-
1 poto
1 (planta) scindapsus, devil's eye* * ** * ** * *A ( Bot) ivy arum, Ceylon creeperse lo dije a poto pelado I told him straightel poto del mundo ( Chi fam): esto es el poto del mundo this is a godforsaken hole, miles from anywhere* * *
poto sustantivo masculino (Andes fam) ( de persona) butt (AmE colloq), bum (BrE colloq);
( de botella) bottom
' poto' also found in these entries:
English:
bum
- bun
- butt
- fanny
* * *poto nm1. [árbol] devil's ivy, hunter's robe -
2 poto
pōto, pōtāvī, pōtātum u. pōtum, āre (Intens. v. Stamme pō, wov. unmittelbar noch die zweite Supin-Form potum u. die Partizz. potus u. poturus u. posca), in starken Zügen-, sich satt-, sich voll trinken, I) eig.: 1) im allg.: α) m. Acc.: aquas, Ov.: vinum, Plin.: album an atrum (roten) vinum potas? Plaut.: vinum moderate potatum, Vulg.: aliqui fontes potati, Cassiod. – bei Dichtern von denen, die am Flusse wohnen, -sich aufhalten, fera, quae potat Araxen, Sen. poët.: sonipes, qui potat stagna Tagi, Claud. – β) absol., cornibus (aus H.), Plin.: u. so cantharo semper, Val. Max.: huc veniunt potum iuvenci, Verg. – 2) prägn.: a) trinken = zechen, saufen, obsonat, potat, Ter.: potaturus est apud me, Ter.: uno cantharo (aus einem B.) potare, Plaut.: unpers., totos dies potabatur, Cic.: estur et potatur incondite, Apul. – b) tränken, zu trinken geben, sitivi et potasti me sitientem, Itala Matth. 25, 35 (u. so öfter bei Eccl., s. Rönsch Itala p. 376): ex hoc frequenter eos potabo, Th. Prisc. 2, 14: felle et aceto potatus, Tert. de spect. 30: et omnes in uno spiritu potati sunt, Vulg. 1. Corinth. 12, 13. – II) übtr.: A) trinken, einsaugen, in sich ziehen, vestis sudorem potat, Lucr.: Aquinatem potantia vellera fucum, Hor.: quinis lana potat (purpurae colorem) horis, Plin. – B) trinken, sich durch Trinken zuziehen, crapulam, sich einen Rausch trinken, Plaut. rud. 587. – / Vom Stamme pō unmittelbar abgeleitete Particc., a) pōtus, a, um, α) passiv = getrunken, ausgetrunken, sanguine poto, Cic.: veneno poto mori, Sen.: poti faece tenus cadi, Hor. – β) aktiv = der getrunken hat, potus sum, ich habe getrunken, üblich nach Varro bei Gell. 2, 25, 7. – gew. angetrunken, betrunken, anus, Hor.: bene p., Cic. – b) pōtūrus, a, um, absol. od. m. Acc. (zB. vinum), Cato r. r. 156, 4. Plin. 10, 125; 14, 58 u.a. Tibull. 1, 3, 78. Prop. 4, 4, 6. Stat. Theb. 12, 719. Suet. Ner. 48, 3 Ihm. Claud. in Eutrop. 2, 251. Lucan. 5, 712 (dagegen potaturus, Ter. Phorm. 837). – Parag. Infin. potarier, Plaut. most. 958.
-
3 poto
pōto, āre, āvi, ātum (pōtum) - tr. - [st2]1 [-] boire, s’abreuver. [st2]2 [-] s'imprégner de, s'imbiber.* * *pōto, āre, āvi, ātum (pōtum) - tr. - [st2]1 [-] boire, s’abreuver. [st2]2 [-] s'imprégner de, s'imbiber.* * *Poto, potas, potaui, potatum: vel potus sum, potum, potare. Boire.\Totos dies potare. Cic. Yvrongner.\Arbores vina potare docuimus, inquit Plinius. Quand on les arrouse de vin.\Dare potatum. Columel. Bailler en bruvage. -
4 poto
pōto, pōtāvī, pōtātum u. pōtum, āre (Intens. v. Stamme pō, wov. unmittelbar noch die zweite Supin-Form potum u. die Partizz. potus u. poturus u. posca), in starken Zügen-, sich satt-, sich voll trinken, I) eig.: 1) im allg.: α) m. Acc.: aquas, Ov.: vinum, Plin.: album an atrum (roten) vinum potas? Plaut.: vinum moderate potatum, Vulg.: aliqui fontes potati, Cassiod. – bei Dichtern von denen, die am Flusse wohnen, -sich aufhalten, fera, quae potat Araxen, Sen. poët.: sonipes, qui potat stagna Tagi, Claud. – β) absol., cornibus (aus H.), Plin.: u. so cantharo semper, Val. Max.: huc veniunt potum iuvenci, Verg. – 2) prägn.: a) trinken = zechen, saufen, obsonat, potat, Ter.: potaturus est apud me, Ter.: uno cantharo (aus einem B.) potare, Plaut.: unpers., totos dies potabatur, Cic.: estur et potatur incondite, Apul. – b) tränken, zu trinken geben, sitivi et potasti me sitientem, Itala Matth. 25, 35 (u. so öfter bei Eccl., s. Rönsch Itala p. 376): ex hoc frequenter eos potabo, Th. Prisc. 2, 14: felle et aceto potatus, Tert. de spect. 30: et omnes in uno spiritu potati sunt, Vulg. 1. Corinth. 12, 13. – II) übtr.: A) trinken, einsaugen, in sich ziehen, vestis sudorem potat, Lucr.: Aquinatem potantia vellera fucum, Hor.: quinis lana potat (purpurae colorem) horis, Plin. – B) trinken, sich durch Trinken zuziehen, crapulam, sich einen Rausch trinken,————Plaut. rud. 587. – ⇒ Vom Stamme pō unmittelbar abgeleitete Particc., a) pōtus, a, um, α) passiv = getrunken, ausgetrunken, sanguine poto, Cic.: veneno poto mori, Sen.: poti faece tenus cadi, Hor. – β) aktiv = der getrunken hat, potus sum, ich habe getrunken, üblich nach Varro bei Gell. 2, 25, 7. – gew. angetrunken, betrunken, anus, Hor.: bene p., Cic. – b) pōtūrus, a, um, absol. od. m. Acc. (zB. vinum), Cato r. r. 156, 4. Plin. 10, 125; 14, 58 u.a. Tibull. 1, 3, 78. Prop. 4, 4, 6. Stat. Theb. 12, 719. Suet. Ner. 48, 3 Ihm. Claud. in Eutrop. 2, 251. Lucan. 5, 712 (dagegen potaturus, Ter. Phorm. 837). – Parag. Infin. potarier, Plaut. most. 958. -
5 poto
poto poto, avi, atum, are напиваться -
6 poto
poto poto, avi, atum, are пить -
7 poto
-
8 poto
pōto, āvi, ātum, or pōtum, 1, v. a. and n. [root po; Gr. pinô, pepôka, to drink; Lat. potus, potor, poculum, etc.].I.Act., to drink (ante-class. and post-Aug.; syn. bibo), Caecil. ap. Gell. 2, 23, 13:B.aquam,
Suet. Ner. 48; Juv. 5, 52:vinum,
Plin. 14, 5, 7, § 58:ut edormiscam hanc crapulam, quam potavi,
this intoxication which I have drunk myself into, Plaut. Rud. 2, 7, 28.—Transf.1.Poet.a.Potare flumen aliquod, to drink from a stream, i. q. to dwell by it:b.fera, quae gelidum potat Araxen,
Sen. Hippol. 57:stagna Tagi,
Claud. Cons. Mall. Theod. 286.—Of inanim. subjects, [p. 1410] to drink up, to suck or draw in, to absorb moisture ( poet. and in post-Aug. prose):2.vestis sudorem potat,
Lucr. 4, 1128:potantia vellera fucum,
Hor. Ep. 1, 10, 27:potanda ferens infantibus ubera,
Juv. 6, 9; Plin. 9, 38, 62, § 134.—Causative (late Lat.), to give to drink, to cause to drink:II.potasti nos vino,
Vulg. Psa. 59, 5:potaverunt me aceto,
id. ib. 68, 22; id. Ecclus. 15, 3; id. Isa. 49, 10; id. Apoc. 14, 8.—Neutr., to drink.A.In gen. (class.):B.redi simul mecum potatum,
Plaut. Ps. 5, 2, 28:potaturus est apud me,
Ter. Phorm. 5, 5, 9:si potare velit,
Cic. Brut. 83, 288: potare dilutius, id. Fragm. ap. Amm. 15, 12, 4:potum veniunt juvenci,
Verg. E. 7, 11: cornibus, from or out of horns, Plin. 11, 37, 45, § 126.—Part.: potatus, caused to drink, furnished with drink:felle et aceto potatus,
Tert. Spect. 30:et omnes in spiritu potati sunt,
Vulg. 1 Cor. 12, 13.—In partic., to drink, tope, tipple (class.):I.obsonat, potat, olet unguenta de meo,
Ter. Ad. 1, 2, 37:ibi primum insuevit exercitus populi Romani amare, potare,
Sall. C. 11, 6:frui voluptate potandi,
Cic. Tusc. 5, 41, 118:totos dies potabatur,
id. Phil. 2, 27, 67:potantibus his apud Sex. Tarquinium,
Liv. 1, 57, 6 al. — Hence, pōtus, a, um, P. a.Act., that has drunk: et pransus sum, et potus sum, dicamus, Varr. ap. Gell. 2, 25, 7; but usually, drunken, intoxicated (class.):II.domum bene potus redire,
Cic. Fam. 7, 22:inscitia pransi, poti, oscitantis ducis,
id. Mil. 21, 56:anus,
Hor. C. 4, 13, 5; id. S. 1, 3, 90. —Pass., that has been drunk, drunk, drunk up, drunk out, drained (class.):sanguine tauri poto,
Cic. Brut. 11, 43:poti faece tenus cadi,
Hor. C. 3, 15, 16:amygdalae ex aquā potae,
Plin. 23, 8, 75, § 144. -
9 pōtō
pōtō āvī, ātus (pōtūrus, Tb., Pr.), āre [potus], to drink: potaturus est apud me, T.: si potare velit: aquam, Iu.: poturi (Tantali) deserit unda sitim, Tb.: poturas ire iubebat oves, Pr.—Of things, to drink up, suck in, absorb: potantia vellera fucum, H.: potanda ferens infantibus ubera, Iu.— Fig.: Stoicorum ista magis gustata quam potata delectant.— To drink, tope, tipple: obsonat, potat de meo, T.: ibi insuevit exercitus amare, potare, S.: frui voluptate potandi: potantibus his apud Tarquinium, L.: totos dies potabatur.* * *Ipotare, potavi, potatus Vdrink; drink heavily/convivially, tipple; swallow; absorb, soak upIIpotare, potavi, potus Vdrink; drink heavily/convivially, tipple; swallow; absorb, soak up -
10 poto
-
11 poto
poto, 1, give, or make to drink, 1 C. 12:13; [Ap. 14:8].* -
12 poto
m1) Ам. зад, за́дница2) за́дняя часть (чего-л.)3) П., Ч., Экв. большо́й гли́няный кувши́н••el que tenga poto, no le diga a otro pedorro Ч.; нн. — ≡ в чужо́м глазу́ соло́минку уви́дит, а у себя́ не ви́дит и бревна́
-
13 poto
iz.1. can, tin, canister2. pot, vessel, container with handle3. ( zorroztarriari d.) case4.a. bad rhyme; hara bertsoa, \poto eta guzti there's a verse for you, bad rhyme and allb. repeating rhyme -
14 poto
-
15 poto
āvī, ātum (или pōtum), āre1) много или часто пить, напиваться (p. aquas O; p. vinum Pl, PM); пьянствовать, бражничать ( totos dies C)bibere, immo p. Sen — пить и даже напиватьсяp. crapulam Pl — напиваться допьяна, (о)хмелеть2) поэт. жить (на берегу реки), обитать, населять (fera, quae potat Araxen SenT)3) впитывать, всасывать ( sudorem Lcr) -
16 POTO
Имена и фамилии: Phantom Of The Opera -
17 poto
-
18 poto *
SM And, Cono Sur1) (=culo) backside, bum **, butt (EEUU) **2) (=fondo) lower end3) (Bot) calabash4) (=vasija) earthenware jug -
19 poto
m• Am zadek• Am zadnice* * *m• Am tykev (na pití)• Am zadní část (čeho) -
20 poto
regular menu level (on Opus or Maximus system)————————short
См. также в других словарях:
Poto — Saltar a navegación, búsqueda Poto es el nombre de: los potos, cuatro especies de pequeños primates arborícolas de la subfamilia Perodicticinae que habitan en la selva africana; el género de plantas Pothos, bajo el que una vez se clasificó… … Wikipedia Español
poto — elem. băutură . (< fr. poto , cf. gr. potos) Trimis de raduborza, 15.09.2007. Sursa: MDN … Dicționar Român
POTO — may refer to:*The Phantom of the Opera *Planet of the Ood … Wikipedia
poto — |ô| s. m. 1. [Linguagem poética] Bebida. 2. [Botânica] Planta anual. • Plural: potos |ô| … Dicionário da Língua Portuguesa
poto — pȍto m DEFINICIJA zool. rod sitnih polumajmuna (Loris) s Cejlona, iz Indije; lori ETIMOLOGIJA nizoz. ← egz. (volof) pata: bezrepi majmun … Hrvatski jezični portal
poto — 1. nalgas; trasero humano; ano; cf. culo, cueva, suerte, raja, chancho, hoyo, potón, potona, potuda, potazo, popó, poto pelado, d … Diccionario de chileno actual
Poto — ► sustantivo masculino 1 Perú Vasija de barro pequeña. 2 Argentina, Chile, Perú Cada una de las dos porciones carnosas que constituyen el trasero de las personas. * * * poto1 (Epipremnum aureum) m. Planta arácea trepadora con hojas en forma de… … Enciclopedia Universal
Poto — 1 Original name in latin Poto Name in other language Poto State code ID Continent/City Asia/Makassar longitude 9.905 latitude 124.5771 altitude 895 Population 0 Date 2012 10 08 2 Original name in latin Poto Name in other language Poto State code… … Cities with a population over 1000 database
Poto — Kinkajou Kinkajou … Wikipédia en Français
poto — 1pò·to s.m. TS zool. mammifero del genere Poto, dalla lunga coda prensile, muso piccolo e occhi grandi, orecchie corte e arrotondate, diffuso in Messico, nell America centrale e nelle regioni equatoriali e tropicali dell America meridionale | con … Dizionario italiano
poto — {{#}}{{LM P31274}}{{〓}} {{SynP42695}} {{[}}poto{{]}} ‹po·to› {{《}}▍ s.m.{{》}} Planta trepadora con hojas en forma de corazón, de color verde claro con vetas blancas, que se utiliza como planta ornamental de interiores. {{#}}{{LM SynP42695}}{{〓}}… … Diccionario de uso del español actual con sinónimos y antónimos