-
1 fût
nm.1. daraxt tanasi2. bochka3. qo‘ndoq, dastak (qurollarning yog‘och qismi)4. sterjen. -
2 atteinte
nf.1. être hors d'atteinte yetib bo‘ lmaydigan joyda bo‘lmoq; xavfsiz joyda bo‘lmoq; il s'enfuit et fut bientôt hors d'atteint u qochib ketdi va tezda yetib bo‘lmaydigan joyda edi2. qasd, suiqasd qilish, hamla qilish; suiqasd, tajovuz; zarar, shikast, ziyon; une atteinte à la liberté de qqn. birovning erkinligiga tajovuz qilish; porter atteinte à ziyon yetkazmoq; porter atteinte à l'indépendance mustaqillikka suiqasd qilish. -
3 contraindre
I vt.1. majbur qilmoq, zo‘rlamoq; il fut contraint de u majbur bo‘lgan2. siqmoq, qismoq; qiyinchilik tug‘dirmoq, og‘ irlashtirmoq3. ushlab, tutib, to‘xtatib, jilovlab, bosib turmoq (jahlni)II se contraindre vpr. o‘zini ushlamoq, bosmoq, tutmoq. -
4 embrasement
nm.1. yong‘in, o‘ t tushish, kuyish; en quelques minutes l'embrasement du magasin fut total bir necha minut ichida yong‘in butun do‘konni qamrab oldi2. shafaq, shu'la3. projektor yorug‘i, nuri, chirog‘i4. fig. isyon, g‘alayon, tug‘yon (yurak, qalb). -
5 enchère
nf.1. ustama (pul), oshirilgan narx; sur une nouvelle enchère de 1000 francs la maison fut adjugée yana ming frank qo‘shilgandan so‘ng uy sotildi; faire monter les enchères yuqoriroq narx taklif etmoq2. pl; vente aux enchères kimoshdi qilib sotish. -
6 fiasco
nm. fiasko, omadsizlik, muvaffaqiyatsizlik; cette tentative fut un fiasco complet bu urinishi to‘la muvaffaqiyatsizlikka uchradi; faire fiasco muvaffaqiyatsizlikka uchramoq, sinmoq. -
7 martyre
nm.1. azob-uqubat tortish; le martyre de saint Sébastien avliyo Sebastiyanning azob-uqubat tortishi2. fido3. azob-uqubat, jabr-jafo, azob; sa maladie fut un long martyr uning kasalligi uzoqqa cho‘zilgan azobuqubat bo‘ldi; loc. souffrir le martyre ortiqcha azoblanmoq; pour une personne aussi active, l'inaction est un martyre doim harakatdagi odam uchun tek o‘ tirish azobdur. -
8 mitrailler
vt.1. pulemyotdan o‘qqa tutmoq; mitrailler un avion samolyotni pulemyotdan o‘qqa tutmoq; fam. birovga qarata otmoq2. fam. to‘xtovsiz suratga olmoq; le président fut mitraillé par les reporters prezident muxbirlar tomonidan to‘xtovsiz suratga olinar edi. -
9 où
I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtdaII adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundanIII adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda. -
10 personnification
nf.1. shaxslantirish; la personnification de Dieu xudoni shaxslantirish2. timsol, namuna (real shaxs); Néron fut la personnification de la cruauté Neron zolimlik timsoli bo‘ldi. -
11 pied
nm.1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.bot.adj. maymoq. -
12 précipiter
I vt.1. litt. yiqitmoq, qulatmoq (pastlikka, chuqurlikka); il fut précipité dans le vide u chuqurlikka qulatib yuborilgan edi; fig. qulatmoq, yiqitmoq (amaldan)2. siqmoq, qismoq, surmoq; ils ont été précipités contre la paroi ular devorga qisib qo‘yilgan edilar3. tezlatmoq, tezlashtirmoq, shoshiltirmoq, ildamlashtirmoq, jadallashtirmoq; précipiter ses pas, sa marche qadamini, yurishini jadallashtirmoq; précipiter son départ ketishini tezlashtirmoq; il ne faut rien précipiter hech narsani shoshirmaslik kerakII se précipiter vpr.1. tepadan pastga otilmoq, tashlanmoq, o‘zini tashlamoq, otilmoq; le torrent se précipite du haut de la falaise oqim qoya tepasidan otilib tushyapti; elle se leva et se précipita audevant de sa mère u o‘rnidan turdi va onasining oldiga otildi2. shoshmoq, oshiqmoq; inutile de se précipiter oshiqish befoyda!3. tezlashmoq (narsa); les battements du coeur se précipitaient yurakning urishi tezlashdi.I vt. cho‘ktirmoq, cho‘kindi hosil qildirmoqII vi. cho‘kma hosil qilmoq. -
13 prétexte
nm.1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi. -
14 prier
I vi. ibodat qilmoq, sig‘inmoq; duo qilmoq; il priait avec ferveur u qunt bilan ibodat qilardi; prier pour les morts o‘tganlarni duo qilmoqII vt.1. yolvormoq, o‘ tinmoq, yalinmoq; iltijo qilmoq; yolvorib, o‘tinib so‘ramoq; prions le ciel qu'il nous aide ollohga iltijo qilamizki, bizni qo‘llabquvvatlasin; il le priait de passer chez lui u undan unikiga kirib o‘ tishni o‘tinib so‘rardi; se faire prier yalintirmoq, yolvortirmoq, turib olmoq; elle ne se fait pas prier u yalintirib o‘ tirmadi; sans se faire prier mamnunlik, mamnunyat bilan; osongina, yo‘q demay2. so‘ramoq, iltimos qilmoq, o‘tinmoq; je te prie, le vous prie, je vous en prie sendan, sizdan iltimos qilaman; vous êtes prié d'assister à siz ishtirok etishga taklif qilinasiz; dites-moi, je vous en prie, où est la mairie iltimos, meriyaning qayerdaligini aytib yuborsangiz; je peux entrer? je vous en prie kirsam bo‘ladimi? marhamat3. litt. taklif qilmoq, chaqirmoq; il fut prié à déjeuner u tushlikka taklif qilindi. -
15 relaps
-apseadj.relig. bid'atga oid, bid'at; Jeanne d'Arc fut brûlée comme relapse Janna d'Ark bid'atchi sifatida olovda yoqildi. -
16 relégation
nf. surgun, surgun qilish; la relégation fut supprimée, en France, en 1970 Fransiyada surgun qilish 1970 yili bekor qilingan. -
17 remarquer
I vt.1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradiII se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar. -
18 retour
nm.1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi. -
19 rien
I pron. idéf1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmagandayII nm.1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar -
20 rude
adj.litt.1. dag‘al, qo‘pol, tarbiya ko‘rmagan, madanyatsiz; un montagnard aux manières un peu rudes qiliqlari biroz qo‘polroq tog‘lik odam2. litt. qo‘rqinchli, xavfli, katta, kuchli; un rude adversaire xavfli raqib3. og‘ir, qiyin, mushkul; un métier rude og‘ir kasb; les travaux des champs sont rudes dala ishlari juda ham og‘ir; loc. être à rude épreuve mushkul sinovga qolmoq; en voir de rudes ko‘p qiyinchiliklar ko‘rmoq, tortmoq; un climat particulièrement rude o‘ ta og‘ir iqlim; l'hiver fut rude bu yil qish juda qattiq keldi4. dag‘al, qo‘pol, g‘adir-budir; toile rude dag‘al mato; une voix rude qo‘pol ovoz5. fam. katta, ulkan; il a eu une rude veine u ulkan baxtga erishdi; un rude appétit katta ishtaha.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
fût — [ fy ] n. m. • fust 1080; lat. fustis « bâton; tronc » I ♦ 1 ♦ Tronc d arbre dans sa partie droite et dépourvue de branches, et par ext. Tronc d arbre. Bois de haut fût. ⇒ futaie. 2 ♦ Par anal. Tige d une colonne entre la base et le chapiteau. ⇒… … Encyclopédie Universelle
Fut Gar — or Buddhist Palm is a southern style of Kung Fu which utilizes mostly punches, palm strikes and low kicks. It is further characterized by evasive footwork, circular blocks and using the opponent s force against him/her. The words Fut Gar… … Wikipedia
Fut (biere) — Fût (bière) Pour les articles homonymes, voir Fût. Vue en coupe d un fût Le fût est le contenant réutilisable, généralement en aluminium ou autre … Wikipédia en Français
Fut (musique) — Fût (musique) Pour les articles homonymes, voir Fût. Un fût en musique désigne une partie généralement cylindrique ouverte à ses deux extrémités et sur laquelle une ou deux peaux sont tendues. Le fût constitue ainsi la caisse de résonance de l… … Wikipédia en Français
Fut (recipient) — Fût (récipient) Pour les articles homonymes, voir Fût. Le fût (ou fut, selon la réforme de l orthographe de 1990) est synonyme de tonneau. C est un récipient de forme sphérique, en bois, destiné à contenir du vin, du cidre, de l eau de vie, de la … Wikipédia en Français
Fût musique — Fût (musique) Pour les articles homonymes, voir Fût. Un fût en musique désigne une partie généralement cylindrique ouverte à ses deux extrémités et sur laquelle une ou deux peaux sont tendues. Le fût constitue ainsi la caisse de résonance de l… … Wikipédia en Français
Fut (architecture) — Fût (architecture) Pour les articles homonymes, voir fût. Le fût d une colonne est la partie qui se situe entre sa base et son chapiteau … Wikipédia en Français
Fut (arme) — Fût (arme) Pour les articles homonymes, voir Fût. Sur une arme d épaule, le fût est la pièce de bois ou de plastique faisant partie de la monture. Placée sous le canon, sa fonction est de faciliter la prise en main de l arme et de protéger la… … Wikipédia en Français
Fut (typographie) — Fût (typographie) Pour les articles homonymes, voir Fût. En typographie, le fût est le trait vertical principal d un caractère, comme par exemple T, L… Ce document provient de « F%C3%BBt (typographie) ». Catégorie : Typographie … Wikipédia en Français
FUT — may mean:* Front Unitaire des Travailleurs * Uralic Phonetic AlphabetFUT may also refer to: * The IATA airport code for Pointe Vele Airport … Wikipedia
Fût-ce — ● Fût ce, serait ce indiquent une supposition extrême : Je le suivrais partout, fût ce au bout du monde … Encyclopédie Universelle