-
21 bon
-bonneadj.1. yaxshi; bon garçon, bon diable, bon bougre dilkash odam, suhbatning joni; bonnes gens yaxshi odamlar; bonne année serhosil yil; Bonne année! Yangi yilingiz bilan! bonne nouvelle xushxabar; bonne nuit xayrli tun; bon voyage oq yo‘l; il fait bon havo yaxshi; bonne foi olijanoblik, sof yuraklilik; ishonch; les gens de bonne volonté yaxshi niyatli odamlar2. yaroqli, foydali; bon pour deux personnes ikki kishilik; bon à rien hech narsaga yaramaydi3. katta, ulkan, bisyor, ko‘p; une bonne fièvre bezgak; loc.adv. pour de bon, tout de bon haqiqatan, haqiqatda; à quoi bon nimaga, nima uchun.nm.1. yaxshilik, ezgulik; il a du bon uning yaxshi tomonlari bor; il y a du bon ish tekis ketyapti2. chipta; bon de séjour yo‘llanma; bon de repas tushlik uchun chipta3. sotish va sotib olish uchun guvohnoma. -
22 effrayant
-anteadj.1. qo‘rqinchli, dahshatli; des cris effrayants dahshatli qichqiriqlar; un spectacle effrayant2. kuchli, zo‘r, qattiq, g‘oyat katta, nihoyatda; yomon, dahshatli; misli ko‘rilmagan; il a un appétit effrayant uning ishtahasi g‘oyat katta; u nihoyatda och; il fait une chaleur effrayante nihoyatda issiq bo‘lyapti; tout est à un prix effrayant hamma narsa misli ko‘rilmagan darajada qimmat. -
23 encore
adv.1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham. -
24 jamais
adv. de temps1. qachon bo‘lmasin, bir payti kelib, bir kunmas bir kun; si jamais je le rencontre agar bir kunmas bir kun uni uchratsam; aurait-on jamais pensé qu'il ferait cela? Payti kelib uning bunday ish qilishini kim ham o‘ylabdi? c'est pire que jamais hech qachon bunday yomon bo‘lgan emas; loc.adv. à jamais, pour jamais umrbod, abadiy, mangu; il a quitté son pays à jamais u o‘z vatanini mangu tashlab ketdi2. hech, hech qachon, hech vaqt, aslo, sira, il n'est plus jamais revenu u boshqa hech qachon kelmaydi; je ne le ferai jamais plus men endi hech qachon unday qilmayman; jamais, au grand jamais hech qachon, hayotda hech vaqt; c'est le moment ou jamais hozir vaqti keldi yoki hech qachon; on ne sait jamais qayerdan bilibmiz; prov. mieux vaut tard que jamais hech bo‘lmaganidan kech bo‘lgani yaxshi3. faqat, boryog‘i, atigi; après tout, cela ne fait jamais que 50 francs bu bor yog‘i 50 frank turadi. -
25 moins
I adv.1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boramanII nm.1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi2. le signe moins minus, ayirish belgisiIII prép.1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti. -
26 observer
I vt.1. amal qilmoq, rioya qilmoq, bajarmoq; observer le silence tinchlikni saqlamoq2. kuzatmoq, diqqat bilan qaramoq, razm solmoq; observer un phénomène hodisani kuzatmoq3. kuzatmoq, o‘rganmoq, nazorat qilmoq; il observe tout nos gestes u bizning hama harakatlarimizni nazorat qilib yuribdi4. kuzatmoq, ta'qib qilmoq, iziga tushmoq; attention, on nous observe ehtiyot bo‘ling, bizni kuzatishyapti; observer les mouvements de l'ennemi dushmanning xatti-harakatlarini kuzatmoq5. kuzatmoq, e' tibor bermoq, aniqlamoq, fahmlamoq; je n'ai rien observé men hech narsani fahmlamadim; je vous fait observer que men sizning e'tiboringizni qaratar edimkiII s'observer vpr. o‘z o‘zini kuzatmoq, nazorat qilmoq; il s'observe et se décrit dans ses livres u o‘z-o‘zini kuzatadi va kitoblarida o‘zini ta'riflaydi; ils s'observent sans arrêt ular to‘xtovsiz bir-birlarini kuzatishadi. -
27 or
nm.1. oltin, tilla, zar; pépites, poudre d'or sof holda topilgan, kukun holdagi oltin; or pur, or fin sof oltin; or jaune, or blanc sariq oltin; oqoltin, platina; lingot d'or oltin yombi; pièce, louis d'or tanga, luidor (eski fransuz oltin tangasi); plaqué or qoplama oltin2. oltin pul; payer en or oltin bilan to‘lamoq3. oltin, tillaga tenglik, bahosiz, bebaho, qimmatbaho; le pouvoir de l'or oltinning quvvati; valoir son pesant d'or tillo bahosida turmoq, oltinga teng bo‘lmoq; j'ai fait une affaire en or men tillaga teng ish qildim; rouler sur l'or boyligi oshib-toshib yotmoq; être cousu d'or ostonasigacha oltindan bo‘lmoq; je ne ferais pas cela pour tout l'or du monde boshimdan zar to‘kishsa ham, men bu ishni qilmayman4. qimmatbaho, bahosiz, bebaho; loc. le silence est d'or sukut oltin; fam. en or tilla, tilladan, ajoyib; d'or tilladan, bebaho, bahosiz; coeur d'or tilla yurak; règle d'or oltin qoida; âge d'or oltin davr, eng gullagan davr; siècle d'or oltin asr; l'âge d'or du cinéma kinoning oltin davri5. oltin, tillaga o‘xshash; tilla rang; l'or des blés bug‘doyning tilla rangi.prép. esa, bo‘lsa; biroq, ammo, lekin; il se dit innocent, or toutes les preuves sont contre lui u o‘zini aybsiz deydi, lekin hamma dalillar esa unga qarshi. -
28 parler
I vi. gapirmoq, so‘zlamoq; cet enfant commence à parler bu bola gapirishga boshladi; parler de qqch. de qqn. biror narsa, kimsa haqida gapirmoq; parlez-nous de vos projets rejalaringiz haqida bizga gapirib bering; tout le monde en parle hamma bu haqda gapiryapti; loc. sans parler de haqda gapirmaganda; n'en parlons plus! gap tamom! bu haqda boshqa gapirmaylik! il fait beaucoup parler de lui u o‘zi haqida ko‘p gapirtiradi; de quoi parle ce livre? bu kitobda nima haqida gap ketadi?, bu kitob nima haqida? il parlait d'émigrer aux États-Unis u Qo‘shma Shtatlarga ko‘chib ketish haqida gapirardi; parler à qqn. biror kishiga gapirmoq; laissez-moi lui parler meni unga gapirgani qo‘ying; fam. tu parles!, vous parlez! turgan gap, bo‘lmasa-chi, albatta; tu parles d'un idiot! turgan gap, jinni! sa reconnaissance, tu parles! albatta, uning minnatdorchiligi! tu parles si je m'en fiche! bo‘lmasa-chi, men unga tupurdim!II vt.1. gapirmoq, bilmoq (tilni); parler (le) français fransuzcha bilmoq, gapirib bilmoq, gapirmoq; parlez-vous anglais? inglizcha bilasizmi?2. tutinmoq, boshlamoq, kirishmoq; parler politique siyosatga kirishmoq.nm.1. til; les mots du parler de tous les jours har kuni gapiriladigan tilning so‘zlari2. lahja, sheva. -
29 peuple
nm.1. xalq, millat, aholi; relatif au peuple xalqqa oid; gouvernement du peuple xalq hokimiyati; le peuple en armes, en guerre grajdanlar urushi, urush holatidagi xalq2. oddiy kishilar, odamlar, oddiy xalq, omma; un peuple en armes grajdanlar urushi holatidagi xalq; le peuple et la bourgeoisie yo‘qsillar va burjuaziya; vx. ou iron. homme, femme, gens du peuple avom erkak, ayol, odamlar; elle est jolie, mais elle fait peuple u chiroyli, lekin oddiy xalqning qilig‘ini qiladi3. odamlar, xaloyiq, xalq; une place encombrée de peuple odamlar bilan to‘la maydon; fam. il y a du peuple odam bor; loc.fam. se ficher du peuple odamlarga tupirmoq; tu te fous du peuple sen odamning ustidan kulyapsan; litt. un peuple de juda ko‘p, tumonat, bir to‘da, hisobsiz; s'entourer de tout un peuple d'admirateurs tumonot muhlislari bilan o‘ralmoq. -
30 poids
nm.inv.1. og‘irlik, vazn; d'un poids faible yengil; d'un grand poids og‘ir; poids spécifique solishtirma og‘irlik2. og‘irlik, vazminlik; le poids d'un fardeau yukning og‘irligi; peser de tout son poids bor og‘irligini solmoq; yuk, vazn; denrée qui se vend au poids ou à la pièce kilolab yoki donalab sotiladigan tovar; poids utile bir transport vositasining ko‘ tara oladigan yuk og‘ irligi; prendre, perdre du poids semirmoq, ozmoq; surcharge de poids ortiqcha ortilgan yuk3. sport. vazn; poids plume, poids moyen, lourd eng yengil vazn, yengil, o‘rta, og‘ir vazn; il ne fait pas le poids u unga to‘g‘ri kelmaydi4. qadoqtosh; faire deux poids, deux mesures ikki xil o‘lchov bilan qaramoq, ikki xil yondoshmoq5. sport. ko‘tariladigan anjomlar; shtanga, tosh; poids et haltères og‘ir atletika; le lancement du poids yadro irg‘itish6. og‘irlik, garanglik; avoir un poids sur l'estomac me'daning og‘irlashuvi7. fig. og‘ir yuk, og‘irlik, qiyinchilik; un vieillard courbé sous le poids des années yillar yuki ostida bukilib qolgan qariya; poids mort o‘lik yuk8. salmoq, ta'sir, nufuz, obro‘, e' tibor; le poids d'un argument dalilning asosliligi; un homme de poids nufuzli odam. -
31 portrait
nm.1. portret, surat, rasm, tasvir, shakl; faire le portrait de qqn. biror kishining rasmini chizmoq; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; il est meilleur en paysage qu'en portrait u rasmdagidan ko‘ra aslida chiroyliroq2. (foto) surat, rasm; loc. c'est (tout) le portrait de son père u otasining xuddi o‘zi, o‘zginasi; fam.fig. se faire abîmer le portrait afti burishib, bujmayib qolmoq3. tasvir, rasm (og‘zaki yoki yozma tasvirlangan); il m'a fait le portrait de ses voisins u menga qo‘shnilarini tasvirlab berdi. -
32 positif
-iveI adj.1. ijobiy, ma'qul, ma'qullaydigan; une réponse positive ijobiy javob; proposition positive ma'qul taklif; il n'est pas assez positif, il critique tout u yetarlicha odil emas, u hammani tanqid qiladi2. samarali, ijobiy; cuti-réaction positive ijobiy teri reaksiyasi3. tasdiqlaydigan, isbotlaydigan, ta'kidlaydigan (alkogol, giyohvandlik alomatlarini tasdiqlaydigan); contrôle, test positif borligini tasdiqlaydigan nazorat, test4. musbat; nombres positifs musbat sonlar; température positive iliq havo; électricité positive musbat elektr zaryadi; charge positive musbat zaryad; épreuve positive pozitiv5. aniq, ravshan, dalillarga asoslangan, ishonchli; un fait positif ishonchli dalil; il n'y a rien de positif dans son rapport uning ma'ruzasida hech qanday dalil-isbot yo‘q6. rejali, tadbirkor, tadbirli; soyez plus positif, sinon votre projet n'aboutira pas tadbirkorroq bo‘ling, aks holda rejangiz oxiriga yetmay qoladiII nm.1. mulohazalik, aql bilan ish tutishlik; il lui faut du positif u aql bilan ish tutishi kerak2. phil. pozitivizm. -
33 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
34 rond
-rondeI adj.1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast ediII adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayaptiIII nm.1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q. -
35 soi
pron.1. o‘zi, o‘ziga, o‘zida, o‘zinikida; pour réussir, il faut avoir confiance en soi biror narsaga erishish uchun, o‘ziga ishonch bo‘lishi kerak; comme on est bien chez soi! o‘z uyingda qanday yaxshi!2. o‘zicha, o‘zo‘ zidan; cela va de soi bu o‘z-o‘zidan ma'lum; soi-même o‘zi, xuddi o‘zi; ici, on fait tout soi-même bu yerda hamma narsani har kim o‘zi qiladi. -
36 soleil
nm.1. quyosh, oftob, kun; le lever, le coucher du soleil quyoshning chiqishi, botishi; prov. le soleil brille pour tout le monde quyosh hammaga bir xil yog‘du sochadi (har kimning baxtli bo‘lishga haqqi bor); il fait soleil, du soleil oftob charaqlab turibdi, havo ochiq; les pays du soleil quyoshli mamlakatlar; se mettre au soleil o‘zini oftobga solmoq; bain de soleil quyosh vannasi; des lunettes de soleil qora ko‘zoynak; coup de soleil oftob o‘ tish, oftob urish; loc.fam. piquer un soleil qip-qizarib ketmoq2. rayon de soleil yorug‘lik3. fig. kungaboqar. -
37 temps
nm.1. vaqt; le temps et l'espace vaqt va borliq; payt; depuis ce temps-là o‘sha paytdan beri, o‘shandan beri2. zamon; en temps de paix tinchlik zamonlarida, paytlarida; muhlat, fursat, mavrid; le temps est venu de prendre la décision qaror qabul qilish uchun muhlat, fursat yetdi, qaror qabul qilishning mavridi keldi3. davr; ce vêtement a fait son temps bu kiyim o‘z davrini, vazifasini o‘ tab bo‘ldi4. lahza; en peu de temps bir lahzada, tezda; dans peu de temps yaqinda, tezda, tez orada; emploie de temps ish, dars jadvali; travailler à plein temps to‘liq ish kunida ishlamoq; on n'a pas le temps de s'amuser o‘yin-kulguga vaqt yo‘q; bon temps davru-davron; yaxshi davrlar; loc.adv. à temps vaqtida, muddatida; en même temps bir paytda; bir yo‘la, birvarakayiga; en tout temps doim, doimo; dans le temps ilgarilari, avvallari, oldinlari, qadimda, o‘ tmishda, azaldan; de temps en temps har zamonda, ora-sira, goh-goh, ahyon-ahyonda, ondasonda.nm. havo, ob-havo; un temps chaud issiq havo; temps de saison fasl havosi. -
38 virer
I vt. burmoq, aylantirmoq2. o‘ tkazmoq, bir hisobdan boshqasiga o‘tkazmoq (pulni)3. fam. haydamoq, quvmoq, chiqarib yubormoq, haydab chiqarmoq (odamni); chiqarib, olib, uloqtirib tashlamoq, otib yubormoq, yo‘qotmoq (narsani); il s'est fait virer u ishdan haydaldi, uni ishdan haydab yuborishdi4. loc. virer sa cuti musbat reaksiya bermoq (teri ostiga yuborilgan sinamadan keyin); tubdan o‘zgarmoq, o‘z fikrlari va qarashlarini birdan o‘zgartirmoq, ulg‘aymoqII vi.1. burilmoq, o‘girilmoq, aylanmoq, buralmoq, yo‘nalishni o‘zgartirmoq; loc.fig. vieilli faire tourner et virer qqn. o‘z nog‘orasiga o‘ynatmoq; virer à tout vent hadeb o‘z fikrini, yurish-turishini o‘zgartiravermoq2. mar. yo‘nalishini o‘zgartirmoq3. o‘zgarmoq (rangi, sifati, ta'mi, ko‘rinishi, xususiyati, xarakteri); virer à l'aigre achimoq, achib qolmoq; virer au rouge qizarmoq. -
39 zéro
nm.1. nol; deux plus deux moins quatre, égale zéro ikki qo‘shuv ikkidan to‘rtni olsak nolga teng; gagner par trois buts à zéro uchu nolga yengmoq; avoir zéro sur vingt yigirmadan nol baho olmoq2. yo‘qlik; arzimaslik, nochorlik; il a le moral à zéro kayfiyati yo‘q; pour moi, c'est zéro buning men uchun (bir chaqalik) ahamiyati yo‘q; un zéro bo‘lmag‘ur, arzimas, nochor odam3. fam. hech qanday, hech bir, mutlaqo, aslo; il a fait zéro faute à sa dictée u diktantida birorta ha xato qilmadi; ça m'a coûté zéro franc bu menga suvtekinga tushdi; recommencer tout à zéro hammasini boshqatdan boshlamoq4. nol, hisobning boshlang‘ich nuqtasi; dix degrés au-dessous de zéro minus o‘n daraja.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
tout-a-fait — Tout a Fait. adv. Entierement. Il est tout à fait ruiné. il s est tout à fait declaré. ce bastiment est tout à fait achevé … Dictionnaire de l'Académie française
Tout compte fait — Auteur Simone de Beauvoir Genre Roman Pays d origine France Éditeur éditions Gallimard … Wikipédia en Français
tout à fait — ● tout à fait adverbe (de tout et ancien français à fait, à mesure que) Complètement, entièrement : C est tout à fait ça … Encyclopédie Universelle
tout à fait — [tuta fɛ] <fr. ;eigtl. »ganz in der Tat«> gänzlich, ganz u. gar … Das große Fremdwörterbuch
tout à fait — [to͞o tȧ fe′] [Fr, lit., all done] entirely; quite … English World dictionary
tout à fait — /tooh tann fe /, French. entirely. * * * tout à fait /too ta feˈ/ 1. Entirely 2. Wholly • • • Main Entry: ↑tout * * * tout à fait «too ta FEH», French. entirely; completely; wholly; … Useful english dictionary
tout à fait — foreign term Etymology: French altogether ; quite … New Collegiate Dictionary
tout à fait — /tooh tann fe /, French. entirely. * * * … Universalium
C'est Pas Tout À Fait La Vie Dont J'avais Rêvé — est un film français réalisé par Michel Piccoli, sorti en 2005. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
C'est pas tout a fait la vie dont j'avais reve — C est pas tout à fait la vie dont j avais rêvé C est pas tout à fait la vie dont j avais rêvé est un film français réalisé par Michel Piccoli, sorti en 2005. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
C'est pas tout à fait la vie dont j'avais rêvé — est un film français réalisé par Michel Piccoli, sorti en 2005. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Lien externe … Wikipédia en Français