Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

rōdo

  • 1 rodo

    rodo, ĕre, rosi, rosum - tr. - [st2]1 [-] ronger. [st2]2 [-] ronger, miner (en parl. de l'eau). [st2]3 [-] détruire lentement, consumer. [st2]4 [-] déchirer (qqn), attaquer, mettre en pièces, médire de, dénigrer. [st2]5 [-] Ov. brouter.    - aliquem rodere: médire de qqn.    - rabiosa silentia rodere, Pers. 3, 81: marmonner entre ses dents, ronger son frein.    - dentem dente rodere, Mart. 13, 2, 6 (prov.): mordre qui a de bonnes dents.    - rodere vitem, Ov.: brouter la vigne.
    * * *
    rodo, ĕre, rosi, rosum - tr. - [st2]1 [-] ronger. [st2]2 [-] ronger, miner (en parl. de l'eau). [st2]3 [-] détruire lentement, consumer. [st2]4 [-] déchirer (qqn), attaquer, mettre en pièces, médire de, dénigrer. [st2]5 [-] Ov. brouter.    - aliquem rodere: médire de qqn.    - rabiosa silentia rodere, Pers. 3, 81: marmonner entre ses dents, ronger son frein.    - dentem dente rodere, Mart. 13, 2, 6 (prov.): mordre qui a de bonnes dents.    - rodere vitem, Ov.: brouter la vigne.
    * * *
        Rodo, rodis, rosi, rosum, rodere. Cic. Ronger, Brouter.
    \
        Rodit scabies, et impetigo. Cels. Elle demange. Bud.
    \
        Rodere aliquem, per translationem. Cic. Detracter d'aucun.

    Dictionarium latinogallicum > rodo

  • 2 rodo

    rodo rodo, rosi, rosum, ere грызть

    Латинско-русский словарь > rodo

  • 3 rodo

    rōdo, rōsī, rōsum, ere [одного корня с rado ]
    1) грызть, глодать, обгрызать (reliquias cibi PM; vitem O; ungues H); разъедать ( ferrum rubigĭne roditur O)
    3) умалять, уничижать, злословить ( aliquem absentem H)
    4) терзать, снедать ( cura rodit aliquem Aug)

    Латинско-русский словарь > rodo

  • 4 rodo

    rōdo, rōsī, rōsum, ere, nagen, benagen, I) eig. u. bildl.: 1) eig.: vitem, Ov.: pollicem, Hor.: vivos ungues, an den Nägeln kauen (bei langem Nachdenken), Hor.: cum servis urbana diaria, Hor.: nivem, Sen. – 2) bildl.: a) übh.: murmura secum, auf die Zähne beißend in sich hineinmurmeln, Pers. 3, 81. – b) benagen, α) = herabsetzen, verkleinern, verleumden, absentem amicum, Hor.: absol., in conviviis rodunt, Cic. – β) = an etw. nagen, zehren, acrior cura rodebat intima mea, Augustin. conf. 6, 4. – II) übtr., allmählich verzehren, ferrum rubigine roditur, Ov.: tophus calce roditur, Plin.: ripam, abspülen, aushöhlen, v. Flusse, der das Ufer unterwühlt, Lucr.

    lateinisch-deutsches > rodo

  • 5 rodo

    rōdo, rōsī, rōsum, ere, nagen, benagen, I) eig. u. bildl.: 1) eig.: vitem, Ov.: pollicem, Hor.: vivos ungues, an den Nägeln kauen (bei langem Nachdenken), Hor.: cum servis urbana diaria, Hor.: nivem, Sen. – 2) bildl.: a) übh.: murmura secum, auf die Zähne beißend in sich hineinmurmeln, Pers. 3, 81. – b) benagen, α) = herabsetzen, verkleinern, verleumden, absentem amicum, Hor.: absol., in conviviis rodunt, Cic. – β) = an etw. nagen, zehren, acrior cura rodebat intima mea, Augustin. conf. 6, 4. – II) übtr., allmählich verzehren, ferrum rubigine roditur, Ov.: tophus calce roditur, Plin.: ripam, abspülen, aushöhlen, v. Flusse, der das Ufer unterwühlt, Lucr.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > rodo

  • 6 rōdō

        rōdō sī, sus, ere    [1 RAD-], to gnaw: clipeos (mures): dente pollicem, H.: saxa capellae, O.— To eat away, waste away, corrode, consume: ferrum (robigo), O.—Fig., to backbite, slander, disparage: in conviviis rodunt: libertino patre natum, H.
    * * *
    rodere, rosi, rosus V
    gnaw, peck

    Latin-English dictionary > rōdō

  • 7 rodo

    rōdo, si, sum, 3, v. a. [cf. rado], to gnaw (class.).
    I.
    Lit.: rutabulum, Novat. ap. Fest. p. 262 Müll. (Com. Rel. p. 226 Rib.):

    clipeos, etc. (mures),

    Cic. Div. 2, 27, 59: praetextam, Poët. ap. Quint. 8, 3, 19:

    dente pollicem,

    Hor. Epod. 5, 48:

    vivos ungues,

    id. S. 1, 10, 71:

    vitem (caper),

    Ov. F. 1, 357:

    saxa capellae,

    id. M. 13, 691:

    reliquias (mures),

    Phaedr. 1, 22, 6:

    rosus tineis,

    Stat. S. 4, 9, 10. —
    B.
    Transf., to eat away, waste away, corrode, consume:

    ripas (flumina),

    Lucr. 5, 256:

    ferrum (robigo),

    Ov. P. 1, 1, 71:

    tophum (calx),

    Plin. 36, 22, 48, § 166. —
    II.
    Trop., to backbite, slander, disparage, etc. (syn. vellico):

    in conviviis rodunt,

    Cic. Balb. 26, 57:

    absentem amicum,

    Hor. S. 1, 4, 81:

    libertino patre natum,

    id. ib. 1, 6, 46:

    cuncta robiginosis dentibus,

    Mart. 5, 28, 7; cf.:

    dentem dente,

    i. e. to speak ill of each other, id. 13, 2, 6: murmura secum et rabiosa silentia rodunt, i. e. to mutter to one ' s self, Pers. 3, 81.

    Lewis & Short latin dictionary > rodo

  • 8 rodo

    , rosi, rosum, rodere 3
      грызть, глодать, обгрызать, разъедать; размывать; уничижать

    Dictionary Latin-Russian new > rodo

  • 9 ad-rōdō (arr-)

        ad-rōdō (arr-) sī, sus, ere,    to nibble at, gnaw: mures coronam adrosere, L.: rem p.

    Latin-English dictionary > ad-rōdō (arr-)

  • 10 circum-rōdō

        circum-rōdō —, —, ere,    to gnaw around.— Fig.: dudum enim circumrodo, quod, etc., i. e. have long hesitated to utter: Dente Theonino circumroditur, i. e. is slandered, H.

    Latin-English dictionary > circum-rōdō

  • 11 prae-rōdō

        prae-rōdō —, sus, ere,    to gnaw off, nibble: praeroso hamo, i. e. the bait, H.

    Latin-English dictionary > prae-rōdō

  • 12 arrodo

    ar-rōdo (ad-rōdo), rōsī, rōsum, ere, benagen, von Tieren, mures Antii coronam auream arrosere, Liv.: sues a muribus arrosae, Plin.: ab locustis, a muribus genus omne acciditur atque arroditur frugum, befressen u. benagt, Arnob.: ut illa ex vepreculis extracta nitedula rem publicam conaretur arrodere, Cic. – v. Menschen, crudum unguem, Pers.: solidos, beschneiden, Cod. Theod. – v. lebl. Subjj., sanguis equi arrodit carnes septicā vi, frißt an, Plin.; vgl. sinapi imponere per omnia membra, donec arrodantur ac rubeant, Cels. – Übtr., arr. rem publicam, am Gute des Staates nagen = vom Gute des St. zehren (v. untätigen Staatsbeamten), Capit. Anton. Pius 7. § 7.

    lateinisch-deutsches > arrodo

  • 13 corrodo

    cor-rōdo, rōsī, rōsum, ere (con u. rodo), zernagen, v. Mäusen, aliquid, Cic.: scuta, cribra, Cic.: Platonis Politian, Cic. – v. Menschen, nares et aures (alcis), Val. Max.: digitos propter alqd, Sidon. – von der (personif.) Feile, ferrum, Phaedr. 4, 8, 7.

    lateinisch-deutsches > corrodo

  • 14 corrodo

    corrōdo, ĕre, rōsi, rōsum [cum + rodo] - tr. - ronger. --- Cic. Div. 2, 59.
    * * *
    corrōdo, ĕre, rōsi, rōsum [cum + rodo] - tr. - ronger. --- Cic. Div. 2, 59.
    * * *
        Corrodo, corrodis, pen. prod. corrosi, corrosum, pe. pro. corrodere. Cic. Ronger.

    Dictionarium latinogallicum > corrodo

  • 15 arrodo

    ar-rōdo (ad-rōdo), rōsī, rōsum, ere, benagen, von Tieren, mures Antii coronam auream arrosere, Liv.: sues a muribus arrosae, Plin.: ab locustis, a muribus genus omne acciditur atque arroditur frugum, befressen u. benagt, Arnob.: ut illa ex vepreculis extracta nitedula rem publicam conaretur arrodere, Cic. – v. Menschen, crudum unguem, Pers.: solidos, beschneiden, Cod. Theod. – v. lebl. Subjj., sanguis equi arrodit carnes septicā vi, frißt an, Plin.; vgl. sinapi imponere per omnia membra, donec arrodantur ac rubeant, Cels. – Übtr., arr. rem publicam, am Gute des Staates nagen = vom Gute des St. zehren (v. untätigen Staatsbeamten), Capit. Anton. Pius 7. § 7.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > arrodo

  • 16 corrodo

    cor-rōdo, rōsī, rōsum, ere (con u. rodo), zernagen, v. Mäusen, aliquid, Cic.: scuta, cribra, Cic.: Platonis Politian, Cic. – v. Menschen, nares et aures (alcis), Val. Max.: digitos propter alqd, Sidon. – von der (personif.) Feile, ferrum, Phaedr. 4, 8, 7.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > corrodo

  • 17 abrodo

    ab-rōdo, rōsī, rōsum, ere
    откусывать (vincula a. conantur, sc. catuli Vr); обгрызать ( unguem Prp)

    Латинско-русский словарь > abrodo

  • 18 arrodo

    ar-rōdo, rōsī, rōsum, ere
    1) обгладывать, обгрызать, объедать (mures arroserunt aliquid L)
    4) подрывать, подтачивать ( rem publicam Cs)

    Латинско-русский словарь > arrodo

  • 19 circumrodo

    circum-rōdo, rōsī, —, ere
    обгрызать, обгладывать, объедать вокруг ( escam PM)
    dudum circumrodo, quod devorandum est перен. C я — давно обгрызаю то, что нужно съесть (т. е. ношу в себе то, что пора высказать)
    dente alicujus circumrodi H — быть предметом чьих-л. насмешек

    Латинско-русский словарь > circumrodo

  • 20 corrodo

    cor-rōdo, rōsī, rōsum, ere
    обгрызать, изгрызть ( librum mures corrosĕrunt C); разгрызать или обгладывать ( ossa J)
    перен. разъедать, опиливать ( lima ferrum corrodit Ph)

    Латинско-русский словарь > corrodo

См. также в других словарях:

  • Rodo — Saltar a navegación, búsqueda En la mitología griega Rodo, Roda o Rode (en griego Ροδη Rhodê, «señora de Rodas») era una ninfa marina que habitaba en la isla de Rodas, recién emergida sobre las aguas. Era hija de Poseidón y Halia o Anfítrite, o… …   Wikipedia Español

  • rodo — Element prim de compunere savantă cu semnificaţia roză , trandafir , rozaceu , roz . [< fr. rhodo , it. rodo , cf. gr. rhodon – roză]. Trimis de LauraGellner, 24.08.2005. Sursa: DN  RODO elem. roză , trandafir , roz . (< fr. rhodo , cf. gr …   Dicționar Român

  • rodo- — Prefijo que significa rosa. Medical Dictionary. 2011 …   Diccionario médico

  • rodo — rodo·mont; rodo·mon·tade; …   English syllables

  • Rodo — Rodo,   schweizerischer Bildhauer, Niederhäusern, Auguste de …   Universal-Lexikon

  • Rodó — Rodọ́,   José Enrique, uruguayischer Schriftsteller, * Montevideo 15. 7. 1871, ✝ Palermo 1. 5. 1917; war Professor für Literatur und Direktor der Nationalbibliothek in Montevideo. Als glänzender Essayist einer der Hauptvertreter des Modernismus.… …   Universal-Lexikon

  • rodo- — [dal gr. rhódon rosa , in composizione rhodo  ]. Primo elemento di parole composte nelle quali ha il sign. di rosa o allude a colorazione rossa o rosea …   Enciclopedia Italiana

  • rodo — |ô| s. m. 1. Instrumento de madeira, metal ou outro material, que serve para juntar os cereais nas eiras, o sal nas marinhas, puxar a cinza no forno, etc. 2. Utensílio com que se junta e recolhe o dinheiro nas mesas de jogo. 3. Utensílio de… …   Dicionário da Língua Portuguesa

  • rodo- — elem. de comp. Exprime a noção de rosa (ex.: rodografia).   ‣ Etimologia: grego rhódon, ou, rosa …   Dicionário da Língua Portuguesa

  • rōdō — *rōdō germ., stark. Femininum (ō): nhd. Rute, Stange, Balken; ne. rod, pole; Rekontruktionsbasis: an., ae., afries., as., ahd.; Etymologie: idg. * …   Germanisches Wörterbuch

  • Rodó — José Enrique Rodó José Enrique Rodó Piñeyro (* 15. Juli 1872 in Montevideo; † 1. Mai 1917 in Palermo, Italien) war ein uruguayischer Essayist. Leben José Enrique Rodó warnt in seinem Werk Ariel auf lyrische Weise vor dem aufsteigen …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»