-
1 trouver
I vt.1. topmoq, topib olmoq; où peut-on vous trouver? sizni qayerdan topsa bo‘ladi? j'ai trouvé un parapluie dans le taxi taxsida yomg‘irpo‘sh topib oldim2. erishmoq, qo‘lga kiritmoq3. topmoq, o‘ylab topmoq, kashf qilmoq; as-tu trouvé une solution? biror chora topdingmi?4. topmoq (vaqt, fursat, imkon); je le ferai si j'en trouve le temps agar vaqt topsam, buni qilaman5. rohatlanmoq, huzur qilmoq, topmoq; il trouve du plaisir à nous taquiner jig‘imizga tekkanidan huzur qilyapti6. topmoq, duch kelmoq; j'ai trouvé la porte fermée yopiq eshikka duch keldim, eshik qulf edi7. sezmoq, ko‘rmoq; je lui trouve mauvaise mine, bien du mérite qilganiga yarasha, uning kayfiyati yomon edi8. hisoblamoq; je le trouve sympathique men uni yoqimtoy deb hisoblaymanII se trouver vpr.1. joylashmoq; turmoq (bir joyda); le dossier se trouvait dans un tiroir secret hujjat maxfiy g‘aladonda turar edi2. ilojsiz bo‘ lmoq, qiyin ahvolga tushmoq; nous nous trouvons dans une situation difficile biz qiyin ahvolga tushib qoldik. -
2 écho
nm.1. aks sado2. fig. aks sado, javob sadosi; ta'sir, asar, iz; oqibat; on trouve dans ce livre l'écho des difficultés de l'époque bu kitob o‘sha davr qiyinchiliklarini aks ettirgan; faire écho à une remarque tanbehga (biror ish, harakat bilan) munosabat bildirmoq3. fig. yurakdagi, yurakdan chiqgan aks sado, xayrixohlik hissi, hamdamlik, hamdartlik munosabati; achinish, taassuf; cette proposition n'a pas trouvé d'écho hech kim bu taklifga xayrixohlik bildirmadi4. pl. yangiliklar, xabarlar; avez-vous des échos de la réunion? yig‘ilish haqida biror yangilik bormi? les échos du jour kunning yangiliklari; les échos d'un journal gazetaning xabarlar bo‘limi, xronika. -
3 acquéreur
nm. xaridor, sotib oluvchi; ce tableau n'a pas trouvé acquéreur bu suratga xaridor topilmadi. -
4 adéquat
-ateadj.1. aniq, mos keladigan, mutanosib; une définition adéquate aniq ta'rif; une traduction adéquate aniq tarjima2. to‘g‘ri keladigan, loyiq, munosib, tegishli; des mesures adéquates tegishli choralar; nous avons trouvé l'endroit adéquat biz to‘g‘ri keladigan, loyiq joyni topdik; être adéquat à qqch. biror narsaga mos, loyiq bo‘lmoq. -
5 amateur
nm.1. ishqiboz, o‘ch; un amateur de peinture tasviriy san'at, rassomlik ishqibozi2. havaskor, shinavanda; d'amateur, il est devenu professionnel havaskorlikdan professional darajasiga yetdi3. fam. xaridor; cette belle pièce n'a pas trouvé amateur bu ajoyib tanganing xaridori topilmadi4. péj. xalturachi, pala-partish, chala-chulpa ish qiluvchi; yengilyelpi ishlab pul topadigan odam; travailler en amateur yengil-yelpi, palapartish ish qilmoq. -
6 atrocement
adv.1. shafqatsizlik bilan, beshafqat, ayamasdan, rahm qilmasdan, rahmsizlarcha, zolimlarcha, zolimona; il s'est vengé atrocement u shafqatsizlik bilan o‘ch oldi2. juda, juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari, nihoyat, ortiq darajada; il l'a trouvé atrocement laide uni haddan tashqari xunuk deb topdi. -
7 audience
nf.1. audiensiya, qabul (lavozimli kishi huzuridagi); accorder, donner une audience qabul qilmoq2. sud majlisi; audience à huit clos yopiq majlis; tenir audience majlis o‘tkazmoq3. biror narsaga qiziqish, e'tibor; cette idée a trouvé une large audience bu g‘oya ko‘pchilikni o‘ziga tortdi. -
8 conjoncture
nf.1. ahvol, vaziyat, sharoit; conjoncture historique tarixiy vaziyat; conjoncture politique hozirgi siyosiy sharoit2. zamona zayli, voqealarning bir-biriga to‘g‘ri kelib qolishi, hodisa; holat; il s'est trouvé en fâcheuse conjoncture u ko‘ngilsiz ahvolda qoldi; u mudhish hodisa qurboni bo‘ldi. -
9 élégant
-anteI adj.1. nafis, nozik, nafosatli, latofatli, nazokatli, go‘zal, bejirim2. litt. nozik, nafis, go‘zal (ibora, so‘z, uslub haqida); une phrase élégante nafis ibora; un style élégant nafis uslub3. bashang, bejirim, orasta, zebo, kelishgan, xushbichim; une femme élégante kelishgan ayol4. nazokatli, odobli, xushmuomala; sezgir, sergak; nafis, nozik; il a trouvé une solution élégante au problème u masalaning nozik yechimini topdiII n. olifta, yasanchoq. -
10 loger
I vi. yashamoq, istiqomat qilmoq, turmoq, kun kechirmoqII vt.1. joylashtirmoq; où logez-vous vos amis? o‘rtoqlaringizni qayerga joylashtirasiz?2. nishonga urmoq, tegizmoq; loger une balle dans la cible o‘qni mo‘ljalga urmoq, o‘qni nishonga tegizmoqIII se loger vpr. joylashmoq, o‘rnashmoq, joy topmoq; on ne trouve pas à se loger dans cette ville bu shaharga joylashishning, bu shahardan boshpana topishning iloji bo‘lmayapti. -
11 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
12 moi
I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘qII nm.inv.1. men (shaxs)2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz. -
13 papillon
nm.1. kapalak; loc.fam. minute papillon! bir daqiqa! kutib turing!2. noeud papillon kapalaknusxa galstuk; fam. noeud pap.3. jarima qog‘ozi; j'ai trouvé un papillon sur le pare-brise de ma voiture men avtomobilim oynatozalagichida jarima qog‘ozini topdim4. qanotli gayka; papillon d'une roue de bicyclette velosiped g‘ildiragining sakkiz bo‘lishi5. batterflay usuli (suzishda). -
14 parade
nf. qaytarish, daf qilish (zarbani); il a trouvé la parade u zarbani qaytarish yo‘lini topdi.nf.1. dabdaba, serhashamlik; il aime trop la parade u dabdabani juda yaxshi ko‘radi; loc. faire parade de ko‘z-ko‘z qilmoq; il fait parade de ses connaissances u o‘z bilimini ko‘z-ko‘z qiladi; habit de parade serhasham libos; amabilité de parade yuzaki iltifot2. parad, namoyish3. tomosha (asosiy tomoshadan oldin); parade foraine yarmarka tomoshasi4. biol. navozish (qo‘shilishdan oldin); la parade du paon qui fait la roue patlarini yozib navozish qilayotgan tovus. -
15 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
16 pépite
nf. sof holda topilgan oltin; les orpailleurs, les chercheurs d'or ont trouvé des pépites dans ce ruisseau oltin qidiruvchilar bu jilg‘adan sof oltinlar topishdi. -
17 personne
nf.1. odam, kishi; shaxs, o‘zlik; certaines personnes ba'zi odamlar; une ville où habitent dix mille personnes o‘n ming kishi yashaydigan shahar; distribuer une part, une portion par personne kishi boshiga bir bo‘lak, bir kosadan tarqatmoq; une personne intelligente aqlli odam; une personne de connaissance tanish kishi; une personne âgée qari kishi; grande personne kishi, katta kishi; les enfants et les grandes personnes bolalar va katta kishilar; faire grand cas de sa personne o‘zini ulug‘ qilib ko‘rsatmoq; la personne et l'oeuvre d'un écrivain yozuvchining shaxsiyati va asari; il est bien de sa personne u ko‘rinishdan chiroyli kishi; en personne shaxsan, o‘zi; dr. personne physique, morale jismoniy, yuridik shaxs; exposer sa personne o‘z hayotini xavf ostiga solmoq2. vieilli ayol; il vit avec une jolie personne u juda chiroyli ayol bilan yashaydi3. gram. shaxs (fe'l formalari, kishilik olmoshlari, shuningdek egalik va nisbat qo‘shimchalari orqali ifodalanuvchi grammatik kategoriya); première personne birinchi shaxs.pron.indéf.1. kimdir, biror kimsa, biror kishi; vous le savez mieux que personne siz uni hammadan ko‘ra ham yaxshiroq taniysiz2. (ne bilan) hech kim, hech kimsa, biror kishi; que personne ne sorte! hech kim chiqmasin! il n'y avait personne hech kim yo‘q edi; je ne vois plus jamais personne men butunlay, umuman hech kimni ko‘rmayapman; personne d'autre que lui undan boshqa hech kim; je ne trouve personne de plus sérieux qu'elle men undan ko‘ra jiddiyroq boshqa hech kimni ko‘rmayapman. -
18 plaisant
-anteI adj.1. yoqimli, yoqadigan, quvontiradigan; ce n'est guère plaisant bu judayam kulgili emas2. nazokatli, xushmuomala, shirin so‘z; c'est une femme plaisante bu nazokatli ayol3. litt.iron. g‘alati, kulgili, qiziq; je vous trouve plaisant d'oser me dire cela à moi sizning buni mening o‘zimga aytishga jur'at qilishingiz menga g‘alati ko‘rinyaptiII nm.1. litt. le plaisant de qqch. quvontiradigani, qiziqarlisi, ajoyibi2. un mauvais plaisant qo‘pol, bema'ni, bemaza hazilkash. -
19 prétexte
nm.1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi. -
20 proscrit
-iteadj.n. surgun qilingan, quvilgan, haydalgan; des proscrits ont trouvé refuge dans ce pays quvilganlar bu yurtdan boshpana topishdi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
trouvé — trouvé, ée [ truve ] adj. • XIIe; de trouver ♦ En loc. Qu on a trouvé (II). Enfant trouvé. Objets trouvés (⇒ inventeur) . ♢ (XVIIe) Qui constitue une trouvaille. ⇒ heureux, 2. neuf, 2. original. Formule bien trouvée. Iron. « ah ! vraiment, voilà… … Encyclopédie Universelle
trouvé — trouvé, ée (trou vé, vée) part. passé de trouver. 1° Rencontré, soit qu on cherche, soit qu on ne cherche pas. Un manuscrit trouvé dans une bibliothèque. Le premier trouvé, le premier venu. • Aucun jusqu à ce point n est encore arrivé ;… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Trouve — Trouvé Cette page d’homonymie répertorie les différentes personnes partageant un même patronyme … Wikipédia en Français
Trouvé — ist der Familienname folgender Personen: Gustave Trouvé (1839–1902), französischer Erfinder, Elektroingenieur und Chemiker Rudy Trouvé (* 1967), belgischer Musiker Siehe auch: Objet trouvé Diese Seite ist ein … Deutsch Wikipedia
trouvé — Trouvé, [trouv]ée. part. Il a les significations de son verbe. On dit, Un enfant trouvé, pour dire, Un enfant qui a esté exposé. C est un enfant trouvé. l Hospital des enfans trouvez … Dictionnaire de l'Académie française
Trouve ta voix — (Raise Your Voice) est un film américain réalisé par Sean McNamara en 2004. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Lien exte … Wikipédia en Français
Trouvé-Chauvel — (spr. Truweh Schowel), Ariste, geb. 1805 zu La Suze im Sarthedepartement, erlernte zu Havre die Kaufmannschaft u. besuchte die größten Städte Großbritanniens; er gründete 1833 zu Mans ein Bankiergeschäft, wurde Maire dieser Stadt u. im März 1848… … Pierer's Universal-Lexikon
Trouvé — Trouvé, Trouvat, Trobat Nom qui servait, faute d imagination, à désigner les enfants trouvés. On pouvait leur donner aussi le nom du jour de la semaine où ils avaient été trouvés … Noms de famille
Trouvé — Cette page d’homonymie répertorie des personnes (réelles ou fictives) partageant un même patronyme. Sur les autres projets Wikimedia : « Trouvé », sur le Wiktionnaire (dictionnaire universel) Trouvé est un nom de famille… … Wikipédia en Français
Trouvé Tricycle — Das erste „offiziell“ anerkannte Elektrofahrzeug stammt von M. Gustave Trouvé in Paris aus dem Jahr 1881 (und wird oft mit dem späteren Fahrzeug von Ayrton und Perry verwechselt)[1]. Alexis Clerc schreibt in seinem Buch Physique et Chimie… … Deutsch Wikipedia
trouve — 1 p.s. Prés., 3 p.s. Prés., 1 p.s. Prés. subj., 3 p.s. Prés. subj. trouver … French Morphology and Phonetics