-
61 seigneur
nm.1. senyor; le seigneur et ses vassaux senyor va uning vassallari; loc.plais. mon seigneur et maître begim, xo‘jayinim, erim; à tout seigneur tout honneur teng tengi bilan, tezak qopi bilan; loc.fig. vivre en grand seigneur boy-badavlat yashamoq, yegani oldida, yemagani ketida; faire le grand seigneur olijanoblik qilmoq2. olloh, xudo; le jour du Seigneur yakshanba. -
62 si
I conj.1. agar, agarda, bordiyu; modomiki; basharti, mabodo …sa; si tu es libre, nous irons ensemble agar sen bo‘sh bo‘lsang, biz birga boramiz; si j'avais su, je ne serais pas venu agar bilganimda, kelmagan bo‘lar edim; viendras-tu? si oui, préviens-moi à l'avance borasanmi? agar borsang, meni oldindan ogohlantirib qo‘y; si on peut dire agar aytish mumkin bo‘lsa; si je ne me trompe adashmasam; un des meilleurs, si ce n'est le meilleur eng yaxshisi bo‘lmagan taqdirda ham eng yaxshilaridan biri; tout va bien, si ce n'est que j'ai un rhume tumov bo‘lib qolganimni hisoblamasa, hammasi yaxshi; s'il revient te voir, c'est qu'il n'a pas de fierté u sening oldingga qaytib kelar ekan, demak uning g‘ururi yo‘q; je dois m'assurer si tout est fait hamma narsaning qilinganligiga ishonch hosil qilishim kerak; tu me diras si c'est lui agar u bo‘lsa, menga aytarsan2. go‘yoki, xuddi, -day; il se conduit comme s'il était fou u o‘zini xuddi jinniday tutadi; et si ça tourne mal? agar bu yurishmay qolsachi? si seulement, si au moins je pouvais me reposer! hech bo‘lmasa dam ololganimda edi! s'il avait été plus prudent! u ehtiyotkorroq bo‘lganida edi!II nm.inv.loc. avec des si, on mettrait Paris dans une bouteille iloji yo‘q narsani qilgan bo‘lishardi; agarjonni magarjonga uylantirsang, koshki degan bola tug‘iladi.adv. shu darajada, shunchalar, shuncha; il est si bête! u shunchalar ahmoqki! ils ont si mal joué qu'ils ont été sifflés ular shunchalar yomon ijro etishdiki, ularga hushtak chalishdi; loc.conj. si bien que oqibatda, natijada; il n'est pas venu, si bien que la partie n'a pu avoir lieu u kelmadi, oqibatda partiya o‘ynalmadi; il échouera, si malin qu'il soit qancha ayyor bo‘lmasin, u o‘ tolmaydi.nm.inv.mus. si (musiqiy gammaning yettinchi notasi). -
63 souhait
nm. istak, tilak, xohish, niyat, orzu; exprimer, former, faire des souhaits istak bildirmoq, niyat qilmoq; je souhaite que tout aille bien men hammasi yaxshi bo‘lishini tilayman; je vous souhaite bonne chance men sizga omad tilayman; souhaiter la bonne année yangi yil istaklarini bildirmoq; à souhait loc.adv. juda soz, ko‘ngildagiday, risoladagiday; tout marche à souhait hammasi ko‘ngildagiday ketyapti. -
64 sucre
nm. shakar, qand; sucre de canne, de betterave shakarqamish, qizilcha shakari; sucre en morceaux, cristallisé, en poudre chaqmoq qand, shakar, shakar kukuni; pince à sucre qand oladigan qisqich; loc. être tout sucre tout miel shirindan-shakar, asalu-bol bo‘lmoq; casser du sucre sur le dos de qqn. birovning orqasidan gapirmoq, g‘iybatini qilmoq. -
65 abord
nm.1. yaqinlashish, kelish2. kelib to‘xtash (qirg‘oqqa)3. pl. ostona, bo‘sag‘a; atrof, chet; les abords d'une ville shahar ostonasi; aux abords de la ville shahar bo‘sag‘asida4. muomala, munosabat; qarash, nuqtai nazar; yondashish; loc.adv. d'abord, tout d'abord avvalo, oldin, eng avval; au premier abord bir qarashda; de prime abord boshdan. -
66 acquis
-iseadj.1. erishilgan, orttirilgan; qozonilgan; le savoir acquis orttirilgan bilim; l'expérience acquise orttirilgan tajriba2. (à qqn) qo‘lga kiritilgan, erishilgan; le droit acquis erishilgan qo‘lga kiritilgan huquq3. tan olingan e' tirof etilgan; le fait acquis tan olingan, e' tirof etilgan fakt4. sodiq, tarafdor; je vous suis tout acquis men sizga juda sodiqman. -
67 affoler
I vt. sarosimaga solmoq, gangitib, dovdiratib, esankiratib qo‘ymoq, qo‘rquvga solmoq, aqldan ozdirmoq; cette nouvelle l'affola bu xabar uni gangitib qo‘ydiII s'affoler vpr. o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, gangib qolmoq, esankirab, dovdirab qolmoq, vahimaga tushmoq, aqldan ozmoq; en voyant le taureau approcher, l'enfant s'affola ho‘kizning yaqinlashib kelayotganini ko‘rib bola vahimaga tushdi; ne vous affolez pas, tout va s'arranger vahimaga tushmang, hamma narsa yaxshi bo‘lib ketadi. -
68 aimable
adj. xushmuomala, ochiq yuz, mehribon, shirin so‘z; il est aimable avec tout le monde u hamma bilan xushmuomala; je vous remercie, vous êtes très aimable sizga minnatdorchilik bildiraman, siz juda mehribonsiz. -
69 aise
nf.1. mamnunlik, xursandlik, mamnuniyat; huzur-halovat, lazzat; xotirjamlik; sourire d'aise mamnunlikdan kulmoq; soupirer d'aise yengil nafas olmoq; être à l'aise o‘zini qulay, erkin his qilmoq; bemalol joylashmoq; être à l'aise dans ses vêtements kiyimlarida o‘zini qulay his qilmoq; mettez-vous à l'aise, à votre aise uyalmang, o‘zingizni erkin, o‘z uyingizdagidek his qiling; quatre personnes sont à l'aise dans cette voiture bu mashinaga to‘rt kishi bemalol joylashadi2. pl. farovonlik, mo‘lko‘ lchilik, qulaylik, qulaylik tug‘diruvchi jihozlar; aimer ses aises qulaylik, farovonlikni sevmoq, yaxshi ko‘rmoq.adj.litt. bien aise, tout aise mamnun, xursand; je suis bien aise de vous rencontrer men sizni uchratganimdan mamnunman. -
70 aller
I vi.1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritmaII s'en aller vpr.1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.nm.1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir. -
71 anicroche
nf. to‘siq, qiyinchlik; ishkallik, chatoqlik, g‘ov; tout s'est passé sans anicroche hamma narsa silliq, to‘siqsiz, qiyinchiliksiz hal bo‘ldi. -
72 anodin
-ineadj.1. xavfsiz, xatarsiz, zararsiz; une blessure tout à fait anodine butunlay xavfsiz yara2. ko‘zga tashlanib turmaydigan, e' tibori yo‘q; une personne anodine e' tibori yo‘q shaxs. -
73 apparaître
vi.1. ko‘rinmoq, ko‘rinish bermoq, paydo bo‘lmoq; chiqmoq; un vieillard apparut sur le seuil ostonada qariya ko‘rindi, paydo bo‘ldi; tout à coup la montagne apparut à l'horizon birdaniga ufqda tog‘ ko‘rindi2. fig. namoyon bo‘lmoq, yuzaga kelmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq; les difficultés de l'entreprise apparaissent maintenant korxonaning qiyinchiliklari endi namoyon bo‘ldi3. nazarida tuyulmoq; tasavvur, xayol etilmoq4. apparaître comme -day bo‘lib ko‘rinmoq, -ga o‘xshab ko‘rinmoq, -dek tuyulmoq5. il apparaît que menimcha, nazarimda, shekilli; ma'lum bo‘lyaptiki, bundan kelib chiqadiki; il apparaît de là que c'est une erreur bundan kelib chiqadiki, bu xato. -
74 applaudir
I vt. olqishlab chapak, qarsak chalmoq, olqishlamoq; applaudir un acteur artistni olqishlamoq, olqishlar bilan kutib olmoq; applaudir à tout rompre gulduros qarsaklar bilan olqishlamoq, kutib olmoq; être applaudi fig. xursandchilik bilan qarshi olinmoq; son discours a été très applaudi uning nutqi gulduros qarsaklar bilan qarshi olindi; uning nutqini gulduros qarsaklar bilan qarshi oldilarII vi. ma'qullamoq, olqishlamoq; qo‘llab-quvvatlamoq; j'applaudis à cette initiative men bu tashabbusni ma'qullaymanIII s'applaudir (de qqch) vpr. biror narsadan, narsaga xursand bo‘lmoq, biror narsadan baxtli bo‘lmoq. -
75 arracher
I vt.1. uzmoq, yulmoq, sug‘urmoq, yulib, uzib, sug‘urib, qazib, kovlab olmoq; arracher des pommes de terre kartoshka kovlamoq; arracher un enfant des bras de sa mère bolani onasi qo‘lidan yulib olmoq2. fig. majbur qilmoq, ko‘ndirmoq, unatmoq; arracher une augmentation ish haqining oshirilishiga erishmoq3. fig. chiqarmoq; ce récit lui arracha des larmes bu hikoya uning ko‘zlaridan yosh chiqarib yubordi4. sport. siltamasdan ko‘ tarmoqII s'arracher vpr.1. (de, à) afsus bilan uzoqlashmoq, ketmoq; kuch bilan chiqib ketmoq2. s'arracher qqn. darrov ilib ketmoq, darrov olmoq; il est si intelligent que tout le monde se l'arrache u shunday aqlliki, uni hamma o‘ziga chaqirib olyapti; s'arracher les cheveux tushkunlika tushmoq, sochlarini yulmoq. -
76 arranger
I vt.1. tartibga keltirmoq, yig‘ishtirmoq, joyiga qo‘ymoq, joylashtirmoq, to‘g‘rilamoq; arranger son appartement xonadonni, uyni tartibga keltirmoq, yig‘ishtirmoq; arranger sa coiffure sochini to‘g‘rilamoq2. tuzatmoq, to‘g‘rilamoq, qaytadan qilmoq, qayta tikmoq3. moslashtirmoq, qayta ishlamoq; arranger un roman pour le théâtre romanni teatr uchun qayta ishlamoq4. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, yo‘lga qo‘ymoq, to‘g‘rilab olmoq; il nous a arrangé un voyage en France u biz uchun Fransiyaga sayohat uyushtirdi5. to‘g‘rilamoq, yo‘lga qo‘ymoq, bartaraf qilmoq; arranger les choses ishni to‘g‘rilamoq; arranger une querelle janjalni bartaraf qilmoq6. to‘g‘ri kelmoq, ma'qul kelmoq, qondirmoq7. yomon muomala qilmoq, koyimoq, urishmoqII s'arranger vpr.1. to‘g‘rilanmoq, tuzalmoq, yaxshilanmoq, yo‘lga tushmoq, tartibga kelmoq; tout s'est bien arrangé hamma narsa yo‘lga tushib ketdi2. kelishmoq, bitishmoq, bitimga kelmoq, to‘xtamga kelmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq3. harakat qilmoq, chora ko‘rmoq, ilojini qilmoq; je m'arrangerai pour venir à 8 heures soat 8da kelishga harakat qilaman4. qanoatlantirmoq, qoniqmoq5. tuzanmoq, yasanmoq, o‘zini tartibga keltirmoq. -
77 attendre
vt.1. kutmoq, kutib turmoq; sabr qilmoq; attendre qqn. jusqu'à midi biror kimsani kunduz soat 12 gacha kutmoq; loc.adj. en attendre (qqch, de +inf) kutib; -guncha; en attendre son arrivée uning kelishini kutib, u kelguncha2. tayyor turmoq (ega predmetni ifodalaydi); le dîner, la voiture vous attend tushlik ovqat, mashina sizni kutmoqda3. umid qilmoq, umid bog‘lamoq, ko‘z tutmoq; attendre qqch. de la part de qqn. birovdan biror narsani umid qilmoqII s'attendre vpr. kutmoq, umid bog‘lamoq; tayyorlanmoq; tayyor turmoq; de sa part je m'attends à tout undan har narsani kutishga tayyorman; il s'attend à ce que je revienne u meni keladi deb umid bog‘layapti. -
78 attentif
-ive1. diqqatli, e' tiborli, ziyrak, hushyor; élève attentif ziyrak o‘quvchi2. attentif à jonkuyar, e' tiborli, odamoxun; un homme attentif à ses devoirs o‘z vazifasiga, ishiga jonkuyar kishi; être attentif à bien faire yaxshi bajarish uchun jonkuyarlik qilmoq3. puxta, sinchiklab qilingan, diqqat bilan bajarilgan; tirishib, astoydil qilingan; soins attentifs astoydil qilingan g‘amxo‘rlik; faire un examen attentif puxta tekshirmoq; être attentif à+inf astoydil harakat qilmoq; il est attentif à plaire à tout le monde u hammaga yoqishga harakat qilyapti. -
79 attribuer
I vt.1. bermoq; berishga qaror qilmoq, belgilamoq; attribuer un prix à qqn. biror kimsaga mukofot bermoq, belgilamoq; attribuer un titre unvon bermoq; attribuer des avantages à qqn. biror kimsaga imtiyoz bermoq2. fig. nisbat bermoq, deb bilmoq, deb o‘ylamoq, deb tushunmoq; ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq; attribuer de l'importance à qqch. biror narsaga ma'no bermoq3. hisoblamoq, topmoq, qo‘shmoq, kiritmoq; sababli deb bilmoq; tufayli deb hisoblamoq, topmoq; -dan ko‘rmoq; attribuer à qqn. une invention, un tableau ixtiro, suratni biror kimsaniki deb hisoblamoq; j'attribue cela à son ignorance buni uning bilmasligi sababli deb hisoblaymanII s'attribuer vpr. o‘ziniki qilib olmoq, egallab olmoq; o‘zlashtirmoq; s'attribuer tout le mérite de qqn. biror kimsaning xizmatini o‘ziniki qilib olmoq. -
80 autour
adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.nm. qirg‘iy, qarchig‘ay.
См. также в других словарях:
tout — tout … Dictionnaire des rimes
tout — [ tu ] ; toute [ tut ] ; tous [ tu ] (adj.), [ tus ] (pron.) ; toutes [ tut ] adj., pron., adv. et n. • Xe; bas lat. tottus, forme expressive de totus « tout entier, intégral » I ♦ Adj. A ♦ (fin … Encyclopédie Universelle
tout — tout, toute (tou, tou t ; le t se lie : tou t homme ; au pluriel, l s se lie : tou z animaux ; tou z y sont ; quelques uns font sentir l s du pluriel même devant une consonne : tous viendront ; ils y sont tous ; c est une mauvaise prononciation ; … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
tout — Tout, Totus tota totum. Tout ce que tu diras, Quicquid dixeris. Tout autant, Tantundem. Tout autant comme si, etc. AEque ac si Titus Manlius collega eius deuoueretur. Tout autant de chemin, Tantundem viae. Tout au plus, Ad summum. Tout d un coup … Thresor de la langue françoyse
tout va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… … Encyclopédie Universelle
tout-va (à) — ⇒TOUT( )VA (À), (TOUT VA , TOUT VA )loc. adv. et adj. A. Loc. adv., JEUX. [Dans les casinos, sert à indiquer que la mise n est pas limitée, ou que tout l argent laissé sur le tapis est misé à nouveau] Sans aucune limite. P. anal. Cinq minutes… … Encyclopédie Universelle
tout-en-un — [tutɑ̃nœ̃] n. m. ÉTYM. D. incert. (attesté XXe); de tout, en et un, titre d un ouvrage qui eut son heure de célébrité. ❖ ♦ Ouvrage de référence qui regroupe en un volume des informations de toutes sortes. 0 Qui m a appris tout ce que je sais, c… … Encyclopédie Universelle
Tout — (tout; t[=oo]t; Scot. & dial. t[=oo]t), v. i. [imp. & p. p. {Touted}; p. pr. & vb. n. {Touting}.] 1. To look narrowly; spy. [Scot. & Dial. Eng.] [Webster 1913 Suppl.] 2. (Horse Racing) (a) To spy out the movements of race horses at their trials,… … The Collaborative International Dictionary of English
tout-va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… … Encyclopédie Universelle
tout-va\ à — tout va (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa… … Encyclopédie Universelle
tout\ va — (à) ou tout va (à) [ atuva ] loc. adv. • 1953; de l expression tout va utilisée dans les casinos pour indiquer que la mise n est pas limitée ou que l argent sur le tapis est remis en jeu; cf. va tout ♦ Sans limite, sans retenue. « Sa soupe à l… … Encyclopédie Universelle