-
1 rodo
rodo, ĕre, rosi, rosum - tr. - [st2]1 [-] ronger. [st2]2 [-] ronger, miner (en parl. de l'eau). [st2]3 [-] détruire lentement, consumer. [st2]4 [-] déchirer (qqn), attaquer, mettre en pièces, médire de, dénigrer. [st2]5 [-] Ov. brouter. - aliquem rodere: médire de qqn. - rabiosa silentia rodere, Pers. 3, 81: marmonner entre ses dents, ronger son frein. - dentem dente rodere, Mart. 13, 2, 6 (prov.): mordre qui a de bonnes dents. - rodere vitem, Ov.: brouter la vigne.* * *rodo, ĕre, rosi, rosum - tr. - [st2]1 [-] ronger. [st2]2 [-] ronger, miner (en parl. de l'eau). [st2]3 [-] détruire lentement, consumer. [st2]4 [-] déchirer (qqn), attaquer, mettre en pièces, médire de, dénigrer. [st2]5 [-] Ov. brouter. - aliquem rodere: médire de qqn. - rabiosa silentia rodere, Pers. 3, 81: marmonner entre ses dents, ronger son frein. - dentem dente rodere, Mart. 13, 2, 6 (prov.): mordre qui a de bonnes dents. - rodere vitem, Ov.: brouter la vigne.* * *Rodo, rodis, rosi, rosum, rodere. Cic. Ronger, Brouter.\Rodit scabies, et impetigo. Cels. Elle demange. Bud.\Rodere aliquem, per translationem. Cic. Detracter d'aucun. -
2 rodo
rodo rodo, rosi, rosum, ere грызть -
3 rodo
rōdo, rōsī, rōsum, ere [одного корня с rado ]1) грызть, глодать, обгрызать (reliquias cibi PM; vitem O; ungues H); разъедать ( ferrum rubigĭne roditur O)3) умалять, уничижать, злословить ( aliquem absentem H)murmura secum r. Pers — бормотать сквозь зубы4) терзать, снедать ( cura rodit aliquem Aug) -
4 rodo
rōdo, rōsī, rōsum, ere, nagen, benagen, I) eig. u. bildl.: 1) eig.: vitem, Ov.: pollicem, Hor.: vivos ungues, an den Nägeln kauen (bei langem Nachdenken), Hor.: cum servis urbana diaria, Hor.: nivem, Sen. – 2) bildl.: a) übh.: murmura secum, auf die Zähne beißend in sich hineinmurmeln, Pers. 3, 81. – b) benagen, α) = herabsetzen, verkleinern, verleumden, absentem amicum, Hor.: absol., in conviviis rodunt, Cic. – β) = an etw. nagen, zehren, acrior cura rodebat intima mea, Augustin. conf. 6, 4. – II) übtr., allmählich verzehren, ferrum rubigine roditur, Ov.: tophus calce roditur, Plin.: ripam, abspülen, aushöhlen, v. Flusse, der das Ufer unterwühlt, Lucr.
-
5 rodo
rōdo, rōsī, rōsum, ere, nagen, benagen, I) eig. u. bildl.: 1) eig.: vitem, Ov.: pollicem, Hor.: vivos ungues, an den Nägeln kauen (bei langem Nachdenken), Hor.: cum servis urbana diaria, Hor.: nivem, Sen. – 2) bildl.: a) übh.: murmura secum, auf die Zähne beißend in sich hineinmurmeln, Pers. 3, 81. – b) benagen, α) = herabsetzen, verkleinern, verleumden, absentem amicum, Hor.: absol., in conviviis rodunt, Cic. – β) = an etw. nagen, zehren, acrior cura rodebat intima mea, Augustin. conf. 6, 4. – II) übtr., allmählich verzehren, ferrum rubigine roditur, Ov.: tophus calce roditur, Plin.: ripam, abspülen, aushöhlen, v. Flusse, der das Ufer unterwühlt, Lucr. -
6 rōdō
-
7 rodo
I.Lit.: rutabulum, Novat. ap. Fest. p. 262 Müll. (Com. Rel. p. 226 Rib.):B.clipeos, etc. (mures),
Cic. Div. 2, 27, 59: praetextam, Poët. ap. Quint. 8, 3, 19:dente pollicem,
Hor. Epod. 5, 48:vivos ungues,
id. S. 1, 10, 71:vitem (caper),
Ov. F. 1, 357:saxa capellae,
id. M. 13, 691:reliquias (mures),
Phaedr. 1, 22, 6:rosus tineis,
Stat. S. 4, 9, 10. —Transf., to eat away, waste away, corrode, consume:II.ripas (flumina),
Lucr. 5, 256:ferrum (robigo),
Ov. P. 1, 1, 71:tophum (calx),
Plin. 36, 22, 48, § 166. —Trop., to backbite, slander, disparage, etc. (syn. vellico):in conviviis rodunt,
Cic. Balb. 26, 57:absentem amicum,
Hor. S. 1, 4, 81:libertino patre natum,
id. ib. 1, 6, 46:cuncta robiginosis dentibus,
Mart. 5, 28, 7; cf.:dentem dente,
i. e. to speak ill of each other, id. 13, 2, 6: murmura secum et rabiosa silentia rodunt, i. e. to mutter to one ' s self, Pers. 3, 81. -
8 rodo
, rosi, rosum, rodere 3грызть, глодать, обгрызать, разъедать; размывать; уничижать -
9 ad-rōdō (arr-)
ad-rōdō (arr-) sī, sus, ere, to nibble at, gnaw: mures coronam adrosere, L.: rem p. -
10 circum-rōdō
circum-rōdō —, —, ere, to gnaw around.— Fig.: dudum enim circumrodo, quod, etc., i. e. have long hesitated to utter: Dente Theonino circumroditur, i. e. is slandered, H. -
11 prae-rōdō
prae-rōdō —, sus, ere, to gnaw off, nibble: praeroso hamo, i. e. the bait, H. -
12 arrodo
ar-rōdo (ad-rōdo), rōsī, rōsum, ere, benagen, von Tieren, mures Antii coronam auream arrosere, Liv.: sues a muribus arrosae, Plin.: ab locustis, a muribus genus omne acciditur atque arroditur frugum, befressen u. benagt, Arnob.: ut illa ex vepreculis extracta nitedula rem publicam conaretur arrodere, Cic. – v. Menschen, crudum unguem, Pers.: solidos, beschneiden, Cod. Theod. – v. lebl. Subjj., sanguis equi arrodit carnes septicā vi, frißt an, Plin.; vgl. sinapi imponere per omnia membra, donec arrodantur ac rubeant, Cels. – Übtr., arr. rem publicam, am Gute des Staates nagen = vom Gute des St. zehren (v. untätigen Staatsbeamten), Capit. Anton. Pius 7. § 7.
-
13 corrodo
cor-rōdo, rōsī, rōsum, ere (con u. rodo), zernagen, v. Mäusen, aliquid, Cic.: scuta, cribra, Cic.: Platonis Politian, Cic. – v. Menschen, nares et aures (alcis), Val. Max.: digitos propter alqd, Sidon. – von der (personif.) Feile, ferrum, Phaedr. 4, 8, 7.
-
14 corrodo
-
15 arrodo
ar-rōdo (ad-rōdo), rōsī, rōsum, ere, benagen, von Tieren, mures Antii coronam auream arrosere, Liv.: sues a muribus arrosae, Plin.: ab locustis, a muribus genus omne acciditur atque arroditur frugum, befressen u. benagt, Arnob.: ut illa ex vepreculis extracta nitedula rem publicam conaretur arrodere, Cic. – v. Menschen, crudum unguem, Pers.: solidos, beschneiden, Cod. Theod. – v. lebl. Subjj., sanguis equi arrodit carnes septicā vi, frißt an, Plin.; vgl. sinapi imponere per omnia membra, donec arrodantur ac rubeant, Cels. – Übtr., arr. rem publicam, am Gute des Staates nagen = vom Gute des St. zehren (v. untätigen Staatsbeamten), Capit. Anton. Pius 7. § 7. -
16 corrodo
cor-rōdo, rōsī, rōsum, ere (con u. rodo), zernagen, v. Mäusen, aliquid, Cic.: scuta, cribra, Cic.: Platonis Politian, Cic. – v. Menschen, nares et aures (alcis), Val. Max.: digitos propter alqd, Sidon. – von der (personif.) Feile, ferrum, Phaedr. 4, 8, 7. -
17 abrodo
ab-rōdo, rōsī, rōsum, ereоткусывать (vincula a. conantur, sc. catuli Vr); обгрызать ( unguem Prp) -
18 arrodo
ar-rōdo, rōsī, rōsum, ere1) обгладывать, обгрызать, объедать (mures arroserunt aliquid L)3) обрезать ( solidos CTh)4) подрывать, подтачивать ( rem publicam Cs) -
19 circumrodo
circum-rōdo, rōsī, —, ereобгрызать, обгладывать, объедать вокруг ( escam PM)dudum circumrodo, quod devorandum est перен. C я — давно обгрызаю то, что нужно съесть (т. е. ношу в себе то, что пора высказать)dente alicujus circumrodi H — быть предметом чьих-л. насмешек -
20 corrodo
cor-rōdo, rōsī, rōsum, ereобгрызать, изгрызть ( librum mures corrosĕrunt C); разгрызать или обгладывать ( ossa J)перен. разъедать, опиливать ( lima ferrum corrodit Ph)
См. также в других словарях:
Rodo — Saltar a navegación, búsqueda En la mitología griega Rodo, Roda o Rode (en griego Ροδη Rhodê, «señora de Rodas») era una ninfa marina que habitaba en la isla de Rodas, recién emergida sobre las aguas. Era hija de Poseidón y Halia o Anfítrite, o… … Wikipedia Español
rodo — Element prim de compunere savantă cu semnificaţia roză , trandafir , rozaceu , roz . [< fr. rhodo , it. rodo , cf. gr. rhodon – roză]. Trimis de LauraGellner, 24.08.2005. Sursa: DN RODO elem. roză , trandafir , roz . (< fr. rhodo , cf. gr … Dicționar Român
rodo- — Prefijo que significa rosa. Medical Dictionary. 2011 … Diccionario médico
rodo — rodo·mont; rodo·mon·tade; … English syllables
Rodo — Rodo, schweizerischer Bildhauer, Niederhäusern, Auguste de … Universal-Lexikon
Rodó — Rodọ́, José Enrique, uruguayischer Schriftsteller, * Montevideo 15. 7. 1871, ✝ Palermo 1. 5. 1917; war Professor für Literatur und Direktor der Nationalbibliothek in Montevideo. Als glänzender Essayist einer der Hauptvertreter des Modernismus.… … Universal-Lexikon
rodo- — [dal gr. rhódon rosa , in composizione rhodo ]. Primo elemento di parole composte nelle quali ha il sign. di rosa o allude a colorazione rossa o rosea … Enciclopedia Italiana
rodo — |ô| s. m. 1. Instrumento de madeira, metal ou outro material, que serve para juntar os cereais nas eiras, o sal nas marinhas, puxar a cinza no forno, etc. 2. Utensílio com que se junta e recolhe o dinheiro nas mesas de jogo. 3. Utensílio de… … Dicionário da Língua Portuguesa
rodo- — elem. de comp. Exprime a noção de rosa (ex.: rodografia). ‣ Etimologia: grego rhódon, ou, rosa … Dicionário da Língua Portuguesa
rōdō — *rōdō germ., stark. Femininum (ō): nhd. Rute, Stange, Balken; ne. rod, pole; Rekontruktionsbasis: an., ae., afries., as., ahd.; Etymologie: idg. * … Germanisches Wörterbuch
Rodó — José Enrique Rodó José Enrique Rodó Piñeyro (* 15. Juli 1872 in Montevideo; † 1. Mai 1917 in Palermo, Italien) war ein uruguayischer Essayist. Leben José Enrique Rodó warnt in seinem Werk Ariel auf lyrische Weise vor dem aufsteigen … Deutsch Wikipedia