Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

loi+en

  • 21 gravitation

    nf.astron.phys. tortishish, o‘ziga tortish, tortish, ish kuchi, tortuv, tortishuv; la loi de la gravitation universelle butun olam tortishish qonuni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gravitation

  • 22 homme

    nm.
    1. odam, inson, kishi, er kishi, erkak; un jeune homme yaxshi yigit, yigitcha; un brave homme vijdonli kishi; hurmatli kishi; un homme bon xushfe'l, ko‘ngli ochiq odam; un homme de résolution dadil, tap tortmas odam; un homme d'Etat davlat arbobi; un homme du monde aslzoda odam; un homme d'affaires ishbilarmon, ishchan odam; un homme de loi huquqshunos; un homme de lettres yozuvchi; un homme de science olim; un homme à tout faire hamma ishga omil; le dernier des hommes odamlarning eng razili; c'est un pauvre homme bu bechora; un homme à femmes xotinboz; fam. voilà mon homme! mana menga kerakli odam!
    2. fam. er
    3. mil. askar, jangchi, oddiy askar
    4. sport. o‘yinchi; d'homme à homme to‘g‘ridan-to‘g‘ri, ochiqchasiga, yakkama-yakka; un homme de tête poyga boshlig‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > homme

  • 23 hors

    prép. hors jeu sport. o‘yindan tashqari; demeurer hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; être hors concours mislsiz bo‘lmoq; mettre hors-la-loi qonundan chetda qoldirmoq; hors série kutilmagan; hors-cadre safdan tashqari; loc.prép. hors de tashqari; loger hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; hors d'ici jo‘na bu yerdan! hors pair mislsiz, misli yo‘q, misli ko‘rilmagan, mashhur, tengsiz; hors service yaroqsiz bo‘lib qolgan; hors de tout soupçon shubhadan xoli; hors de propos noo‘rin, o‘rinsiz, chakki, bemavrid, bevaqt, bemahal; être hors d'usage ishdan chiqmoq, yaroqsiz bo‘lib qolmoq; être hors de combat safdan chiqmoq; être hors d'haleine harsillamoq, nafasi tiqilmoq, entikib qolmoq; être hors de danger xavf-xatardan chetda bo‘ lmoq; être hors de soi o‘zini yo‘qotmoq, o‘zini bilmay qolmoq (g‘azabdan).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hors

  • 24 imprescriptible

    adj. ajratib, olib, daxl qilib bo‘lmaydigan, daxlsiz, mahkam, mustahkam, qattiq, pishiq; un droit imprescriptible daxlsiz huquq; la loi imprescriptible de la nature tabiatning o‘zgarmas, mustahkam qonuni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > imprescriptible

  • 25 jungle

    nf. changalzor, chakalakzor; la loi de la jungle vahshiy qonun, changalzor qonuni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jungle

  • 26 lecture

    nf.
    1. o‘qish; la lecture d'un livre kitobni o‘qish; il a de bonnes lectures uning o‘qiydigan yaxshi narsalari bor
    2. o‘qish, muhokama qilish (parlamentda); loc. loi adoptée en première, en seconde lecture birinchi, ikkinchi o‘qishda qabul qilingan qonun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lecture

  • 27 majoritairement

    adv. aksariyat, ko‘pchilik, ko‘p qismi, ko‘pchilik qismi; loi votée majoritairement ko‘pchilik ovoz bergan qonun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > majoritairement

  • 28 martial

    -ale, aux
    adj. l'arts martiaux yapon jang san'ati
    2. jangovorlikni eslatuvchi; voix martiale jangovor ovoz
    3. loi martiale harbiy holat qonuni; cour martiale harbiy tribunal.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > martial

  • 29 nom

    nm.
    1. ot, ism, nom, familiya; avoir, porter tel nom ismi, oti shunday bo‘lmoq; nom de famille familiya; nom de baptême yoki petit nom bolani cho‘qintirishda berilgan ism, ot; nom de jeune fille qizlik familiyasi; prendre un nom d'emprunt o‘ziga boshqa nom, taxallus, laqab qo‘yib olmoq; agir au nom de qqn. en son nom biron kishi nomidan, o‘z nomidan ish ko‘rmoq
    2. ot, nom (hayvon, narsa); atalish, so‘z; nom de rues ko‘chalarning nomi; nom déposé mahsulotning nomi; loc. appeler les choses par leur nom narsalarni o‘z nomi bilan atamoq; une laideur sans nom ta'rifiga so‘z yo‘q xunuklik; au nom de nomi bilan; au nom de la loi qonun nomi bilan; au nom de notre amitié do‘stligimiz haqqi
    3. shuhrat, dong; se faire un nom ot, nom chiqarmoq, dong taratmoq, shuhrat qozonmoq, mashhur bo‘lmoq, tanilmoq; laisser un nom ot, nom qoldirmoq
    4. intj. nom de dieu! voy xudoyimey! fam. nom de nom! nom d'une pipe! nom d'un chien! jin ursin!
    5. gram. ot; noms propres, communs atoqli, turdosh otlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nom

  • 30 nul

    -nulle
    I adj.
    1. arzimas, arzimagan, arzimaydigan, ahamiyatsiz; différence nulle arzimas farq; résultats nuls arzimagan natijalar; match nul durang o‘yin
    2. hech narsaga arzimaydigan, ahamiyatsiz (asar, ish va hokazo); un devoir nul, qui mérite zéro hech narsaga arzimaydigan, ikkiga loyiq uy vazifasi
    3. e'tibori, nufuzi, salmog‘i yo‘q, e' tiborsiz, arzimagan, notavon; elle est nulle bu nufuzi yo‘q ayol; être nul, en, dans -dan juda bo‘sh, kuchsiz bo‘lmoq; il est nul en français u fransuz tilidan juda bo‘sh
    4. fam. quruq, hech narsaga arzimaydigan, bema'ni; elle est nulle, son idée uning fikri bema'ni
    5. litt. hech, hech qanday, hech qanaqa, hech bir, hech qanday; nul homme n'en sera exempte hech kim ishdan bo‘shatilmaydi; je n'en ai nul besoin men hech narsaga muhtoj emasman; sans nul doute shubhasiz, albatta; nulle part hech qayerda
    II pron.indéf.sing. hech kim; nul n'est censé ignorer la loi hech kim qonunni bilmasligini bahona qila olmaydi; loc. à l'impossible nul n'est tenu yo‘qqa tovon, jazo ham yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nul

  • 31 obliger

    I vt.
    1. majbur qilmoq, talab qilmoq; la loi, l'honneur nous oblige à faire cela qonun, or-nomus bizni buni qilishga majbur etadi
    2. majbur qilmoq, zo‘rlamoq; rien ne vous oblige à venir sizni hech narsa kelishga majbur qilmaydi
    II s'obliger vpr. (à) majburiyat olmoq, zimmasiga olmoq; je m'oblige à vous rembourser qaytarib berishni o‘z zimmamga olaman.
    vt. iltifot, olijanoblik, xayrixohlik ko‘rsatmoq; vous m'obligeriez si vous faisiez ceci agar bu ishni qilsangiz, siz menga iltifot ko‘rsatgan bo‘lar edingiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > obliger

  • 32 offre

    nf.
    1. taklif qilish, taklif, taqdim; une offre avantageuse foydali taklif; offres de service xizmatni taklif qilish; une offre d'emploi ishga taklif
    2. taklif; l'offre dépasse la demande taklif talabdan oshadi; en économie libérale, les prix et les salaires dépendent de la loi de l'offre et de la demande erkin iqtisodiyotda narx va ish haqi taklif va talab qonuniyatiga bog‘liq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offre

  • 33 organique

    adj. organizmga oid, organik; trouble organique organik o‘zgarish
    2. organik, jonli, tirik; chimie organique organik kimyo
    3. ajralmas, uzviy; loi organique qomus, konstitutsiya, asosiy qonun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > organique

  • 34 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 35 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 36 pervertir

    vt.
    1. pervertir qqn. buzmoq, aynitmoq, yomon ta'sir ko‘rsatmoq; tout cet argent l'a perverti hamma bu pullar uni buzdi
    2. pervertir qqch. buzmoq, buzib ko‘rsatmoq, noto‘g‘ri talqin qilmoq; il interprète et pervertit la loi u qonunni sharhlayapti va noto‘g‘ri ta'lqin qilyapti; pron. se pervertir buzilmoq, aynimoq, yomon tomonga o‘zgarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pervertir

  • 37 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 38 prescrire

    vt.
    1. buyruq, farmoyish bermoq, buyurmoq, amr qilmoq; les formes que la loi a prescrites qonun buyurgan, qonun tomonidan belgilangan amallar; le médecin a prescrit des remèdes, un traitement vrach dori, muolaja, tayinladi
    2. talab qilmoq, majbur qilmoq; l'honneur, les circonstances nous prescrivent de continuer notre action or-nomus, shart-sharoit bizdan faoliyatimizni davom ettirishni talab qiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prescrire

  • 39 prévoir

    vt.
    1. oldindan ko‘rmoq, payqamoq, sezmoq; il faut prévoir le pire bundan ham battarrog‘ini oldindan ko‘rmoq keraq; on ne peut pas tout prévoir hammasini oldindan ko‘rib bo‘lmaydi; il était facile de prévoir qu'il échouerait uning imtihondan yiqilishini oldindan payqash oson edi
    2. ko‘zda, nazarda tutmoq, nazarga olmoq; les cas prévus par la loi qonunda ko‘zda tutilgan holatlar
    3. mo‘ljallamoq, rejalashtirmoq, ko‘zda tutmoq; l'état a prévu la construction de logement davlat uylar qurishni rejalashtirdi; tout était prévu hammasi nazarda tutilgan edi; ellipt. l'opération s'est déroulée comme prévu operatsiya rejalashtirilganiday amalga oshdi; être prévu pour uchun mo‘ljallangan, nazarda tutilgan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévoir

  • 40 projet

    nm.
    1. reja, plan, mo‘ljal; il veut réaliser son projet u o‘z rejasini amalga oshirmoqchi; quels sont vos projets pour cet été bu yilgi yozga planlaringiz qanday?
    2. loyiha, proyekt; le gouvernement a fait un projet de loi davlat qonun loyihasini tuzdi; l'architecte présente un projet pour le nouveau musée arxitektor yangi muzeyning proyektini taqdim qildi; on nous a volé notre projet bizning loyihamizni o‘g‘irlashdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > projet

См. также в других словарях:

  • LOI — Le mot «loi» est l’un des plus polyvalents qui soient, et cela, avant tout, parce que la réalité qu’il recouvre est ambiguë, ou plutôt d’une complexité historique et existentielle difficile à tirer au clair. Pour ne conserver que l’acception… …   Encyclopédie Universelle

  • loi — 1. (loi) s. f. 1°   Prescription émanant de l autorité souveraine. 2°   Au pluriel, les lois, l ensemble des prescriptions qui régissent chaque matière. 3°   Les lois de la nature, la loi naturelle. 4°   La loi divine. 5°   La loi ancienne, la… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Loi 43 — Loi concernant les conditions de travail dans le secteur public La Loi concernant les conditions de travail dans le secteur public, appelée aussi incorrectement loi 43 ou projet de loi 142, est une loi québécoise. Cette loi a été adoptée sous… …   Wikipédia en Français

  • Loi Du Χ² — Densité de probabilité / Fonction de masse Fonction de répartition …   Wikipédia en Français

  • Loi de χ² — Loi du χ² Loi du χ² Densité de probabilité / Fonction de masse Fonction de répartition …   Wikipédia en Français

  • Loi 22 — Loi sur la langue officielle (Québec) Pour les articles homonymes, voir Loi sur les langues officielles. La Loi sur la langue officielle ou Loi 22 est une loi adoptée par l Assemblée nationale du Québec en 1974. Elle a été abrogée trois ans plus… …   Wikipédia en Français

  • Loi 88 — (Nouveau Brunswick) la Loi reconnaissant l égalité des deux communautés linguistiques officielles au Nouveau Brunswick, ou Loi 88 est une loi adoptée par l Assemblée législative du Nouveau Brunswick en 1981 qui reconnaît l égalité des communautés …   Wikipédia en Français

  • Loi d'Or — Lei Áurea La Loi d or, Loi dorée ou Lei Áurea en portugais, est une loi qui fut adoptée le 13 mai 1888 par l Empire du Brésil. C est la loi qui a aboli l esclavage au Brésil. Elle a été précédée par la loi de Rio Branco du …   Wikipédia en Français

  • LOI — LOI, Loi, or LoI can refer to:* Letter of intent * Loi, a word in India s Meitei language for the term scheduled caste . * Lê Lợi, an emperor of Vietnam * Football League of Ireland * eircom League of Ireland, its successor. * Vasia Loi, a Greek… …   Wikipedia

  • LOI — steht für Letter of Intent, siehe Absichtserklärung Limiting Oxygen Index, ein Maß für das Brennverhalten von Stoffen Loi ist der Familienname folgender Personen: Bruino Loi (* 1941), italienischer General Duilio Loi (1929–2008), italienischer… …   Deutsch Wikipedia

  • Loi du 0-1 — Loi du zéro un de Kolmogorov En probabilités, la Loi du zéro un de Kolmogorov affirme que certains événements, appelés événements queues[1], soit seront presque sûrement réalisés, soit ne seront presque sûrement pas réalisés. C est à dire que la… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»