-
101 cuit
-cuiteadj.1. qaynatilgan, qaynatib pishirilgan, qaynatma, pishirilgan xo‘rda; des pommes cuites pishirilgan olma; cuit à point yaxshi qaynatib pishirilgan, qovurib yuborilgan; c'est du tout cuit fam. ish joyida hamma ish yaxshi, muvaffaqiyatli tugadi, ish besh; être cuit fam. halok bo‘lmoq, xarob, barbod, nobud bo‘lmoq, yo‘qolmoq, yo‘q bo‘lmoq; uchramoq, yoliqmoq, qo‘lga tushmoq, firib, pand yemoq2. kuydirilgan, qizdirib pishirilgan, yondirilgan; face cuite quyoshdan kuygan yuz. -
102 décor
nm. bezash, bezak, zeb-ziynat, pardoz, pardoz-andoz qilish, oynaga solish, ko‘z-ko‘z qilish; tout cela n'est qu'un décor bu hammasi yuzaki, soxta. -
103 dedans
I adv.1. ichkarida, ichkariga2. ichkari; donner dedans qo‘lga tushmoq; mettre qqn. dedans fam. qamamoq, qamoqqa solmoq; aldamoq, ahmoq qilmoq; loc.adv. par dedans (de) orqali, ichidan, orasidan; là-dedans bu joy, yerga; être tout en dedans yashirmoq, bekitmoqII nm. ich, ichki bo‘shliq, ichkari joy; loc.adv. au dedans ichkarisida, ichida. -
104 défrayer
vt. xarajatlardan birovni ozod, xolos qilmoq, birov uchun to‘lamoq; être défrayé de tout hamma narsa uchun tayyor holda yashamoq; défrayer la conversation suhbatni qo‘llab-qo‘ltiqlamoq, davom ettirmoq; cette histoire a défrayé les (colonnes des) journaux ro‘znomalar shu haqida yozdilar. -
105 dormir
vi.1. uxlamoq, uxlab, uyquda yotmoq; tinch yotmoq (qabrda); dormir tout d'une traite uyg‘onmay dong qotib uxlamoq; dormir dans la ruelle karovat chetida uxlamoq; dormir comme une marmotte, dormir comme un loir dong qotib uxlamoq; dormir comme un sabot, dormir comme une souche dong qotib uxlamoq; dormir à poings fermés qattiq uxlamoq; dormir pour toujours abadiy uyquda yotmoq, uyquga ketmoq, o‘lmoq; dormir debout tik turib uxlamoq, oyoqdan qolmoq, charchamoq; dormir sur les (ses) deux oreilles o‘zini butunlay xafdan yiroq deb bilmoq; le feu dort sous la cendre kul tagida cho‘q; conte(s) à dormir debout bo‘lmag‘ur gaplar, uydirma, yolg‘on-yashiq gap2. ishlatilmay qolib ketmoq, yotmoq, ishlamay saqlamoq; dormir dans les cartons papkada yotmoq, saqlanmoq, turmoq; laisser dormir une affaire ishni cho‘zmoq, sudramoq, paysalga solmoq, orqaga tashlamoq. -
106 douter
I vi. (de qqn. de qqch) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; douter de ses yeux ko‘rib turganiga ishonmaslik; ne douter de rien hech narsadan shubha qilmaslik, xotirjam bo‘lmoq, har qanday muammoni qo‘rqmasdan yengmoq, hal qilmoqII se douter vpr. (de) shubhalanmoq, shubha, gumon qilmoq, gumonsiramoq; mo‘ljallamoq, taxmin qilmoq, ko‘zlamoq, fahmlamoq, aql idrok bilan bilmoq, topmoq; elle se doute que tout est perdu hammasi tamom bo‘ldi deb biladi. -
107 doux
-douceI adj.1. shirin, totli, mazali, lazzatli; amande douce mazali bodom2. nozik, yumshoq, muloyim; xushmuomala, mehribon, mushfiq; billet doux muhabbat xati; faire les yeux doux ko‘z qismoq, ko‘z suzmoq, muloyim, yoqimli qaramoq3. yumshoq, bo‘sh, mayin, mo‘ tadil4. rahmdil, mehribon, munis; regard doux munis qarash5. chuchuk, tuzsiz, sho‘rmas; eau douce chuchuk suv; vin doux shirin vino6. yoqimli, yoqadigan7. iliq, issiq; temps doux iliq havo8. uncha tik bo‘lmagan, biroz nishab, yotiq; pente douce nishab yonbag‘ir, qiyalik9. yuvosh, beozor, mo‘min-qobil, muloyim; osoyishta, xotirjam, vazmin; royish, ko‘ngli bo‘sh, ko‘ngilchan; caractère doux ko‘ngli bo‘shlik, ko‘ngilchanlik10. bog‘lanuvchan (oson), egiluvchan, bukiluvchan, qayishqoq, yopishqoq; fer doux yumshoq (oson ulanuvchan) temir; en douce fam. asta-sekin, ohista, shoshmay, sezdirmasdan, yashirin, yashirinib; bilintirmasdan; partir en douce bilintirmasdan, sezdirmasdan ketib qolmoqII adv. filer doux tiyilmoq, yuvosh bo‘lib qolmoq, bo‘ysunmoq, bo‘yin egmoq; tout doux loc.adv. sekinroq, jim, shovqinsizIII nm. shirinlik, shirin taom, narsa. -
108 éclaircie
nf.1. havoning ochilishi; 'il y a une éclaircie nous irons nous promener agar havo ochilsa, biz sayrga chiqamiz2. oraliqdan tushgan, ko‘ringan shu' la, yorug‘lik, ochiq joy; tout le ciel était noir sauf une éclaircie vers le nord osmon qora bulutlar bilan qoplangan edi, faqat shimol tomonda ochiq joy, yorug‘lik ko‘rinardi3. fig. vaziyatning yaxshilanishi, osoyishtalik; une éclaircie dans la politique internationale xalqaro siyosiy vaziyatda bir muncha yaxshilanish4. siyraklashtirish; yagonalash, yagana qilish (o‘rmonchilikda); mevalarni siyraklashtirish. -
109 éclairer
I vt.1. nur sochmoq, yoritmoq; yorug, charog‘on qilmoq2. yoritmoq, chirog‘, yorug‘ tutmoq; l'escalier est sombre, je vais vous éclairer zina qorong‘u, men sizga chiroq tutaman, chiroq tutib yoritaman3. fig. yoritmoq, ochib, ochiq-oydin qilib, tushuntirib, aytib bermoq; éclairer une situation vaziyatni tushuntirmoq; ce témoignage éclaire la question bu guvohlik masalani oydinlashtiryapti4. mil. razvedka ishlarini olib bormoqII s'éclairer vpr.1. yoritmoq, yorishmoq, yorug‘, charog‘on, munavvar bo‘lmoq; ravshan bo‘lmoq, nurga to‘lmoq; la scène s'éclaire sahnada chiroq yondi2. fig. ravshan bo‘lmoq, oydinlashmoq; maintenant tout s'éclaire endi hamma narsa oydinlashyapti. -
110 effacer
I vt.1. o‘chirmoq, o‘chirib tashlamoq, chizib tashlamoq; effacer les traces de crayon qalam izlarini o‘chirib tashlamoq2. chizib tashlamoq; effacer un mot so‘zni chizib tashlamoq3. fig. yo‘q qilmoq, yo‘qotmoq; unuttirmoq, esdan chiqartirmoq; le temps a tout effacé vaqt o‘ tishi bilan hamma narsa unutiladi4. fig. orqada, soyasida qoldirmoq, ustun, baland kelmoq; bosib, o‘ tib ketmoq; son succès efface le mien uning muvaffaqiyati menikini bosib ketdi; elle efface les autres femmes par sa beauté u o‘z chiroyi bilan boshqalarni soyasida qoldirib ketyaptiII s'effacer vpr.1. o‘zini chetga olmoq; yo‘l bermoq2. fig. ko‘zga tashlanmaslik, o‘zini chetda tutmoq3. fig. biror kimsaning soyasida qolib ketmoq; ustunligi oldida bosh egmoq. -
111 effrayant
-anteadj.1. qo‘rqinchli, dahshatli; des cris effrayants dahshatli qichqiriqlar; un spectacle effrayant2. kuchli, zo‘r, qattiq, g‘oyat katta, nihoyatda; yomon, dahshatli; misli ko‘rilmagan; il a un appétit effrayant uning ishtahasi g‘oyat katta; u nihoyatda och; il fait une chaleur effrayante nihoyatda issiq bo‘lyapti; tout est à un prix effrayant hamma narsa misli ko‘rilmagan darajada qimmat. -
112 empoisonner
I vt.1. zaharlamoq, zaharlab o‘ldirmoq; les champignons ont empoisonné toute la famille butun oila qo‘ziqorindan zaharlandilar2. havoni buzmoq, qo‘lansa hid chiqarmoq; fam. sasimoq; les fumées d'usine empoisonnent l'atmosphère zavodlarning tutuni havoni buzayapti; cette odeur empoisonne tout l'appartement bu hid xonani tutib ketdi; bu hiddan butun xona sasib ketdi3. fig. buzmoq, xira qilmoq, zaharlamoq; ce souvenir empoisonne ma vie bu xotira mening hayotimni zaharlayapti, xiralashtiryapti4. fam. zeriktirmoq, jonga, me'daga tegmoq, bezor qilmoq, ko‘ngilga urmoqII s'empoisonner vpr.1. zaharlanmoq, o‘zini o‘zi zaharlamoq, zahar ichmoq2. fam. zerikmoq, bezor bo‘ lmoq. -
113 encore
adv.1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham. -
114 enferrer
I vt. suqmoq, sanchmoq, suqib, sanchib olmoq; sanchib teshmoq; enferrer son adversaire raqibiga shpaga sanchmoqII s'enferrer vpr.1. fig. s'enferrer dans ses mensonges yolg‘on gapirib; gapidan adashmoq2. qarmoqqa ilinmoq (baliq ovi haqida); le poisson s'enferra tout seul baliqning o‘zi qarmoqqa ilindi3. dushman shpagasiga yo‘liqmoq, duch kelmoq4. bir-biriga shpaga sanchmoq. -
115 engloutir
I vt.1. yutib qo‘ymoq, yutib yubormoq, paqqos tushirmoq; (ochko‘zlik bilan); il a englouti tout son dîner en trois minutes u ovqatini uch minutda paqqos tushirdi2. yutib yubormoq, ko‘mib yubormoq; ko‘zdan g‘oyib qilmoq; la tempête a englouti le navire quturgan bo‘ron kemani yutib yubordi3. sarf qilmoq, ishlatib yubormoq; il englouti toute sa fortune dans cette affaire bu ishga o‘zining barcha boyligini sarf qildi, bu ish uning barcha boyligini yutib yubordiII s'engloutir vpr. ko‘milmoq, cho‘kib ketmoq; g‘oyib bo‘lmoq; le bateau s'est englouti dans la mer kema dengizga cho‘kib ketdi. -
116 ensuivre
vpr. (inf et 3e pers. seulement)1. et tout ce qui s'ensuit barcha keyin sodir bo‘ladiganlar; keyingi voqealar2. kelib chiqmoq, yuz bermoq; sodir bo‘ lmoq (biror narsaning natijasi sifatida); il le battit jusqu'à ce que mort s'ensuive uni o‘lguncha, joni uzulguncha kaltakladi; il s'ensuit une catastrophe falokat yuz berdi; il s'ensuit de cela que bundan kelib chiqadiki. -
117 épargner
I vt.1. jamg‘armoq, to‘plamoq, yig‘moq (pul, mablag‘ haqida); il épargne pour ses vieux jours u qariganda ishlatish uchun pul to‘playapti; il a épargné un million u bir million pul yig‘di2. ehtiyot qilmoq, ayamoq; il épargne sur tout u hamma narsaga pulini tejaydi, kam sarflab pulni tejaydi, puldan orttiradi; il faut épargner les provisions oziq-ovqatni tejash zarur3. qutqarmoq, xalos, ozod qilmoq; saqlab qolmoq; épargner un travail à qqn. biror kimsani biror mushkul ishdan xalos etmoq; épargner à qqn. une honte biror kimsani uyatdan, sharmandalikdan saqlab qolmoq4. ayamoq, rahm, shavqat qilmoq; épargner son adversaire raqibini ayamoq; la maison a été épargnée par la guerre urushdan bu uy talafot ko‘rmadiII s'épargner vpr.1. o‘zini avaylamoq2. qutulmoq, xalos bo‘lmoq. -
118 éploré
-éeadj. yig‘lagan, yig‘lab ko‘zlari qizargan; yig‘lamsiragan; ko‘zlari yoshlangan; qayg‘uli, dardmand; elle s'est enfuie tout éplorée u yig‘lamsirab ketdi. -
119 espoir
nm.1. umid, ishonch; perdre tout espoir bor ishonchini yo‘qotmoq; l'espoir d'un succès muvaffaqiyatga ishonch; être plein d'espoir umid, ishonchga to‘la bo‘lmoq2. ishongan, umid bog‘lagan kimsa, narsa, istinodgoh; tayanch, orqa; la jeunesse est l'espoir de notre pays yoshlar mamlakatimizning tayanchidir. -
120 estomaquer
vt.fam. esankiratmoq, dovdiratib qo‘ymoq, qattiq taajjubga solmoq; hang-mang qilib qo‘ymoq; sa conduite a estomaqué tout le monde uning xatti-harakati hammani hang-mang qilib qo‘ydi.
См. также в других словарях:
tout — tout … Dictionnaire des rimes
tout — [ tu ] ; toute [ tut ] ; tous [ tu ] (adj.), [ tus ] (pron.) ; toutes [ tut ] adj., pron., adv. et n. • Xe; bas lat. tottus, forme expressive de totus « tout entier, intégral » I ♦ Adj. A ♦ (fin … Encyclopédie Universelle
tout — tout, toute (tou, tou t ; le t se lie : tou t homme ; au pluriel, l s se lie : tou z animaux ; tou z y sont ; quelques uns font sentir l s du pluriel même devant une consonne : tous viendront ; ils y sont tous ; c est une mauvaise prononciation ; … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
tout — Tout, Totus tota totum. Tout ce que tu diras, Quicquid dixeris. Tout autant, Tantundem. Tout autant comme si, etc. AEque ac si Titus Manlius collega eius deuoueretur. Tout autant de chemin, Tantundem viae. Tout au plus, Ad summum. Tout d un coup … Thresor de la langue françoyse
tout va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… … Encyclopédie Universelle
tout-va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… … Encyclopédie Universelle
tout-en-un — [tutɑ̃nœ̃] n. m. ÉTYM. D. incert. (attesté XXe); de tout, en et un, titre d un ouvrage qui eut son heure de célébrité. ❖ ♦ Ouvrage de référence qui regroupe en un volume des informations de toutes sortes. 0 Qui m a appris tout ce que je sais, c… … Encyclopédie Universelle
Tout — (tout; t[=oo]t; Scot. & dial. t[=oo]t), v. i. [imp. & p. p. {Touted}; p. pr. & vb. n. {Touting}.] 1. To look narrowly; spy. [Scot. & Dial. Eng.] [Webster 1913 Suppl.] 2. (Horse Racing) (a) To spy out the movements of race horses at their trials,… … The Collaborative International Dictionary of English
tout-va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… … Encyclopédie Universelle
tout-va\ à — tout va (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa… … Encyclopédie Universelle
tout\ va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… … Encyclopédie Universelle