Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

strepo

  • 1 strepo

    strĕpo, ĕre, strĕpŭi, strĕpĭtum [st2]1 - intr. - faire du bruit, faire du tumulte, résonner, retentir. [st2]2 - tr. - crier à pleine voix, dire en criant, faire entendre.
    * * *
    strĕpo, ĕre, strĕpŭi, strĕpĭtum [st2]1 - intr. - faire du bruit, faire du tumulte, résonner, retentir. [st2]2 - tr. - crier à pleine voix, dire en criant, faire entendre.
    * * *
        Strepo, strepis, strepui, strepitum, pen. corr. strepere. Plin. Faire bruit des pieds, ou autrement, Trepiner des pieds.
    \
        Murmure strepit omnis campus. Virgil. Bruit et retentit.
    \
        Haec cum sub ipso vallo portisque streperent, haud aegre Consules pati. Liu. Quand ils bruyoyent de ce, et murmuroyent.
    \
        Strepunt aures clamoribus plorantium. Liu. Retentissent et bruyent ou cornent.

    Dictionarium latinogallicum > strepo

  • 2 strepo

    strepo, uī, itum, ere, I) wild lärmen, schreien (jauchzen, jubeln), rauschen, toben, tosen, rasseln, A) eig.: 1) intr.: a) v. leb. Wesen, mixti strepentium paventiumque clamores, Liv.: coepisse inter se strepere, Cic. poët.: barbari suo more laetari, exsultare, strepere vocibus (durcheinander schreien), Sall.: vocibus truculentis strepere, Tac.: de cothurno strepere tragico, herabdonnern, Amm.: apes in alvo strepunt minus ac minus, donec etc., machen Getöse, Plin.: m. adv. Acc. neutr., subraucum et lugubre strepens, mit heiserem, furchtbarem Gebrüll, Amm. 31, 16, 6. – b) v. Lebl.: arma et scuta... offensa quo levius streperent, weniger Geräusch machten, Sall.: strepit assiduo cava tempora circum tinnitu galea, Verg.: fluvii strepunt hibernā nive turgidi, Hor. – bes. v. Örtl. usw., tönen, ertönen, symphoniarum cantibus strepentes lacus, Sen.: omne convivium obscenis cantibus strepit, Quint.: ludos litterarum strepere discentium vocibus, Liv.: quid dicam... hic non fora litibus strepere dies perpetuos, Sen.: strepit omnis murmure campus, Verg. – 2) tr.: haec cum streperent, lärmend riefen, Liv.: qui (lucus) Capitolium montem strepit, mit Geräusch erfüllt, ertönen läßt, M. Caes. bei Fronto. – B) bildl.: str. equorom gloriā, vom R. der Pf. erklingen (= wegen ihrer Pf. gerühmt werden), Plin. 8, 156. – II) poet. übtr., von Musikinstrumenten, rau schen, schmettern, strepunt litui, Hor.: rauco strepuerunt cornua cantu, Verg.

    lateinisch-deutsches > strepo

  • 3 strepo

    strepo, uī, itum, ere, I) wild lärmen, schreien (jauchzen, jubeln), rauschen, toben, tosen, rasseln, A) eig.: 1) intr.: a) v. leb. Wesen, mixti strepentium paventiumque clamores, Liv.: coepisse inter se strepere, Cic. poët.: barbari suo more laetari, exsultare, strepere vocibus (durcheinander schreien), Sall.: vocibus truculentis strepere, Tac.: de cothurno strepere tragico, herabdonnern, Amm.: apes in alvo strepunt minus ac minus, donec etc., machen Getöse, Plin.: m. adv. Acc. neutr., subraucum et lugubre strepens, mit heiserem, furchtbarem Gebrüll, Amm. 31, 16, 6. – b) v. Lebl.: arma et scuta... offensa quo levius streperent, weniger Geräusch machten, Sall.: strepit assiduo cava tempora circum tinnitu galea, Verg.: fluvii strepunt hibernā nive turgidi, Hor. – bes. v. Örtl. usw., tönen, ertönen, symphoniarum cantibus strepentes lacus, Sen.: omne convivium obscenis cantibus strepit, Quint.: ludos litterarum strepere discentium vocibus, Liv.: quid dicam... hic non fora litibus strepere dies perpetuos, Sen.: strepit omnis murmure campus, Verg. – 2) tr.: haec cum streperent, lärmend riefen, Liv.: qui (lucus) Capitolium montem strepit, mit Geräusch erfüllt, ertönen läßt, M. Caes. bei Fronto. – B) bildl.: str. equorom gloriā, vom R. der Pf. erklingen (= wegen ihrer Pf. gerühmt werden), Plin. 8, 156. – II) poet. übtr., von Musikinstrumenten, rau-
    ————
    schen, schmettern, strepunt litui, Hor.: rauco strepuerunt cornua cantu, Verg.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > strepo

  • 4 strepō

        strepō uī, —, ere,    to make a noise, rattle, rustle, rumble, murmur, hum, roar: Inter se, C. poët.: fluvii-strepunt Hibernā nive turgidi, H.: strepit adsiduo cava tempora circum Tinnitu galea, V.: haec cum streperent, vociferated, L.—Of music, to sound: rauco strepuerunt cornua cantu, V.: iam litui strepunt, H.—Of places, to resound, sound, be filled, ring: strepit murmure campus, V.: omnia terrore ac tumultu, L.: aures clamoribus plorantium, L.—Fig., to be heard: intra Albanam arcem sententia Messalini strepebat, i. e. was not heard outside, Ta.
    * * *
    strepere, strepui, strepitus V
    make a loud noise; shout confusedly; resound

    Latin-English dictionary > strepō

  • 5 strepo

    strĕpo, ui, 3, v. n. and a.
    I.
    Neutr.
    A.
    Lit., to make a noise; to rattle, rustle, rumble, murmur, hum, roar, etc. (mostly poet. and in post-Aug. prose;

    syn.: fremo, strideo): cum Achivi coepissent Inter se strepere, * Cic. poët. Div. 1, 16, 29: vocibus truculentis,

    Tac. A. 1, 25:

    apes in alvo strepunt,

    Plin. 11, 10, 10, § 26; cf. id. 11, 17, 17, § 54.—Of musical instruments ( poet.):

    rauco strepuerunt cornua cantu,

    Verg. A. 8, 2; so,

    litui,

    Hor. C. 2, 1, 18:

    fluvii strepunt Hibernā nive turgidi,

    id. ib. 4, 12, 3.—Of arms, etc.:

    strepit assiduo cava tempora circum Tinnitu galea,

    Verg. A. 9, 808:

    lancea,

    Val. Fl. 6, 302:

    tonitrua,

    Sil. 15, 145.—

    Of the place in which the sound is heard: strepit omnis murmure campus,

    Verg. A. 6, 709:

    omnia terrore ac tumultu,

    Liv. 25, 25, 9; cf. id. 21, 11, 6:

    urbs apparatu belli,

    id. 26, 51, 7; cf. Tac. H. 2, 84:

    aures clamoribus plorantium,

    Liv. 22, 14, 8:

    placidum aequor mille navium, remis,

    Tac. A. 2, 23:

    armorum paratu provinciae,

    id. H. 2, 84:

    mons tibiarum cantu tympanorumque sonitu,

    Plin. 5, 1, 1, § 7.—
    B.
    Trop.:

    Scythici equitatūs equorum gloriā strepunt,

    ring, resound with the glory, Plin. 8, 42, 64, § 156:

    intra Albanam arcem sententia Messalini strepebat,

    i. e. was not heard beyond, Tac. Agr. 45.—
    II.
    Act. (very rare):

    haec cum sub ipso vallo portisque streperent,

    bawled out, vociferated, Liv. 2, 45, 5:

    strepens immania,

    making strenuous accusations, Amm. 16, 6, 1:

    qui (lucus) Capitolium montem strepit,

    fills with rustling, Front. Ep. ad M. Caes. 3, 9.

    Lewis & Short latin dictionary > strepo

  • 6 strepo

    puī, pitum, ere
    а) шуметь T; грохотать (aequor remis strepit T; clamoribus s. L)
    б) бряцать, лязгать, звенеть ( arma strepunt Sl): греметь ( cornua strepunt V); звучать, оглашаться ( campus murmure strepit V); выкрикивать, кричать (s. haec L)

    Латинско-русский словарь > strepo

  • 7 circum-strepō

        circum-strepō tius, ere    [circum + strepo], to make a noise around, din about: clamore seditiosorum circumstrepitur, Ta.— To shout clamorously around: atrociora, Ta.

    Latin-English dictionary > circum-strepō

  • 8 īn-strepō

        īn-strepō uī, itus, ere,    to resound, rattle, creak: sub pondere faginus axis Instrepat, V.

    Latin-English dictionary > īn-strepō

  • 9 ob-strepō

        ob-strepō uī, —, ere,    to make a noise against, roar at, resound, reëcho: quā violens obstrepit Aufidus, H.: Marisque Bais obstrepentis litora, H.: Fontesque lymphis obstrepunt manantibus (sc. iacenti), H.: si non obstreperetur aquis, O.— To bawl against, clamor at, outbawl: male dicta alia cum adderet, obstrepere omnes, S.: eius modi res obstrepi clamore militum videntur, to be drowned: ut ipsi sibi in dicendo obstrepere videantur: decemviro obstrepitur, L.—To annoy, molest, be troublesome: tibi litteris.—To impede, hinder, be an obstacle: nihil sensere (Poeni), obstrepente pluviā, L.: conscientiā obstrepente, Cu.

    Latin-English dictionary > ob-strepō

  • 10 per-strepō

        per-strepō —, ere,     to make much noise, T.

    Latin-English dictionary > per-strepō

  • 11 astrepo

    a-strepo (ad-strepo), strepuī, strepitum, ere, I) intr.: A) dazu ertönen, lärmend bei- od. einstimmen, astrepebat vulgus, Tac. ann. 1, 18: u. poet., haec dum quaerimus, en! totum mare immugit, omnes undique scopuli astrepunt, stimmen widerhallend mit ein, Sen. Phaedr. 1035 (1027). – B) jmdm. Beifall zu- od. entgegenlärmen, lärmend Beifall zurufen, zujauchzen, alci, Tac. ann. 11, 17: haec dicenti, ibid. 12, 34: absol., vulgus clamore et vocibus astrepebat, lärmte ihm mit Geschrei u. Zuruf Beifall entgegen, Tac. hist. 2, 90. – II) tr.: A) v. Pers.: lärmend in etw. einstimmen, etw. mit lärmendem Beifall aufnehmen, quae pauci incipiant, reliquos astrepere, Tac. ann. 2, 12: ut eadem astreperent hortari, auf gleiche Weise einstimmten, Tac. hist. 4, 49. – B) rauschend bespülen, platanus, quam garrulus astrepit umor, Calp. ecl. 4, 2.

    lateinisch-deutsches > astrepo

  • 12 astrepo

    a-strepo (ad-strepo), strepuī, strepitum, ere, I) intr.: A) dazu ertönen, lärmend bei- od. einstimmen, astrepebat vulgus, Tac. ann. 1, 18: u. poet., haec dum quaerimus, en! totum mare immugit, omnes undique scopuli astrepunt, stimmen widerhallend mit ein, Sen. Phaedr. 1035 (1027). – B) jmdm. Beifall zu- od. entgegenlärmen, lärmend Beifall zurufen, zujauchzen, alci, Tac. ann. 11, 17: haec dicenti, ibid. 12, 34: absol., vulgus clamore et vocibus astrepebat, lärmte ihm mit Geschrei u. Zuruf Beifall entgegen, Tac. hist. 2, 90. – II) tr.: A) v. Pers.: lärmend in etw. einstimmen, etw. mit lärmendem Beifall aufnehmen, quae pauci incipiant, reliquos astrepere, Tac. ann. 2, 12: ut eadem astreperent hortari, auf gleiche Weise einstimmten, Tac. hist. 4, 49. – B) rauschend bespülen, platanus, quam garrulus astrepit umor, Calp. ecl. 4, 2.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > astrepo

  • 13 astrepo

    a-strepo, uī, itum, ere
    1) откликаться, шуметь (при виде чего-л., в ответ на что-л.)
    mare immugit, omnes undĭque scopuli astrĕpunt SenT — море ревёт, и все скалы отовсюду откликаются (шумят в ответ)
    4) оглашать ( или услаждать) своим журчанием (platănus, quam garrulus astrepit humor Calp)

    Латинско-русский словарь > astrepo

  • 14 circumstrepo

    circum-strepo, puī, pitum, ere
    1) шуметь кругом, оглашать всё вокруг шумом
    humanam vitam circumstrepentes minae Sen — опасности, отовсюду грозящие человеческой жизни
    ceteri circumstrepunt, iret in castra T — прочие закричали, чтобы (Клавдий) отправился в лагерь

    Латинско-русский словарь > circumstrepo

  • 15 constrepo

    cōn-strepo, puī, pitum, ere
    1) шуметь, гудеть ( absonis ululatibus Ap); ирон. о спорщиках и ораторах орать, греметь ( testimoniis et exemplis AG)

    Латинско-русский словарь > constrepo

  • 16 instrepo

    īn-strepo, strepuī, strepitum, ere
    1) зашуметь, заскрипеть, затрещать ( axis instrepit V); заскрежетать ( dentibus Cld)
    2) издавать, произносить
    i. lamentabiles questūs Apгорько жаловаться

    Латинско-русский словарь > instrepo

  • 17 interstrepo

    inter-strepo, —, —, ere
    шуметь, оглашать шумом ( Phrygias urbes и mediis undis — dat. Cld)

    Латинско-русский словарь > interstrepo

  • 18 obstrepo

    ob-strepo, strepuī, strepitum, ere
    1)
    а) шуметь (pluvia obstrĕpit L; milites obstrĕpunt portis L); гудеть, завывать ( venti obstrĕpunt L); вторить пением ( avis obstrĕpit SenT) или шелестом ( arbor obstrĕpit aquis — dat. Prp)
    б) pass. оглашаться ( nemus obstrepitur aquis — abl. O)
    2) заглушать, перебивать, прерывать ( alicui L)
    3) мешать, беспокоить, докучать, надоедать ( alicui litteris C)

    Латинско-русский словарь > obstrepo

  • 19 perstrepo

    per-strepo, uī, itum, ere
    1) сильно шуметь ( perstrĕpit rumor in aurā St); оглушительно гудеть, грохотать ( tellus perstrepit Sil)
    2) оглашать (latas aedes Cld; clamore perstrepi Ap)
    p. maledictis Ap — изрыгать проклятия, громко браниться

    Латинско-русский словарь > perstrepo

  • 20 strepito

    —, —, āre [intens. к strepo ]
    издавать оглушительный шум (strepitantia arma Tib, Sil); сильно кричать ( corvi inter se strepitant V)

    Латинско-русский словарь > strepito

См. также в других словарях:

  • strepo — strepo·gen·in; …   English syllables

  • strepokas — strepõkas sm. (2) žr. strapokas 1: Prikišei pilną pečių strepõkų, bet nedega Kur. ^ Aš tau išvirsiu kūlokų ir strepõkų! Sv …   Dictionary of the Lithuanian Language

  • strepogenin — strepo·gen·in .strep ə jen ən n a biologically active principle, characteristic chemical structure, or amino acid content attributed esp. formerly to various proteins, peptides, or mixtures of them to account for their ability to stimulate growth …   Medical dictionary

  • strepom — strepõm adv. pusiau ropomis, griuvinėjant: Apsirgau, tai kap tik per pirkią perstrepo[ja]u, strepõm perejau Prng …   Dictionary of the Lithuanian Language

  • strepogenin — strepo·gen·in …   English syllables

  • strepoti — strepoti, oja, ojo intr. eiti griuvinėjant, ropomis …   Dictionary of the Lithuanian Language

  • стрепет — род. п. а I резкий шорох , птица Otis tеtrах (С. Аксаков, Гоголь), укр. стрепет Otis tеtrах . В основе лежит звукоподражательный к., как в лат. strepō, еrе шуметь, бушевать, греметь , strepitus, род. п. ūs, ī шум (о которых см. Вальде–Гофм. 2,… …   Этимологический словарь русского языка Макса Фасмера

  • strepere — strè·pe·re v.intr. (io strèpo) LE fare strepito, rumoreggiare: quatte, quatte nelle placide acque | strepono or qua, le vecchie rane, or là (Pascoli) {{line}} {{/line}} VARIANTI: strepire. DATA: sec. XIV. ETIMO: dal lat. strĕpĕre. NOTA… …   Dizionario italiano

  • strepere — {{hw}}{{strepere}}{{/hw}}v. intr.  (io strepo ; difett. del part. pass.  e dei tempi composti ) (poet.) Strepitare …   Enciclopedia di italiano

  • ԴՈՓԵՄ — (եցի.) NBH 1 0640 Chronological Sequence: Early classical, 11c, 12c, 13c չ. ψοφέω strepo, sono Բախել ոտամբ զերկիր, տրոփել. դրնդել. դռնչել, կայթել. կաքաւել. *Ծա՛փս հար ձեռամբ, եւ դոփեա՛ ոտամբ: Դոփեցեր ոտամբ քով. Եզեկ. ՟Զ. 11: ՟Ի՟Ե. 6: *Ոտիւքն դոփէ …   հայերեն բառարան (Armenian dictionary)

  • ՍԱՒԱՌՆԻՄ — (եցայ.) NBH 2 0703 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 10c, 12c ձ. πτερίσσομαι (որ եւ թեւաւորիլ). alas quatio, alis strepo, volando alas agito. որ եւ ՍԱՒԱՌՆԱՆԱԼ. Բանալ տարածել եւ բախել զթեւս ʼի թռչիս. թեւապարել. թեւակոխել.… …   հայերեն բառարան (Armenian dictionary)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»