Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

makōn

  • 1 makon

    (Arabic) space; place, residence, site; home, refuge, abode. makon va zamon space and time. jinnlar makoni an abode of jinns

    Uzbek-English dictionary > makon

  • 2 makon

    жилище, обиталище

    Узбекско-русский словарь > makon

  • 3 makon

    abri m, habitation f; endroit m, lieu m, situation f; gisement m; philos espace m

    O'zbekiston-Fransiya lug'at > makon

  • 4 обиталище

    makon

    Русско-узбекский словарь > обиталище

  • 5 demeure

    nf.
    1. turar joy, uy-joy, makon, iste'qomatgoh
    2. manzilgoh, qarorgoh, o‘rnashgan, turgan joy, manzil, makon
    3. yashash, turish, istiqomat qilish muddati; faire longue demeure uzoq yashab qolmoq, uzoq turib qolmoq; loc.adv. à demeure mustahkam, mahkamlab, mustahkam qilib, puxta ravishda, pishiqlab, mahkam, qattiq, chambarchas; muqim, hech qayoqqa jilmay, bir yerda muqim turib, hech qayoqqa ketmay, nari jilmay, siljimasdan; doimo, hamma vaqt, har doim, hamisha, nuqul; s'installer à demeure mustahkam o‘rnashib olmoq, qattiq joylashib olmoq, o‘rnashmoq, joylashmoq
    4. dr. kechiktirish, muddatini o‘ tkazib yuborish; demeure du créancier qarz beruvchini to‘lovini olishdan voz kechish; mise en demeure talabnoma ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq, talab qilmoq; il n'y a pas péril en la demeure vaqt sukut saqlab turibdi, vaqt chidab turibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demeure

  • 6 siège

    nm.
    1. manzilgoh, qarorgoh, manzil, o‘rnashgan, turgan joy, makon; le siège d'un parti partiyaning manzilgohi
    2. markaz, makon; le siège d'un douleur og‘riqning makoni
    3. qamal; le siège devant une ville shaharni qamal qilish; état de siège qamal holati; lever le siège qamalni bekor qilmoq
    4. kursi, o‘rindiq, stul, kreslo; prends un siège o‘ tir; les sièges avants, arrière d'une automobile avtomobilning old, orqa o‘rindiqlari
    5. o‘rin, mandat (saylovda); le parti a gagné vingt sièges à l'Assemblée partiya Assableyada yigirmata o‘rin yutib chiqdi
    6. yurisdiksiya, sud qilish huquqi
    7. orqa, odamning dumbasi; bain de siège o‘ tiriladigan vanna; enfant qui se présente par le siège orqasi bilan kelgan bola (tug‘ishda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > siège

  • 7 жилище

    hovli, makon, uy joy

    Русско-узбекский словарь > жилище

  • 8 maçon

    m. (bas lat. machio, frq. °makio, rac. °makôn "faire"; cf. angl. to make) 1. зидар; outils de maçon инструменти на зидар; maître maçon предприемач; майстор-зидар; 2. франкмасон, масон. Ќ abeille, fourmi maçonne пчела, мравка, която строи кошера, мравунека.

    Dictionnaire français-bulgare > maçon

  • 9 màzati

    màzati Grammatical information: v. Accent paradigm: a Proto-Slavic meaning: `smear, anoint'
    Page in Trubačev: XVIII 23-25
    Old Church Slavic:
    mazati `anoint' [verb], mažǫ [1sg]
    Russian:
    mázat' `smear, oil, grease' [verb], mážu [1sg], mážet [3sg]
    Czech:
    mazati `smear, oil, defile' [verb]
    Slovak:
    mazat' `smear' [verb]
    Polish:
    mazać `smear' [verb]
    Serbo-Croatian:
    mȁzati `smear, grease, paint' [verb], mȁžēm [1sg];
    Čak. mȁzati (Vrgada) `soil, besmirch' [verb], mȁžeš [2sg];
    mȁzati `smear, grease, paint' [verb];
    Čak. mȁzat (Orbanići) `smear, grease' [verb], mȃžen [1sg]
    Slovene:
    mázati `smear, grease, paint' [verb], mȃžem [1sg]
    Proto-Balto-Slavic reconstruction: moʔź-
    Lithuanian:
    mė́žti `manure, muck out'
    Latvian:
    mêzt `muck out, sweep' [verb];
    muõzêt `gobble, pound, fool, harass, beat' [verb]
    Page in Pokorny: 696
    Comments: For the time being I have grouped together Slavic *màzati and Lith. mė́žti `manure, muck out', Latv. mêzt `muck out, sweep' and muõzêt `gobble, pound etc.' (cf. Oštir 1912: 214, Fraenkel I: 444). It seems to me that the Baltic words can be linked semantically to *màzati `smear' if we start from a meaning `smear, wipe, sweep' (for the semantic development attested in muõzêt, cf. Ru. smázat' `strike a blow', MoDu. (dial.) afsmeren `give s.o. a beating'). Another possibility would be to connect *màzati with Gk. μάσσω (aor. pass. μαγη̃ναι) `knead' (provided that the root is not μακ- instead of μαγ-, which, according to Chantraine (670), cannot be determined), Arm. macanim `thicken, stick together' and OHG mahhōn, OS makōn etc. `make'. This would entail a reconstruction *meh₂ǵ- (*maǵ- in Pokorny), which would preclude a connection with mė́žti, Latv. mêzt.

    Slovenščina-angleščina big slovar > màzati

  • 10 μάσσω

    Grammatical information: v.
    Meaning: `knead (dough), press a plastic material in a form, strike, wipe off, pull, represent' (τ 92).
    Other forms: Att. μάττω, - ομαι, aor. μάξαι, - σθαι, pass. μαγῆναι, μαχθῆναι, perf. midd. μέμαγμαι, act. μέμαχα (Ar.).
    Compounds: Often with prefix like ἀπο-, ἐκ-, ἀνα-.
    Derivatives: Many derivv. 1. ἐκμαγεῖον ( μαγεῖον Longin.) `mass, in which prints are made, offprint, mould, towel, serviette' (IA.). 2. μαγίς, - ίδος f. `kneaded mass, cake, kneading trough, dresser' (Hp., Com, S.). 3. μάγμα n. `kneaded mass, thick salve, smear' (pap., Plin.), ἔκ-, ἀπό-μαγμα `offprint, duster, wiped off dirt' (Hp., S., Thphr.), μαγμον τὸ καθάρσιον H. 4. ἔκ-, ἀνά-μαξις `wiping off' (Arist.). -- 5. μαγεύς m. `kneeader, baker, who wipes off' (Poll., AP, H.), prob. directly from verb (after Boßhardt 81 from *μαγή). 6. μακτήρ ἡ κάρδοπος, ἡ πυελίς. καὶ διφθέρα. καὶ ὀρχήσεως σχῆμα H. (on the dance name Lawler AmJPh 71, 70ff.); ( ἀπο-, κατα-)μάκτης `kneader, who wipes off' ( Com. Adesp., H.), f., ἀπομάκτρια (Poll.). 7. μάκτρα f. `baking trough' (Com., X.), `trough, bathing tub, sarcophagus' (hell.; wr. μάκρα, Schwyzer 337); ( ἔκ-, ἀπό-)-μάκτρον `offprint, towel etc.' (E., Ar.). 8. μακτήριον = μάκτρα (Plu.). 9. μακτρισμός name of a dance (Ath.; after κορδακισμός; cf. on μακτήρ above) with - ίστρια name of a danceress (ebd.). -- 10. ἀπομαγδαλιά (Ar., Plu., Gal.), μαγδαλιά (Gal.; - έα Hippiatr.) `bread crumb for handwashing'; like ἁρμαλιά, φυταλιά etc. (Scheller Oxytonierung 90), but with unexplained δ (after *ἀπομάγδην?). -- 11. With auslaut. κ: μακαρία βρῶμα ἐκ ζωμοῦ καὶ ἀλφίτων H. -- On μᾶζα s. v.
    Origin: IE [Indo-European]X [probably] [696, 698, 730] * menk- `knead', *m(e)h₂ǵ- `knead'
    Etymology: For comparison we have words with final g, IE *maǵ-, esp. in Germanic and Baltoslavic, e.g. NHG machen, OS makōn `make, erect, build', if prop. `knead, form', OCS mažǫ, mazati `smear, salve'; further Celt., e.g. Bret. meza `knead'; uncertain Arm. macanim, macnum `stick fast, congeal'. On the other hand we find a final k with nasal, IE * menk-, in Lith. mìnkau, mánkau, - yti `knead a weak masse', OCS mǫka, Russ. muká `flour' and many other Baltoslavic words; from Germ. one might consider NHG mengen, OE mengan etc., if prop. `knead together'; from Skt. macate `crush etc.' (Dhātup.). Further there are a few longvowel words without nasal: Latv. màcu, màkt `press, plague' and Lat. māceria `wall)kneaded from loam'. -- Of the Greek word only the isolated μακαρία has a clear tenuis, as μάσσω (first from *μακ-ι̯ω) can be explained as a deviation. As however also μαγῆναι as well as the nominal γ-forms can be so explained (cf. Schwyzer 760), one can explain Greek if necessary with IE * menk. A suppletive system * menk (: μακαρία, μάσσω): maǵ-(: μαγῆναι) is conceivable -- WP. 2, 224, 226f., 268, Pok. 696f., 698, 730f., W.-Hofmann s. māceria, Fraenkel s. mìnkyti u. mė́šlas, Vasmer s. mázatь, muká, mjágkij; s. also Bq. - One retains some doubts however; note among other things the form - μαγδαλιά; further the supposed interchange * menk-: *meh₂ǵ- arouses suspicion.
    Page in Frisk: 2,180-181

    Greek-English etymological dictionary (Ελληνικά-Αγγλικά ετυμολογική λεξικό) > μάσσω

  • 11 мекен

    maңzil, makon

    Қазақша-өзбекше қысқаша сөздік > мекен

  • 12 abri

    nm.
    1. pana joy; boshpana, turar joy, manzil, makon; chercher abri sous un arbre daraxt tagidan boshpana qidirmoq
    2. chayla, kapa, chodir
    3. bostirma, ayvon, shiypon, soyabon; un abri de montagne tog‘dagi boshpana
    4. mil. yerto‘la, blindaj (dala istehkomi); abri antiatomique atom bombasidan saqlanadigan joy; abri antiaérien bombapanoh, bombapanogoh
    5. fig. himoya; abri contre le malheur baxtsizlik, musibatdan himoya; à l'abri xavfsiz joyda; loc.prép. à l'abri de himoyasi ostida, panohi ostida, panohida; être assis à l'abri d'un arbre daraxt panasida o‘ tirmoq; se mettre à l'abri du danger xavf-xatardan himoyalanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abri

  • 13 allonger

    I vt.
    1. uzaytirmoq, qo‘shmoq; allonger une jupe de quelques centimètres yubkani bir necha santimetrga uzaytirmoq
    2. uzatmoq, cho‘zmoq; allonger le cou bo‘ynini cho‘zmoq; allonger les jambes oyoqni uzatmoq; allonger le pas qadamini tezlatmoq
    3. fam. urmoq, tepmoq; allonger une gifle shapati urmoq
    4. suyultirmoq; allonger une sauce qaylani suyultirmoq
    II vi. uzaymoq (vaqt); les jours allongent kunlar uzayib qoldi
    III s'allonger vpr.
    1. uzaymoq, cho‘zilmoq (makon va zamonda)
    2. cho‘zilib yotmoq, uzala tushib yotmoq; il s'est allongé une demi-heure après le dîner tushlikdan so‘ng u yarim soat cho‘zilib yotdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allonger

  • 14 antre

    nm.
    1. g‘or, ungur; in, uya; makon; l'antre du lion arslon uyasi
    2. fig. buzuqxona, o‘g‘rixona, yomonlar makoni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > antre

  • 15 avant

    I prép.
    1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval
    2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘ting
    II adv.
    1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval
    2. yuqori, yuqorida, yuqoriga
    3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.
    I nm.
    1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili
    2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i
    3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)
    II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avant

  • 16 domicile

    nm. turar joy, uy-joy, makon, istiqomatgoh, yashaydigan (istiqomat qiladigan) joy; domicile légal dr. qonuniy qarorgohi; à domicile loc.adv. uyga; gens à domicile instable turar joyi noma'lum odamlar; ouvrier, tâcheron à domicile uyda ishlovchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > domicile

  • 17 durée

    nf. davom etish, cho‘zilish muddati, uzunlik, uzoqlik, vaqt, payt, zamon; durée limite oxirgi, eng so‘nggi muddat; l'espace et la durée makon va zamon; durée d'exposition (rasmda) ushlab, cho‘zib turish; de peu de durée, de courte durée qisqa muddatli; de longue durée uzoq muddatli, davomli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > durée

  • 18 emplacement

    nm. o‘rin, joy, makon; turgan joyi, o‘rni; choisir l'emplacement d'une maison uy qurish uchun joy tanlamoq; c'était ici l'emplacement de la Bastille shu yerda Bastiliya joylashgan edi; emplacement à vendre joy, yer sotiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emplacement

  • 19 endroit

    nm.
    1. o‘rin, joy, makon; il ne voit rien de cet endroit bu joydan hech narsa ko‘rinmaydi
    2. bo‘ lak, parcha, qism (badiiy asar, musiqa haqida); c'est le meilleur endroit de la pièce bu parcha pyesaning eng yaxshi joyi
    3. narsa yoki a'zoning ayrim qismi, bo‘lagi, joyi; toucher au bon endroit nozik joyiga tegmoq
    4. loc.adj. par endroits ba'zi, turli joylarda; har yerlarda; loc.prép. à l'endroit de (qqn) biror kimsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaga nisbatan.
    nm. matoning o‘ng tomoni; o‘ng; l'endroit et l'envers de la médaille medalning o‘ng va teskari tomoni; mettre qqch. à l'endroit biror narsani o‘ng tomonini qo‘ymoq (o‘ngini kiymoq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > endroit

  • 20 étendue

    nf.
    1. philos fazo, makon, bo‘shliq
    2. masofa, keng sath, kenglik, maydon, joy; quelle est l'étendue de ce champs? bu dalaning sathi qancha?
    3. mus. registr, parda (tovushning, sozning balandlik darajasi)
    4. miqiyos ko‘lam, daraja; keng ko‘lamlilik, l'étendue d'une catastrophe fojeaning ko‘lami; l'étendue d'un malheur baxtsizlikning ko‘lami; l'étendue du savoir bilim ko‘lami; l'étendue d'un ouvrage ish hajmi, ko‘lami.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étendue

См. также в других словарях:

  • makōn — *makōn germ., schwach. Verb: nhd. machen, kneten; ne. make (Verb), knead (Verb); Rekontruktionsbasis: ae., afries., anfrk., as., ahd.; Etymologie: i …   Germanisches Wörterbuch

  • Macon — 1 Original name in latin Mcon Name in other language Grosne les Macon, Grosne ls Macon, Macon, Makon, Makonas, Matisco, Mcon, ma kng, ma kong, makn, makon, makong, mkn, Макон State code FR Continent/City Europe/Paris longitude 46.3 latitude… …   Cities with a population over 1000 database

  • Ngijol pierre — Pierre Ngijol Pierre Ngijol Ngijol (Somaseng, 8 août 1934 Yaoundé, 29 juin 2009) est un universitaire et homme de lettres camerounais, enseignant en France et au Cameroun, doyen de la faculté de lettres et sciences humaines de Yaoundé. Sommaire 1 …   Wikipédia en Français

  • Pierre Ngijol — Ngijol (Somaseng, 8 août 1934 Yaoundé, 29 juin 2009) est un universitaire et homme de lettres camerounais, enseignant en France et au Cameroun, doyen de la faculté de lettres et sciences humaines de Yaoundé. Sommaire 1 Biographie 2 Publications 3 …   Wikipédia en Français

  • Ruben Um Nyobe — Um Nyobe Ruben Georges François Naissance 1913 Eog Makon Décès 13 septembre 1958 (à 45 ans) bas Ong Nationalité  Cameroun …   Wikipédia en Français

  • MÂCON — Matisco, oppidum gaulois occupant le plateau dominant le port et le pont sur la Saône, devint une agglomération urbaine largement étendue au Haut Empire, et se replia sur le plateau où fut construit un castrum ; ce fut le siège d’un évêché dès le …   Encyclopédie Universelle

  • masón —     Las organizaciones secretas conocidas como masónicas, tan perseguidas y denostadas en otras épocas no muy remotas de nuestra Historia, no son otra cosa, por lo que se refiere a su origen, que el desarrollo de los gremios o cofradías… …   Diccionario del origen de las palabras

  • make — {{11}}make (n.) match, mate, companion (now archaic or dialectal), from O.E. gemaca mate, equal; one of a pair, comrade; consort, husband, wife, from P.Gmc. *gamakon , related to O.E. gemæcc well matched, suitable, macian to make (see MAKE (Cf.… …   Etymology dictionary

  • Phayao Province — Infobox Thai Province name = Phayao thai = พะเยา capital = Phayao town area = 6,335.1 arearank = 35th population = 502,780 population as of = 2000 populationrank = 46th density = 79 densityrank = 52nd isocode = TH 56 governor = Thanasek… …   Wikipedia

  • Alireza Assar — (born 1969, Shahr e Rey) is an Iranian pop singer and the Piano player. The oldest child of a 4 member family in Tehran, His studied Piano under the supervision of Kavous Samandar, Javad Maaroufi and Mostafa Pourtorab. His first concert was in… …   Wikipedia

  • Gilbert Morris — Gilbert Morris, (1929 ) is a Christy Award winning, prolific Christian author. He is also sometimes cited as Gilbert L. Morris or Gilbert Leslie Morris.Gilbert was born May 24 in Forrest City, Arkansas, the son of Osceola M. and Jewell Irene… …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»