-
1 medeor
mĕdĕor, ēri [st2]1 [-] donner ses soins à, soigner, guérir. [st2]2 [-] secourir. [st2]3 [-] remédier à, faciliter. - avec datif, rarement contra + acc., très rarement avec acc. seul. - alicui mederi: soigner qqn, traiter qqn. - alicui rei mederi: soigner qqch. - vulneribus mederi: soigner des blessures. - mederi contra: être bon pour lutter contre. - contra serpentium ictus mederi, Plin. 9, 31: être bon pour lutter contre les morsures de serpents. - philosophia medetur animis: la philosophie guérit les âmes. - medendi ars: l'art de la médecine. - oculis herba chelidonia medetur, Plin. 8, 27, 41, § 98: la chélidoine est bonne pour les yeux. - aegrescit medendo, Virg.: sa maladie s'aggrave avec les remèdes. - facillime inopiae frumentariae sese mederi posse existimavit, Caes. BG. 5, 24: il pensa pouvoir remédier très facilement à la disette de blé. - au passif: ut ex vino stomachi dolor medeatur, Hier. Ep. 22, 4: pour que le mal d'estomac soit guéri par le vin. - medendae valitudini leniendisque morbis nullam divinam humanamque opem non adhibuit, Suet. Tit. 8: pour améliorer l'état sanitaire et atténuer la maladie, il n'eut aucun recours, ni divin ni humain. - au passif impers. - ut huic vitio medeatur, Vitr.: pour corriger ce défaut.* * *mĕdĕor, ēri [st2]1 [-] donner ses soins à, soigner, guérir. [st2]2 [-] secourir. [st2]3 [-] remédier à, faciliter. - avec datif, rarement contra + acc., très rarement avec acc. seul. - alicui mederi: soigner qqn, traiter qqn. - alicui rei mederi: soigner qqch. - vulneribus mederi: soigner des blessures. - mederi contra: être bon pour lutter contre. - contra serpentium ictus mederi, Plin. 9, 31: être bon pour lutter contre les morsures de serpents. - philosophia medetur animis: la philosophie guérit les âmes. - medendi ars: l'art de la médecine. - oculis herba chelidonia medetur, Plin. 8, 27, 41, § 98: la chélidoine est bonne pour les yeux. - aegrescit medendo, Virg.: sa maladie s'aggrave avec les remèdes. - facillime inopiae frumentariae sese mederi posse existimavit, Caes. BG. 5, 24: il pensa pouvoir remédier très facilement à la disette de blé. - au passif: ut ex vino stomachi dolor medeatur, Hier. Ep. 22, 4: pour que le mal d'estomac soit guéri par le vin. - medendae valitudini leniendisque morbis nullam divinam humanamque opem non adhibuit, Suet. Tit. 8: pour améliorer l'état sanitaire et atténuer la maladie, il n'eut aucun recours, ni divin ni humain. - au passif impers. - ut huic vitio medeatur, Vitr.: pour corriger ce défaut.* * *Medeor, mederis, penult. prod. mederi, Deponens. Plin. Medeciner, Remedier.\Mederi alicui. Cic. Luy aider et secourir, Luy aumosner de ses biens.\Facillime inopiae frumentariae sese mederi posse existimant. Caes. Remedier.\AEgrescit medendo. Virg. D'autant plus qu'on la medecine.\Ars medendi. Ouid. L'art de medecine.\Vtilis medendi radix. Ouid. Bonne à medecine, Medecinale. -
2 medeor
medeor medeor, -, eri лечить -
3 medeor
medeor, ērī (vgl. meditor), heilen, helfen, konstr. mit Dat., selten mit Acc. od. mit adversus u. Akk., zuw. absol., I) eig.: α) v. Pers., m. Dat., morbo, Cic.: vino veteri morbo, Vet. formul. bei Varro LL.: m. Akk. medendae valetudini nullam opem non adhibuit, Suet. Tit. 8, 5: mit adversus u. Akk., adversus venena huiusmodi, Dict. 2, 14: absol., ars medendi, Heilkunst, Arzneikunst, Ov. u. Sen.: scientia medendi, Aur. Vict. – Partic. subst., medentes, die Heilenden, Heilkünstler = die Ärzte, Lucr., Ov. u. Tac. – sprichw., s. reduvia. – β) von Heilmitteln, gew. m. Dat., oculis aut vulneribus, Quint.: dolori dentium, Plin.: alci, Plin.: selten mit Acc., vulnus, vitia (v. Heilquellen), Vitr.: aquae salubritate medendisque corporibus nobiles, Vell. 2, 25, 4: ut medendis corporibus animi multo prius militum imperatori reconciliarentur, Liv. 8, 36, 7: passiv, ut ex vino stomachi dolor medeatur, Hieron. epist. 22, 4. – mit contra u. Akk., contra ictus serpentium, Plin. 9, 99. – absol., Cels. u. Plin. – II) übtr., heilen = zu Hilfe kommen, helfen, abhelfen, steuern, vorbeugen u. dgl., α) mit Dat.: malo, rei publicae afflictae, incommodis omnium, religioni, Cic.: inopiae, Caes.: stultis, Cic. – Passiv, ut huic vitio medeatur, sic erit faciundum, Vitr. 6, 8, 6. – β) mit Acc.: quas (cupiditates) mederi possis, Ter. Phorm. 822: ad casum tam ancipitem medendum, Gell. 1, 3, 55. – γ) absol.: aegrescit medendo, durch die Heilung, Verg. – / Aktive Nbf. mederet, Ven. Fort. vit. S. Mart. 2, 21.
-
4 medeor
medeor, ērī (vgl. meditor), heilen, helfen, konstr. mit Dat., selten mit Acc. od. mit adversus u. Akk., zuw. absol., I) eig.: α) v. Pers., m. Dat., morbo, Cic.: vino veteri morbo, Vet. formul. bei Varro LL.: m. Akk. medendae valetudini nullam opem non adhibuit, Suet. Tit. 8, 5: mit adversus u. Akk., adversus venena huiusmodi, Dict. 2, 14: absol., ars medendi, Heilkunst, Arzneikunst, Ov. u. Sen.: scientia medendi, Aur. Vict. – Partic. subst., medentes, die Heilenden, Heilkünstler = die Ärzte, Lucr., Ov. u. Tac. – sprichw., s. reduvia. – β) von Heilmitteln, gew. m. Dat., oculis aut vulneribus, Quint.: dolori dentium, Plin.: alci, Plin.: selten mit Acc., vulnus, vitia (v. Heilquellen), Vitr.: aquae salubritate medendisque corporibus nobiles, Vell. 2, 25, 4: ut medendis corporibus animi multo prius militum imperatori reconciliarentur, Liv. 8, 36, 7: passiv, ut ex vino stomachi dolor medeatur, Hieron. epist. 22, 4. – mit contra u. Akk., contra ictus serpentium, Plin. 9, 99. – absol., Cels. u. Plin. – II) übtr., heilen = zu Hilfe kommen, helfen, abhelfen, steuern, vorbeugen u. dgl., α) mit Dat.: malo, rei publicae afflictae, incommodis omnium, religioni, Cic.: inopiae, Caes.: stultis, Cic. – Passiv, ut huic vitio medeatur, sic erit faciundum, Vitr. 6, 8, 6. – β) mit Acc.: quas (cupiditates) mederi possis, Ter. Phorm. 822: ad casum tam ancipitem medendum,————Gell. 1, 3, 55. – γ) absol.: aegrescit medendo, durch die Heilung, Verg. – ⇒ Aktive Nbf. mederet, Ven. Fort. vit. S. Mart. 2, 21. -
5 medeor
medeor —, ērī, dep. [3 MA-], to heal, cure, remedy, be good for: cui (morbo) mederi (volet): volneribus: medendis corporibus, L.: ars medendi, the healing art, O.—Fig., to remedy, succor, relieve, amend, correct, restore: violentia Turni aegrescit medendo, i. e. by opposition, V.: invidiae, S.: capiti Rosci, i. e. defend the life: dies stultis quoque mederi solet: inopiae frumentariae, Cs.: ignorantiae lectorum, provide against, N.: quas (cupiditates) mederi possis, T.* * *mederi, - V DEPheal, cure; remedy, assuage, comfort, amend -
6 medeor
mĕdĕor, 2, v. dep. n. [root madh, to be wise; Zend, madha, the healing art; cf. mathos, also medicus, re-med-ium], to heal, cure, be good for or against a disease (syn.: medico, sano, curo); constr. with dat., rarely with contra, very rarely with acc. (class.).I.Lit.A.Of pers. subjects:B.medico non solum morbus ejus, cui mederi volet, cognoscendus est,
Cic. de Or. 2, 44, 186.—Prov.:cum capiti mederi debeam, reduviam curo,
i. e. to neglect matters of importance while attending to trifles, Cic. Rosc. Am. 44, 128.—Of subjects not personal:II.contra serpentium ictus mederi,
Plin. 9, 31, 51, § 99:oculis herba chelidonia,
id. 8, 27, 41, § 98:dolori dentium,
id. 20, 1, 2, § 4:capitis vulneribus,
id. 24, 6, 22, § 36:medendi ars,
the healing art, art of medicine, Ov. A. A. 2, 735; id. M. 7, 526; Lact. 1, 18 fin. — Pass.:ut ex vino stomachi dolor medeatur,
Hier. Ep. 22, 4; cf.:medendae valetudini leniendisque morbis opem adhibere,
Suet. Vesp. 8.—Trop., to remedy, relieve, amend, correct, restore, etc.(α).With dat.:(β).huic malo,
Cic. Agr. 1, 9, 26:dies stultis quoque mederi solet,
id. Fam. 7, 28, 3:incommodis omnium,
id. Q. Fr. 1, 1, 10:afflictae et perditae rei publicae,
id. Sest. 13, 31:religioni,
id. Verr. 2, 4, 51, § 114:inopiae rei frumentariae,
Caes. B. G. 5, 24:tum satietati, tum ignorantiae lectorum,
to provide against, Nep. Pelop. 1, 1:rei alicui lege aut decreto senatus,
Tac. A. 4, 16.—With acc.:quas (cupiditates) mederi possis,
Ter. Phorm. 5, 4, 2; Just. Inst. 2, 7.— Pass.:aquae medendis corporibus nobiles,
Vell. 2, 25, 4.— Absol.:aegrescit medendo,
his disorder increases with the remedy, Verg. A. 12, 46.— Impers. pass.:ut huic vitio medeatur,
Vitr. 6, 11.—Hence, mĕdens, entis ( gen. plur. medentum, Ov. M. 15, 629), subst., a physician ( poet. and in post-Aug. prose):veluti pueris absinthia tetra medentes cum dare conantur,
Lucr. 1, 936; Ov. H. 21, 14:Democrates e primis medentium,
Plin. 25, 8, 49, § 87; Plin. Pan. 22. -
7 medeor
—, ērī depon.1) лечить, врачевать, исцелять (alicui rei, редко aliquid Vtr, VP или contra aliquid PM)ars medendi O, Sen — искусство врачевания, медицинаmedendi remedia Ap — лекарства2) перен. помогать, предупреждать, облегчать, устранять (m. mălo C; inopiae Cs; rei publicae afflictae C)medebor quum satietati, tum ignorantiae lectorum Nep — я постараюсь не наскучить читателям и в то же время просветить их -
8 medeor
, -,eriлечить -
9 medeor
, -,eriлечить -
10 medeor
, -, mederi 2 (c. dat.)лечить, исцелять -
11 μέδω
Grammatical information: v.Meaning: `rule, govern' (Emp., trag.),Other forms: only pres., ptc. μέδων `ruler' (Hom.; like ἄρχων), f. - ουσα "the governing", name of one of the Gorgons (Hes.), also μεδέων, - έοντος `id.' (Il., h. Merc.), f. - έουσα (h. Hom., Hes.); PN Μέδων, Λαο-μέδων etc., name of a town Μεδεών (Boeotia) "place, where the government is, Regierungsstadt"(?); cf. Solmsen Wortforsch. 41ff., Fraenkel Nom. ag. 1, 67 n. 3, Leumann Hom. Wörter 326, Schwyzer 488. (Also - έω? Schulze Kl. Schr. 678.)Derivatives: μέδομαι `care for sthing, think of sth., be prepared for' (Il.), only pres. except μεδήσομαι I 650. -- From here μεδίμῳ ἥρωι H.; prob. after κύδιμος, δόκιμος a. o., Schwyzer 494 n. 9.Etymology: In the sense of `think of sth., be prepared for sth.' μέδομαι answers completely the Lat. frequentative meditor, - ārī `reflect', beside which we find partly the primary verb medeor, - ērī (s. below), partly the primary noun modus `measure' with modius, modestus, moderor. Celtic has several cognates, e.g. OIr. mess `iudicium' (\< * med-tu-), air-med `measure'. The basic meaning `measure' is found in Germ.: Goth. mitan (with miton `meassure, consider'), OE metan, NHG messen etc. An old special meaning shows Lat. medeor `heal' (prop. `take measures' v.s.?), just like Av. vī-mad- `healer, physician'. Further forms in WP. 2, 259 f., Pok. 705 f., W.-Hofmann a. Ernout-Meillet s. meditor and medeor, also Fraenkel Wb. s. mãtas. -- As lengthened grade form we have μήδομαι, s.v.Page in Frisk: 2,191Greek-English etymological dictionary (Ελληνικά-Αγγλικά ετυμολογική λεξικό) > μέδω
-
12 medens
mĕdens, entis part. prés. de medeor. - medens, entis, m.: médecin.* * *mĕdens, entis part. prés. de medeor. - medens, entis, m.: médecin.* * *Medens, Particip. vt Artes medentum. Ouid. Des medecins.\Verba medentia. Stat. Qui portent medecine.\Medendae valetudini nullam opem non adhibuit. Sueto. Pour remedier à sa maladie. -
13 Meditrinalia
Mĕdĭtrīnālĭa, ĭum, n. [Meditrina], a festival celebrated on the 11 th of October in honor of Meditrina (on which occasion [p. 1125] a libation of new wine was made for the first time):Octobri mense Meditrinalia dies dictus a medendo, quod Flaccus flamen Martialis dicebat, hoc die solitum vinum novum et vetus libari et degustari medicamenti causā: quod facere solent etiam nunc multi cum dicant: Novum vetus vinum libo: novo veteri vino morbo medeor,
Varr. L. L. 6, § 21 Müll.: Meditrinalia dicta hac de causa. Mos erat Latinis populis, quo die quis primum gustaret mustum, dicere ominis gratiā: vetus novum vinum bibo, veteri novo morbo medeor. A quibus verbis etiam Meditrinae deae nomen conceptum ejusque sacra Meditrinalia dicta sunt, Paul. ex Fest. p. 123, 15 Müll.; v. also Calend. Maff. et Amit. in Inscr. Orell. 2, p. 400. -
14 medel(l)a
medēl(l)a, ae f. [ medeor ]1) целебное средство ( vulneribus medelas adhibere Ap); лечение ( facere medelam AG)2) перен. средство, помощь (alicui rei Just; legum AG) -
15 medel(l)a
medēl(l)a, ae f. [ medeor ]1) целебное средство ( vulneribus medelas adhibere Ap); лечение ( facere medelam AG)2) перен. средство, помощь (alicui rei Just; legum AG) -
16 medicus
I a, um [ medeor ]врачебный, целебный, исцеляющий (manus V; ars O; vis PM)(digĭtus) m. PM — безымянный палецII medicus, ī m.1) лекарь, врач, хирург ( medicum ad aegrum adducere C)m. pecorum Vr — ветеринарный врач2) безымянный палец PMIII Medicus (Mēdus), a, um [ Medi ]мидийский, перен. персидский и ассирийский ( vestis Nep) -
17 remedium
ī n. [re + medeor]лекарство, средствоr. alicujus rei, alicui rei, ad, contra или adversus aliquid Ter, C, L, PM etc. — лекарство против (от) чего-либоfacile r. est ubertatis погов. Q — с избытком справиться нетрудноsolum insidiarum r. T — единственный способ избежать козней -
18 medela
medēla (medella), ae, f. (medeor), die Heilung, das Heilungsmittel, facere medelam, Gell.: vulneribus medelas varias adhibere, Apul.: übtr., das Heilmittel, die Abhilfe, legum, Gell.: nostri medela, Nepotiane, pectoris, Auson.: quibus rebus veluti medela adventus Alexandri fuit, Iustin. 11, 1, 7. – / Hertz schreibt bei Gell. nach Lachm. Lucr. p. 204 überall medella; u. so steht auch Schol. Bob. ad Cic. or. post red. ad pop. 251, 8 B.
-
19 medibilis
medibilis, e (medeor), heilbar, Paul. ex Fest. 123, 21.
-
20 medica [1]
1. medica, s. 1. medicus (v. medeor).
См. также в других словарях:
action medeor — Logo und Name action medeor (medeor: „Ich helfe, ich heile“) ist nach eigenen Angaben das größte Medikamenten Hilfswerk Europas und wurde am 13. August 1964 in Tönisvorst gegründet, wo sich bis heute der Sitz des eingetragenen Vereins befindet.… … Deutsch Wikipedia
Action medeor — Logo und Name action medeor (medeor: „Ich helfe, ich heile“) ist nach eigenen Angaben das größte Medikamenten Hilfswerk Europas. Es ist ein eingetragener Verein mit Sitz in Tönisvorst am Niederrhein. Der erste Vorsitzende ist Heinz Gommans.… … Deutsch Wikipedia
Aktion Deutschland Hilft — Das Logo der Aktion Deutschland Hilft Aktion Deutschland Hilft – das Bündnis der Hilfsorganisationen e.V. (ADH) mit Sitz in Bonn ist ein Zusammenschluss deutscher Hilfsorganisationen für Katastrophenhilfe mit dem Ziel durch Kräftebündelung… … Deutsch Wikipedia
Anke Fischer — Anke Engelke Auftritt während der Kieler Woche 2003 Anke Christina Engelke (* 21. Dezember 1965 in Montreal, Kanada) ist eine deutsche Komikerin, Schauspielerin, Entertainerin, Synchronsprecherin und … Deutsch Wikipedia
Gymnasium Thomaeum — Städtisches Gymnasium Thomaeum Schultyp Gymnasium Gründung 1659 Ort Kempen Bundesland Nordrhein Westfalen Koordinaten … Deutsch Wikipedia
Thomaeum — Städtisches Gymnasium Thomaeum Schultyp Gymnasium Gründung 1659 Ort Kempen Bundesland Nordrhein Westfalen Koordinaten … Deutsch Wikipedia
VENRO — Der Verband Entwicklungspolitik deutscher Nichtregierungsorganisationen e.V. (VENRO) ist ein Verband von ca. 100 Nichtregierungsorganisationen (NRO), die sich 1995 zusammengeschlossen um für eine globale Strukturpolitik einzutreten, die die… … Deutsch Wikipedia
Meditrinalia — À Rome, les Meditrinalia sont une fête des vendanges fixée au 11 octobre. Il s agirait plus précisément d un rituel où l on boit du vin nouveau avec du vin de l année précédente, ce mélange étant considéré comme ayant des propriétés curatives.… … Wikipédia en Français
Медицина — I Медицина (латинское medicina, от medicus врачебный, лечебный, medeor лечу, исцеляю) система научных знаний и практических мер, объединяемых целью распознавания, лечения и предупреждения болезней, сохранения и укрепления здоровья и… … Большая советская энциклопедия
Медицина — I Медицина (латинское medicina, от medicus врачебный, лечебный, medeor лечу, исцеляю) система научных знаний и практических мер, объединяемых целью распознавания, лечения и предупреждения болезней, сохранения и укрепления здоровья и… … Большая советская энциклопедия
Medicus Mundi International — Type NGO Network Location Basel, Switzerland Key people Nick Lorenz (President), Thomas Schwarz (Executive Secretary) Members 15 NGOs … Wikipedia