Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

tout+le

  • 101 cuit

    -cuite
    adj.
    1. qaynatilgan, qaynatib pishirilgan, qaynatma, pishirilgan xo‘rda; des pommes cuites pishirilgan olma; cuit à point yaxshi qaynatib pishirilgan, qovurib yuborilgan; c'est du tout cuit fam. ish joyida hamma ish yaxshi, muvaffaqiyatli tugadi, ish besh; être cuit fam. halok bo‘lmoq, xarob, barbod, nobud bo‘lmoq, yo‘qolmoq, yo‘q bo‘lmoq; uchramoq, yoliqmoq, qo‘lga tushmoq, firib, pand yemoq
    2. kuydirilgan, qizdirib pishirilgan, yondirilgan; face cuite quyoshdan kuygan yuz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cuit

  • 102 décor

    nm. bezash, bezak, zeb-ziynat, pardoz, pardoz-andoz qilish, oynaga solish, ko‘z-ko‘z qilish; tout cela n'est qu'un décor bu hammasi yuzaki, soxta.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > décor

  • 103 dedans

    I adv.
    1. ichkarida, ichkariga
    2. ichkari; donner dedans qo‘lga tushmoq; mettre qqn. dedans fam. qamamoq, qamoqqa solmoq; aldamoq, ahmoq qilmoq; loc.adv. par dedans (de) orqali, ichidan, orasidan; là-dedans bu joy, yerga; être tout en dedans yashirmoq, bekitmoq
    II nm. ich, ichki bo‘shliq, ichkari joy; loc.adv. au dedans ichkarisida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dedans

  • 104 défrayer

    vt. xarajatlardan birovni ozod, xolos qilmoq, birov uchun to‘lamoq; être défrayé de tout hamma narsa uchun tayyor holda yashamoq; défrayer la conversation suhbatni qo‘llab-qo‘ltiqlamoq, davom ettirmoq; cette histoire a défrayé les (colonnes des) journaux ro‘znomalar shu haqida yozdilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défrayer

  • 105 dormir

    vi.
    1. uxlamoq, uxlab, uyquda yotmoq; tinch yotmoq (qabrda); dormir tout d'une traite uyg‘onmay dong qotib uxlamoq; dormir dans la ruelle karovat chetida uxlamoq; dormir comme une marmotte, dormir comme un loir dong qotib uxlamoq; dormir comme un sabot, dormir comme une souche dong qotib uxlamoq; dormir à poings fermés qattiq uxlamoq; dormir pour toujours abadiy uyquda yotmoq, uyquga ketmoq, o‘lmoq; dormir debout tik turib uxlamoq, oyoqdan qolmoq, charchamoq; dormir sur les (ses) deux oreilles o‘zini butunlay xafdan yiroq deb bilmoq; le feu dort sous la cendre kul tagida cho‘q; conte(s) à dormir debout bo‘lmag‘ur gaplar, uydirma, yolg‘on-yashiq gap
    2. ishlatilmay qolib ketmoq, yotmoq, ishlamay saqlamoq; dormir dans les cartons papkada yotmoq, saqlanmoq, turmoq; laisser dormir une affaire ishni cho‘zmoq, sudramoq, paysalga solmoq, orqaga tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dormir

  • 106 douter

    I vi. (de qqn. de qqch) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; douter de ses yeux ko‘rib turganiga ishonmaslik; ne douter de rien hech narsadan shubha qilmaslik, xotirjam bo‘lmoq, har qanday muammoni qo‘rqmasdan yengmoq, hal qilmoq
    II se douter vpr. (de) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; mo‘ljallamoq, taxmin qilmoq, ko‘zlamoq, fahmlamoq, aql idrok bilan bilmoq, topmoq; elle se doute que tout est perdu hammasi tamom bo‘ldi deb biladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > douter

  • 107 doux

    -douce
    I adj.
    1. shirin, totli, mazali, lazzatli; amande douce mazali bodom
    2. nozik, yumshoq, muloyim; xushmuomala, mehribon, mushfiq; billet doux muhabbat xati; faire les yeux doux ko‘z qismoq, ko‘z suzmoq, muloyim, yoqimli qaramoq
    3. yumshoq, bo‘sh, mayin, mo‘ tadil
    4. rahmdil, mehribon, munis; regard doux munis qarash
    5. chuchuk, tuzsiz, sho‘rmas; eau douce chuchuk suv; vin doux shirin vino
    6. yoqimli, yoqadigan
    7. iliq, issiq; temps doux iliq havo
    8. uncha tik bo‘lmagan, biroz nishab, yotiq; pente douce nishab yonbag‘ir, qiyalik
    9. yuvosh, beozor, mo‘min-qobil, muloyim; osoyishta, xotirjam, vazmin; royish, ko‘ngli bo‘sh, ko‘ngilchan; caractère doux ko‘ngli bo‘shlik, ko‘ngilchanlik
    10. bog‘lanuvchan (oson), egiluvchan, bukiluvchan, qayishqoq, yopishqoq; fer doux yumshoq (oson ulanuvchan) temir; en douce fam. asta-sekin, ohista, shoshmay, sezdirmasdan, yashirin, yashirinib; bilintirmasdan; partir en douce bilintirmasdan, sezdirmasdan ketib qolmoq
    II adv. filer doux tiyilmoq, yuvosh bo‘lib qolmoq, bo‘ysunmoq, bo‘yin egmoq; tout doux loc.adv. sekinroq, jim, shovqinsiz
    III nm. shirinlik, shirin taom, narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doux

  • 108 éclaircie

    nf.
    1. havoning ochilishi; 'il y a une éclaircie nous irons nous promener agar havo ochilsa, biz sayrga chiqamiz
    2. oraliqdan tushgan, ko‘ringan shu' la, yorug‘lik, ochiq joy; tout le ciel était noir sauf une éclaircie vers le nord osmon qora bulutlar bilan qoplangan edi, faqat shimol tomonda ochiq joy, yorug‘lik ko‘rinardi
    3. fig. vaziyatning yaxshilanishi, osoyishtalik; une éclaircie dans la politique internationale xalqaro siyosiy vaziyatda bir muncha yaxshilanish
    4. siyraklashtirish; yagonalash, yagana qilish (o‘rmonchilikda); mevalarni siyraklashtirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éclaircie

  • 109 éclairer

    I vt.
    1. nur sochmoq, yoritmoq; yorug, charog‘on qilmoq
    2. yoritmoq, chirog‘, yorug‘ tutmoq; l'escalier est sombre, je vais vous éclairer zina qorong‘u, men sizga chiroq tutaman, chiroq tutib yoritaman
    3. fig. yoritmoq, ochib, ochiq-oydin qilib, tushuntirib, aytib bermoq; éclairer une situation vaziyatni tushuntirmoq; ce témoignage éclaire la question bu guvohlik masalani oydinlashtiryapti
    4. mil. razvedka ishlarini olib bormoq
    II s'éclairer vpr.
    1. yoritmoq, yorishmoq, yorug‘, charog‘on, munavvar bo‘lmoq; ravshan bo‘lmoq, nurga to‘lmoq; la scène s'éclaire sahnada chiroq yondi
    2. fig. ravshan bo‘lmoq, oydinlashmoq; maintenant tout s'éclaire endi hamma narsa oydinlashyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éclairer

  • 110 effacer

    I vt.
    1. o‘chirmoq, o‘chirib tashlamoq, chizib tashlamoq; effacer les traces de crayon qalam izlarini o‘chirib tashlamoq
    2. chizib tashlamoq; effacer un mot so‘zni chizib tashlamoq
    3. fig. yo‘q qilmoq, yo‘qotmoq; unuttirmoq, esdan chiqartirmoq; le temps a tout effacé vaqt o‘ tishi bilan hamma narsa unutiladi
    4. fig. orqada, soyasida qoldirmoq, ustun, baland kelmoq; bosib, o‘ tib ketmoq; son succès efface le mien uning muvaffaqiyati menikini bosib ketdi; elle efface les autres femmes par sa beauté u o‘z chiroyi bilan boshqalarni soyasida qoldirib ketyapti
    II s'effacer vpr.
    1. o‘zini chetga olmoq; yo‘l bermoq
    2. fig. ko‘zga tashlanmaslik, o‘zini chetda tutmoq
    3. fig. biror kimsaning soyasida qolib ketmoq; ustunligi oldida bosh egmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effacer

  • 111 effrayant

    -ante
    adj.
    1. qo‘rqinchli, dahshatli; des cris effrayants dahshatli qichqiriqlar; un spectacle effrayant
    2. kuchli, zo‘r, qattiq, g‘oyat katta, nihoyatda; yomon, dahshatli; misli ko‘rilmagan; il a un appétit effrayant uning ishtahasi g‘oyat katta; u nihoyatda och; il fait une chaleur effrayante nihoyatda issiq bo‘lyapti; tout est à un prix effrayant hamma narsa misli ko‘rilmagan darajada qimmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effrayant

  • 112 empoisonner

    I vt.
    1. zaharlamoq, zaharlab o‘ldirmoq; les champignons ont empoisonné toute la famille butun oila qo‘ziqorindan zaharlandilar
    2. havoni buzmoq, qo‘lansa hid chiqarmoq; fam. sasimoq; les fumées d'usine empoisonnent l'atmosphère zavodlarning tutuni havoni buzayapti; cette odeur empoisonne tout l'appartement bu hid xonani tutib ketdi; bu hiddan butun xona sasib ketdi
    3. fig. buzmoq, xira qilmoq, zaharlamoq; ce souvenir empoisonne ma vie bu xotira mening hayotimni zaharlayapti, xiralashtiryapti
    4. fam. zeriktirmoq, jonga, me'daga tegmoq, bezor qilmoq, ko‘ngilga urmoq
    II s'empoisonner vpr.
    1. zaharlanmoq, o‘zini o‘zi zaharlamoq, zahar ichmoq
    2. fam. zerikmoq, bezor bo‘ lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empoisonner

  • 113 encore

    adv.
    1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti
    2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi
    3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan
    4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi
    5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > encore

  • 114 enferrer

    I vt. suqmoq, sanchmoq, suqib, sanchib olmoq; sanchib teshmoq; enferrer son adversaire raqibiga shpaga sanchmoq
    II s'enferrer vpr.
    1. fig. s'enferrer dans ses mensonges yolg‘on gapirib; gapidan adashmoq
    2. qarmoqqa ilinmoq (baliq ovi haqida); le poisson s'enferra tout seul baliqning o‘zi qarmoqqa ilindi
    3. dushman shpagasiga yo‘liqmoq, duch kelmoq
    4. bir-biriga shpaga sanchmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enferrer

  • 115 engloutir

    I vt.
    1. yutib qo‘ymoq, yutib yubormoq, paqqos tushirmoq; (ochko‘zlik bilan); il a englouti tout son dîner en trois minutes u ovqatini uch minutda paqqos tushirdi
    2. yutib yubormoq, ko‘mib yubormoq; ko‘zdan g‘oyib qilmoq; la tempête a englouti le navire quturgan bo‘ron kemani yutib yubordi
    3. sarf qilmoq, ishlatib yubormoq; il englouti toute sa fortune dans cette affaire bu ishga o‘zining barcha boyligini sarf qildi, bu ish uning barcha boyligini yutib yubordi
    II s'engloutir vpr. ko‘milmoq, cho‘kib ketmoq; g‘oyib bo‘lmoq; le bateau s'est englouti dans la mer kema dengizga cho‘kib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engloutir

  • 116 ensuivre

    vpr. (inf et 3e pers. seulement)
    1. et tout ce qui s'ensuit barcha keyin sodir bo‘ladiganlar; keyingi voqealar
    2. kelib chiqmoq, yuz bermoq; sodir bo‘ lmoq (biror narsaning natijasi sifatida); il le battit jusqu'à ce que mort s'ensuive uni o‘lguncha, joni uzulguncha kaltakladi; il s'ensuit une catastrophe falokat yuz berdi; il s'ensuit de cela que bundan kelib chiqadiki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ensuivre

  • 117 épargner

    I vt.
    1. jamg‘armoq, to‘plamoq, yig‘moq (pul, mablag‘ haqida); il épargne pour ses vieux jours u qariganda ishlatish uchun pul to‘playapti; il a épargné un million u bir million pul yig‘di
    2. ehtiyot qilmoq, ayamoq; il épargne sur tout u hamma narsaga pulini tejaydi, kam sarflab pulni tejaydi, puldan orttiradi; il faut épargner les provisions oziq-ovqatni tejash zarur
    3. qutqarmoq, xalos, ozod qilmoq; saqlab qolmoq; épargner un travail à qqn. biror kimsani biror mushkul ishdan xalos etmoq; épargner à qqn. une honte biror kimsani uyatdan, sharmandalikdan saqlab qolmoq
    4. ayamoq, rahm, shavqat qilmoq; épargner son adversaire raqibini ayamoq; la maison a été épargnée par la guerre urushdan bu uy talafot ko‘rmadi
    II s'épargner vpr.
    1. o‘zini avaylamoq
    2. qutulmoq, xalos bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épargner

  • 118 éploré

    -ée
    adj. yig‘lagan, yig‘lab ko‘zlari qizargan; yig‘lamsiragan; ko‘zlari yoshlangan; qayg‘uli, dardmand; elle s'est enfuie tout éplorée u yig‘lamsirab ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éploré

  • 119 espoir

    nm.
    1. umid, ishonch; perdre tout espoir bor ishonchini yo‘qotmoq; l'espoir d'un succès muvaffaqiyatga ishonch; être plein d'espoir umid, ishonchga to‘la bo‘lmoq
    2. ishongan, umid bog‘lagan kimsa, narsa, istinodgoh; tayanch, orqa; la jeunesse est l'espoir de notre pays yoshlar mamlakatimizning tayanchidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > espoir

  • 120 estomaquer

    vt.fam. esankiratmoq, dovdiratib qo‘ymoq, qattiq taajjubga solmoq; hang-mang qilib qo‘ymoq; sa conduite a estomaqué tout le monde uning xatti-harakati hammani hang-mang qilib qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estomaquer

См. также в других словарях:

  • tout — tout …   Dictionnaire des rimes

  • tout — [ tu ] ; toute [ tut ] ; tous [ tu ] (adj.), [ tus ] (pron.) ; toutes [ tut ] adj., pron., adv. et n. • Xe; bas lat. tottus, forme expressive de totus « tout entier, intégral » I ♦ Adj. A ♦ (fin …   Encyclopédie Universelle

  • tout — tout, toute (tou, tou t ; le t se lie : tou t homme ; au pluriel, l s se lie : tou z animaux ; tou z y sont ; quelques uns font sentir l s du pluriel même devant une consonne : tous viendront ; ils y sont tous ; c est une mauvaise prononciation ; …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • tout — Tout, Totus tota totum. Tout ce que tu diras, Quicquid dixeris. Tout autant, Tantundem. Tout autant comme si, etc. AEque ac si Titus Manlius collega eius deuoueretur. Tout autant de chemin, Tantundem viae. Tout au plus, Ad summum. Tout d un coup …   Thresor de la langue françoyse

  • tout va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… …   Encyclopédie Universelle

  • tout-va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… …   Encyclopédie Universelle

  • tout-en-un — [tutɑ̃nœ̃] n. m. ÉTYM. D. incert. (attesté XXe); de tout, en et un, titre d un ouvrage qui eut son heure de célébrité. ❖ ♦ Ouvrage de référence qui regroupe en un volume des informations de toutes sortes. 0 Qui m a appris tout ce que je sais, c… …   Encyclopédie Universelle

  • Tout — (tout; t[=oo]t; Scot. & dial. t[=oo]t), v. i. [imp. & p. p. {Touted}; p. pr. & vb. n. {Touting}.] 1. To look narrowly; spy. [Scot. & Dial. Eng.] [Webster 1913 Suppl.] 2. (Horse Racing) (a) To spy out the movements of race horses at their trials,… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • tout-va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… …   Encyclopédie Universelle

  • tout-va\ à — tout va (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa… …   Encyclopédie Universelle

  • tout\ va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»