Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

il+s'en+fut

  • 1 fût

    nm.
    1. daraxt tanasi
    2. bochka
    3. qo‘ndoq, dastak (qurollarning yog‘och qismi)
    4. sterjen.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fût

  • 2 atteinte

    nf.
    1. être hors d'atteinte yetib bo‘ lmaydigan joyda bo‘lmoq; xavfsiz joyda bo‘lmoq; il s'enfuit et fut bientôt hors d'atteint u qochib ketdi va tezda yetib bo‘lmaydigan joyda edi
    2. qasd, suiqasd qilish, hamla qilish; suiqasd, tajovuz; zarar, shikast, ziyon; une atteinte à la liberté de qqn. birovning erkinligiga tajovuz qilish; porter atteinte à ziyon yetkazmoq; porter atteinte à l'indépendance mustaqillikka suiqasd qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atteinte

  • 3 contraindre

    I vt.
    1. majbur qilmoq, zo‘rlamoq; il fut contraint de u majbur bo‘lgan
    2. siqmoq, qismoq; qiyinchilik tug‘dirmoq, og‘ irlashtirmoq
    3. ushlab, tutib, to‘xtatib, jilovlab, bosib turmoq (jahlni)
    II se contraindre vpr. o‘zini ushlamoq, bosmoq, tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contraindre

  • 4 embrasement

    nm.
    1. yong‘in, o‘ t tushish, kuyish; en quelques minutes l'embrasement du magasin fut total bir necha minut ichida yong‘in butun do‘konni qamrab oldi
    2. shafaq, shu'la
    3. projektor yorug‘i, nuri, chirog‘i
    4. fig. isyon, g‘alayon, tug‘yon (yurak, qalb).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embrasement

  • 5 enchère

    nf.
    1. ustama (pul), oshirilgan narx; sur une nouvelle enchère de 1000 francs la maison fut adjugée yana ming frank qo‘shilgandan so‘ng uy sotildi; faire monter les enchères yuqoriroq narx taklif etmoq
    2. pl; vente aux enchères kimoshdi qilib sotish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enchère

  • 6 fiasco

    nm. fiasko, omadsizlik, muvaffaqiyatsizlik; cette tentative fut un fiasco complet bu urinishi to‘la muvaffaqiyatsizlikka uchradi; faire fiasco muvaffaqiyatsizlikka uchramoq, sinmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fiasco

  • 7 martyre

    nm.
    1. azob-uqubat tortish; le martyre de saint Sébastien avliyo Sebastiyanning azob-uqubat tortishi
    2. fido
    3. azob-uqubat, jabr-jafo, azob; sa maladie fut un long martyr uning kasalligi uzoqqa cho‘zilgan azobuqubat bo‘ldi; loc. souffrir le martyre ortiqcha azoblanmoq; pour une personne aussi active, l'inaction est un martyre doim harakatdagi odam uchun tek o‘ tirish azobdur.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > martyre

  • 8 mitrailler

    vt.
    1. pulemyotdan o‘qqa tutmoq; mitrailler un avion samolyotni pulemyotdan o‘qqa tutmoq; fam. birovga qarata otmoq
    2. fam. to‘xtovsiz suratga olmoq; le président fut mitraillé par les reporters prezident muxbirlar tomonidan to‘xtovsiz suratga olinar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mitrailler

  • 9

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 10 personnification

    nf.
    1. shaxslantirish; la personnification de Dieu xudoni shaxslantirish
    2. timsol, namuna (real shaxs); Néron fut la personnification de la cruauté Neron zolimlik timsoli bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personnification

  • 11 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 12 précipiter

    I vt.
    1. litt. yiqitmoq, qulatmoq (pastlikka, chuqurlikka); il fut précipité dans le vide u chuqurlikka qulatib yuborilgan edi; fig. qulatmoq, yiqitmoq (amaldan)
    2. siqmoq, qismoq, surmoq; ils ont été précipités contre la paroi ular devorga qisib qo‘yilgan edilar
    3. tezlatmoq, tezlashtirmoq, shoshiltirmoq, ildamlashtirmoq, jadallashtirmoq; précipiter ses pas, sa marche qadamini, yurishini jadallashtirmoq; précipiter son départ ketishini tezlashtirmoq; il ne faut rien précipiter hech narsani shoshirmaslik kerak
    II se précipiter vpr.
    1. tepadan pastga otilmoq, tashlanmoq, o‘zini tashlamoq, otilmoq; le torrent se précipite du haut de la falaise oqim qoya tepasidan otilib tushyapti; elle se leva et se précipita audevant de sa mère u o‘rnidan turdi va onasining oldiga otildi
    2. shoshmoq, oshiqmoq; inutile de se précipiter oshiqish befoyda!
    3. tezlashmoq (narsa); les battements du coeur se précipitaient yurakning urishi tezlashdi.
    I vt. cho‘ktirmoq, cho‘kindi hosil qildirmoq
    II vi. cho‘kma hosil qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précipiter

  • 13 prétexte

    nm.
    1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi
    2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prétexte

  • 14 prier

    I vi. ibodat qilmoq, sig‘inmoq; duo qilmoq; il priait avec ferveur u qunt bilan ibodat qilardi; prier pour les morts o‘tganlarni duo qilmoq
    II vt.
    1. yolvormoq, o‘ tinmoq, yalinmoq; iltijo qilmoq; yolvorib, o‘tinib so‘ramoq; prions le ciel qu'il nous aide ollohga iltijo qilamizki, bizni qo‘llabquvvatlasin; il le priait de passer chez lui u undan unikiga kirib o‘ tishni o‘tinib so‘rardi; se faire prier yalintirmoq, yolvortirmoq, turib olmoq; elle ne se fait pas prier u yalintirib o‘ tirmadi; sans se faire prier mamnunlik, mamnunyat bilan; osongina, yo‘q demay
    2. so‘ramoq, iltimos qilmoq, o‘tinmoq; je te prie, le vous prie, je vous en prie sendan, sizdan iltimos qilaman; vous êtes prié d'assister à siz ishtirok etishga taklif qilinasiz; dites-moi, je vous en prie, où est la mairie iltimos, meriyaning qayerdaligini aytib yuborsangiz; je peux entrer? je vous en prie kirsam bo‘ladimi? marhamat
    3. litt. taklif qilmoq, chaqirmoq; il fut prié à déjeuner u tushlikka taklif qilindi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prier

  • 15 relaps

    -apse
    adj.relig. bid'atga oid, bid'at; Jeanne d'Arc fut brûlée comme relapse Janna d'Ark bid'atchi sifatida olovda yoqildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relaps

  • 16 relégation

    nf. surgun, surgun qilish; la relégation fut supprimée, en France, en 1970 Fransiyada surgun qilish 1970 yili bekor qilingan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relégation

  • 17 remarquer

    I vt.
    1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki
    2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi
    2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradi
    II se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remarquer

  • 18 retour

    nm.
    1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq
    2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq
    3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi
    4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish
    5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan
    6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retour

  • 19 rien

    I pron. idéf
    1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?
    2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q
    4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli
    5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmaganday
    II nm.
    1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi
    2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq
    3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar
    III adv.fam. juda, o‘ta; c'est rien chouette ici! bu yer juda zo‘r ekan!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rien

  • 20 rude

    adj.litt.
    1. dag‘al, qo‘pol, tarbiya ko‘rmagan, madanyatsiz; un montagnard aux manières un peu rudes qiliqlari biroz qo‘polroq tog‘lik odam
    2. litt. qo‘rqinchli, xavfli, katta, kuchli; un rude adversaire xavfli raqib
    3. og‘ir, qiyin, mushkul; un métier rude og‘ir kasb; les travaux des champs sont rudes dala ishlari juda ham og‘ir; loc. être à rude épreuve mushkul sinovga qolmoq; en voir de rudes ko‘p qiyinchiliklar ko‘rmoq, tortmoq; un climat particulièrement rude o‘ ta og‘ir iqlim; l'hiver fut rude bu yil qish juda qattiq keldi
    4. dag‘al, qo‘pol, g‘adir-budir; toile rude dag‘al mato; une voix rude qo‘pol ovoz
    5. fam. katta, ulkan; il a eu une rude veine u ulkan baxtga erishdi; un rude appétit katta ishtaha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rude

См. также в других словарях:

  • fût — [ fy ] n. m. • fust 1080; lat. fustis « bâton; tronc » I ♦ 1 ♦ Tronc d arbre dans sa partie droite et dépourvue de branches, et par ext. Tronc d arbre. Bois de haut fût. ⇒ futaie. 2 ♦ Par anal. Tige d une colonne entre la base et le chapiteau. ⇒… …   Encyclopédie Universelle

  • Fut Gar — or Buddhist Palm is a southern style of Kung Fu which utilizes mostly punches, palm strikes and low kicks. It is further characterized by evasive footwork, circular blocks and using the opponent s force against him/her. The words Fut Gar… …   Wikipedia

  • Fut (biere) — Fût (bière) Pour les articles homonymes, voir Fût. Vue en coupe d un fût Le fût est le contenant réutilisable, généralement en aluminium ou autre …   Wikipédia en Français

  • Fut (musique) — Fût (musique) Pour les articles homonymes, voir Fût. Un fût en musique désigne une partie généralement cylindrique ouverte à ses deux extrémités et sur laquelle une ou deux peaux sont tendues. Le fût constitue ainsi la caisse de résonance de l… …   Wikipédia en Français

  • Fut (recipient) — Fût (récipient) Pour les articles homonymes, voir Fût. Le fût (ou fut, selon la réforme de l orthographe de 1990) est synonyme de tonneau. C est un récipient de forme sphérique, en bois, destiné à contenir du vin, du cidre, de l eau de vie, de la …   Wikipédia en Français

  • Fût musique — Fût (musique) Pour les articles homonymes, voir Fût. Un fût en musique désigne une partie généralement cylindrique ouverte à ses deux extrémités et sur laquelle une ou deux peaux sont tendues. Le fût constitue ainsi la caisse de résonance de l… …   Wikipédia en Français

  • Fut (architecture) — Fût (architecture) Pour les articles homonymes, voir fût. Le fût d une colonne est la partie qui se situe entre sa base et son chapiteau …   Wikipédia en Français

  • Fut (arme) — Fût (arme) Pour les articles homonymes, voir Fût. Sur une arme d épaule, le fût est la pièce de bois ou de plastique faisant partie de la monture. Placée sous le canon, sa fonction est de faciliter la prise en main de l arme et de protéger la… …   Wikipédia en Français

  • Fut (typographie) — Fût (typographie) Pour les articles homonymes, voir Fût. En typographie, le fût est le trait vertical principal d un caractère, comme par exemple T, L… Ce document provient de « F%C3%BBt (typographie) ». Catégorie : Typographie …   Wikipédia en Français

  • FUT — may mean:* Front Unitaire des Travailleurs * Uralic Phonetic AlphabetFUT may also refer to: * The IATA airport code for Pointe Vele Airport …   Wikipedia

  • Fût-ce — ● Fût ce, serait ce indiquent une supposition extrême : Je le suivrais partout, fût ce au bout du monde …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»