Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

iron

  • 1 affiquet

    nm.iron. asosan ko‘plikda ishlatiladi kichik taqinchoq yoki zebziynat buyumlari; elle a mis tous ses affiquets u barcha zeb-ziynat buyumlarini taqdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affiquet

  • 2 joli

    -ie
    I adj.
    1. chiroyli, go‘zal, zebo, yoqimtoy; yaxshigina, chiroylikkina; faire le joli coeur navozish qilmoq
    2. muhim, ahamiyatli, zarur; ko‘zga ko‘rinarli
    3. juda yaxshi, soz (kesatish); c'est du joli travail rasvo ish (kesatiq)
    II n.
    1. nm.fam.iron. c'est du joli bu yaxshi emas, rasvo
    2. n. go‘zal, chiroyli odam; ma jolie go‘zalim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joli

  • 3 manière

    nf.
    1. usul, yo‘sin, tarz, taxlit, ravish, tariqa; manière d'agir, de se conduire, d'être, de vivre harakat qilish, o‘zini tuta bilish, biron holatda bo‘lish, yashash usuli, tarzi; loc.adv. de cette manière, de cette manière-là shu yo‘sinda, shu tariqa, shu tarzda; de toute manière, d'une manière ou d'une autre hamma, har qanday hollarda; de quelle manière? qanday qilib? qanday yo‘l bilan? iron. de la belle manière qattiqqo‘llik bilan; de la bonne manière ajoyib ravishda, boplab; d'une manière générale ko‘p hollarda, asosan; d'une certaine manière ayrim ma'noda; de la même manière shu bilan birgalikda; en aucune manière hech qanaqasiga; loc.prép. à la manière de xuddi; de manière à uchun; loc.prép. de (telle) manière que shu uchunki, toki; de manière à ce que shuning uchunki, toki
    2. uslub, odat, xoslik; ce n'est pas dans sa manière bu unga xos emas; il est heureux à sa manière u o‘zicha baxtli
    3. stil, uslub, yo‘l; manière de peindre, d'écrire chizish, yozish stili, uslubi; n. taqlid, o‘xshatish
    4. litt. o‘zgacha, o‘ziga xos, o‘xshash
    5. gram. ravish, ravish holi
    6. pl. odat, qiliq, xulq-atvor, sulukat; apprendre les bonnes, les belles manières yaxshi, go‘zal xulq-atvorlarni o‘rganmoq; faire des manières noz qilmoq, qiliq qilmoq, vaj-korson ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manière

  • 4 méritant

    -ante
    adj.iron. hurmatli, izzatli, hurmatga sazovor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méritant

  • 5 moitié

    nf.
    1. yarim, yarimta, narsaning yarmi; le diamètre partage le cercle en deux moitiés diametr doirani ikkita yarimtalikka bo‘ladi; cinq est la moitié de dix besh o‘nning yarmidir; une bonne, une grosse moitié yaxshi, katta bir yarmi; une petite moitié kichik bir yarmi
    2. o‘rtasi, yarmi; parvenu à la moitié de son existence hayotining yarmiga kelgan
    3. à moitié yarim baravar; yarmi, yarmisi, yarimtasi; ne rien faire à moitié yarmisini qilishning hech hojati yo‘q; verre à moitié plein yarim stakan; loc.prép. à moitié chemin yarim yo‘lda; moitié… moitié… yarmi… yarmi…; moitié farine et moitié son yarmi un va yarmi kepak; fam. êtes-vous content de votre voyage? moitié-moitié siz sayohatingizdan mamnunmisiz? yarim-yarti; loc. faire moitié-moitié yarmini u yarmini bu qilmoq
    4. iron.fam. xotin, rafiqa (egalik olmoshidan so‘ng); sa moitié o‘zining xotini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moitié

  • 6 oublier

    I vt.
    1. unutmoq, unutib, esdan chiqarib qo‘ymoq, esdan, yoddan, xotirdan chiqarmoq; il oublie tout u hamma narsani esdan chiqarib qo‘yadi
    2. esdan chiqarib qo‘ymoq, unutib qo‘ymoq; oublier la pratique d'un métier kasb malakasini esdan chiqarib qo‘ymoq; il apprend vite et oublie de même u tez o‘rganadi va xuddi shunday esdan chiqaradi
    3. être oublié esdan chiqib ketgan, unutilgan bo‘lmoq; se faire oublier o‘zi haqida gapirmaydigan qilib qo‘ymoq, o‘zini unuttirmoq; je serais à ta place, je me ferais oublier men sening o‘rningda bo‘lsam, mening haqimda gapirmaydigan qilib qo‘yar edim
    4. unutmoq, esdan chiqarmoq, xotirdan chiqarmoq
    5. yoddan chiqarmoq, xotirdan ko‘ tarilmoq, esdan chiqarmoq, unutmoq; oublier l'heure vaqtni unutmoq; vous oubliez que c'est interdit siz bu narsa taqiqlanganligini unutyapsiz
    6. unutmoq, esidan chiqarib qo‘ymoq, unutib qoldirmoq; j'ai oublié mon parapluie au cinéma men zontigimni kinoteatrda unutib qoldiribman
    7. unutmoq, esdan, yoddan chiqarib yubormoq, esga olmay qo‘ymoq, xotirlamay qo‘ymoq
    8. unutmoq, unutib, esdan chiqarib qo‘ymoq, esdan, yoddan, xotirdan chiqarmoq; vous oubliez vos promesses siz va'dalaringizni unutib qo‘yyapsiz; vous oubliez qui je suis siz mening kimligimni unutyapsiz; n'en parlons plus, j'ai tout oublié bu haqda boshqa gapirmaylik, men hammasini unutdim
    II s'oublier vpr.
    1. unutilmoq, esdan chiqib qolmoq, yoddan, xayoldan ko‘ tarilib ketmoq; tout s'oublie hamma narsa unutiladi
    2. o‘zini unutmoq, esdan chiqarmoq; iron. il ne s'oublie pas u o‘zini unutmaydi, o‘z manfaatini esidan chiqarmaydi
    3. kimligini unutmoq, esdan chiqarmoq; haddidan oshmoq
    4. ishtoniga qilib qo‘ymoq; bulg‘amoq, bulg‘ab qo‘ymoq; le chat s'est oublié dans la maison mushuk uyda bulg‘ab qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oublier

  • 7 paille

    nf.
    1. poxol, somon; brin de paille poxolpoya; loc. coucher, être sur la paille o‘ ta qashshoqlikda, faqirlikda kun kechirmoq; mettre qqn. sur la paille birovni sindirmoq, xonavayron qilmoq, xarob qilmoq
    2. biror narsa to‘qish uchun ishlatiladigan poxol; chapeau de paille poxol shlapa
    3. butun yoki kalta cho‘p (qur'a tortganda foydalaniladigan); tirer à la courte paille qur'a tortmoq; naycha (ichimlikni so‘rib ichish uchun xizmat qiladigan); garçon! deux jus d'orange avec une paille garson! ikkita apelsin sharbati naychasi bilan; fam.iron. une paille arzimagan, arzimas narsa; il en demande dix mille francs; une paille! u bunga o‘n ming frank so‘rayapti; arzimagan narsa!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paille

  • 8 pandore

    nm.vx.iron. jandarm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pandore

  • 9 patenôtre

    nf.iron. duo, “padarimiz”; les vieilles marmottaient leurs patenôtres kampirlar “padarimiz” duosini pichirlashar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patenôtre

  • 10 patronnesse

    adj.m.iron. dame patronnesse patronessa (o‘zini muhtojlarga moddiy yordam ko‘rsatishga bag‘ishlagan ayol).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patronnesse

  • 11 pencher

    I vi.
    1. og‘moq, qiyshaymoq, egilmoq (vertikal holatga nisbatan); ce mur penche bu devor og‘yapti
    2. egilmoq, qiyshaymoq (gorizontal holatga nisbatan); ce tableau penche à droite bu rasm o‘ng tomonga qiyshayib qolibdi; loc. faire pencher la balance tarozining pallasini o‘z tomoniga og‘dirmoq; pencher vers, pour ma'qul ko‘rmoq, tarafdori bo‘lmoq, moyilligi bo‘ lmoq; il penche pour la deuxième hypothèse u ikkinchi gipoteza tarafdori
    II vt. egmoq, engashtirmoq, og‘dirmoq, qiyshaytirmoq; pencher une carafe pour verser de l'eau suvdan quyib olish uchun grafinni qiyshaytirmoq; pencher la tête boshini egmoq; la tour penchée de pise pizaning og‘ma minorasi; une écriture penchée bir tomonga qiyshaytirib yozilgan yozuv; iron. avoir, prendre des airs penchés o‘yga, xayolga botgan ko‘rinmoq
    III se pencher vpr.
    1. egilmoq; défense de se pencher par la portière eshikdan egilish, bosh chiqarish taqiqlanadi
    2. fig. se pencher sur biror kimsa, biror narsa bilan shug‘ullanmoq, bir kimsaga, biror narsaga qiziqmoq; se pencher sur un problème bir masalaga qiziqib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pencher

  • 12 pendant

    -ante
    adj.
    1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi
    2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.
    nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.
    prép.
    1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi
    2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendant

  • 13 pénétré

    -ée
    adj. chinakam berilgan, qat'iy ishongan, astoydil ishongan; être pénétré de son importance, de soi-même o‘zligiga, o‘zining kattaligiga qat'iy ishongan bo‘lmoq (o‘ziga bino qo‘ygan bo‘lmoq); iron. un air, un ton pénétré qat'iy ko‘rinish, ohang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénétré

  • 14 perdition

    nf. halokat, zavol, o‘lim, gunohi azim; iron. lieu de perdition insonni gunohi azimga botiradigan, halok qiladigan joy; navire en perdition halokatga uchragan kema.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdition

  • 15 perpétrer

    vt.dr. ou iron. qilmoq, sodir qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perpétrer

  • 16 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 17 peuple

    nm.
    1. xalq, millat, aholi; relatif au peuple xalqqa oid; gouvernement du peuple xalq hokimiyati; le peuple en armes, en guerre grajdanlar urushi, urush holatidagi xalq
    2. oddiy kishilar, odamlar, oddiy xalq, omma; un peuple en armes grajdanlar urushi holatidagi xalq; le peuple et la bourgeoisie yo‘qsillar va burjuaziya; vx. ou iron. homme, femme, gens du peuple avom erkak, ayol, odamlar; elle est jolie, mais elle fait peuple u chiroyli, lekin oddiy xalqning qilig‘ini qiladi
    3. odamlar, xaloyiq, xalq; une place encombrée de peuple odamlar bilan to‘la maydon; fam. il y a du peuple odam bor; loc.fam. se ficher du peuple odamlarga tupirmoq; tu te fous du peuple sen odamning ustidan kulyapsan; litt. un peuple de juda ko‘p, tumonat, bir to‘da, hisobsiz; s'entourer de tout un peuple d'admirateurs tumonot muhlislari bilan o‘ralmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peuple

  • 18 piteux

    -euse
    adj.iron. nochor, ko‘rimsiz, bir nav, yomon, faqirona, g‘aribona, arzimagan; les résultats sont piteux arzimagan natijalar; en piteux état nochor ahvolda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piteux

  • 19 plaisant

    -ante
    I adj.
    1. yoqimli, yoqadigan, quvontiradigan; ce n'est guère plaisant bu judayam kulgili emas
    2. nazokatli, xushmuomala, shirin so‘z; c'est une femme plaisante bu nazokatli ayol
    3. litt.iron. g‘alati, kulgili, qiziq; je vous trouve plaisant d'oser me dire cela à moi sizning buni mening o‘zimga aytishga jur'at qilishingiz menga g‘alati ko‘rinyapti
    II nm.
    1. litt. le plaisant de qqch. quvontiradigani, qiziqarlisi, ajoyibi
    2. un mauvais plaisant qo‘pol, bema'ni, bemaza hazilkash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaisant

  • 20 plaisir

    nm.
    1. rohat, huzur-halovat, mamnuniyat, lazzat; le plaisir esthétique estetik lazzat; éprouver du plaisir à huzur-halovat tuymoq; iron. je vous souhaite bien du plaisir omadingizni bersin; faire plaisir xushnud etmoq, xursand, mamnun qilmoq, rohat, huzur bag‘ishlamoq; voulez-vous me faire le plaisir de dîner avec moi men bilan tushlik qilib, meni xushnud etsangiz; fais-moi le plaisir de te taire! jim bo‘lsangchi! (do‘q-po‘pisa); avec plaisir bajonidil, jon deb; travailler avec plaisir jon deb ishlamoq
    2. shahvoniy lazzat
    3. rohat, lazzat; il prend un malin plaisir à nous embêter u bizning jonimizni chiqarib rohatlanyapti; le plaisir de qqch. biror narsadan taskin topish, huzur qilish; mamnuniyat; le plaisir du devoir accompli bajarilgan burchdan taskin topish; loc. prendre plaisir à +inf biror ish qilishni yoqtirmoq; il prend plaisir à travailler u mehnat qilishni yoqtiradi; ce sera un plaisir de les voir ularni ko‘rish katta bir xursandchilik bo‘ladi; au plaisir de vous revoir yaxshi kunlarda ko‘rishaylik; ellipt.fam. au plaisir! xayr, yaxshi boring!
    4. pour le plaisir, pour son plaisir o‘zicha, bekordanbekorga; il ment pour le plaisir, par plaisir u o‘zicha, bekordan-bekorga yolg‘on gapiradi
    5. les plaisirs dunyo lazzatlari, ko‘ngilxushlik; c'est un plaisir coûteux bu qimmatga tushadigan ko‘ngilxushlik; mener une vie de plaisirs aysh-ishratda yashamoq, tarallabedod qilib yashamoq
    6. si c'est votre plaisir, si c'est votre bon plaisir agar siz ma'qul ko‘rsangiz, agar sizga ma'qul ko‘rinsa; le bon plaisir du roi amri podsho vojib
    7. à plaisir xohlagancha; manger à plaisir xohlagancha yemoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaisir

См. также в других словарях:

  • iron(II) — iron(II) …   English syllables

  • Iron — I ron ([imac] [u^]rn), a. [AS. [=i]ren, [=i]sen. See {Iron}, n.] [1913 Webster] 1. Of, or made of iron; consisting of iron; as, an iron bar, dust. [1913 Webster] 2. Resembling iron in color; as, iron blackness. [1913 Webster] 3. Like iron in… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Iron — I ron ([imac] [u^]rn), n. [OE. iren, AS. [=i]ren, [=i]sen, [=i]sern; akin to D. ijzer, OS. [=i]sarn, OHG. [=i]sarn, [=i]san, G. eisen, Icel. [=i]sarn, j[=a]rn, Sw. & Dan. jern, and perh. to E. ice; cf. Ir. iarann, W. haiarn, Armor. houarn.] [1913 …   The Collaborative International Dictionary of English

  • iron — [ī′ərn] n. [ME iren < OE (chiefly poetic & prob. dissimilated), var. of isern, isen akin to Goth eisarn) < Gmc * īsarna, akin to early Celt * isarno, prob. via Illyrian * eisarno < IE base * eis , to move vigorously; strong, holy (>… …   English World dictionary

  • Iron — bezeichnet eine Gemeinde im französischen Département Aisne, siehe: Iron (Aisne) einen Fluss in Frankreich, Nebenfluss des Noirrieu, siehe: Iron (Fluss) ein Album der finnischen Band Ensiferum, siehe: Iron (Album) SRWare Iron, einen Webbrowser… …   Deutsch Wikipedia

  • IRON —    Iron ore deposits occur in Anatolia and northwest Iran. The metalwas probably first worked as a by product of coppersmelting, and rare small iron objects have been found in Mesopotamian graves since the fourth millennium B.C. Iron was worked… …   Historical Dictionary of Mesopotamia

  • iron — ► NOUN 1) a strong, hard magnetic silvery grey metal, used in construction and manufacturing. 2) a tool or implement made of iron. 3) a hand held implement with a flat heated steel base, used to smooth clothes and linen. 4) a golf club used for… …   English terms dictionary

  • Iron — I ron, v. t. [imp. & p. p. {Ironed}; p. pr. & vb. n. {Ironing}.] [1913 Webster] 1. To smooth with an instrument of iron; especially, to smooth, as cloth, with a heated flatiron; sometimes used with out. [1913 Webster] 2. To shackle with irons; to …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Iron-on — Iron ons are images that can be imprinted on fabric. They are frequently used to print onto T shirts.On one side is paper, and on the other is the image that will be transferred in reverse. After placing it on the fabric and either running over… …   Wikipedia

  • iron-on — (adj.) 1959, from IRON (Cf. iron) (v.) + ON (Cf. on) …   Etymology dictionary

  • iron — [adj] hard, tough; inflexible adamant, adamantine, cruel, dense, ferric, ferrous, firm, heavy, immovable, implacable, indomitable, inexorable, insensible, obdurate, relentless, rigid, robust, steel, steely, strong, stubborn, thick, unbending,… …   New thesaurus

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»