Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

nătans

  • 1 natāns

        natāns antis, m and f    [P. of nato], a swimmer, fish: genus omne natantum, V.

    Latin-English dictionary > natāns

  • 2 natans

    nătans, antis, Part. and P. a., v. nato fin.

    Lewis & Short latin dictionary > natans

  • 3 natans

        Campi natantes. Virgil. Quand les bleds sont grands, et il fait vent, il semble aucunement qu'ils nagent.
    \
        Lumina natantia. Virgil. Les yeulx clignotants de grand sommeil qu'on ha, et toutesfois on se veult garder de dormir.
    \
        Oculi natantes sub atra nocte. Ouid. Les yeulx d'un homme qui se meurt.

    Dictionarium latinogallicum > natans

  • 4 natans

    - antis adj Bns
    nageant, flottant

    Dictionarium Latino-Gallicum botanicae > natans

  • 5 natans

    {Deutsch:} schwimmend
    {Русский:} плавающий

    Latein-Deutsch-Wörterbuch von Heilpflanzen > natans

  • 6 Typhlonectes natans

    3. ENG
    4. DEU
    5. FRA
    Ареал обитания: Южная Америка

    VOCABULARIUM NOMINUM ANIMALIUM QUINQUELINGUE > Typhlonectes natans

  • 7 Parapegasus natans

    3. ENG long-tailed sea moth, long-tailed [floating] dragonfish
    4. DEU
    5. FRA

    VOCABULARIUM NOMINUM ANIMALIUM QUINQUELINGUE > Parapegasus natans

  • 8 Trapa natans

    {Deutsch:} schwimmende Wassernuß (f), Jesuitennuß (f), Wasserkastanie (f)
    {Русский:} рогульник плавающий (м), водяной орех (м), чилим (м)

    Latein-Deutsch-Wörterbuch von Heilpflanzen > Trapa natans

  • 9 natantes

    năto, āvi, ātum, 1, v. freq. n. and a. [no], to swim, to float.
    I.
    Lit.:

    qui neque in Oceano natare volueris studiosissimus homo natandi,

    Cic. Fam. 7, 10, 2:

    natant pisces aequore,

    Ov. P. 2, 7, 28: canis, per flumen, carnem dum ferret, natans, Phaedr. 1, 4, 2:

    natat uncta carina,

    floats, Verg. A. 4, 398:

    crura natantia,

    palmated feet, Ov. M. 14, 551; cf.:

    apta natando crura,

    id. ib. 15, 376.—Of storm-tossed or shipwrecked persons, to float about, be tossed about:

    naufragus natans,

    Cic. Inv. 2, 51, 163; cf.

    trop.: et natat exuviis Graecia pressa tuis,

    Prop. 4 (5), 1, 115:

    cum saepe in portu fracta carina natet,

    id. 2, 25, 24 (3, 20, 24):

    Ithacum lugere natantem,

    Juv. 10, 257.—
    (β).
    Poet., with acc.:

    nocte natat caecā serus freta,

    swims across, Verg. G. 3, 260:

    aquas,

    to swim in, Mart. 14, 196, 2:

    Tiberinum,

    to swim across, Juv. 8, 265.—Hence, also, pass.:

    quot piscibus unda natatur,

    Ov. Tr. 5, 2, 25. —
    B.
    Transf.
    1.
    To swim or spread about ( poet.):

    quā Tiberinus campo liberiore natat,

    Ov. F. 4, 291:

    natantibus radicibus,

    Col. Arb. 6; Prop. 2, 12, 52 (3, 7, 52):

    ingens medio natat umbra profundo,

    Stat. Th. 2, 42:

    niveo natat ignis in ore,

    id. Achill. 1, 161.—
    2.
    To swim or overflow with any thing, to be overflowed (mostly poet.).
    (α).
    With abl.:

    natabant pavimenta vino,

    Cic. Phil. 2, 41, 105:

    plenis Rura natant fossis,

    are inundated, Verg. G. 1, 372:

    sanieque aspersa natarent Limina,

    id. A. 3, 625:

    fletibus ora natant,

    Stat. Th. 2, 337:

    carmina in ipse ore natant,

    id. S. 2, 1, 18.—
    (β).
    Absol.:

    exspectant imbres, quorum modo cuncta natabant Impulsu,

    Luc. 4, 330:

    plana natant,

    Sil. 4, 751.—
    3.
    Of the eyes, to swim (of drunken or dying persons), to be feeble, failing ( poet.):

    vinis oculique animique natabant,

    Ov. F. 6, 673:

    moriens oculis natantibus Circumspexit Athin,

    id. M. 5, 72; Sil. 2, 122; cf.:

    ante oculos natant tenebrae,

    Ov. M. 12, 136:

    oculi natantes et quādam voluptate suffusi,

    Quint. 4, 3, 76.—
    4.
    To move to and fro, not stand still:

    nec vagus in laxā pes tibi pelle (i. e. calceo) natet,

    Ov. A. A. 1, 516; Calp. Ecl. 6, 43; Nemes. Cyn. 170.—
    5.
    Of birds, to fly:

    ardea sublimis pennae confisa natanti,

    Luc. 5, 554.—
    II.
    Trop., to fluctuate, waver, be uncertain ( = titubare, huc atque illuc ferri):

    in quo quidem magis tu mihi natare visus es quam ipse Neptunus,

    Cic. N. D. 3, 24, 62:

    mutatio voluntatis indicat animum natare,

    Sen. Ep. 35, 4:

    pars multa (hominum) natat, modo recta capessens, Interdum pravis obnoxia,

    Hor. S. 2, 7, 6; Sil. 7, 726; Manil. 4, 256: vitreoque natant praetoria ponto, float or waver reflected in the water, Stat. S. 2, 2, 49.—Hence, nătans, antis, P. a., swimming; hence, nătantes, ūm, poet. for fishes:

    genus omne natantum,

    Verg. G. 3, 541; Cael. Aur. Tard. 3, 2, § 31.

    Lewis & Short latin dictionary > natantes

  • 10 nato

    năto, āvi, ātum, 1, v. freq. n. and a. [no], to swim, to float.
    I.
    Lit.:

    qui neque in Oceano natare volueris studiosissimus homo natandi,

    Cic. Fam. 7, 10, 2:

    natant pisces aequore,

    Ov. P. 2, 7, 28: canis, per flumen, carnem dum ferret, natans, Phaedr. 1, 4, 2:

    natat uncta carina,

    floats, Verg. A. 4, 398:

    crura natantia,

    palmated feet, Ov. M. 14, 551; cf.:

    apta natando crura,

    id. ib. 15, 376.—Of storm-tossed or shipwrecked persons, to float about, be tossed about:

    naufragus natans,

    Cic. Inv. 2, 51, 163; cf.

    trop.: et natat exuviis Graecia pressa tuis,

    Prop. 4 (5), 1, 115:

    cum saepe in portu fracta carina natet,

    id. 2, 25, 24 (3, 20, 24):

    Ithacum lugere natantem,

    Juv. 10, 257.—
    (β).
    Poet., with acc.:

    nocte natat caecā serus freta,

    swims across, Verg. G. 3, 260:

    aquas,

    to swim in, Mart. 14, 196, 2:

    Tiberinum,

    to swim across, Juv. 8, 265.—Hence, also, pass.:

    quot piscibus unda natatur,

    Ov. Tr. 5, 2, 25. —
    B.
    Transf.
    1.
    To swim or spread about ( poet.):

    quā Tiberinus campo liberiore natat,

    Ov. F. 4, 291:

    natantibus radicibus,

    Col. Arb. 6; Prop. 2, 12, 52 (3, 7, 52):

    ingens medio natat umbra profundo,

    Stat. Th. 2, 42:

    niveo natat ignis in ore,

    id. Achill. 1, 161.—
    2.
    To swim or overflow with any thing, to be overflowed (mostly poet.).
    (α).
    With abl.:

    natabant pavimenta vino,

    Cic. Phil. 2, 41, 105:

    plenis Rura natant fossis,

    are inundated, Verg. G. 1, 372:

    sanieque aspersa natarent Limina,

    id. A. 3, 625:

    fletibus ora natant,

    Stat. Th. 2, 337:

    carmina in ipse ore natant,

    id. S. 2, 1, 18.—
    (β).
    Absol.:

    exspectant imbres, quorum modo cuncta natabant Impulsu,

    Luc. 4, 330:

    plana natant,

    Sil. 4, 751.—
    3.
    Of the eyes, to swim (of drunken or dying persons), to be feeble, failing ( poet.):

    vinis oculique animique natabant,

    Ov. F. 6, 673:

    moriens oculis natantibus Circumspexit Athin,

    id. M. 5, 72; Sil. 2, 122; cf.:

    ante oculos natant tenebrae,

    Ov. M. 12, 136:

    oculi natantes et quādam voluptate suffusi,

    Quint. 4, 3, 76.—
    4.
    To move to and fro, not stand still:

    nec vagus in laxā pes tibi pelle (i. e. calceo) natet,

    Ov. A. A. 1, 516; Calp. Ecl. 6, 43; Nemes. Cyn. 170.—
    5.
    Of birds, to fly:

    ardea sublimis pennae confisa natanti,

    Luc. 5, 554.—
    II.
    Trop., to fluctuate, waver, be uncertain ( = titubare, huc atque illuc ferri):

    in quo quidem magis tu mihi natare visus es quam ipse Neptunus,

    Cic. N. D. 3, 24, 62:

    mutatio voluntatis indicat animum natare,

    Sen. Ep. 35, 4:

    pars multa (hominum) natat, modo recta capessens, Interdum pravis obnoxia,

    Hor. S. 2, 7, 6; Sil. 7, 726; Manil. 4, 256: vitreoque natant praetoria ponto, float or waver reflected in the water, Stat. S. 2, 2, 49.—Hence, nătans, antis, P. a., swimming; hence, nătantes, ūm, poet. for fishes:

    genus omne natantum,

    Verg. G. 3, 541; Cael. Aur. Tard. 3, 2, § 31.

    Lewis & Short latin dictionary > nato

  • 11 natō

        natō āvī, ātus, āre, freq.    [no], to swim, float: natandi causā venire: natant pisces aequore, O.: Canis per flumen natans, Ph.: natat uncta carina, floats, V.: crura natantia, webbed feet, O.: placidis undis, O.: naufragus natans, tossed about: Nocte natat serus freta, swims, V.: Tiberinum, Iu.: quot piscibus unda natatur, O.— To spread about, broaden: quā Tiberinus campo liberiore natat, O.— To swim, overflow, be overflowed: natabant pavimenta vino: plenis Rura natant fossis, are inundated, V. —Of the eyes, to swim, be feeble, fail: moriens oculis natantibus Circumspexit Athin, O.— To move about, waver, hover, move to and fro: ante oculos natant tenebrae, O.—Fig., to fluctuate, waver, be uncertain: in quo tu mihi natare visus es: pars multa (hominum) natat, H.
    * * *
    natare, natavi, natatus V
    swim; float

    Latin-English dictionary > natō

  • 12 tribulus

    (tribolus), ī m.
    1) бот. терновник (Tribulus terrestris, L) V, O, PM
    2) бот. чилим (Trapa natans, L) PM
    3) воен. трибул, «ёж» (шарик с четырьмя острыми шипами, из которых один торчал вверх; tribuli рассыпались для задержки неприятельской конницы) Veg

    Латинско-русский словарь > tribulus

  • 13 naufragus

    naufragus, a, um (zsgzg. aus navifragus, von navis u. frango), schiffbrüchig, I) passiv, v. dem, der Schiffbruch leidet od. erlitten hat, Marius expulsus et naufragus, Cic.: mulier n., Tac.: corpora, Verg.: ratis, Sen. rhet.: puppis, Ov. – subst., ein Schiffbrüchiger, naufragus quidam natans, Cic.: dare naufrago tabulam (Rettungsbrett), Sen.: und im Bilde v. einem, der mit seinem Vermögen Schiffbruch gelitten, aliquis patrimonio naufragus, Cic.: illa naufragorum eiecta ac debilitata manus, Cic. – II) aktiv, schiffbrüchig = die Schiffe zerschellend, mare, Hor.: unda, Tibull.: monstra, Ov.: tempestas, Val. Flacc.: tela, Prudent.

    lateinisch-deutsches > naufragus

  • 14 tribulus

    tribulus, ī, m. (τρίβολος), I) eine dreieckige Fußangel, die man hinwarf, damit die Feinde, bes. die Reiter, hineintreten möchten, Veget. mil. 3, 24. – II) übtr., nach der Formähnlichkeit: 1) der Burzeldorn, ein stacheliges Unkraut (Tribulus terrestris, L.), Plin. 21, 91. Ov. met. 5, 485 u. 13, 803: tribolus geschr., Verg. georg. 1, 153. – verb. spinac et tribuli, Vulg. genes. 3, 18; vgl. Ambros. serm. 28, 4. – 2) eine ähnliche stachelige Wasserpflanze, die Wassernuß (Trapa natans, L.), Plin. 21, 98.

    lateinisch-deutsches > tribulus

  • 15 naufragus

    naufragus, a, um (zsgzg. aus navifragus, von navis u. frango), schiffbrüchig, I) passiv, v. dem, der Schiffbruch leidet od. erlitten hat, Marius expulsus et naufragus, Cic.: mulier n., Tac.: corpora, Verg.: ratis, Sen. rhet.: puppis, Ov. – subst., ein Schiffbrüchiger, naufragus quidam natans, Cic.: dare naufrago tabulam (Rettungsbrett), Sen.: und im Bilde v. einem, der mit seinem Vermögen Schiffbruch gelitten, aliquis patrimonio naufragus, Cic.: illa naufragorum eiecta ac debilitata manus, Cic. – II) aktiv, schiffbrüchig = die Schiffe zerschellend, mare, Hor.: unda, Tibull.: monstra, Ov.: tempestas, Val. Flacc.: tela, Prudent.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > naufragus

  • 16 tribulus

    tribulus, ī, m. (τρίβολος), I) eine dreieckige Fußangel, die man hinwarf, damit die Feinde, bes. die Reiter, hineintreten möchten, Veget. mil. 3, 24. – II) übtr., nach der Formähnlichkeit: 1) der Burzeldorn, ein stacheliges Unkraut (Tribulus terrestris, L.), Plin. 21, 91. Ov. met. 5, 485 u. 13, 803: tribolus geschr., Verg. georg. 1, 153. – verb. spinac et tribuli, Vulg. genes. 3, 18; vgl. Ambros. serm. 28, 4. – 2) eine ähnliche stachelige Wasserpflanze, die Wassernuß (Trapa natans, L.), Plin. 21, 98.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > tribulus

  • 17 naufragus

        naufragus adj.    [navis+FRAG-], that suffers shipwreck, shipwrecked, wrecked: Marium Africa naufragum vidit: corpora, V.: simulacra, of the shipwrecked, O.—As subst m., a shipwrecked person: natans: naufragus assem Dum rogat, Iu.— That causes shipwreck, shipwrecking: mare, H.: unda, Tb.: monstra, O.—Fig., ruined: aliquis patrimoni.— Plur m. as subst: naufragorum manus.
    * * *
    naufraga, naufragum ADJ
    shipwrecked; ruined; causing shipwreck

    Latin-English dictionary > naufragus

  • 18 naufragus

    naufrăgus, a, um, adj. [navis-frango], that suffers shipwreck, shipwrecked, wrecked.
    I.
    Lit. (class.):

    Marium Africa devicta expulsum et naufragum vidit,

    Cic. Pis. 19, 43:

    corpora,

    Verg. G. 3, 542:

    puppis,

    Ov. H. 2, 16:

    mulier,

    Tac. A. 14, 11.—
    (β).
    Subst.: naufrăgus, i, m., a shipwrecked person:

    naufragus natans,

    Cic. Inv. 2, 51, 153:

    dare naufrago tabulam,

    Sen. Ben. 3, 9, 2:

    mersā rate naufragus assem Dum rogat,

    Juv. 14. [p. 1191] 301.—
    B.
    Poet., transf., that causes shipwreck, shipwrecking:

    mare,

    Hor. C. 1, 16, 10:

    unda,

    Tib. 2, 4, 10:

    monstra,

    Ov. F. 4, 500:

    tempestas,

    Val. Fl. 1, 584:

    Syrtis,

    Sil. 17, 635; cf. navifragus.—
    II.
    Trop., ruined:

    naufragorum ejecta ac debilitata manus,

    Cic. Cat. 2, 11, 24:

    ut aliquis patrimonio naufragus,

    id. Sull. 14, 41.

    Lewis & Short latin dictionary > naufragus

  • 19 subternatans

    subter-nătans, antis, Part. [nato], swimming under any thing, Sol. 32, 26.

    Lewis & Short latin dictionary > subternatans

  • 20 tribolus

    trĭbŭlus ( trĭbŏl-), i, m., = tribolos, an instrument resting on three of its iron prongs, while a fourth projected upward, thrown on the ground to impede an enemy's cavalry, a caltrop.
    I.
    Lit.:

    tribulos abjecerunt,

    Veg. Mil. 3, 24.—
    II.
    Transf., from its resemblance in form.
    A.
    A kind of thorn or thistle, land-caltrops: Tribulus terrestris, Linn.; Verg. G. 1, 153; Ov. M. 13, 803; Plin. 21, 15, 54, § 91:

    spinae et tribuli,

    Vulg. Gen. 3, 18.—
    B.
    A kind of water-plant bearing a prickly nut of a triangular form, water - chestnut, water - caltrops: Trapa natans, Linn.; Plin. 21, 16, 58, § 98.

    Lewis & Short latin dictionary > tribolus

См. также в других словарях:

  • Natans — kann bedeuten: lateinisch schwimmend, insbesondere als Attribut zum Namen von biologischen Arten z. B. Luronium natans (schwimmendes Froschkraut) die iranische Stadt Natanz (alternative Schreibweise) Siehe auch: Nathans …   Deutsch Wikipedia

  • Natans — Natans, lat., schwimmend, in der Botanik von Blättern und Stengeln mancher Wasserpflanzen; Natation, das Schwimmen …   Herders Conversations-Lexikon

  • natans —   L. nato, swim. Culms floating …   Etymological dictionary of grasses

  • Colpophyllia natans — A colony of C. natans off the north coast of Haiti Conservation status …   Wikipedia

  • Sphaerotilus natans — Sphaerotilus natans …   Wikipédia en Français

  • Trapa natans — Mâcre nageante Mâcre nageante …   Wikipédia en Français

  • Salvinia natans — Salvinia natans …   Wikipédia en Français

  • Typhlonectes natans — Typhlonectes natans …   Wikipédia en Français

  • Typhlonectes natans —   Typhlonectes natans …   Wikipedia Español

  • Salvinia natans — Salvinia natans …   Wikipédia en Français

  • Potamogeton natans —   Potamogeton natans …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»