-
1 pudeo
pŭdĕo, ŭi, or pŭdĭtum est, ēre ( dep. form pudeatur, Petr. 47, 4), 2, v. a. and n. [root pu-, pav-, to strike; Sanscr. paviram, weapon; cf. pavire (puvire), tripudium, etc.], to make or be ashamed, to feel shame; to be influenced or restrained by shame or by respect for a person or thing.—In the verb. finit. extremely rare:A.ita nunc pudeo,
Plaut. Cas. 5, 2, 3:siquidem te quicquam, quod facis, pudet,
id. Mil. 3, 1, 30; Ter. Ad. 1, 2, 4:idne pudet te, quia, etc.,
Plaut. Ep. 1, 2, 4:pudet, quod prius non puditum umquam est,
id. Cas. 5, 2, 4.—In plur.:non te haec pudent?
Ter. Ad. 4, 7, 36:semper metuet, quem Saeva pudebunt,
Luc. 8, 495.—Chiefly used as a verb. impers., pudet, ŭit, or pudĭtum est, one is or feels ashamed, it causes a feeling of shame, etc; constr. aliquem alicujus rei, or with a subj.-clause:quos, cum nihil refert, pudet: ubi pudendum est, ibi eos deserit pudor, cum usus est, ut pudeat,
Plaut. Ep. 2, 1, 1 sq.:fratris me Pudet,
Ter. Ad. 3, 3, 38; id. Heaut. 2, 3, 19:sunt homines, quos infamiae suae neque pudeat neque taedeat,
Cic. Verr. 1, 12, 35:pudet me non tui quidem, sed Chrysippi, etc.,
id. Div. 2, 15, 35:cujus eos non pudere demiror,
id. Phil. 10, 10, 22:ceteros pudeat, si qui, etc.... me autem quid pudeat?
id. Arch. 6, 12; Ov. M. 7, 617:cicatricum et sceleris pudet,
Hor. C. 1, 35, 33:nam pudet tanti mali,
id. Epod. 11, 7; Plaut. Bacch. 3, 1, 12:tum puderet vivos, tamquam puditurum esset exstinctos,
Plin. 36, 15, 24, § 108:deūm me hercle atque hominum pudet,
before gods and men, Plaut. Trin. 4, 2, 67; Liv. 3, 19, 7.—With subj.-clause:pudet Dicere hac praesente verbum turpe: at te id nullo modo Facere puduit,
Ter. Heaut. 5, 4, 20:puderet me dicere non intellegere, si, etc.,
Cic. N. D. 1, 39, 109:servire aeternos non puduisse deos?
Tib. 2, 3, 30: nec lusisse pudet sed non incidere [p. 1486] ludum, Hor. Ep. 1, 14, 36:scripta pudet recitare,
id. ib. 1, 19, 42:nonne esset puditum, legatum dici Maeandrium?
Cic. Fl. 22, 52.—With supine:pudet dictu,
Tac. Agr. 32.—In the gerund:non enim pudendo, sed non faciendo id, quod non decet, impudentiae nomen effugere debemus,
Cic. de Or. 1, 26, 120:inducitur ad pudendum,
id. Brut. 50, 188.—Hence,pŭdens, entis, P. a., shamefaced, bashful, modest (class.):B.muta pudens est,
Lucr. 4, 1164:pudens et probus filius,
Cic. Verr. 2, 3, 69, § 161:cur nescire, pudens prave, quam discere malo?
Hor. A. P. 88:nihil pudens, nihil pudicum in eo apparet,
Cic. Phil. 3, 11, 28; id. Verr. 2, 1, 1, § 2:animus,
Ter. Heaut. 1, 1, 68:pudens et liberalis risus,
Auct. Her. 3, 13, 23.— Comp., Cic. Pis. 17.— Sup.:homo,
Cic. Caecin. 35, 102:vir,
id. Fl. 20:femina,
id. Verr. 2, 1, 37, § 94.— Adv.: pŭdenter, modestly, bashfully, Afran. ap. Charis. p. 190 P.; Cic. Quint. 11, 39; id. Vatin. 2, 6:sumere,
Hor. Ep. 1, 17, 44; id. A. P. 51.— Comp.:pudentius accedere,
Cic. de Or. 2, 89, 364; Gell. 12, 11, 5. — Sup.:pudentissime aliquid petere,
Cic. Att. 16, 15, 5.—pŭdendus, a, um, P. a., of which one ought to be ashamed, shameful, scandalous, disgraceful, abominable (mostly poet. and in post-Aug. prose):2.ut jam pudendum sit honestiora decreta esse legionum quam senatus,
Cic. Phil. 5, 2, 4:vita,
Ov. P. 2, 2, 108:vulnera,
Verg. A. 11, 55:causa,
Ov. H. 5, 98:parentes,
Suet. Vit. 2:negotiationes vel privato pudendas exercere,
id. Vesp. 16:pudenda miserandaque oratio,
id. Tib. 65:pudenda dictu spectantur,
Quint. 1, 2, 8; cf.:pudendumque dictu, si, etc.,
id. 6, 4, 7:luxus,
Tac. A. 3, 53:hoc quoque animal (sc. blatta) inter pudenda est,
Plin. 29, 6, 39, § 140:proh cuncta pudendi!
wholly shameful! Sil. 11, 90:membra,
the parts of shame, the privy parts, Ser. Samm. 36, 681.—Subst.: pŭdenda, ōrum, n. (sc. membra).a.The private parts (post-class.), Aus. Per. Odyss. 6; id. Idyll. 6, 85; Aug. Civ. Dei, 14, 17; Sen. ad Marc. 22, 1; Vulg. Nah. 3, 5.—b. -
2 pudeō
pudeō uī or puditum est, ere [4 PV-].— Intrans, to be ashamed, feel shame: non simultatem meam Revereri! non pudere! T.: inducitur ad pudendum.— Trans, to make ashamed, put to shame, humiliate: quem neque pudet Quicquam, T.: me quid pudeat, qui? why should I be ashamed?: et sero et nequicquam pudet (sc. te): fratris me Pudet, T.: homines infamiae suae: cuius eos non pudere demiror: Eheu cicatricum et sceleris pudet, H.: pudet deorum hominumque, before gods and men, L.: patris mei meūm factūm pudet, I am ashamed before my father of my deeds, Enn. ap. C.: pudet Dicere hac praesente verbum turpe, T.: nec pudet fateri nescire quod nesciam: Scripta pudet recitare, H.: pudebat Macedones urbem deletam esse, Cu.: nonne esset puditum, legatum dici Maeandrium?—With supin. abl.: pudet dictu, Ta.* * *pudere, pudui, puditus Vbe ashamed; make ashamed -
3 pudeo
to be ashamed, -
4 pudenda
pŭdĕo, ŭi, or pŭdĭtum est, ēre ( dep. form pudeatur, Petr. 47, 4), 2, v. a. and n. [root pu-, pav-, to strike; Sanscr. paviram, weapon; cf. pavire (puvire), tripudium, etc.], to make or be ashamed, to feel shame; to be influenced or restrained by shame or by respect for a person or thing.—In the verb. finit. extremely rare:A.ita nunc pudeo,
Plaut. Cas. 5, 2, 3:siquidem te quicquam, quod facis, pudet,
id. Mil. 3, 1, 30; Ter. Ad. 1, 2, 4:idne pudet te, quia, etc.,
Plaut. Ep. 1, 2, 4:pudet, quod prius non puditum umquam est,
id. Cas. 5, 2, 4.—In plur.:non te haec pudent?
Ter. Ad. 4, 7, 36:semper metuet, quem Saeva pudebunt,
Luc. 8, 495.—Chiefly used as a verb. impers., pudet, ŭit, or pudĭtum est, one is or feels ashamed, it causes a feeling of shame, etc; constr. aliquem alicujus rei, or with a subj.-clause:quos, cum nihil refert, pudet: ubi pudendum est, ibi eos deserit pudor, cum usus est, ut pudeat,
Plaut. Ep. 2, 1, 1 sq.:fratris me Pudet,
Ter. Ad. 3, 3, 38; id. Heaut. 2, 3, 19:sunt homines, quos infamiae suae neque pudeat neque taedeat,
Cic. Verr. 1, 12, 35:pudet me non tui quidem, sed Chrysippi, etc.,
id. Div. 2, 15, 35:cujus eos non pudere demiror,
id. Phil. 10, 10, 22:ceteros pudeat, si qui, etc.... me autem quid pudeat?
id. Arch. 6, 12; Ov. M. 7, 617:cicatricum et sceleris pudet,
Hor. C. 1, 35, 33:nam pudet tanti mali,
id. Epod. 11, 7; Plaut. Bacch. 3, 1, 12:tum puderet vivos, tamquam puditurum esset exstinctos,
Plin. 36, 15, 24, § 108:deūm me hercle atque hominum pudet,
before gods and men, Plaut. Trin. 4, 2, 67; Liv. 3, 19, 7.—With subj.-clause:pudet Dicere hac praesente verbum turpe: at te id nullo modo Facere puduit,
Ter. Heaut. 5, 4, 20:puderet me dicere non intellegere, si, etc.,
Cic. N. D. 1, 39, 109:servire aeternos non puduisse deos?
Tib. 2, 3, 30: nec lusisse pudet sed non incidere [p. 1486] ludum, Hor. Ep. 1, 14, 36:scripta pudet recitare,
id. ib. 1, 19, 42:nonne esset puditum, legatum dici Maeandrium?
Cic. Fl. 22, 52.—With supine:pudet dictu,
Tac. Agr. 32.—In the gerund:non enim pudendo, sed non faciendo id, quod non decet, impudentiae nomen effugere debemus,
Cic. de Or. 1, 26, 120:inducitur ad pudendum,
id. Brut. 50, 188.—Hence,pŭdens, entis, P. a., shamefaced, bashful, modest (class.):B.muta pudens est,
Lucr. 4, 1164:pudens et probus filius,
Cic. Verr. 2, 3, 69, § 161:cur nescire, pudens prave, quam discere malo?
Hor. A. P. 88:nihil pudens, nihil pudicum in eo apparet,
Cic. Phil. 3, 11, 28; id. Verr. 2, 1, 1, § 2:animus,
Ter. Heaut. 1, 1, 68:pudens et liberalis risus,
Auct. Her. 3, 13, 23.— Comp., Cic. Pis. 17.— Sup.:homo,
Cic. Caecin. 35, 102:vir,
id. Fl. 20:femina,
id. Verr. 2, 1, 37, § 94.— Adv.: pŭdenter, modestly, bashfully, Afran. ap. Charis. p. 190 P.; Cic. Quint. 11, 39; id. Vatin. 2, 6:sumere,
Hor. Ep. 1, 17, 44; id. A. P. 51.— Comp.:pudentius accedere,
Cic. de Or. 2, 89, 364; Gell. 12, 11, 5. — Sup.:pudentissime aliquid petere,
Cic. Att. 16, 15, 5.—pŭdendus, a, um, P. a., of which one ought to be ashamed, shameful, scandalous, disgraceful, abominable (mostly poet. and in post-Aug. prose):2.ut jam pudendum sit honestiora decreta esse legionum quam senatus,
Cic. Phil. 5, 2, 4:vita,
Ov. P. 2, 2, 108:vulnera,
Verg. A. 11, 55:causa,
Ov. H. 5, 98:parentes,
Suet. Vit. 2:negotiationes vel privato pudendas exercere,
id. Vesp. 16:pudenda miserandaque oratio,
id. Tib. 65:pudenda dictu spectantur,
Quint. 1, 2, 8; cf.:pudendumque dictu, si, etc.,
id. 6, 4, 7:luxus,
Tac. A. 3, 53:hoc quoque animal (sc. blatta) inter pudenda est,
Plin. 29, 6, 39, § 140:proh cuncta pudendi!
wholly shameful! Sil. 11, 90:membra,
the parts of shame, the privy parts, Ser. Samm. 36, 681.—Subst.: pŭdenda, ōrum, n. (sc. membra).a.The private parts (post-class.), Aus. Per. Odyss. 6; id. Idyll. 6, 85; Aug. Civ. Dei, 14, 17; Sen. ad Marc. 22, 1; Vulg. Nah. 3, 5.—b. -
5 pudendus
-
6 pudens
-
7 pudendus
pudendus adj. [P. of pudeo], causing shame, shameful, scandalous, disgraceful, abominable: ut iam pudendum sit honestiora decreta esse legionum quam senatus: vita, O.: volnera, V.* * *pudenda, pudendum ADJcausing shame, shameful, scandalous, disgraceful, abominable -
8 pudēns
pudēns entis, adj. with comp. and sup. [P. of pudeo], shamefast, bashful, modest, shy, chaste, sensitive, honorable: filius: pudens prave, H.: animus, T.— Plur m. as subst: neque pudentes suspicari oportet sibi parum credi, men of honor, Cs.: te videri pudentiorem fuisse quam soles: pudentissimae feminae.* * *pudentis (gen.), pudentior -or -us, pudentissimus -a -um ADJshameful; bashful, modest, shy, chaste, honorable -
9 pudibundus
pudibundus adj. [pudeo], ashamed, covered with shame: matrona, H.: ora, O.* * *pudibunda, pudibundum ADJshamefaced, blushing -
10 pudefactus
pŭdēfactus, a, um, Part. [pudeo-facio], ashamed:pudefactus oris deformitate,
Gell. 15, 17, 1. -
11 pudenter
pŭdenter, adv., v. pudeo fin. A. -
12 pudescit
pŭdescit, ĕre, v. inch. n. [pudeo], to be ashamed (post-class.):piget, pudescit, poenitet,
Prud. Cath. 2, 26:quos prius taedescit impudicitiae suae quam pudescit,
Min. Fel. Oct. 28 fin. -
13 pudet
pŭdet, v. pudeo. -
14 pudibilis
pŭdĭbĭlis, e, adj. [pudeo], shameful, abominable (post-class.):membra,
the parts of shame, privy parts, Lampr. Elag. 12; Auct. Itin. Alex. M. 15 Mai. -
15 pudicus
pŭdīcus, a, um (dat. and abl. plur. fem. pudicabus, Cn. Gell. ap. Charis. p. 39 P.), adj. [pudeo], shamefaced, bashful, modest, chaste, virtuous (class.;II.syn.: verecundus, castus): homo,
Plaut. Trin. 3, 2, 71; 4, 2, 104:tam a me pudica est, quasi soror mea sit,
id. Curc. 1, 1, 51:ingenium,
Ter. Hec. 1, 2, 77:erubescunt pudici etiam loqui de pudicitiā,
Cic. Leg. 1, 19, 50:nihil pudens, nihil pudicum,
id. Phil. 3, 11, 28:domus,
id. ib. 2, 3, 6:Hippolytus,
Hor. C. 4, 7, 25:conjux,
id. ib. 3, 5, 41;4, 9, 23: Penelope,
chaste, pure, id. S. 2, 5, 77:nupta, of Lucretia,
Ov. F. 2, 794:matres,
id. P. 4, 13, 29.—Transf., of things, chaste, pure, undefiled:lectum servare pudicum,
Prop. 2, 23, 111 (3, 30, 55):preces,
pure, Ov. H. 1, 85:mores,
id. Tr. 3, 7, 13:fides,
id. M. 7, 720:oratio,
Petr. 2.— Comp.:matrona pudicior,
Ov. Ib. 351.— Sup.:pudicissima femina,
Plin. 7, 35, 35, § 120:puellarum,
Mart. Cap. 2, § 174.— Hence, adv.: pŭdīcē, bashfully, modestly, chastely, virtuously, Plaut. Poen. 5, 4, 51; Ter. And. 1, 5, 39; Cat. 15, 5.— Comp.:pudicius,
Plaut. Merc. 4, 3, 15; Plin. Ep. 4, 13, 4. -
16 pudor
pŭdor, ōris, m. [pudeo], shame, a sense of shame, shamefacedness, shyness; modesty, decency, good manners, propriety, etc. (the general idea, while pudicitia is the particular one).I.Lit.:II.ibi eos pudor deserit,
Plaut. Ep. 2, 1, 1; id. Am. 2, 2, 210:patris,
before a father, Ter. And. 1, 5, 27:pudor deūm,
Sil. 1, 58:ex hac parte pugnat pudor, illinc petulantia: hinc pudicitia, illinc stuprum,
Cic. Cat. 2, 11, 25:ut pudorem rubor, terrorem pallor consequatur,
id. Tusc. 4, 8, 19:moderator cupiditatis pudor,
id. Fin. 2, 34, 113:adulescentuli modestissimi pudor,
id. Planc. 11, 27:pudore a dicendo et timiditate ingenua refugisti,
id. de Or. 2, 3, 10; Plin. 19, 8, 43, § 152: civium, respect for one's fellow-citizens, Enn. ap. Non. 160, 6 (Trag. v. 369 Vahl.):famae,
Cic. Prov. Cons. 6, 14:pudore fractus,
id. Tusc. 2, 21, 48; cf.:quem paupertatis pudor et fuga tenet,
shame on account of poverty, Hor. Ep. 1, 18, 24:stultorum incurata pudor malus ulcera celat,
id. ib. 1, 16, 24:pudor ignominiae maritimae,
Liv. 35, 27:adeo omnia regebat pudor,
id. 5, 46:quae tibi membra pudorem Abstulerunt,
Ov. M. 6, 616:defunctae pudorem tueri,
honor, Plin. Ep. 5, 1, 6:pudor est promissa precesque (meas) referre,
I am ashamed, Ov. M. 14, 18:sit pudor,
be ashamed! for shame! Mart. 8, 3, 3; 8, 64, 15; 11, 50, 11:omnium qui tecum sunt pudor,
sense of propriety, scrupulousness, Cic. Q. Fr. 1, 1, 6, § 18; Quint. 8, 3, 39:si pudor quaeritur, si probitas, si fides, Mancinus haec attulit,
Cic. Rep. 3, 18, 28:pudor Curioni suadet ut, etc.,
Flor. 4, 2, 34.—Transf.A.Shame, a cause for shame, ignominy, disgrace (not in Cic.):B.vulgare alicujus pudorem,
Ov. H. 11, 79:turpique onerata pudore,
id. M. 11, 180:amicitia, quae impetrata, gloriae sibi, non pudori sit,
should not be a disgrace, Liv. 34, 58:ne tibi pudori essem,
Liv. 40, 15:o notam materni pudoris,
Just. 3, 4:pro pudor!
oh shame! Petr. 81; Stat. Th. 10, 874; Mart. 10, 68, 6; so,o pudor,
Val. Fl. 8, 267; Flor. 2, 6, 30.—A blush:desit famosis quae notet ora pudor,
Ov. Am. 3, 6, 78; so, in gen., a redness of the skin, Claud. Nupt. Hon. et Mar. 268; cf. pudoricolor.
См. также в других словарях:
Пудиков — ПУДАШЕВ ПУДИКОВ ПУДОВ ПУДОВИЧКОВ ПУДКОВ Отчество от канонического мужского имени Пуд (из лат. pudeo стыдиться) и его уменьшительной формы Пудик; к русской мере веса имя не имело никакого отношения. (Н) Возможно и от прозвища увесистого, грузного… … Русские фамилии
Пуд — а, муж.Отч.: Пудович, Пудовна. Производные: Пудя; Пудаша.Происхождение: (От лат. pudeo стыдиться.)Именины: 17 янв., 28 апр. Словарь личных имён. Пуд Стыдливый (лат.), ср. Пудицития – римская богиня целомудрия и супружеской верности. 17 (4) января … Словарь личных имен
Пудашев — ПУДИКОВ ПУДОВ ПУДОВИЧКОВ ПУДКОВ Отчество от канонического мужского имени Пуд (из лат. pudeo стыдиться) и его уменьшительной формы Пудик; к русской мере веса имя не имело никакого отношения. (Н) Возможно и от прозвища увесистого, грузного человека … Русские фамилии
Пудков — ПУДАШЕВ ПУДИКОВ ПУДОВ ПУДОВИЧКОВ ПУДКОВ Отчество от канонического мужского имени Пуд (из лат. pudeo стыдиться) и его уменьшительной формы Пудик; к русской мере веса имя не имело никакого отношения. (Н) Возможно и от прозвища увесистого, грузного… … Русские фамилии
Пудов — ПУДАШЕВ ПУДИКОВ ПУДОВ ПУДОВИЧКОВ ПУДКОВ Отчество от канонического мужского имени Пуд (из лат. pudeo стыдиться) и его уменьшительной формы Пудик; к русской мере веса имя не имело никакого отношения. (Н) Возможно и от прозвища увесистого, грузного… … Русские фамилии
Пудовичков — ПУДАШЕВ ПУДИКОВ ПУДОВ ПУДОВИЧКОВ ПУДКОВ Отчество от канонического мужского имени Пуд (из лат. pudeo стыдиться) и его уменьшительной формы Пудик; к русской мере веса имя не имело никакого отношения. (Н) Возможно и от прозвища увесистого, грузного… … Русские фамилии
pudendum — The external genitals, especially the female genitals (vulva). Used also in the plural. [L. ntr. of pudendus, particip. adj. of pudeo, to feel ashamed] p. femininum SYN: vulva. p. muliebre obsolete term for vulva. * * * pu·den·dum pyu̇ den dəm n … Medical dictionary
πυδαρίζω — και, κατά το λεξ. Σούδα, πυδαλίζω Α χοροπηδώ χτυπώντας με τα πόδια τα οπίσθιά μου. [ΕΤΥΜΟΛ. Εκφραστικό ρ. τής καθημερινής γλώσσας τών Αρχαίων, άγνωστης ετυμολ. Αμφίβολες θεωρούνται οι συνδέσεις του ρ. με το λατ. pudeo «αισχύνομαι», το ρ. σπεύδω… … Dictionary of Greek