Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

pas+plus

  • 1 plus

    adv.
    1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga
    2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq
    3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi
    4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik
    5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q
    6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra
    7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi
    8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda
    9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos
    10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi
    11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng
    12. noldan yuqorini bildiradi, plus
    13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani
    14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank
    15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.
    adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti
    2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)
    3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plus

  • 2 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 3 noix

    I nf.inv.
    1. yong‘oq; noix muscade muskat yong‘og‘i; noix de coco kokos yong‘og‘i
    2. yong‘oq shaklidagi narsa; une noix de beurre yong‘oqday, yong‘oq kattaligiday sariyog‘; noix de veau molning son go‘shti; la noix d'une côtelette kotletning o‘rtasi
    3. fam. vieilli ahmoq, tentak, esi past, befarosat, so‘tak; quelle noix! qanday befarosat! une vieille noix qari so‘tak; loc. à la noix (de coco) sifatsiz, nobop, bemaza, jinni-ketdi; c'est une histoire à la noix bemaza hikoya
    II adj.fam. elle n'est pas plus noix qu'une autre befarosatlikda u boshqasidan ortiq emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > noix

  • 4 pouvoir

    vt.
    1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?
    2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa
    3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar
    4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!
    5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi
    6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.
    nm.
    1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar
    2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish
    3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati
    4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq
    5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)
    6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouvoir

  • 5 raison

    nf.
    1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish
    2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi
    3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman
    4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman
    5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga
    6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi
    7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raison

  • 6 moi

    I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘q
    II nm.inv.
    1. men (shaxs)
    2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moi

  • 7 penser

    I vi.
    1. o‘ylamoq, fikr yuritmoq, mulohaza qilmoq; tu ne peux donc pas penser par toi-même? bunga axir o‘zingning aqling yetmaydimi? la faculté de penser fikr, o‘y; penser sur un sujet biror mavzu haqida fikr yuritmoq; penser juste to‘g‘ri fikr yuritmoq; la façon de penser de qqn. birovning fikri; loc. je vais lui dire ma façon de penser men uning haqida qanday fikrda ekanligimni o‘ziga aytaman; une chose qui donne, qui laisse à penser o‘ylantiradigan, o‘ylashga majbur qiladigan narsa
    2. fikrga ega bo‘lmoq, fikrlamoq, o‘ylamoq; tu penses ou tu rêves? sen o‘ylayapsanmi yoki xayol suryapsanmi? penser tout haut fikrini, kallasida borini aytmoq; les animaux pensent-ils? hayvonlar fikrlaydimi, o‘ylaydimi?
    3. (à) haqida o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, fikr yuritmoq; o‘z fikrini, e' tiborini qaratmoq; pensez à ce que vous dites aytayotgan narsangizni o‘ylab ko‘ring; n'y pensons plus bu haqda boshqa o‘ylamaylik, shuni unutaylik; faire une chose sans y penser biror narsani o‘ylamasdan, bexosdan qilib qo‘ymoq
    4. o‘ylamoq, eslamoq, xotirlamoq; il s'efforçait de ne plus penser à elle u u haqida butunlay o‘ylamaslikka harakat qilar edi; faire penser à xotirasiga solmoq, keltirmoq; xotirasida namoyon qilmoq, esiga solmoq
    5. o‘ylamoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; penser aux autres boshqalar haqida o‘ylamoq; il faut penser à l'avenir kelajak haqida o‘ylamoq kerak; elle ne pense qu'à s'amuser u faqat o‘ynab-kulib qolishning tashvishini qiladi
    6. o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, xotirlamoq, eslamoq, o‘ylab qo‘ymoq, xayolida bo‘lmoq; j'essaierai d'y penser men buni eslashga harakat qilaman; j'ai pensé à tout men hamma narsani o‘ylab qo‘ydim; je n'avais pas pensé à cela, je n'y avais pas pensé men bu haqda o‘ylamagan ekanman; sans penser à mal beg‘araz, beixtiyor, o‘ylamasdan, yomonlikni ko‘ngliga keltirmay
    II vt.
    1. o‘ylamoq, fikrda bo‘ lmoq, hisoblamoq; penser du bien, du mal, beaucoup de bien, de mal de qqn. de qqch. biror kishi, narsa haqida yaxshi, yomon, juda yaxshi, juda yomon fikrda bo‘lmoq; penser qqch. de, à propos de, sur qqch. biror narsani o‘ylamoq, biror narsa haqida, yuzasidan o‘ylamoq; qu'en pensez-vous? bu haqda siz qanday fikrdasiz? loc. il ne dit rien mais il n'en pense pas moins u hech narsa demayapti, lekin u bilgan narsasini aytmayapti
    2. o‘ylamoq, deb o‘ylamoq, hisoblamoq, ishonmoq, faraz qilmoq; jamais je n'aurais pu penser cela! hech qachon men buni xayolimga ham keltirolmagan bo‘lardim! il n'est pas si désintéressé qu'on le pense u odamlar o‘ylaganchalik xolis emas; intj. tu penses! albatta, turgan gap, shubhasiz, tabiiy! penses-tu! pensez-vous! yo‘g‘-e, unday emas, qo‘ysang-chi, qo‘ysangizchi! penser que deb o‘ylamoq, degan fikrda bo‘lmoq, deb ishonmoq; vous pensez bien que je n'aurais jamais accepté! albatta siz meni hech qachon rozi bo‘lmaydi deb o‘ylayapsiz! je pense qu'il peut; je ne pense pas qu'il puisse men o‘ylaymanki, u qiloladi; men uni qiloladi deb o‘ylamayman; nous pensons avoir résolu ces problèmes biz bu masalalarni hal qildik deb hisoblaymiz
    3. o‘ylamoq, degan fikrga ega bo‘lmoq; dire ce que l'on pense o‘z fikrini aytmoq; euphém. il lui a flanqué un coup de pied où je pense, où vous pensez u uning men o‘ylagan, siz o‘ylagan joyiga (o‘sha joyiga) boplab tepti (orqasiga); penser que o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilmoq; pensez qu'elle n'a que seize ans! tasavvur qilinga, u endigina o‘n oltiga kirdi!
    4. o‘ylamoq, niyat qilmoq, qilmoqchi bo‘lmoq; que pensez-vous faire à présent? hozir nima qilmoqchisiz? je pense m'en aller, renoncer, recommencer men ketmoqchiman, voz kechmoqchiman, qaytadan boshlamoqchiman
    5. litt. o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilib ko‘rmoq; penser l'histoire, penser un problème hodisani, masalani tasavvur qilib ko‘rmoq; l'affaire est bien pensée ish yaxshilab o‘ylab ko‘rilgan.
    nm.litt. xayol, fikr, o‘y; des pensers chagrins le minaient qayg‘uli xayollar uni yemirardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > penser

  • 8 loin

    I adv.
    1. ancha uzoqda, olisda, yiroqda; loc. elle ira loin, je vous le dis uning kelajagi porloq, u uzoqqa boradi, mana meni aytdi deysiz; aller trop loin o‘ tkazib yubormoq, orttirib yubormoq; une affaire qui peut aller loin yomon oqibatlarga olib boradigan ish
    2. uzoq, yiroq, olis, hali ancha (vaqt) bor; l'été n'est plus bien loin yoz unchalik uzoq emas, yozga oz qoldi; comme c'est loin! bu qanchalar olis, qadimiy! sans remonter si loin uzoqqa bormay; voir loin uzoqni ko‘rmoq
    II nm.
    1. il y a loin uzoq, olis, ancha, yiroq; il y a loin de l'hôtel à la plage mehmonxonadan plajgacha uzoq
    2. loc.adv. au loin uzoqda, olisda, yiroqda; aller, partir au loin uzoqqa, olisga bormoq, ketmoq; uzoqlashmoq
    3. loc.adv. de loin uzoq joydan, uzoqdan, olisdan, yiroqdan; revenir de loin narigi dunyodan qaytib kelmoq
    4. loc.adv. de loin en loin har joy-har joyda, uzoq-uzoqda, har zamon-har zamonda; bornes placées de loin en loin har joy-har joyga o‘rnatilgan chegara to‘siqlari
    III loc.prép. loin de
    1. uzoq joyda, uzoqda, olisda, yiroqda; loin de tout hamma narsadan uzoqda; prov. loin des yeux, loin du coeur ko‘zdan nari, ko‘ngildan nari; loin de moi la pensée de blâmer ce procédé men bu ishni qoralash fikridan uzoqdaman; loin de là aksincha
    2. uzoqda, yiroqda, olisda; tous ces souvenirs sont déjà bien loin de nous hamma bu xotiralar endi bizdan juda olisda
    3. pas loin de deyarli, qariyb; il n'est pas loin de minuit deyarli yarim tun; cela m'a coûté pas loin de mille francs bu menga deyarli ming frankka tushdi
    4. être loin de + inf. biror narsa qilishdan uzoqda bo‘lmoq; il était loin de s'attendre à cela u buni umuman kutmagan edi
    IV loc.conj. d'aussi loin que, du plus loin que bilanoq; d'aussi loin, du plus loin qu'il me vit meni ko‘rishi bilanoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loin

  • 9 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 10 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 11 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 12 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 13 possible

    I adj.
    1. bo‘lishi, yuz berishi mumkin bo‘lgan, joiz; c'est tout à fait possible bu albatta mumkin; ce n'est pas possible autrement bu boshqacha bo‘lishi mumkin emas; venez demain si c'est possible iloji bo‘lsa, ertaga keling; est-ce possible? ce n'est pas possible! bunday bo‘lishi mumkinmi? bunday bo‘lishi mumkin emas! ellipt.fam. pas possible! yo‘g‘e, bo‘lishi mumkin emas!
    2. iloji bo‘lgan; qancha iloji bo‘lsa, joiz bo‘lsa; il a fait toutes les sottises possibles et imaginables u aqlga sig‘maydigan va iloji bo‘lganki hamma ahmoqliklarni qildi; le plus, le moins possible iloji boricha ko‘proq, iloji boricha kamroq; parlez le moins possible iloji boricha kamroq gapiring
    3. mumkinligi, bo‘lishi mumkinligi; une aggravation possible de la maladie kasalning og‘irlashishining mumkinligi; irez-vous à la mer cette été? – possible bu yil yozda dengizga borasizmi? – balki; il est possible que bo‘lsa kerak, bo‘lishi mumkin; il est possible qu'il fasse froid cette nuit bugun kechqurun sovuq bo‘lsa kerak
    4. bo‘lg‘usi, bo‘lishi mumkin bo‘lgan; c'est un concurrent possible bu bir bo‘lg‘usi davogar
    5. fam. mumkin, qo‘shilsa bo‘ladigan, chidab bo‘ladigan; ces conditions de travail ne sont vraiment plus possibles bu ish sharoitlari ortiqcha chidab bo‘lmaydigan darajada
    II nm.
    1. mumkin bo‘ lgan, iloji bo‘lgan, imkoni bo‘lgan narsa; dans la mesure du possible imkon darajasida; faire tout son possible (pour) bor imkoniyatini ishga solmoq; loc.adv. au possible juda, o‘ta, mumkin qadar; il est gentil au possible u o‘ta xushfel
    2. qilsa, bajarsa bo‘ladigan, imkon darajasidagi; les limites du possible imkoniyat chegaralari
    3. pl. imkoniyatlar; iloji, imkoni bo‘lgan narsalar; iloji bor narsalar; envisager tous les possibles butun imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > possible

  • 14 rester

    vi.
    1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi
    2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak
    3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi
    4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi
    5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor
    6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq
    7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor
    8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti
    9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rester

  • 15 sentir

    I vt.
    1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi
    2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq
    3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi
    4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi
    5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi
    6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydi
    II se sentir vpr.
    1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand
    2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sentir

  • 16 sûr

    -sûre
    adj.
    1. ishongan; il est sûr de réussir u muvaffaqiyat qozonishiga ishonadi; être sûr de qqn. biror kishiga ishonmoq; sûr de soi o‘ziga ishonmoq
    2. ishonchi komil bo‘lgan; j'en suis sûr bunga mening ishonchim komil; elle est sûre que vous vous trompez sizning adashayotganingizga uning ishonchi komil; sûr de son fait o‘z so‘zida qat'iy
    3. xavfsiz, ishonarli; le quartier n'est pas très sûr, la nuit kvartal kechqurunlari unchalik xavfsiz emas; ce sera plus sûr bu ishonchliroq bo‘ladi; loc. en lieu sûr ishonchli joyda; le plus sûr est de eng yaxshisi
    4. ishonchli, ishonsa bo‘ladigan; un ami sûr ishonchli do‘st; c'est le plus sûr moyen de réussir erishishning eng ishonchli yo‘li; loc. à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar
    5. aniq; un goût très sûr juda ham aniq did; ce qui est sûr, c'est que je n'irai pas anig‘i shuki, men bormayman; rien n'est moins sûr bu dargumon; loc.adv. bien sûr! albatta!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sûr

  • 17 ne

    adv. il n'ira pas u bormaydi; ne dites pas cela buni aytmang; j'ai menti pour ne pas lui faire de (la) peine men unga ozor bermaslik uchun yolg‘on gapirdim; n'est-ce pas? shunday emasmi? elle n'a que vingt ans u yigirmagagina kirdi; rien n'est encore fait hali hech narsa qilingani yo‘q; nul ne l'ignore hech kim uni bilmaydi; il n'est ni beau ni laid u chiroyli ham xunuk ham emas; nous ne savons s'il viendra biz uning kelish-kelmasligini bilmaymiz; c'est lui, si je ne me trompe pas agar adashmasam, bu o‘sha; n'ayez crainte! qo‘rqmang! on ne peut mieux ortiqrog‘ining iloji yo‘q; litt. que n'est-il venu! afsus, u kelmaptida! je crains qu'il (ne) se fâche men uning achchig‘i kelmasmikan deb qo‘rqaman; pour empêcher qu'il (ne) se blesse o‘zini yaralab olmasin deb ehtiyot qilish uchun; il est plus malin qu'on ne le croit u o‘ylashmaganidan ko‘ra ham ayyorroq; je suis moins riche qu'on ne le dit men aytishganidan ko‘ra kambag‘alroqman; décidezvous avant qu'il ne soit trop tard juda kech bo‘lib qolmasdan bir qarorga keling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ne

  • 18 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 19 savoir

    vt.
    1. bilmoq, xabardor bo‘lmoq; je ne sais pas son nom men uning ismini bilmayman; il n'en sait rien u bu haqda hech narsa bilmaydi; faire savoir bildirmoq, xabardor qilmoq; je te ferai savoir la date de mon retour men seni qaytish kunimdan xabardor qilaman; avez-vous su la nouvelle? yangilikni eshitdingizmi? je le sais honnête men uni vijdonli deb bilaman
    2. bilmoq, sezmoq, his qilmoq, farqiga bormoq; il ne sait plus ce qu'il dit u o‘zi nima deyotganining ham farqiga bormay qolgan edi; il est poète sans le savoir u o‘zi sezmagan holda shoir; je ne veux pas le savoir! men buni eshitishni ham xohlamayman
    3. bilmoq, ustasi bo‘ lmoq
    4. bilmoq, xotirada saqlamoq, esda tutmoq; il sait son rôle, sa leçon uning roli, darsi esida bor; savoir qqch. par coeur biror narsani yoddan bilmoq
    5. loc. vous n'êtes pas sans savoir que siz bilmay qolmagan bo‘lsangiz kerakki; sachez que bilingki; et puis, tu sais, nous t'aimons qolaversa, bilasan, biz seni yaxshi ko‘ramiz; à savoir ya'ni; nos cinq sens, à savoir: l'ouïe, la vue bizning besh sezgimiz, yani: eshitish, ko‘rish; savoir si ko‘raylikchi, bilaylikchi; savoir si ça va marcher! ko‘raylikchi bu bo‘larmikan! qui sait? kim biladi?, balki; il est on ne sait où kim biladi u qayerda; ne savoir que faire, quoi faire nima qilishini bilmaslik; ne savoir que devenir, où se mettre nima qilarini, o‘zini qayerga qo‘yarini bilmaslik; que je sache menga ma'lum bo‘lishicha, mening bilishimcha; tu n'es pas venu au cours, que je sache mening bilishimcha, sen darsga kelmapsan
    6. biror narsa qilishni bilmoq; il ne sait pas nager u suzishni bilmaydi; c'est qqn. qui sait écouter bu eshitishni biladigan odam
    7. qila olmoq; on ne saurait penser à tout hamma haqida o‘ylashning iloji yo‘q.
    nm. bilish, bilishlik; bilim, ma'lumot; le savoir d'une époque biror bir davrni bilishlik; l'étendue de son savoir bilimining kengligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > savoir

  • 20 autant

    adv. autant que bir xil miqdorda; bir xil darajada; bir xilda, tarzda; -dek, -day; -chalik; qancha, qanchalik … bo‘lsa, shuncha, shunchalik, qancha, qanday …bo‘lsa, shunday; qanchalik, nechog‘lik, naqadar; il travaille autant que moi u ham menchalik ishlayapti; autant que je sache qanchalik, nechog‘lik bilsam; autant de bir xil miqdor, bir xil son; shuncha, shu qadar, shunchalar; o‘sha, o‘shanday; pourquoi y a-t-il autant de livres sur la table? nega stol ustida shuncha kitob bor? il travaille toujours avec autant d'application u doim o‘shanday tirishqoqlik bilan ishlayapti; il y a dans la classe autant de garçons que de filles sinfda bolalar qancha bo‘lsa, qizlar ham shuncha; je ne pensais pas qu'il aurait autant de patience men u shunchalar sabr-toqatli deb o‘ylamagan edim; autant… autant… qancha, qanchalik… bo‘ lsa, shuncha, shunchalik …; qanday… bo‘lsa, shunday…; autant je l'aime, lui, autant je déteste sa soeur uni qanchalik sevsam, singlisini shunchalik yomon ko‘raman; loc.adv. d'autant shuncha, shunchalik; cela augmente d'autant mes difficultés bu mening qiyinchiliklarimni, mushkulimni shunchalik ko‘paytiradi; d'autant (plus) que loc.conj. modomiki, hamonki, sababli, uchun; j'irai seule, d'autant (plus) que vous serez déjà partis modomiki sizlar avval jo‘nab ketarkansizlar, men yolg‘iz o‘zim boraman; j'irai d'autant moins qu'elle ne m'a pas invité u meni taklif etmaganligi uchun men bormayman; il mérite d'autant moins de reproches qu'il a agi sur votre ordre u sizning buyrug‘ingizga binoan harakat qilganligi tufayli uni ayblash mumkin emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > autant

См. также в других словарях:

  • Plus belle la vie — Logo de la série[note 1] …   Wikipédia en Français

  • Pas whitworth — Pas de vis Le pas de vis, correspond à la distance relative parcourue en translation par une vis par rapport à son écrou lors d un tour complet. Par exemple, une vis avec un pas de 5 (car le pas s exprime en 1/100ème mm) avancera de 5/100ème mm… …   Wikipédia en Français

  • PLUS — adv. de comparaison Davantage. J ai plus d intérêt à cela qu un autre. Personne n y a plus d intérêt que lui. Il est plus content qu un roi. Il travaille plus que personne. Il est à qui plus lui donne. Il va où il y a plus à gagner. Il a fait… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • PLUS — adv. Comparatif de Beaucoup, qui est opposé à Moins et qui sert à marquer la Supériorité d’une personne ou d’une chose comparée à une autre ou à elle même, sous quelque rapport de quantité, de qualité, d’action, etc. J’ai plus d’intérêt à cela… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • PAS — s. m. Le mouvement que fait une personne ou un animal en mettant un pied devant l autre pour marcher. Le pas d un homme. Le pas d un enfant. Le pas d un cheval. Petit pas. Grand pas. Faire un pas. Il s arrêtait à chaque pas. À tous les pas qu il… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • PAS — n. m. Le mouvement que fait une personne ou un animal en mettant un pied devant l’autre pour marcher. Le pas d’un homme. Le pas d’un enfant. Le pas d’un cheval. Il s’arrêtait à chaque pas. Il marchait à petits pas, à grands pas, à pas lents.… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Plus-belle-la-vie — Logo de la série[note 1 …   Wikipédia en Français

  • Plus Belle la Vie — Logo de la série[note 1 …   Wikipédia en Français

  • Plus Belle la vie — Logo de la série[note 1 …   Wikipédia en Français

  • Pas-de-calais — Pour les articles homonymes, voir Pas de Calais (homonymie). Pas de Calais …   Wikipédia en Français

  • Pas de Calais (département) — Pas de Calais Pour les articles homonymes, voir Pas de Calais (homonymie). Pas de Calais …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»