-
1 sud-est
inv.I nm. janubi-sharqII adj. janubi-sharqiy; la région sud-est janubi-sharqiy hudud. -
2 affaire
nf.1. ish, yumush; c'est mon affaire et non la vôtre bu mening ishim, sizniki emas; ce n'est pas une petite affaire bu mayda ish emas, bu hazil ish emas; c'est une vilaine affaire bu qabih ish; étouffer l'affaire ishni bosti-bosti qilmoq; ne vous mêlez pas de mes affaires! mening ishlarimga aralashmang! tirer une affaire au clair ishni oydinlashtirmoq; vaquer à ses affaires o‘z ishi bilan band bo‘lmoq; l'affaire est dans le lac ishlar pachava; l'affaire est dans le sac hamma narsa joyida; avoir affaire à kimdadir ishi bo‘lmoq; connaître son affaire o‘z ishini yaxshi bilmoq, o‘z ishiga aqli yetmoq; faire l'affaire to‘g‘ri kelmoq; munosib, loyiq bo‘lmoq; mos kelmoq; cela ne fait pas l'affaire bu to‘g‘ri kelmaydi; tirer qqn. d'affaire biror kishini qiyin sharoitdan olib chiqmoq, birovga yordam bermoq; se tirer d'affaire qiyinchilikdan chiqmoq2. masala, ish, gap; une affaire d'honneur ornomus masalasi, duel; c'est l'affaire d'une minute bu bir daqiqali, masala, gap3. pl. narsa, kiyim-kechak; ranger ses affaires kiyim-kechaklarni tartibga keltirmoq; donner ses affaires à nettoyer kiyimlarni tozalatishga bermoq4. jamoatga oid ishlar; les affaires de l'Etat davlat ishlari; ministère des affaires étrangères tashqi ishlar vazirligi5. savdo yoki sanoat korxonasi; une grosse affaire industrielle katta sanoat korxonasi; un homme d'affaires ishbilarmon kishi; faire des affaires avec qqn. biror kishi bilan savdo qilmoq6. dr. ish (sudda ko‘riladigan ish, sudlanish, sud jarayoni); plaider une affaire sudda ishni himoya qilmoq7. mil. jang, urush8. hiyla, nayrang. -
3 juger
I vt.1. sud qilmoq; hukm chiqarmoq; juger un assassin qotilni sud qilmoq; il a été jugé et condamné uni sud qilishdi va ja'zoga tortishdi; juger un crime jinoyat yuzasidan hukm chiqarmoq2. o‘ylab ko‘rib hukm chiqarmoq, muhokama, mulohaza qilib ajrim qilmoq, bir yoqli qilmoq, bartaraf qilmoq; juger un différend janjalni bir yoqli qilmoq3. hisoblamoq; deb o‘ylamoq, fikr yuritmoq, aniqlamoq; si vous jugez ma présence nécessaire mening bo‘lishimni zarur deb hisoblasangiz; il jugea utile de u foydali deb o‘ylaydi; je juge que les résultats sont bons natijalar yaxshi deb o‘ymayman; il est difficile de juger s'il a tort ou raison uning haq yoki nohaqligini aniqlash qiyin4. tasavvur qilmoq, ko‘z oldiga, xayolga keltirmoq, faraz qilmoq; deb o‘ylamoq; jugez de ma surprise! hayron bo‘lganligini tasavvur qiling-a!II nm. au juger ou au jugé ko‘z chama bilan, chamalab, tavakkaliga, tusmollab, taxminan; tirer au juger tavakkaliga otmoq. -
4 jurisprudence
nf. yurisprudensiya, huquq fanlarining majmui; sud tajribasi; sudda ishlarni ma'lum tartibda ko‘rish, hal qilish; la jurisprudence n'est pas encore fixée (bu muammo) hozircha sud tajribasiga ma'lum emas. -
5 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
6 mascarade
nf.1. maskarad2. vieilli fantastik yoki hazil-mutoyibali tomosha3. kulgili, g‘alati ust-bosh; qu'est-ce que c'esr que cette mascarade? bu qanaqa masxarabozlik?4. fig. aldamchilik, ikkiyuzlamachilik, munofiqlik; ce procès n'est qu'une mascarade, les accusés sont condamnés d'avance bu sud aldamchilikdan boshqa narsa emas, sudlanuvchilarga oldindanoq hukm chiqarib qo‘yilgan. -
7 opposé
-éeI adj.1. pl. qarama-qarshi tomonlarga oid; qarshidagi, ro‘paradagi; les pôles sont diamétralement opposés qit'alar butunlay qarama-qarshidirlar; le mur opposé à la fenêtre deraza qarshisidagi devor; du côté opposé qarshi tomondan; sens opposé qarshi tomon2. farq qiladigan, boshqacha; couleurs opposées boshqacha rang3. teskari, zid, boshqacha; ils ont des goûts opposés, des opinions opposées ularning didlari, fikrlari bir-birinikiga zid; concilier des intérêts opposés bir-biriga zid manfaatlarni kelishtirmoq; nombres opposés zidlovchi sonlar4. qarshi, muxolif fikrdagi; je suis opposé à tout les excès men har qanday ortiqchalikka qarshimanII nm.1. qarshi, qarama-qarshi, teskari tomon; l'opposé du nord et le sud shimol va janubning qarama-qarshiligi2. teskari, aks, zid, qarama-qarshi; soutenir l'opposé d'une opinion fikrning aksini qo‘llamoq; fam. cet enfant est tout l'opposé de son frère bu bola akasining butunlay teskarisi; loc.adv. à l'opposé teskari, qarama-qarshi tomonda; la gare est à l'opposé vokzal qarama-qarshi tomonda; loc.prép. à l'opposé de qarshi, farqli o‘laroq. -
8 palais
nm.inv.1. saroy, koshona; le palais du Luxembourg Luksenburg saroyi; le palais des sports sport saroyi2. palais (de justice) sud mahkamasi3. hist. saroy, o‘rda; les maires du palais saroy ayonlari (frank qirollari).nm.inv.1. tanglay; elle s'est brûlé le palais u tanglayini kuydirib oldi2. ta'm bilish a'zosi; c'est un gourmet qui a le palais fin bu ovqatning mazasini biladigan shinavanda. -
9 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz. -
10 rendre
I vt.1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoqII vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadiIII se rendre vpr.1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindiII se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi. -
11 compétent
-enteadj.1. ustasi farang, o‘z ishining ustasi, loyiq, bilimdon, yetarli ma'lumotga ega bo‘lgan, puxta bilimli, yaxshi biladigan, xabardor2. qonuniy, to‘la huquqli, qonuniy huquqqa ega bo‘lgan, muxtor, muxtor huquqli; le tribunal s'est déclaré compétent sud o‘zini to‘la huquqli deb e'lon qildi. -
12 juridiction
nf.1. yurisdiksiya, sud qilish huquqi2. kompetensiya, vakolat, huquq, ixtiyor; cela n'est pas de votre juridiction bu sizning ixtiyoringizda emas2. sudlov idoralari. -
13 opposition
nf.1. qarama-qashilik, ziddiyat, ixtilof; opposition de deux adversaires ikki raqibning ixtiloflari; en opposition qarshi, ixtilofda, mojaroda, nizoda, tortishuvda; entrer en opposition avec qqn. biror kishi bilan mojaroga kirishmoq2. qarama-qarshilik, tafovut, o‘zgalik, farq; opposition de couleurs, de sons ranglarning, tovushlarning qaramaqarshiligi3. qarama-qarshilik, farq, tafovut, zidlik; opposition des contraires qarama-qarshi narsalar orasidagi tafovut; opposition de deux principes ikki nuqtai nazarning zidligi; en opposition qarama-qarshi, zid; sa conduite est en opposition avec ses idées uning yurish-turishi o‘zining g‘oyalariga zid; loc. adv; par opposition; loc.prép. par opposition à -ga qarama-qarshi, -ga qarama-qarshi o‘laroq; employer ce mot par opposition à tel autre bu so‘zni boshqa shundaylariga qarshi o‘laroq ishlatmoq4. qarshilik, monelik, to‘sqinlik; l'opposition de qqn. à une action biror ishga birovning qarshiligi; faire, mettre opposition à qqch. biror narsaga to‘sqinlik qilmoq; faire de l'opposition qarshilik qilmoq5. sud qarorining ijro etilishiga qarshilik; faire opposition à un chèque perdu yo‘qotilgan chekni bekor qilmoq6. oppozitsiya; qarshi tomon, muxolif; les partis d'opposition muxolif partiyalar; rallier l'opposition qarshi tomonlarni birlashtirmoq. -
14 parlement
nm.1. hist. oliy sud, parlament (Fransiya qirolligida)2. parlament (qonun chiqaruvchi oliy davlat organi); en France, le parlement est composé de l'assemblée nationale et du sénat Fransiyada parlament milliy assambleya va senatdan tashkil topgan. -
15 punir
vt.1. jazo bermoq, jazolamoq, mahkum etmoq; la justice punit les coupables sud jinoyatchilarni jazolaydi; être puni de prison qamoq jazosiga mahkum etilmoq; sa mère l'a puni d'avoir menti onasi uni yolg‘on gapirganligi uchun jazoladi2. être puni jazolanmoq, jazosini olmoq; il est bien puni de sa curiosité u o‘zining qiziquvchanligining jazosini oldi. -
16 regarder
I vt.1. qaramoq, boqmoq, nazar solmoq; regarder sa montre soatiga qaramoq; regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; regarde devant toi! ko‘zinga qara! j'ai regardé partout men hamma joyni qarab chiqdim; regarder qqn. avec attantion, insistance birovga e' tibor bilan, tikilib qaramoq; regarder qqn.qqch. du coin de l'oeil biror kimsaga, narsaga ko‘z qiri bilan qaramoq; regarder qqn. de travers biror kishiga o‘qrayib qaramoq2. biror tomonga qaragan, qaratilgan bo‘lmoq, qaramoq; façade qui regarde vers le sud janubga qaragan peshtoq3. il regardait la pluie tomber, tomber la pluie u yomg‘irning yog‘ishiga qarab turardi4. boqmoq, qaramoq; regarder le danger en face xavf-xatarga tik boqmoq; regarder la vie par ses bons côtés hayotga yaxshi tomonidan boqmoq; il ne regarde que son intérêt u o‘z manfaatlarinigina ko‘zlaydi; regarder qqn.qqch. comme deb qaramoq, deb hisoblamoq; on l'avait toujours regardée comme une incapable unga doim layoqatsiz deb qarashar edi5. taalluqli bo‘lmoq, aloqasi bo‘lmoq; cela ne te regarde pas ishing bo‘lmasin (bu sening ishing emas); mêle-toi de ce qui te regarde! sen aralashma! ishingni qil!II vi. regarder à qqch. o‘ylab, taroziga solib ko‘rmoq; hisob-kitob qilib chiqmoq; ne regardez pas à la dépense xarajatga qarab o‘ tirmang; y regarder de près, y regarder à deux fois obdan o‘ylab, hisob-kitob qilib chiqmoqIII se regarder vpr.1. se regarder dans la glace o‘zini ko‘zguga solmoq; loc. il ne s'est pas regardé! u oldin o‘ziga boqsin! (boshqalarning aybini ko‘radi, lekin o‘zinikini ko‘rmaydi)2. ils ne peuvent pas se regarder sans rire ular bir-birlariga kulmasdan qarasholmaydi. -
17 sentence
nf.1. hukm, qaror; juge qui prononce, qui fait exécuter une sentence hukm chiqaradigan, hukmni ijro etadigan sud; fig. alors docteur, quelle est votre sentence? xo‘sh doktor, sizning hukmingiz nima bo‘ldi? qanday to‘xtamga keldingiz?2. litt. hikmatli gap, hikmat, pand-nasihat. -
18 signification
nf.1. ma'no, mazmun; quelle est la signification de cette grimace? bu aft burushtirishning ma'nosi nima? les diverses significations d'un mot so‘zning turli ma'nolari2. dr. sud qaroridan xabardor qilish. -
19 sûrement
adv. albatta, muqarrar, shubhasiz, ishonchli ravishda; le tribunal va sûrement le condamner sud uni shubhasiz jazoga hukm qiladi; sûrement! albatta! sûrement pas! albatta yo‘q! il est sûrement malade u shubhasiz kasal.
См. также в других словарях:
sud-est — [ sydɛst ] n. m. inv. • mil. XIIe; de sud et est ♦ Point de l horizon situé à égale distance entre le sud et l est (abrév. S. E.). Maison exposée au sud est. Le sud sud est, entre le sud et le sud est. ♢ Partie d un pays située dans cette… … Encyclopédie Universelle
Sud-est — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Une rose des vents dont le sud est est mis en … Wikipédia en Français
Sud Est — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Une rose des vents dont le sud est est mis en … Wikipédia en Français
Sud est — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Une rose des vents dont le sud est est mis en … Wikipédia en Français
Sud-Est — is French for Southeast. The term may also refer to:Places* Sud Est (development region), Romania * Sud Est Department, Haiti * Île Sud Est, the largest island in the Egmont Islands (Six Iles) * Le Sud Ouest, a borough in Montreal,… … Wikipedia
Sud-Est — steht für: Sud Est (Haiti), Département in Haiti Sud Est (Rumänien), Planungsregion in Rumänien Île Sud Est, Hauptinsel der Egmont Islands Diese Seite ist eine Begriffsklärung zur Unterscheidu … Deutsch Wikipedia
sud-est — sud èst s.m.inv. CO TS geogr. punto dell orizzonte equidistante dal sud e dall est (simb. SE) | spec. con iniz. maiusc., il territorio che comprende le zone tropicali dell estremo oriente {{line}} {{/line}} VARIANTI: sudest. DATA: 1739. ETIMO:… … Dizionario italiano
sud-est — Sud Est. s. m. Vent qui tient également du Sud & de l Est … Dictionnaire de l'Académie française
Sud-Est — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Une rose des vents dont le sud est est mis en évidence en ros … Wikipédia en Français
SUD-EST — n. m. Point de l’horizon qui est entre le sud et l’est. Le vent vient du sud est. Le vent du sud est. Il désigne encore la Partie du monde ou la partie d’un pays qui est dans cette direction. Le sud est de la France. Dijon est au sud est de Paris … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
SUD-EST — s. m. La partie du monde qui est entre le sud et l est. Cette ville est au sud est de Paris. Le vent vient du sud est. Le vent du sud est, de sud est. Il signifie aussi, Le vent qui tient le milieu entre le sud et l est. On dit quelquefois… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)