-
1 souvenir
I se souvenir vpr.1. eslamoq, esga olmoq, yodiga keltirmoq; xotirlamoq; je m'en souviens bu mening esimda bor; faites m'en souvenir buni menga eslating; je m'en souviendrai! bu esimdan chiqmaydi, hali ko‘rasan, senga ko‘rsatib qo‘yaman! (qo‘rqitish, tahdid); se souvenir de qqn. biror kishini esdan chiqarmaslik, eslamoq2. esdan chiqarmaslik, eslab yurmoq; souvenez-vous de nos conventions, que vous me l'avez promis kelishganimizni, bu haqda menga bergan va'dangizni eslangII v.impers.litt. il me souvient esimda, xotirimda bor.nm.1. esdalik, xotira, yodgorlik; conserver, perdre le souvenir d'un événement biror voqeani esda saqlamoq, esdan chiqarmoq; cette maison éveille en moi bien des souvenirs bu uy menda yaxshi xotiralarni uyg‘otadi; j'en garde un mauvais souvenir bu haqda menda yomon xotira qoldi; affectueux, meilleurs souvenirs ajoyib, eng yaxshi xotiralar; écrire ses souvenirs esdaliklar yozmoq; il y avait là quelques souvenirs d'un temps meilleur u yerda eng yaxshi davrlardan ba'zi xotiralar bor edi2. esdalik, sovg'a; une boutique de souvenirs sovg‘alar do‘koni. -
2 confus
-useadj.1. noaniq, tushunib bo‘lmaydigan, mujmal, qorong‘i, aniq ko‘rinmaydigan, xira, g‘ira-shira, tumanli, mavhum, sal-pal bilinadigan; souvenir confus noaniq xotira, yodgorlik, es-es bilish, g‘ira-shira eslash; bruit confus anglab bo‘lmaydigan g‘ovur-g‘uvur2. chalkash, chigal, chatoq, tushunib bo‘lmaydigan, tartibsiz, palapartish, betartib, chalkash-chulkash, poyma-poy3. uyatga qolgan, xijil, o‘sal, izza bo‘lgan, xijolatda qolgan, uyalgan; rendre confus uyaltirmoq; demeurer confus xijolat bo‘lmoq, esankiramoq; être confus de uyalib qolmoq. -
3 de
prép.I -da, -dan, -ning; II.1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.-du, de la, desarg. partitifs1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq4. sifatdan oldin. -
4 empoisonner
I vt.1. zaharlamoq, zaharlab o‘ldirmoq; les champignons ont empoisonné toute la famille butun oila qo‘ziqorindan zaharlandilar2. havoni buzmoq, qo‘lansa hid chiqarmoq; fam. sasimoq; les fumées d'usine empoisonnent l'atmosphère zavodlarning tutuni havoni buzayapti; cette odeur empoisonne tout l'appartement bu hid xonani tutib ketdi; bu hiddan butun xona sasib ketdi3. fig. buzmoq, xira qilmoq, zaharlamoq; ce souvenir empoisonne ma vie bu xotira mening hayotimni zaharlayapti, xiralashtiryapti4. fam. zeriktirmoq, jonga, me'daga tegmoq, bezor qilmoq, ko‘ngilga urmoqII s'empoisonner vpr.1. zaharlanmoq, o‘zini o‘zi zaharlamoq, zahar ichmoq2. fam. zerikmoq, bezor bo‘ lmoq. -
5 enfance
nf.1. bolalik, bolalik yillari; il avait eu une enfance malheureuse uning bolaligi qiyinchilikda o‘ tgan; un souvenir d'enfance bolalik xotirasi; un ami d'enfance bolalikdagi do‘st; dès l'enfance bolalikdan boshlab2. fig. bosh, ibtido, boshlanish joyi; loc.fam. c'est l'enfance de l'art bu juda oddiy3. fam. bolalar, mayda bolalar, churvaqalar. -
6 mauvais
-aiseI adj.1. yomon, sifati past, buzuq, bo‘lmag‘ur, yaramas; très mauvais ablahona, yaramas, razil, qabih, jirkanch, iflos, xunuk, o‘ ta achinarli, ayanchli; plus mauvais yomonroq, battarroq, yaramasroq2. (kishi) yomon, nochor, ojiz, faqir; mauvais élève yomon o‘quvchi; il est mauvais, très mauvais en latin u lotin tilidan bo‘sh, hech narsada yo‘q3. o‘rinsiz, noo‘rin, noqulay, noto‘g‘ri; mauvaise raison noto‘g‘ri sabab; il ne serais pas mauvais de s'en souvenir bu haqda o‘ylab ko‘rilsa yomon bo‘lmas edi4. baxtsiz, baxti qaro, peshonasi sho‘r, bechora, badbaxt, ziyonli, zararli, jirkanch, iflos, yoqimsiz, bemaza, qo‘lansa5. yomon, zarar, ziyon qiladigan, zararli, ziyonli; mauvaise chance, fortune omadsizlik; mauvais présage mudhish alomat; mauvais sort baxti qarolik, omadsizlik; il a le mauvais oeil uning ko‘zi bor, uning ko‘zi yomon6. xavfli, xatarli, tahlikali, dahshatli, qo‘rqinchli, halokatli; mauvaise querelle xavfli janjal; l'affaire prend une mauvaise tournure ish bema'ni tus oldi7. yomon, yoqimsiz, sassiq, qo‘lansa, badbo‘y, bemaza; cette viande a mauvais goût bu go‘shtning yoqimsiz ta'mi bor; faire un mauvais repas yomon ovqatlanmoq; mauvaise odeur sassiq, qo‘lansa hid; mauvaise haleine og‘izdan keladigan badbo‘y hid; mauvais temps rasvo havo; la mauvaise saison yog‘ingarchilik fasli; il fait mauvais yomon, buzuq, past ob-havo; og‘ ir, qiyin, ko‘ngilsiz; (turmushda); mauvais jours baxtsiz kun; trouver mauvais que aybga buyurmoq, ayblamoq, qoralamoq; la trouver, l'avoir mauvaise achchiq deb hisoblamoq; mauvaise tête fitnachi, buzg‘unchi, g‘alamis, mijg‘ov; fam. être de mauvais poil avzoyi buzuq bo‘ lmoq; mauvais coucheur chiqisholmaydigan, murosa qilolmaydigan, odamga elikmaydigan, sho‘rtumshuq; mauvais joueur chidamas o‘yinchi8. buzuq, buzilgan, axloqi buzuq, axloqsiz, fosiq; mauvaise conduite buzuq fe'l-atvor; euphém. mauvaises habitudes yomon, axloqsiz odat (onanizm); loc. vieilli femme de mauvaise vie axloqiy buzuq ayol; mauvais ange iblis; mauvais génie iblis9. qahri qattiq, shafqatsiz, berahm, qahrli, zolim, adolatsiz, yaramas, ichi qora, fam. razil, qabih, yaramas, pastkash, ablah; il est mauvais comme une teigne, comme la gale yaramas odam, palid10. zaharxanda, shafqatsiz, birovga yomonlik tilaydigan, ichi qora, badxoh, dushman; un rire mauvais, une joie mauvaise zaharxanda shodlik; mauvais traitements shafqatsiz muomalalarII adv. sentir mauvais sasimoq, yomon hid taratmoq; il fait mauvais ob-havo yomonIII n.1. yomon odam; vx. le mauvais iblis, shayton, jin2. nm. yomonlik; le bon et le mauvais yaxshilik va yomonlik. -
7 occulter
vt.litt. yashirmoq, bekitmoq (yorug‘ jismning yuzini)2. yashirmoq, yashirib kelmoq, bekitmoq; occulter un souvenir, un problème biror xotirani, masalani yashirib kelmoq. -
8 poignant
-anteadj. mashaqqatli, og‘ir, azob beradigan, qiynaydigan; yurakka xanjarday sanchiladigan, yurakni ezadigan; un souvenir poignant og‘ir xotira. -
9 rappeler
I vt.1. chaqirib olmoq; on l'a rappelé auprès de sa mère malade uni kasal onasining oldiga chaqirib olishdi; loc. Dieu l'a rappelé à lui xudo uni o‘z oldiga chaqirib oldi, u vafot etdi2. (qqn à) biror kishini biror holatga qaytarmoq, keltirmoq; rappeler qqn. à la vie, à lui biror kishini hayotga qaytarmoq, o‘ziga keltirmoq; elle s'est fait rappeler à l'ordre u tartibga chaqirildi3. eslamoq, xotirlamoq; ne rappelons pas le passé o‘tmishni eslamaylik4. eslatmoq, esiga, xotiriga solmoq; je te rappelle ta promesse de venir men senga kelishing haqidagi va'dangni esingga solaman; rappelle-moi à son bon souvenir men haqimda eslatib qo‘y5. esga solmoq, esga keltirmoq, eslatmoq; ces lieux me rappellent mon enfance bu joylar mening yoshligimni esga soladi; cela ne te rappelle rien? bu senga hech narsani eslatmaydimi?II se rappeler vpr. eslamoq, esga olmoq; xotirlamoq, xotirasiga keltirmoq; je ne me rappelle plus rien men hech narsani eslay olmayman.I vt. qaytadan telefon qilmoq, qaytadan telefonga chaqirmoq; je te rappellerai plus tard men senga keyinroq qayta telefon qilamanII se rappeler vpr. telefonlashmoq; on se rappelle ce soir bugun kechqurun telefonlashamiz. -
10 raviver
vt.1. alanga oldirmoq, yorqinlashtirmoq; raviver le feu o‘tni alanga oldirmoq; raviver les couleurs ranglarni yorqinlashtirmoq2. litt. qayta jonlantirmoq, uyg‘otmoq, qo‘zg‘atmoq; raviver un souvenir xotirani qayta jonlantirmoq; raviver une douleur og‘riqni qayta qo‘zg‘atmoq; raviver un espoir ishonchni qayta uyg‘otmoq.
См. также в других словарях:
souvenir — 1. (sou ve nir ; d après Palsgrave, p. 4, au XVIe siècle ; il lui souvient est prononcé il lui souviant) v. n. impersonnel. Il se conjugue comme venir. 1° Venir à l esprit (sens étymologique et primitif). Il m est souvenu d un passage qui… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Souvenir — Sn Mitbringsel, Andenken erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. souvenir m., substantiviert aus frz. souvenir erinnern , aus l. subvenīre einfallen, in die Gedanken kommen , zu l. venīre kommen und l. sub . Ebenso… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
souvenir — 1775, a remembrance or memory, from Fr. souvenir, from O.Fr., noun use of souvenir (v.) to remember, come to mind, from L. subvenire come to mind, from sub up + venire to come (see VENUE (Cf. venue)). Meaning token of remembrance, memento is… … Etymology dictionary
Souvenir — »Andenken, Erinnerungsstück«: Das Fremdwort wurde im 19. Jh. aus gleichbed. frz. souvenir (eigentlich »Erinnerung«) entlehnt, einer Ableitung vom frz. Verb souvenir »sich erinnern«. Dies geht auf lat. subvenire »in den Sinn kommen« zurück, einer… … Das Herkunftswörterbuch
Souvenir — Sou ve*nir (? or ?), n. [F., fr. souvenir to remember, fr. L. subvenire to come up, come to mind; sub under + venire to come, akin to E. come. See {Come}, and cf. {Subvention}.] That which serves as a reminder; a remembrancer; a memento; a… … The Collaborative International Dictionary of English
souvenir — /suveˈnir, fr. suv(J)&ni/ [vc. fr., dal v. souvenir «ricordare»] s. m. inv. ricordo, ricordino … Sinonimi e Contrari. Terza edizione
souvenir — (del francés; pronunciamos suvenir ) sustantivo masculino 1. Recuerdo de un viaje, especialmente el que se fabrica para los turistas: Te he traído un souvenir de París … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Souvenir — (fr., spr. Suw nir), 1) Andenken, Erinnerung; 2) Erinnerungsgeschenk; 3) Gedächtnißbuch … Pierer's Universal-Lexikon
Souvenir — (franz., spr. ßuw nĭr), Andenken, Geschenk zum Andenken; auch soviel wie Notizbuch … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Souvenir — (frz., spr. ßuw nihr), Andenken, Geschenk zum Andenken … Kleines Konversations-Lexikon
souvenir — index remembrance (commemoration), reminder, token Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 … Law dictionary