Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

il+se+trouve

  • 1 trouver

    I vt.
    1. topmoq, topib olmoq; où peut-on vous trouver? sizni qayerdan topsa bo‘ladi? j'ai trouvé un parapluie dans le taxi taxsida yomg‘irpo‘sh topib oldim
    2. erishmoq, qo‘lga kiritmoq
    3. topmoq, o‘ylab topmoq, kashf qilmoq; as-tu trouvé une solution? biror chora topdingmi?
    4. topmoq (vaqt, fursat, imkon); je le ferai si j'en trouve le temps agar vaqt topsam, buni qilaman
    5. rohatlanmoq, huzur qilmoq, topmoq; il trouve du plaisir à nous taquiner jig‘imizga tekkanidan huzur qilyapti
    6. topmoq, duch kelmoq; j'ai trouvé la porte fermée yopiq eshikka duch keldim, eshik qulf edi
    7. sezmoq, ko‘rmoq; je lui trouve mauvaise mine, bien du mérite qilganiga yarasha, uning kayfiyati yomon edi
    8. hisoblamoq; je le trouve sympathique men uni yoqimtoy deb hisoblayman
    II se trouver vpr.
    1. joylashmoq; turmoq (bir joyda); le dossier se trouvait dans un tiroir secret hujjat maxfiy g‘aladonda turar edi
    2. ilojsiz bo‘ lmoq, qiyin ahvolga tushmoq; nous nous trouvons dans une situation difficile biz qiyin ahvolga tushib qoldik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trouver

  • 2 écho

    nm.
    1. aks sado
    2. fig. aks sado, javob sadosi; ta'sir, asar, iz; oqibat; on trouve dans ce livre l'écho des difficultés de l'époque bu kitob o‘sha davr qiyinchiliklarini aks ettirgan; faire écho à une remarque tanbehga (biror ish, harakat bilan) munosabat bildirmoq
    3. fig. yurakdagi, yurakdan chiqgan aks sado, xayrixohlik hissi, hamdamlik, hamdartlik munosabati; achinish, taassuf; cette proposition n'a pas trouvé d'écho hech kim bu taklifga xayrixohlik bildirmadi
    4. pl. yangiliklar, xabarlar; avez-vous des échos de la réunion? yig‘ilish haqida biror yangilik bormi? les échos du jour kunning yangiliklari; les échos d'un journal gazetaning xabarlar bo‘limi, xronika.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écho

  • 3 acquéreur

    nm. xaridor, sotib oluvchi; ce tableau n'a pas trouvé acquéreur bu suratga xaridor topilmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > acquéreur

  • 4 adéquat

    -ate
    adj.
    1. aniq, mos keladigan, mutanosib; une définition adéquate aniq ta'rif; une traduction adéquate aniq tarjima
    2. to‘g‘ri keladigan, loyiq, munosib, tegishli; des mesures adéquates tegishli choralar; nous avons trouvé l'endroit adéquat biz to‘g‘ri keladigan, loyiq joyni topdik; être adéquat à qqch. biror narsaga mos, loyiq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adéquat

  • 5 amateur

    nm.
    1. ishqiboz, o‘ch; un amateur de peinture tasviriy san'at, rassomlik ishqibozi
    2. havaskor, shinavanda; d'amateur, il est devenu professionnel havaskorlikdan professional darajasiga yetdi
    3. fam. xaridor; cette belle pièce n'a pas trouvé amateur bu ajoyib tanganing xaridori topilmadi
    4. péj. xalturachi, pala-partish, chala-chulpa ish qiluvchi; yengilyelpi ishlab pul topadigan odam; travailler en amateur yengil-yelpi, palapartish ish qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amateur

  • 6 atrocement

    adv.
    1. shafqatsizlik bilan, beshafqat, ayamasdan, rahm qilmasdan, rahmsizlarcha, zolimlarcha, zolimona; il s'est vengé atrocement u shafqatsizlik bilan o‘ch oldi
    2. juda, juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari, nihoyat, ortiq darajada; il l'a trouvé atrocement laide uni haddan tashqari xunuk deb topdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atrocement

  • 7 audience

    nf.
    1. audiensiya, qabul (lavozimli kishi huzuridagi); accorder, donner une audience qabul qilmoq
    2. sud majlisi; audience à huit clos yopiq majlis; tenir audience majlis o‘tkazmoq
    3. biror narsaga qiziqish, e'tibor; cette idée a trouvé une large audience bu g‘oya ko‘pchilikni o‘ziga tortdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > audience

  • 8 conjoncture

    nf.
    1. ahvol, vaziyat, sharoit; conjoncture historique tarixiy vaziyat; conjoncture politique hozirgi siyosiy sharoit
    2. zamona zayli, voqealarning bir-biriga to‘g‘ri kelib qolishi, hodisa; holat; il s'est trouvé en fâcheuse conjoncture u ko‘ngilsiz ahvolda qoldi; u mudhish hodisa qurboni bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conjoncture

  • 9 élégant

    -ante
    I adj.
    1. nafis, nozik, nafosatli, latofatli, nazokatli, go‘zal, bejirim
    2. litt. nozik, nafis, go‘zal (ibora, so‘z, uslub haqida); une phrase élégante nafis ibora; un style élégant nafis uslub
    3. bashang, bejirim, orasta, zebo, kelishgan, xushbichim; une femme élégante kelishgan ayol
    4. nazokatli, odobli, xushmuomala; sezgir, sergak; nafis, nozik; il a trouvé une solution élégante au problème u masalaning nozik yechimini topdi
    II n. olifta, yasanchoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élégant

  • 10 loger

    I vi. yashamoq, istiqomat qilmoq, turmoq, kun kechirmoq
    II vt.
    1. joylashtirmoq; où logez-vous vos amis? o‘rtoqlaringizni qayerga joylashtirasiz?
    2. nishonga urmoq, tegizmoq; loger une balle dans la cible o‘qni mo‘ljalga urmoq, o‘qni nishonga tegizmoq
    III se loger vpr. joylashmoq, o‘rnashmoq, joy topmoq; on ne trouve pas à se loger dans cette ville bu shaharga joylashishning, bu shahardan boshpana topishning iloji bo‘lmayapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loger

  • 11 mieux

    I adv.
    1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq
    2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq
    4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti
    4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib
    5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti
    6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardi
    II adj.
    1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi
    2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman
    3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroq
    III nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mieux

  • 12 moi

    I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘q
    II nm.inv.
    1. men (shaxs)
    2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moi

  • 13 papillon

    nm.
    1. kapalak; loc.fam. minute papillon! bir daqiqa! kutib turing!
    2. noeud papillon kapalaknusxa galstuk; fam. noeud pap.
    3. jarima qog‘ozi; j'ai trouvé un papillon sur le pare-brise de ma voiture men avtomobilim oynatozalagichida jarima qog‘ozini topdim
    4. qanotli gayka; papillon d'une roue de bicyclette velosiped g‘ildiragining sakkiz bo‘lishi
    5. batterflay usuli (suzishda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > papillon

  • 14 parade

    nf. qaytarish, daf qilish (zarbani); il a trouvé la parade u zarbani qaytarish yo‘lini topdi.
    nf.
    1. dabdaba, serhashamlik; il aime trop la parade u dabdabani juda yaxshi ko‘radi; loc. faire parade de ko‘z-ko‘z qilmoq; il fait parade de ses connaissances u o‘z bilimini ko‘z-ko‘z qiladi; habit de parade serhasham libos; amabilité de parade yuzaki iltifot
    2. parad, namoyish
    3. tomosha (asosiy tomoshadan oldin); parade foraine yarmarka tomoshasi
    4. biol. navozish (qo‘shilishdan oldin); la parade du paon qui fait la roue patlarini yozib navozish qilayotgan tovus.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parade

  • 15 parti

    nm.
    1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi
    2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq
    3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.
    nm.
    1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq
    2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.
    nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.
    -ie
    adj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parti

  • 16 pépite

    nf. sof holda topilgan oltin; les orpailleurs, les chercheurs d'or ont trouvé des pépites dans ce ruisseau oltin qidiruvchilar bu jilg‘adan sof oltinlar topishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pépite

  • 17 personne

    nf.
    1. odam, kishi; shaxs, o‘zlik; certaines personnes ba'zi odamlar; une ville où habitent dix mille personnes o‘n ming kishi yashaydigan shahar; distribuer une part, une portion par personne kishi boshiga bir bo‘lak, bir kosadan tarqatmoq; une personne intelligente aqlli odam; une personne de connaissance tanish kishi; une personne âgée qari kishi; grande personne kishi, katta kishi; les enfants et les grandes personnes bolalar va katta kishilar; faire grand cas de sa personne o‘zini ulug‘ qilib ko‘rsatmoq; la personne et l'oeuvre d'un écrivain yozuvchining shaxsiyati va asari; il est bien de sa personne u ko‘rinishdan chiroyli kishi; en personne shaxsan, o‘zi; dr. personne physique, morale jismoniy, yuridik shaxs; exposer sa personne o‘z hayotini xavf ostiga solmoq
    2. vieilli ayol; il vit avec une jolie personne u juda chiroyli ayol bilan yashaydi
    3. gram. shaxs (fe'l formalari, kishilik olmoshlari, shuningdek egalik va nisbat qo‘shimchalari orqali ifodalanuvchi grammatik kategoriya); première personne birinchi shaxs.
    pron.indéf.
    1. kimdir, biror kimsa, biror kishi; vous le savez mieux que personne siz uni hammadan ko‘ra ham yaxshiroq taniysiz
    2. (ne bilan) hech kim, hech kimsa, biror kishi; que personne ne sorte! hech kim chiqmasin! il n'y avait personne hech kim yo‘q edi; je ne vois plus jamais personne men butunlay, umuman hech kimni ko‘rmayapman; personne d'autre que lui undan boshqa hech kim; je ne trouve personne de plus sérieux qu'elle men undan ko‘ra jiddiyroq boshqa hech kimni ko‘rmayapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personne

  • 18 plaisant

    -ante
    I adj.
    1. yoqimli, yoqadigan, quvontiradigan; ce n'est guère plaisant bu judayam kulgili emas
    2. nazokatli, xushmuomala, shirin so‘z; c'est une femme plaisante bu nazokatli ayol
    3. litt.iron. g‘alati, kulgili, qiziq; je vous trouve plaisant d'oser me dire cela à moi sizning buni mening o‘zimga aytishga jur'at qilishingiz menga g‘alati ko‘rinyapti
    II nm.
    1. litt. le plaisant de qqch. quvontiradigani, qiziqarlisi, ajoyibi
    2. un mauvais plaisant qo‘pol, bema'ni, bemaza hazilkash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaisant

  • 19 prétexte

    nm.
    1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi
    2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prétexte

  • 20 proscrit

    -ite
    adj.n. surgun qilingan, quvilgan, haydalgan; des proscrits ont trouvé refuge dans ce pays quvilganlar bu yurtdan boshpana topishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proscrit

См. также в других словарях:

  • trouvé — trouvé, ée [ truve ] adj. • XIIe; de trouver ♦ En loc. Qu on a trouvé (II). Enfant trouvé. Objets trouvés (⇒ inventeur) . ♢ (XVIIe) Qui constitue une trouvaille. ⇒ heureux, 2. neuf, 2. original. Formule bien trouvée. Iron. « ah ! vraiment, voilà… …   Encyclopédie Universelle

  • trouvé — trouvé, ée (trou vé, vée) part. passé de trouver. 1°   Rencontré, soit qu on cherche, soit qu on ne cherche pas. Un manuscrit trouvé dans une bibliothèque.    Le premier trouvé, le premier venu. •   Aucun jusqu à ce point n est encore arrivé ;… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Trouve — Trouvé  Cette page d’homonymie répertorie les différentes personnes partageant un même patronyme …   Wikipédia en Français

  • Trouvé — ist der Familienname folgender Personen: Gustave Trouvé (1839–1902), französischer Erfinder, Elektroingenieur und Chemiker Rudy Trouvé (* 1967), belgischer Musiker Siehe auch: Objet trouvé Diese Seite ist ein …   Deutsch Wikipedia

  • trouvé — Trouvé, [trouv]ée. part. Il a les significations de son verbe. On dit, Un enfant trouvé, pour dire, Un enfant qui a esté exposé. C est un enfant trouvé. l Hospital des enfans trouvez …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Trouve ta voix — (Raise Your Voice) est un film américain réalisé par Sean McNamara en 2004. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Lien exte …   Wikipédia en Français

  • Trouvé-Chauvel — (spr. Truweh Schowel), Ariste, geb. 1805 zu La Suze im Sarthedepartement, erlernte zu Havre die Kaufmannschaft u. besuchte die größten Städte Großbritanniens; er gründete 1833 zu Mans ein Bankiergeschäft, wurde Maire dieser Stadt u. im März 1848… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Trouvé — Trouvé, Trouvat, Trobat Nom qui servait, faute d imagination, à désigner les enfants trouvés. On pouvait leur donner aussi le nom du jour de la semaine où ils avaient été trouvés …   Noms de famille

  • Trouvé —  Cette page d’homonymie répertorie des personnes (réelles ou fictives) partageant un même patronyme. Sur les autres projets Wikimedia : « Trouvé », sur le Wiktionnaire (dictionnaire universel) Trouvé est un nom de famille… …   Wikipédia en Français

  • Trouvé Tricycle — Das erste „offiziell“ anerkannte Elektrofahrzeug stammt von M. Gustave Trouvé in Paris aus dem Jahr 1881 (und wird oft mit dem späteren Fahrzeug von Ayrton und Perry verwechselt)[1]. Alexis Clerc schreibt in seinem Buch Physique et Chimie… …   Deutsch Wikipedia

  • trouve — 1 p.s. Prés., 3 p.s. Prés., 1 p.s. Prés. subj., 3 p.s. Prés. subj. trouver …   French Morphology and Phonetics

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»