-
1 frappe
nf.1. tangani zarb qilish2. shtampovka qilish3. qoliplar to‘plami4. zarba (sport o‘yinlarida)5. mashinkada matn terish; faute de frappe terishda yo‘l qo‘yilgan xato, matbaa xatosi.nf.fam. xuligan, bezori. -
2 cécité
nf. ko‘rlik, so‘qirlik, ko‘zi ojizlik; être frappé de cécité ko‘r bo‘lib qo‘lmoq, ko‘zi ojiz bo‘lib qolmoq. -
3 force
nf.1. baquvvatlik, tetiklik, chidamlilik (jismonan, jinsiy); être de force à faire biron ishni qila olishga qodir bo‘lish; de toute ses forces bor kuch bilan, kuch boricha; dans la force de l'âge ayni yashnagan, gullagan, kuchga to‘lgan payt; loc.adv. à toute force bor kuch bilan, har qanaqasiga, turli xil yo‘l bilan, nima, harna qilib bo‘lsa ham; force de, par force, de vive force zo‘rlab, zo‘rlik bilan, majburan; à force de loc.prép. yordami, vositasi bilan, orqali; à force de travailler il est parvenu à ses fins u shunaqangi ko‘p ishladiki, natijada o‘zi xohlagan narsaga erishdi2. muhim fursat, holat, omil, kuch; les forces productives ishlab chiqarish kuchlari; les forces en présence, les forces en jeu harakatlanuvchi kuchlar; la force des choses narsalar kuchi; la force majeure favqulotda vaziyat, holat, yengib bo‘ lmas kuch3. phys. kuch, quvvat; une force d'attraction tortishish kuchi; la force centrifuge markazdan qochirma, qochiradigan kuch; la force motrice harakat qiluvchi kuch4. kuch, qudrat, quvvat; céder à la force kuch, qudratga yon bermoq, tan bermoq5. ravnaq topish, yuksalish, rivojlanish, kamol topish, obro, e' tibor, hurmat; un style plein de force jonli, ta'sirli, ma'noli til6. mardlik, botirlik, jasurlik, jasorat7. quyuqlik, o‘ tkirlik (ichimliklar, kislotalar haqida)8. pishiqlik, mahkamlik, mustahkamlik, chidamlilik9. son, miqdor, hisob; pl. une force de frappe zarbdor kuchlar; les forces armées qurolli kuchlar; les forces aériennes harbiy-havo kuchlari.adv. ko‘p, ancha, bir talay, anchagina; force gens juda ko‘p odamlar. -
4 foudre
nf.1. chaqmoq, yashin; un coup de foudre momaqaldiroq; fig. bir boqishda muhabbat; être frappé par la foudre yashindan jarohatlanmoq; comme la foudre yashin tezligida2. pl. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, jaholat.nm. katta bochka. -
5 frapper
I vt.1. urmoq, tepmoq, zarba bermoq, yarador qilmoq; frapper juste aniq zarba bermoq; frapper un grand coup hal qiluvchi zarbani bermoq, nishonga aniq olmoq; frapper sur l'épaule yelkasiga zarba bermoq2. taqillatmoq3. chekanka qilmoq (tangalarni)4. jazo bermoq, hayron qoldirmoq; frapper d'étonnement haron qoldirmoq; frapper de terreur qo‘rqinchli narsaga duchor qilmoq; frapper par la répression qatag‘on qilmoq5. sovutmoq (shampan va boshqa ichimliklarni)II vi.1. taqillatmoq; frapper à la porte eshik taqillatmoq2. soatning chiqqilab yurishiIII se frapper vpr.1. (à qqch) nima bilandir urishib ketmoq2. fam. hayron qolmoq3. fam. hayajonlanmoq; ne te frappe pas xavotir olma. -
6 mort
nf.1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.-morteadj.1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.-morten.1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq. -
7 pian
nm. frambeziya; le pian frappe de nombreux enfants d'Afrique noire qora Afrikaning ko‘pchilik bolalariga frambeziya tegdi. -
8 plutôt
adv.1. ko‘proq, ko‘ra, yaxshisi; cette épidémie frappe plutôt les personnes âgées bu epidemiya ko‘proq qarilarga tegyapti; plutôt que de se plaindre, il ferait mieux de se soigner oh-voh qilgandan ko‘ra, davolansa yaxshiroq bo‘lardi; plutôt mourir! yashisi o‘lim! plutôt moins que trop benihoyadan ko‘ra kamrog‘i ham yaxshi; ou plutôt to‘g‘rirog‘i, aniqrog‘i; elle a l'air méchant, ou plutôt revêche u ko‘rinishdan badjahl, to‘g‘rirog‘i qovog‘i soliq; mais plutôt balki; ce n'est pas lui, mais plutôt elle qui en porte la responsabilité bu kishi emas, balki bu ayol bunga ko‘proq javobgardir2. xiyla, ancha, xiylagina, yetarli darajada; la vie est plutôt monotone ancha zerikarli hayot. -
9 sauvagerie
nf.1. odamovilik, odamyovvoyilik; sa sauvagerie l'isole de ses semblables uning odamoviligi uni o‘ziga o‘xshaganlardan ajratib qo‘ydi2. yovvoyilik, vahshiylik; l'agresseur l'a frappé avec sauvagerie bosqinchi uni vahshiylarcha urdi. -
10 vache
I nf.1. sigir, mol; mol go‘shti; sigir terisi, charmi; vache à lait, vache laitière sog‘in sigir; la vache meugle, beugle sigir ma'raydi; maladie de la vache folle (encéphalite spongiforme) oqsim, oqsil kasalligi; une vache qui donne, qui frappe de la corne suzong‘ ich sigir; les vaches grasses mo‘l-ko‘lchilik; les vaches maigres ocharchilik; qurg‘oqchilik; vache à lait sog‘in sigir, serdaromad joy; le plancher des vaches qattiq yer, quruqlik; il pleut comme vache qui pisse yomg‘ir chelaklab quyganday yog‘moqda; parler français comme une vache espagnole fransuz tilida juda yomon gapirmoq; en vache zimdan, sekingina, yeng ichida, bildirmasdan; une vache n'y trouverait pas son veau it egasini, mushuk bekasini tanimaydi2. fig.vx. juda semiz ayol; pop.vx. dangasa va lanj odam3. fam. vieilli politsiyachi, jandarm4. fam. qo‘pol, jahldor, berahm odam; ablah, razil, muttaham odamII adj.fam. keskin, qo‘pol, qattiq, dag‘al, badjahl, zolim; razil, qabih, pastkash, noinsof; il a été vache avec moi u menga pastkashlik qildiIII intj. la vache! o, eh, o‘, o‘hho‘; obbo, jin ursin; la vache! comme c'est beau o‘hho‘! qanday go‘zal!
См. также в других словарях:
frappé — frappé, ée (fra pé, pée) part. passé de frapper. 1° Qui a reçu un coup. Frappé à l improviste. Frappé de la foudre. • ....Même à ce matin une brebis frappée S est de la main du prêtre et du temple échappée, MAIR. Sophon. V, 4. • Il ne leur… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Frappe Au Balancier — Balancier français de 1831 Sommaire 1 Origines et évolutions … Wikipédia en Français
frappé — Frappé, [frapp]ée. part. Il a les significations de son verbe. De la monnoye frappée au coin du Roy. une medaille bien frappée. On dit, d Un drap qui est bien travaillé & qui est fort & serré, que C est du drap bien frappé. On dit, qu Un homme… … Dictionnaire de l'Académie française
Frappe Au Marteau — La frappe au marteau était le procédé utilisé pour la fabrication des monnaies jusqu au début du XVIIe siècle. Sommaire 1 Procédé 2 Inconvénients 3 Liens internes … Wikipédia en Français
Frappé-Effekt — bei kegelstumpfförmigem Glas mit Markierungen der vermeintlichen und tatsächlichen halben Füllmenge Als Frappé Effekt wird die optisch täuschende Erscheinung der Volumenverteilung in kegelförmigen Gefäßen bezeichnet. Bei konischen Gläsern liegt… … Deutsch Wikipedia
Frappe — can refer to drinks: *Frappe, the New England name for a thick ice cream milkshake often made with cream instead of milk, and sometimes sweetened with malt. *Greek frappé coffee, a foam covered cold coffee drink (see smoothie)It can also refer to … Wikipedia
Frappe libre ou liberté de frappe — ● Frappe libre ou liberté de frappe système monétaire qui consistait à permettre à quiconque de faire transformer de l or (ou de l argent) en pièces de monnaie par un établissement investi de cette charge. (La liberté de frappe, proclamée, en… … Encyclopédie Universelle
Frappé magazine — Frappé is a free holiday magazine for Western Crete. Published since 2003 and circulation of 10,000 copies. Frappé magazine http://www.frappe magazine.com is always in English, German and for free. Articles are about the life and culture of Crete … Wikipedia
Frappe Au Levier — La presse monétaire à vapeur a été inventée par les Anglais Matthew Boulton et James Watt à la fin du XVIIIe siècle. Ce procédé permit aux frères Monneron de fabriquer une grande quantité de monnaies divisionnaires en bronze, les monnerons.… … Wikipédia en Français
Frappe avec la tête — Frappe avec ta tête Frappe avec ta tête est une chanson écrite, composée et interprétée par Daniel Balavoine en 1983 pour l album Loin des yeux de l Occident. Cette chanson évoquant la torture dans les pays d Amérique latine soumis aux dictateurs … Wikipédia en Français
Frappe avec ta tête — Chanson par Daniel Balavoine extrait de l’album Loin des yeux de l Occident Sortie 1983 Auteur compositeur Daniel Balavoine Label Barclay … Wikipédia en Français