὴν ἰδεῖν Id.Th. 644
: with a Verb,πρέπουσι.. ἰδεῖν Id.Supp. 720
, cf. S.OT 792.4 [voice] Med. is used by Poets like [voice] Act., Il.13.99, A.Pers. 179, Ch. 407 (lyr.), S.Ant. 594 (lyr.), Tr. 306, Cratin.138, etc., v. supr. 11.1 b, c: but in Prose [voice] Med. occurs only in compds., as προ-ορῶμαι: for the imper. ἰδοῦ, ἰδού, v. ἰδοῦ.b no [voice] Pass. is used by Hom.; in [dialect] Att. the [voice] Pass. has the sense to be seen, A.Pr. 998,Eu. 411, etc.: c. part., ὤφθημεν ὄντες ἄθλιοι was seen in my wretchedness, E. IT 933 ; he will prove to be..,Pl.
Phdr. 239c, cf. Smp. 178e; τὰ ὁρώμενα all that is seen, things visible, like τὰ ὁρατά, Id.Prm. 130a.III metaph., of mental sight, discern, perceive, S.El. 945, etc.; so blind Oedipus says, φωνῇ γὰρ ὁρῶ, τὸ φατιζόμενον I see by sound, as the saying is, Id.OC 138 (anap.);ἂν οἴνου.. ὀσμὴν ἴδωσιν Alex.222.4
; cf. supr. 1.4,δέρκομαι 1.2
.IV abs., see visions,ὁ ἀληθινῶς ὁρῶν LXX Nu.24.3
,15 :—[voice] Pass., appear in a vision, ὤφθη ἄγγελος πρὸς τὴν γυναῖκα ib.Jd.13.3.V interview, ἐμνήσθης μοι ἰδεῖν τὸν κεραμέα περὶ τῶν κεραμίων you told me to see the potter about the jars, PCair.Zen. 264 (iii B.C.). -
7 Ἀίδης
Ἀίδης, Αιδωνεύς (root ϝιδ, god of the unseen world), gen. Ἀίδᾶο, Ἀίδεω, Ἄιδος, dat. Ἄιδι, Ἀίδῃ, Ἀιδωνῆι, acc. Ἀίδην: Hades; ἐνέροισιν ἀνάσσων, Ζεὺς καταχθόνιος, κρατερὸς πυλάρτης, πελώριος, κλυτόπωλος, ἴφθῖμος, στυγερός. Freq. Ἄιδος δόμον εἴσω, ἐν δόμοις, etc.; often only Ἄιδόσδε, εἰς or ἐν Ἄιδος (sc. δόμον, δόμῳ).A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > Ἀίδης
-
8 Αιδωνεύς
Ἀίδης, Αιδωνεύς (root ϝιδ, god of the unseen world), gen. Ἀίδᾶο, Ἀίδεω, Ἄιδος, dat. Ἄιδι, Ἀίδῃ, Ἀιδωνῆι, acc. Ἀίδην: Hades; ἐνέροισιν ἀνάσσων, Ζεὺς καταχθόνιος, κρατερὸς πυλάρτης, πελώριος, κλυτόπωλος, ἴφθῖμος, στυγερός. Freq. Ἄιδος δόμον εἴσω, ἐν δόμοις, etc.; often only Ἄιδόσδε, εἰς or ἐν Ἄιδος (sc. δόμον, δόμῳ).A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > Αιδωνεύς
-
9 εἶδος
εἶδος, εος ( ϝιδ), dat. εἴδεϊ: appearance, looks, esp. of the human countenance, and mostly with a suggestion of beauty; freq. as acc. of specification with adjectives, and often coupled w. μέγεθος, φυή, δέμας. Of a dog, ταχὺς θέειν ἐπὶ εἴδεϊ τῷδε, a fast runner ‘with all that good looks,’ Od. 17.308.A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > εἶδος
-
10 εἴδω
εἴδω (root ϝιδ): an assumed pres., answering to the tenses enumerated below, meaning (I) see, seem, and (II) know.—I. (1) see, look, aor. 2 εἶδον, ἴδον, subj. ἴδω, ἴδωμι, opt. ἴδοιμι, imp. ἴδε, inf. ἰδεῖν, ἰδέειν, part. ἰδών, mid. aor. 2 ἰδόμην, ἴδοντο, εἴδοντο, subj. ἴδωμαι, opt. ἴδοιτο, imp. ἴδεσθε, inf. ἰδέσθαι.— (2) seem, appear, be like, pres. εἴδεται, part. εἰδόμενος, aor. 1 2 sing. ἐείσαο, 3 sing. ἐείσατο, εἴσατο, opt. εἴσαιτο, part. εἰσάμενος, ἐεισάμενος. The meanings need no special illustration; a difference between act. and mid. of signif. see is not to be sought. Metaph., ὄφρα ϝίδωμαι ἐνὶ φρεσὶν ἠδὲ δαείω, Il. 21.71. Denoting resemblance, εἴσατο δὲ φθογγὴν υἷι Πριάμοιο Πολίτῃ, Il. 2.791, etc.—II. know, perf. οἶδα, οἶσθα ( οἶδας), ἴδμεν, ἴστε, ἴσᾶσ(ι), subj. εἰδῶ, εἰδέω, εἴδομεν, εἴδετε, εἰδῶσι, opt. εἰδείην, imp. ἴσθ(ι), ἴστω, inf. ἴδμεναι, ἴδμεν, part. εἰδώς, εἰδυῖα, ἰδυῖα, plup. ἤδε(α), ἠείδης and ᾔδησθα, ᾔδη and ῄδεε(ν) and ἠείδη, 3 pl. εἴσαν, fut. εἴσομαι, εἰδήσω, inf. εἰδήσειν, εἰδησέμεν: The meaning know comes as the result of have seen (cf. nosco, novi); with acc. οἶδα may mean ‘be skilled in,’ and w. inf. ‘know how,’ see esp. Il. 7.237-241; special phrase, χάριν εἰδέναι, ‘be grateful,’ ‘thankful’; another special signif., peculiar to Homer, is when the word denotes disposition or character, turn of mind; φίλα εἰδότες ἀλλήλοισι, Od. 3.277; ἤπια εἰδέναι, so αἴσιμα, ἄρτια, ἀθεμίστια ϝειδώς, ‘a lawless spirit,’ Od. 9.189.A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > εἴδω
-
11 ἐπιίστωρ
A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > ἐπιίστωρ
-
12 ἰνδάλλομαι
ἰνδάλλομαι (root ϝιδ): be seen, appear, w. part., Il. 17.213 ; ὥς μοι ἰνδάλλεται ἦτορ, impers., ‘as floats before me in recollection’ ( ἦτορ like κατὰ θῦμόν), Od. 19.224.A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > ἰνδάλλομαι
-
13 ἴστωρ
A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > ἴστωρ
-
14 νῆις
A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > νῆις
-
15 ὁράω
ὁράω, ὁρόω (root ϝορ), ipf. ὅρᾶ, ὁρῶμεν, mil. ὁρῶμαι, 2 sing. ὅρηαι, ipf. ὁρᾶτο, ὁρῶντο (from root ὀπ, perf. ὄπωπα, plup. ὀπώπει, mid. fut. ὄψεαι, ὄψει, 2 pl. [or aor. imp.] ὄψεσθε; from root ϝιδ, see εἴδω I.): act. and mid., see, behold, look on; freq. phrases, (ἐν) ὀφθαλμοῖσιν ὁρᾶν, ὁρᾶσθαι, ὁρᾶν φαος ἠελίοιο (= ζῆν).A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > ὁράω
-
16 βέβαιος
Grammatical information: adj. OKMeaning: `firm, steady' (Ion.-Att.).Origin: GR [a formation built with Greek elements]Etymology: Generally connected with βῆναι, though the formation is unclear; hardly with Wackernagel Unt. 113 A. 1 from *βεβα-υσ-ιος (cf. *Ϝιδ-υσ-ιος \> ἰδυιος).Page in Frisk: 1,230Greek-English etymological dictionary (Ελληνικά-Αγγλικά ετυμολογική λεξικό) > βέβαιος
-
17 ἵστωρ
Grammatical information: m.Meaning: "the one who knows", `knowing, expert' (h. Hom. 32, 2, Heraklit., B., S.), `witness' (Hp., Boeot. inschr., Att. ephebe oath in Poll. 8, 106), in unclear meaning Σ 501, Ψ 486 (`witness' or `arbiter'?), also Hes. Op. 702.Compounds: Wit prefix: συν-ίστωρ `witness, conscious' (: σύν-οιδα; trag., Th., Plb.) with συνιστορέω `be sonscious of an affair' (hell.); ἐπι-ίστωρ `know sthing, familiar with' (φ 26, A. R., AP a. o.), ὑπερ-ίσ-τωρ `know all too well' (S. El. 850 [lyr.], momentary formation); ἀ-ΐστωρ `unknowing' (Pl. Lg. 845b, E. Andr. 682), πολυ-ΐστωρ `polyhistor' (D. H., Str.), φιλ-ίστωρ `who loves knowing' with φιλιστορέω (Str., Vett. Val.).Derivatives: ἱστόριον `testimony' (Hp.), ἱστορία (s. below). Denomin. verb ἱστορέω, also with prefix, e. g. ἀν-, ἐξ-, `be witness, expert, give testimony, recount, get testimony, find out, search' (Ion., trag., Arist., hell.) with ἱστόρημα `account' (D. H.); usu. ἱστορία, - ίη, formally from ἵστωρ, but functionally associated with ἱστορέω, `knowledge, account, (historical) account, history, search(ing), investigation' (Ion., Att., hell.). Adjective ἱστορικός `regarding the ἱστορία, ἱστορεῖν, historical' (Pl., Arist., hell.; cf. Chantraine Études sur le vocab. gr. 134-136).Etymology: From *Ϝίδ-τωρ, agent noun of οἶδα, ἴσμεν. The word and esp. the derivations ἱστορέω, ἱστορίη, arosen in Ionic, have spread with the Ionische science and rationalism over the hellenic and hellenistic world. The aspiration must be unoriginal; explan. in Schwyzer 226 and 306. - On the history of ἵστωρ, ἱστορέω, ἱστορίη E. Kretschmer Glotta 18, 93f., Fraenkel Nom. ag. 1, 218f., Snell Die Ausdrücke für die Begriffe des Wissens 59ff., K. Keuck Historia. Geschichte des Wortes und seiner Bedeutungen in der Antike und in den roman. Sprachen. Diss. Münster 1934, Frenkian REIE 1, 468ff., Leumann Hom. Wörter 277f., Muller Mnemos. 54, 235ff., Louis Rev. de phil. 81, 39ff.Page in Frisk: 1,740-741Greek-English etymological dictionary (Ελληνικά-Αγγλικά ετυμολογική λεξικό) > ἵστωρ
Перевод: со всех языков на все языки
со всех языков на все языки- Со всех языков на:
- Все языки
- Со всех языков на:
- Все языки
- Английский
- Немецкий