Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

s'en+prendre+à+qn

  • 101 garde

    nf.
    1. saqlash, qarov, qarab turish, ko‘z-quloq bo‘lish, nazorat; qo‘riqlash, mudofaa qilish; être sous la garde de qqn. birovning nazorati ostida bo‘lmoq; qo‘riqlanmoq; mettre en garde contre qqn.qqch. ehtiyot qilmoq, ogohlantirmoq, ogoh qilmoq; prendre garde ehtiyot bo‘lmoq; prenez garde de tomber ehtiyot bo‘ling! yiqilib tushmang! prenez garde à la peinture bo‘yalgan, ehtiyot bo‘ling!
    2. mil. soqchilar, qo‘riqchilar, posbonlar, qorovul; une garde d'honneur faxriy qorovul
    3. mil. gvardiya; hist. la garde nationale milliy gvardiya; la garde républicaine respublika gvardiyasi (Parij jandarmeriyasi).
    n.
    1. gvardiyachi, gvardiya qismlarida xizmat qiluvchi; hist. un garde national milliy gvardiya soldati
    2. qorovul qo‘riqlovchi, soqchi; un garde du corps shaxsiy soqchi; le Garde des Sceaux Adliya vaziri (Fransiyada); un garde champêtre qishloq militsioneri, noziri.
    nf. sanitar ayol, hamshira, og‘ ir kasalga qarovchi ayol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > garde

  • 102 gîte

    I nm.
    1. maskan, joy, turar joy, uy-joy, makon, boshpana; prendre gîte ko‘chib borib, kelib joylashmoq, revenir au gîte uyiga qaytmoq
    2. qazilma konlar qatlamlari, yotgan joyi
    3. mol go‘shtining ichki soni
    II nf.mar. bir yonga qiyshayish, og‘ish (kema); donner de la gîte bir yonga qiyshaymoq, og‘moq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gîte

  • 103 glace

    nf.
    1. muz, yax; des glaces flottantes suzib yuruvchi muz; de la glace fondue eriydigan muz; être de glace befarq bo‘lmoq, sezgisiz bo‘lmoq; rompre la glace yaxni sindirmoq, yarashish uchun birinchi qadamni qo‘ymoq; taranglikni yo‘qotmoq
    2. sovuq, ayoz
    3. muzqaymoq, prendre une glace muzqaymoq yemoq
    4. shisha oyna; katta deraza shishasi, mashina shishalari; baisser les glaces derazani ochmoq (poyezdda)
    5. oyna
    6. shakar qiyom, shira
    7. nuqson, kamchilik (qimmatbaho toshda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > glace

  • 104 gorge

    nf.
    1. bo‘g‘iz, halqum, hiqildoq, tomoq, og‘iz; prendre qqn. à la gorge hippa bo‘g‘moq, bo‘g‘zidan olmoq, majbur qilmoq, og‘zini ochmaydigan qilmoq, churq etmaydigan qilmoq; la fumée me prend à la gorge tutundan nafasi qaytmoq; s'en donner à pleine gorge dodlamoq, ayuhannos solmoq; rire, crier à gorge déployée xoxolab kulmoq, ovozi boricha qichqirmoq; rendre gorge kekirmoq, o‘qchimoq, qusmoq, qayt qilmoq, ko‘ngli aynimoq; fig. o‘g‘irlangan narsani qaytarib bermoq; faire des gorges chaudes de qqch. ochiq mazax, mayna qilmoq, kulmoq
    2. ko‘krak, emchak (xotinlarniki)
    3. tor oraliq, o‘tish joyi, dara, vulqon og‘zi, bo‘g‘izi
    4. butilka og‘zi
    5. techn. nov, tarnov, porshen ariqchalari, halqasimon o‘yiq joy, chuqur, handaq
    6. yoqa (ko‘ylakda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gorge

  • 105 goût

    nm.
    1. ta'm, mazasini sezish, ta'm, lazzat; ta'm sezgisi, boshqacha, qo‘shimcha ta'm; agréable au goût yoqimli ishtaha; être au goût de tout le monde hammaga yoqmoq; chacun son goût ko‘ngil ko‘ targanicha
    2. nafosat tuyg‘usi, did, ta'b; avoir le mauvais goût de andishasiz harakat qilmoq
    3. uslub, tarz, yo‘sin, usul, yo‘l; dans le goût de usulida
    4. havas, qiziqish, ishtiyoq, xohish, istak, mayl, yaxshi ko‘rish; avoir du goût pour qqch. ishtiyog‘i bo‘lmoq; donner à qqn. le goût de havas uyg‘otmoq, rag‘batlantirmoq; prendre goût à qqch. ishqiboz bo‘lib qolmoq, havas, mayl qilmoq, ruju qilmoq, yaxshi ko‘rib qolmoq; n'avoir goût à rien hammasidan nafratlanmoq, to‘ymoq, bezmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > goût

  • 106 grade

    nm.
    1. daraja, mansab, martaba, unvon, tabaqa, toifa; à grade égal mansabda tenglikda; en prendre pour son grade fam. qilmishiga qarab olmoq
    2. grad, gon (to‘g‘ri burchakning 1/100 bo‘lagiga teng o‘lchov birligi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grade

  • 107 graine

    nf. don, urug‘; monter en graine don, urug‘ bo‘ lmoq; fam. qari qiz bo‘lib qolmoq; fam. (en) prendre de la graine e' tiborga olib qo‘ymoq, bilib qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > graine

  • 108 grippe

    nf.méd.
    1. gripp
    2. xush ko‘rmaslik, yoqtirmaslik, yomon ko‘rish, sovuqchilik, zidlik; prendre qqn. en grippe yomon ko‘rib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grippe

  • 109 habit

    nm.pl. kiyim, kiyim-bosh, ust-bosh, libos, sarpo; un habit de cérémonie frak; ôter ses habits yechinmoq; l'habit ne fait pas le moine kiyimiga qarab baho berib bo‘ lmaydi; prendre l'habit rohib bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > habit

  • 110 habitude

    nf.
    1. odat, o‘rganish, malaka, ko‘nikma, mahorat, qiliq; prendre, avoir l'habitude de odatlanmoq, o‘rganmoq, malakaga, mahoratga ega bo‘lmoq, biron narsaga ko‘nikmoq, o‘rganib qolmoq; loc.adv. d'habitude odatda, odatga ko‘ra, binoan, hamma vaqt, har doim
    2. urf-odat; avoir des habitudes de bourgeois o‘zini burjuadek tutmoq; cela tourne en habitude bu urf-odatga aylanib qolgan; à son habitude odaticha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > habitude

  • 111 haine

    nf. nafrat, yomon ko‘rish, adovat, kek, xusumat, gina, qahr, g‘azab; avoir de la haine pour nafratlanmoq, jirkanmoq; prendre en haine yomon ko‘rmoq; en haine de nafrat bilan; par haine nafratdan, kekdan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > haine

  • 112 haleine

    nf. nafas, dam, nafas olish, chiqarish; une mauvaise haleine og‘izning yomon hidi, sassig‘i; perdre haleine nafasi siqilmoq, tiqilmoq, entikib qolmoq; être hors d'haleine harsillamoq; prendre haleine nafasini rostlab olmoq; à perdre haleine loc.adv. tinka-madori quriguncha; en haleine nafasini rostlab; tenir en haleine tarang tutmoq; tenir son ennemi en haleine dushmanni to‘xtamay, dam oldirmay ta'qib etmoq; de longue haleine uzoq, davomli tin; une politique de longue haleine uzoqni ko‘zlagan siyosat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > haleine

  • 113 haut

    -haute
    I adj.
    1. baland, yuksak, yuqori
    2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq
    3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata
    4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq
    5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)
    6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib
    7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamon
    II nm.
    1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq
    2. pl. kemaning suv usti qismi
    III nf.fam. davlatmand, boy, zodagon, oqsuyak, aslzoda, a'yonlar, jamiyatning oliy tabaqasi
    IV adv.
    1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!
    2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > haut

  • 114 hauteur

    nf.
    1. balandlik, ko‘k; le saut en hauteur sport. balandlikka sakrash; prendre de la hauteur av. ko‘kka intilmoq; à hauteur de tepasida, yuqorida; être à la hauteur de qqch.fig. boshqarmoq, qanoatlantirmoq, qondirmoq (talabni)
    2. ko‘ tarinkilik, yuksaklik, buyuklik
    3. balandparvozlik, kekkayish, takabburlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hauteur

  • 115 horizontal

    -ale
    I adj. ufqiy, yotiq; prendre la position horizontale fam. yotiq holatda bo‘lmoq, dam olish uchun yotmoq
    II nf.
    1. yotiq chiziq
    2. fam. vieilli fohisha, buzuq ayol, g‘ar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > horizontal

  • 116 information

    nf.
    1. xabar, axborot, ma'lumot, darak, aloqa; pl. bilim, ma'lumot, guvohlik; une fausse information yolg‘on xabarlar tarqatish, yolg‘on ma'lumotlar bilan chalg‘itish; prendre des informations sur qqn. birov haqida ma'lumotlar to‘plamoq; aller aux informations daraklab, so‘roqlab bilmoq, surishtirib bilmoq, bilib kelishga bormoq; le service des informations xabar, axborot xizmati
    2. xabar, axborot, ma'lumot, darak berish, xabar olish, xabardor qilish, ahvol so‘rash
    3. dr. taftish, tekshirish, tergov qilish, tergash, tergov, so‘roq qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > information

  • 117 initiative

    nf. tashabbus, tashabbuskorlik, g‘ayrat, harakat, boshlab berilgan ish, boshlash, birinchi qadam; pl. tadbir, chora; l'initiative législative qonuniy tashabbus; un groupe d'initiative tashabbuskor guruh; un comité d'initiative tashkiliy qo‘mita; prendre l'initiative tashabbus ko‘rsatmoq; de sa propre initiative o‘z ixtiyoricha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > initiative

  • 118 inscription

    nf.
    1. yozuv, qayd, xotira, qayd qilish, ro‘yxatga olish, kiritish; prendre ses inscriptions ma'ruzalarga yozilib qo‘yilmoq (chorak, semestr boshida); talaba bo‘lmoq; dr. une inscription de faux sudda raqib tomon taqdim etgan hujjatlarning qalbakiligi to‘g‘risida berilgan ariza
    2. o‘qish uchun pul to‘lash (talaba)
    3. yozuv, ustiga yozilgan xat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inscription

  • 119 intérêt

    nm.
    1. qiziqish, diqqat, e' tibor, havas, manfaatdorlik, manfaat, foyda, naf; l'intérêt public xalq manfaati; d'intérêt local mahalliy ahamiyati; il est de votre intérêt sizning foydangizga; par intérêt manfaatidan; n'avoir aucun intérêt à hech bir qiziqqan bo‘lmaslik
    2. qatnashish, ishtirok etish, ishtirok, aralashish; hamdardlik, achinish, diqqat e' tibor; prendre intérêt à qqn. qatnashmoq, aralashmoq; avec intérêt hamdard, achinish; avec un vif intérêt zo‘r qiziqish bilan
    3. pl. foyda, daromad; sans intérêt foyda, daromadsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > intérêt

  • 120 jeu

    nm.
    1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab
    2. jeu de mots so‘z o‘yini
    3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi
    4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari
    5. partiya, daf'a, qur
    6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq
    7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q
    8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq
    9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami
    10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi
    11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)
    12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar
    13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati
    14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeu

См. также в других словарях:

  • prendre — [ prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • 980; lat. prehendere I ♦ V. tr. A ♦ Mettre avec soi ou faire sien. 1 ♦ Mettre dans sa main (pour avoir avec soi, pour faire passer d un lieu dans un autre, pour être en état d utiliser, pour tenir). Prendre un …   Encyclopédie Universelle

  • prendre — PRENDRE. v. a. Mettre en sa main, en son pouvoir sans violence, occuper quelque chose en la tenant. Prendre une espée. prendre un livre. prendre quelque chose avec la main, de la main. prendre un cheval par la bride. prendre un boeuf par les… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • prendre — Prendre, Accipere, Acceptare, Capere, Captare, Excipere, Prendere, Prehendere, Comprehendere, Percipere, Sumere, Desumere. Prendre et appliquer à soy, Asciscere. Prendre en sa main quelque chose, Inuolare. Prendre en cachette, Surripere. On n en… …   Thresor de la langue françoyse

  • Prendre l'air — Album par Shy m Sortie Août 2010 Enregistrement 2009 2010 Montréal …   Wikipédia en Français

  • Prendre l'air (chanson) — Prendre l air Single par Shy m extrait de l’album Prendre l air Enregistrement 2010 Madrid Durée 3:27 Genre Electropop Parolier …   Wikipédia en Français

  • Prendre l'argent et fuir — Concepteur Ed Averett Date de sortie 1978 Plate forme Videopac Média cartouche Prendre l argent et fuir (Take the money and run) est un jeu vidéo sorti en 1978 sur Odyssey²/Videopac …   Wikipédia en Français

  • Prendre du champ — ● Prendre du champ reculer pour prendre de l élan ou pour observer un ensemble ; prendre du recul pour juger les événements …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre femme, prendre quelqu'un pour femme — ● Prendre femme, prendre quelqu un pour femme se marier (avec quelqu un), en parlant d un homme …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre son buisson, ou prendre buisson — ● Prendre son buisson, ou prendre buisson en parlant du cerf, choisir une retraite, et, en parlant des sangliers et du cerf, quitter la compagnie des autres …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre corps — ● Prendre corps prendre consistance, avoir un début de réalisation …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre des dispositions — ● Prendre des dispositions adopter des mesures, prendre des précautions, faire des préparatifs en vue de quelque chose : Au cas où j aurais un accident, j ai pris toutes mes dispositions …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»