-
1 agiter
I vt.1. qimirlatmoq, silkitmoq, tebratmoq, likillatmoq; agiter un mouchoir ro‘molchani silkitmoq; l'oiseau agite les ailes qush qanotlarini qoqmoqda; le chien agite la queue it dumini likillatdi2. aralashtirmoq, qormoq (suyuq narsalar); agiter le médicament avant de s'en servir iste'mol qilishdan avval dorini aralashtirmoq (silkitib aralashtirmoq)3. bezovta qilmoq, hayajonga solmoq, jahlini chiqarmoq; j'étais agité par la curiosité qiziqish menga tinchlik bermasdi; la colère l'agite g‘azabdan u o‘zini yo‘qotib qo‘ygan edi4. muhokama qilmoq, ko‘rib chiqmoq; agiter un problème masalani ko‘rib chiqmoqII s'agiter vpr. harakatga kelmoq, hayajonga tushmoq, qo‘zg‘almoq, yugurib yelmoq; les branches s'agitent shoxlar tebranmoqda; la mer a commencé à s'agiter dengiz to‘lqinlana boshladi; le restaurant était plein, les garçon s'agitaient restoran odamlar bilan to‘la, ofitsiantlar yugurib-yelardilar. -
2 combien
I adv.1. qanchalik, nechog‘lik ko‘p, qancha, necha, ozmunchami, qanchadan-qancha2. qaysi darajada, qanday; combien je l'admire qaysi darajada, qanday men uni yaxshi ko‘raman; combien j'étais heureux! qanday, qanchalik men baxtli edimII nm.inv. qaysi, qachon! le combien sommes-nous aujourd'hui? bugun qaysi chislo, sana. -
3 contre
I prép.1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshiII nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilarIII adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq. -
4 le
m. la f. les pl.arg.déf. (le, la artikllari unli oldida l' ga qisqartiriladi); le rossignol est un oiseau bulbul qush; il aime les enfants u bolalarni yaxshi ko‘radi; fermez les fenêtres derazalarni yoping; il secoue la tête u boshini qimirlatyapti; ouvrez la bouche og‘zingizni oching! je me lave les mains qo‘limni yuvyapman; elle a mal aux dents uning tishi og‘riyapti; la Sicile est une île Sitsiliya orol; nous partons pour l'Allemagne, aux États-Unis biz Germaniyaga, Qo‘shma Shtatlariga ketyapmiz; nous allons chez les Dupont biz Duponlarnikiga boryapmiz; la grande et la petite industrie katta va kichik korxonalar; j'ai pris le plus beau men eng chiroylisini oldim; c'est elle qui chante le mieux eng yaxshi ashula aytadigan u; l'un… l'autre, l'un ou (et) l'autre boshqasi, biri; le (la) même, les mêmes o‘zi, o‘zlari; tout le, toute la, tous les hamma; le mien, le tien meniki, seniki va boshqalar; la plupart ko‘pchilik.-la, lespron.pers.1. uni; c'est Françoise, je la connais bien bu Fransuaz, men uni yaxshi taniyman; il faut le voir à l'ouvrage, ce peintre bu rassomni ish ustida ko‘rish kerak; prenez-les ularni oling; il l'en a convaincu(e) u uni unga ishontirdi; il l'y a poussé(e) u uni bunga undadi2. buni; je vais vous le dire men hozir sizga buni aytaman; elle le lui a dit u unga buni aytdi3. est-il content? il l'est u xursandmi? ha shunday; j'étais naïve, maintenant je ne le suis plus men sodda edim, endi men unday emasman. -
5 leur,
pl. leursI adj.poss. ularning, o‘zlarining, o‘zII pron.poss. le leur, la leur, les leurs ularniki, o‘zlariniki; j'étais des leurs la semaine dernière o‘tgan hafta men ular bilan birga edim. -
6 lieue
nm. lyo (Fransiyada 4 km chamasidagi qadimgi uzunlik o‘lchovi); loc. à cent lieues à la ronde qirq chaqirim yaqin atrofda; à cent, mille lieues de juda uzoqda; j'étais à cent lieues de supposer men bunday deb o‘ylashdan juda uzoqda edim. -
7 paralyser
vt.1. falajlamoq, shol qilmoq; l'attaque qui l'a paralysé uni xuruj falaj qilib qo‘ydi; le froid paralyse les membres sovuq oyoq-qo‘ llarni shol qiladi2. kuchnin, harakatni bo‘g‘ib qo‘ymoq, ishdan chiqarmoq, faoliyatni to‘xtatmoq; j'étais paralysé par la terreur men qo‘rquvdan qotib qoldim; grève qui paralyse les transports ish tashlash transport qatnovini ishdan chiqardi. -
8 petit
-iteI adj.1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlikII n.1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini. -
9 prévenu
-ueadj.n. ayblanuvchi, sudlanuvchi, tergovdagi; être prévenue d'un délit qonunbuzarlikda ayblanmoq; citer un prévenu devant le tribunal ayblanuvchini sudga chaqirmoq.-ueadj. biror kimsa yo narsaga nisbatan ma'lum kayfiyatda, munosabatda bo‘lgan; j'étais prévenu en ta faveur, contre toi men senga xayrixoh; qarshi edim. -
10 remarquer
I vt.1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradiII se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar. -
11 sans
prép.1. -siz; yo‘qlik, yetishmovchilik ma'nosini bildiradi; j'irai sans toi men sensiz boraman; être sans argent pulsiz bo‘lmoq; j'étais malade, sans quoi je serais venu men kasal edim, aks holda kelgan bo‘lardim; sans cesse to‘xtovsiz; sans exception istisnosiz; non sans peine qiyinchilik bilan; il partit sans dire un mot u bir so‘z ham aytmasdan ketib qoldi; loc. cela va sans dire bu o‘z-o‘zidan ayon; partons sans plus attendre boshqa kutmasdan ketaveramiz; loc.conj. sans que boshqalarga ko‘rinmasdan2. fam.adv. il avait son parapluie, il ne sort jamais sans uning zontigi bor edi, u hechqachon usiz chiqmasdi. -
12 sentir
I vt.1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydiII se sentir vpr.1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi. -
13 sorte
nf. tur, xil, nav; il y a plusieurs sortes de problèmes ko‘p turli masalalar bor; cette sorte de gens bu xil odamlar; une sorte de fraises qulupnayning bir turi; une sorte de qandaydir, bir xil, bir turdagi; c'était une sorte de vagabond bu qandaydir daydi edi; loc. de la sorte shunday, bunday, shu tarzda; pourquoi ris-tu de la sorte? sen nega bunday kulyapsan? en quelque sorte ma'lum darajada, agar ibora joyiz bo‘lsa, go‘yo; tu a eu de la chance, en quelque sorte ma' lum darajada, sening omading bor ekan; de telle sorte que shunday darajada, shunday uslubda; il avait brouillé les pistes de telle sorte qu'on ne l'a jamais retrouvé u izlarini shunday darajada yo‘qotgan ediki, uni hech qachon topisholmadi; de sorte que natijada, shunday qilib; j'étais en retard, de sorte que j'ai manqué le début du film men kech qolgan edim, natijada filmning boshini o‘tkazib yubordim; faire en sorte que shunday qilish kerakki; fais en sorte que tout soit prêt demain shunday qilginki, ertaga hamma narsa tayyor bo‘lsin; faire en sorte de ilojini qilmoq; fais en sorte d'être à l'heure vaqtida bo‘lishning ilojini qil. -
14 vous
pron.pers.1. siz, sizlar (ikkinchi shaxs ko‘plik olmoshi); que Dieu vous aide Xudo sizga quvvat bersin; dire vous à qqn. sizlamoq, sizsiramoq; si j'étais vous sizning o‘rningizda bo‘lganimda; s'il vous plaît marhamat2. olmoshli fe'llarda: vous vous lavez siz yuvinyapsiz.
См. также в других словарях:
Etais-la-Sauvin — Étais la Sauvin Étais la Sauvin Pays … Wikipédia en Français
Étais-la-sauvin — Pays … Wikipédia en Français
Étais-la-Sauvin — País … Wikipedia Español
Etais — Étais Étais Pays France … Wikipédia en Français
Étais — País … Wikipedia Español
Étais — is a commune in the Côte d Or department in eastern France.ee also*Communes of the Côte d Or department … Wikipedia
Étais-la-Sauvin — Pour le village homonyme dans le département de la Côte d Or voir Étais 47° 30′ 14″ N 3° 20′ 47″ E / … Wikipédia en Français
Étais — Pour le village homonyme dans le département de l Yonne voir Étais la Sauvin 47° 42′ 31″ N 4° 26′ 15″ E / … Wikipédia en Français
Étais-la-Sauvin — French commune nomcommune=Étais la Sauvin latitude=47.50389 longitude=3.34639 insee=89158 cp=89480 région=Bourgogne département=Yonne arrondissement=Auxerre canton=Coulanges sur Yonne maire= mandat= alt mini=178 alt maxi=365 m area=44.79 sans=692 … Wikipedia
étais — [etɛ] 1 p.s. Impar., 2 p.s. Impar. être … French Morphology and Phonetics
Ah! Si j'étais riche — Ah ! si j étais riche Ah ! si j étais riche est le titre de l adaptation en français de la chanson If I Were a Rich Man (chantée notamment par Ivan Rebroff). Ah ! si j étais riche est un film français, réalisé par Michel Munz et Gérard… … Wikipédia en Français