-
1 relever
I vt.1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoqII vi.1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqliIII se relever vpr.1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi. -
2 aider
I vt.1. yordam bermoq, ko‘mak bermoq, yordamlashmoq; aider qqn. dans son travail birovga ishda yordam bermoq; aider qqn. de ses conseils birovga maslahatlari bilan yordam bermoq; aider qqn. à se relever birovga o‘rnidan turishga yordam bermoq; Dieu vous aide! hormang! Хudo yor bo‘lsin!2. aider à qqch. osonlashtirmoq, imkon, imkoniyat tug‘dirmoq, yordam bermoq, ko‘rsatmoq, qilmoq; ses conseils aidèrent à la réussite du projet uning maslahatlari rejaning muvaffaqiyatiga yordam berdiII s'aider vpr.1. foydalanmoq; ishlatmoq, yordamida harakat qilmoq; s'aider d'un bâton hassa yordamida yurmoq, hassadan foydalanmoq; s'aider d'un dictionnaire lug‘atdan foydalanmoq2. bir-biriga yordamlashmoq. -
3 défi
nm.1. chaqiriq, chaqiruv, chorlov, chorlash; lancer un défi qarshi qo‘ymoq, qarshi chiqmoq, qarshi harakat qilmoq, chaqirmoq; relever, accepter un défi chaqiriqni qabul qilmoq; je l'ai mis au défi de répéter ses paroles unga so‘zlarini takrorlashga jur'at eta olmasligini aytdim2. qarshi chiqish, da'vat3. bo‘ysunishdan bosh tortish, tovlash. -
4 empreinte
nf.1. iz, tamg‘a, belgi; il y a des empreintes de pas dans la neige qorda oyoq izlari bor; relever les empreintes digitales barmoq izlarini olmoq2. fig. asar, ta'sir; alomat, iz; l'empreinte du génie daholik alomati. -
5 faction
nf.1. isyonchilar, fitnachilar guruhi2. soqchilik; être de faction postda turmoq; relever un soldat de sa faction qorovulni, soqchini almashtirish3. uzoq kutish. -
6 front
nm.1. peshona, bosh, yuz; le front haut keng peshona; le front dégagé silliq peshona; relever le front boshini ko‘ tarmoq, dadil bo‘lmoq2. old, old qismi, old ko‘rinish3. front; le Front populaire xalq fronti; au front frontda; de front loc.adv. bir vaqtda, yonma-yon; faire front qarshilik ko‘rsatmoq, bir front bo‘lmoq; faire front au danger xatarga tik bormoq4. uyatsizlik; avoir le front de bir narsa qilish uchun anchagina surbet bo‘lmoq. -
7 gant
nm. qo‘lqop; un gant de crin qattiq qo‘lqop, ishqagich; des gants de boxe boks qo‘lqopi; cela vous va comme un gant bu sizga juda mos, yarashadi; jeter le gant qarshi chiqmoq; ramasser le gant, relever le gant chaqiriqni qabul qilmoq; prendre des gants ehtiyotkorona harakat qilmoq; sans mettre de gants xafagarchiliksiz, o‘ylashmasdan. -
8 manche
nf.1. yeng; relever, retrousser ses manches yengini shimarmoq; fig. yeng shimarib ishga kirishmoq; tirer qqn. par la manche birovni olib kelmoq, o‘z oldida tutib turmoq; fig. e'tiborini tortmoq, jalb qilmoq2. techn. shlang, ichak; manche à air ventilyatsion truba; shamol yo‘nalishini o‘lchagich3. vx. bo‘g‘oz; La Manche Lamansh bo‘g‘ozi4. sport. tur, davra; manche d'un match de tennis set, davra.nm.1. sop, dasta, tutqich, band; manche de casserole kastrulning qulog‘i2. fig.loc. branler dans le manche vazifasida omonat turmoq; jeter le manche après la cognée hamma narsaga qo‘l siltamoq, qo‘lini yuvib, qo‘ltiqqa urmoq; fam. être, se mettre du côté du manche manfaatli yoki kuchliroqlar tarafida bo‘lmoq3. pay; manche à gigot tutqich (son go‘shtini maydalaganda ishlatiladi)4. mus. cholg‘u asboblarining parda dastasi; manche de violon, de guitare g‘ijjak, gitara dastasi.nf.loc.fam. faire la manche tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq.nm.adj.fam. ahmoq, galvars, kallavaram, anqov; ce qu'il, elle est manche! u g‘irt ahmoq! -
9 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
10 poste
nf.1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.nm.1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq. -
11 sentinelle
nf. qorovul, soqchi, navbatchi; relever les sentinelles soqchilarni almashtirmoq; en sentinelle qorovulda.
См. также в других словарях:
relever — [ r(ə)ləve; rəl(ə)ve ] v. <conjug. : 5> • XI e; de re et lever I ♦ V. tr. A ♦ 1 ♦ Remettre debout. Relever qqn qui est tombé. Relever un meuble, un véhicule renversé. Relever des ruines, un mur démoli. ⇒ reconstruire. 2 ♦ Fig … Encyclopédie Universelle
relever — Relever. v. act. Remettre ce qui estoit tombé, ou panchant en l estat où il estoit auparavant. L eau a abbattu ses murailles, il luy coustera beaucoup à les faire relever. relever un fossé. cela ne vaut pas le relever de terre. ce tabouret est… … Dictionnaire de l'Académie française
relever — Relever, act. acut. Est composé de Re preposition iterative, et lever, et signifie proprement lever ce qui est chut. Denuo attollere, Ainsi dit on se relever et resourdre, Exurgere, se erigere e lapsu, et Relever de maladie, A decubatione ob… … Thresor de la langue françoyse
relever — (re le vé. L e prend un accent grave, quand la syllabe qui suit est muette : je relève, je relèverai) v. a. 1° Remettre debout, sur ses pieds, dans sa position naturelle. 2° Au jeu, relever les cartes, les mains. 3° Relever la balle, une… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
RELEVER — v. a. Remettre debout ce qui était tombé ; remettre une chose dans la situation où elle doit être, une personne dans son attitude naturelle. Relever une chaise qu on a fait tomber. Relever une statue, une colonne qui est renversée. Relevez cet… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
RELEVER — v. tr. Remettre debout ce qui était tombé; remettre une chose dans la situation où elle doit être, une personne dans son attitude naturelle. Relever un enfant qui a fait une chute. Relever un blessé. Relever une chaise qu’on a fait tomber.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
relever — vt. , remettre debout, (ce qui est tombé, ce qui traîne) : (a)rlèvâ (Albanais.001, Annecy, Arvillard.228b, Villards Thônes), relévâ (Aillon J.), relèvâ (228a, Aix, Bellevaux, Montagny Bozel, Saxel.002), C. => Lever ; ramassâ (001). E. : Butter … Dictionnaire Français-Savoyard
relever — v.t. Relever le compteur ou relever la comptée, pour un proxénète, prélever sa part sur le gain d une prostituée (arg.). / Relever un factionnaire, une sentinelle, boire un verre … Dictionnaire du Français argotique et populaire
Relever le front — ● Relever le front reprendre courage, reprendre de l audace, de la fermeté … Encyclopédie Universelle
Relever les cahiers, les copies — ● Relever les cahiers, les copies les ramasser pour les corriger … Encyclopédie Universelle
Relever un défaut — ● Relever un défaut retrouver la voie, relancer l animal … Encyclopédie Universelle