Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

il+n'a+pas+les

  • 101 manière

    nf.
    1. usul, yo‘sin, tarz, taxlit, ravish, tariqa; manière d'agir, de se conduire, d'être, de vivre harakat qilish, o‘zini tuta bilish, biron holatda bo‘lish, yashash usuli, tarzi; loc.adv. de cette manière, de cette manière-là shu yo‘sinda, shu tariqa, shu tarzda; de toute manière, d'une manière ou d'une autre hamma, har qanday hollarda; de quelle manière? qanday qilib? qanday yo‘l bilan? iron. de la belle manière qattiqqo‘llik bilan; de la bonne manière ajoyib ravishda, boplab; d'une manière générale ko‘p hollarda, asosan; d'une certaine manière ayrim ma'noda; de la même manière shu bilan birgalikda; en aucune manière hech qanaqasiga; loc.prép. à la manière de xuddi; de manière à uchun; loc.prép. de (telle) manière que shu uchunki, toki; de manière à ce que shuning uchunki, toki
    2. uslub, odat, xoslik; ce n'est pas dans sa manière bu unga xos emas; il est heureux à sa manière u o‘zicha baxtli
    3. stil, uslub, yo‘l; manière de peindre, d'écrire chizish, yozish stili, uslubi; n. taqlid, o‘xshatish
    4. litt. o‘zgacha, o‘ziga xos, o‘xshash
    5. gram. ravish, ravish holi
    6. pl. odat, qiliq, xulq-atvor, sulukat; apprendre les bonnes, les belles manières yaxshi, go‘zal xulq-atvorlarni o‘rganmoq; faire des manières noz qilmoq, qiliq qilmoq, vaj-korson ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manière

  • 102 méchant

    -ante
    I adj.
    1. jahldor, yovuz, qora niyatli, g‘azabnok, yomon, badjahl
    2. xavfli, ko‘ngilsiz, noxush; s'attirer une méchante affaire ko‘ngilsiz ishga aralashib qolmoq; méchante humeur noxush kayfiyat
    3. vx. arzimaydigan, arzimas
    4. iflos, yaramas, razil, qabih, zaharli ilon; un homme méchant, un méchant homme qabih odam; être méchant comme une teigne, comme la gale zahar, zaharli ilon (zahar odam); plus bête que méchant yaramasdan ko‘ra ham battolroq; méchantes langues og‘ziga kuchi yetmaydigan odamlar, g‘iybatchilar
    5. yaramas, bo‘ lmag‘ur, yomon, bemaza (bolaga nisbatan); méchant garçon! to‘polonchi, quloqsiz, sho‘x, bo‘lmag‘ur bola
    6. tepag‘on, qopag‘on, tishlong‘ich, yirtqich (hayvon)
    7. expression méchante achchiq ibora; sourire méchant zaharxanda kulgi
    8. fam. yomon, yaramas, bo‘lmag‘ur, bemaza (narsa); une méchante grippe yaramas gripp; loc. ce n'est pas bien méchant hechqisi yo‘q, zarari yo‘q
    II n. battol, badjahl, yovuz, vahshiy odam; les bons et les méchants yaxshilar va yovuzlar; loc. faire le méchant qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqmoq, qoni, zardasi qaynamoq, do‘q urmoq, tahdid qilmoq, qo‘rqitmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méchant

  • 103 monde

    nf.
    1. kiborlar, oqsuyaklar, aristokratlar hayoti; aller dans le (grand) monde kiborlar hayotiga kirmoq; homme, femme du monde kibor kishi, xonim.
    nm. odamlar, xaloyiq, xalq, mardum; ko‘p odam bor; j'entends du monde dans l'escalier zinapoyada odamlarning tovushini eshityapman; tu as vu le monde qu'il y a? sen u yerdagi odamlarni ko‘rdingmi? avoir du monde chez soi uyida odamlar, mehmonlar bo‘ lmoq; tout le monde hamma, har bir kishi.
    nm.
    1. planetalar, sayyoralar, koinot; la guerre des mondes sayyoralar urushi
    2. dunyo, olam, koinot, jahon; conception du monde dunyoqarash; loc. tout est pour le mieux dans le meilleur des mondes hamma dunyoning eng ezguliklari tarafdorlari; l'homme et le monde inson va tabiat; création du monde olamning yaratilishi
    3. dunyo, olam, borliq; le monde extérieur tashqi dunyo
    4. dunyo, olam; le monde poétique, de l'art she'riyat, san'at olami; le monde des abeilles, le monde végétal asalarilar, o‘simliklar olami; loc. faire tout un monde de qqch. bir dunyo ish qilmoq; fam. c'est un monde! bu bir dunyo!
    5. yer, yer yuzi, dunyo, olam, qit'a, iqlim; les cinq parties du monde dunyoning besh qit'asi; courir, parcourir le monde dunyoni aylanib, kezib chiqmoq; tour du monde yer atrofi; fam. le monde est petit odam odam bilan uchrashadi; champion, championnat du monde dunyo chempioni, dunyo birinchiligi; le nouveau monde Yangi dunyo (Amerika); l'ancien monde eski dunyo (Yevropa, Afrika, Osiyo); le tiers monde qo‘shilmagan davlatlar
    6. bu dunyo, bu chirkin dunyo; loc. mépriser les biens de ce monde bu dunyoning boyligidan nafratlanmoq; de l'autre monde u dunyodan; il n'est plus de ce monde u endi bu dunyoda yo‘q
    7. au monde dunyoga, dunyoda; venir au monde dunyoga kelmoq; être seul au monde bu dunyoda yolg‘iz bo‘lmoq
    8. dunyo, jamiyat, insoniyat, odamlar; ainsi va le monde dunyo shunday o‘ taveradi; loc. à la face du monde odamlarning oldida, ochiqchasiga; l'avènement d'un monde meilleur yaxshiroq jamiyatning kelishi; le monde antique antik dunyo; le monde capitaliste et le monde communiste kapitalistik va kommunistik dunyo
    9. c'est le meilleur homme du monde bu dunyodagi eng yaxshi odam; pour rien au monde aslo; dunyodagi hech narsa buning o‘rniga o‘tmaydi
    10. muhit, doira, olam; il n'est pas de notre monde u bizning doiradan emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monde

  • 104 nous

    pron.pers.
    1. biz; bizni, bizga; vous et moi, nous sommes de vieux amis siz va men eski qadrdonlarmiz; c'est nous qui l'avons appelé uni chaqirgan biz bo‘lamiz; il nous regarde u bizga qarayapti; chez nous, pour nous biznikida, biz uchun; c'est à nous bu bizniki
    2. nous, nous n'irons pas biz, biz bormaymiz; nous-même(s) biz o‘zimiz ham, hatto o‘zimiz; c'est pour nous deux bu ikkovimiz uchun; à nous trois, nous y arriverons uchovlon, biz u yerga yetib boramiz
    3. 1-shaxs birlik o‘rnida kamtarinlik yoki oliy hazratlar uchun: nous voulons biz xohlaymiz
    2. fam. sen, siz (2-shaxsni bildirish uchun); eh bien, petit, nous avons bien travaillé? xo‘sh, mittivoy, yaxshi ishladikmi? nouveau, nouvel (unli yoki o‘qilmaydigan h bilan boshlanuvchi so‘zlardan oldin), nouvelle
    I adj.
    1. yangi, yaqindagina paydo bo‘lgan; pommes de terre nouvelles yangi, shu yilgi kartoshka; un mot nouveau yangi so‘z; prov. tout nouveau, tout beau har narsaning yangisi yaxshi; quoi de nouveau? qanday yangiliklar bor?
    2. yangi, yaqinda paydo bo‘lgan; les nouveaux riches yangi boylar; les nouveaux mariés yangi, yaqinda, endigina turmush qurganlar
    3. yangi, unchalik ma'lum bo‘lmagan, notanish; un art tout à fait nouveau butunlay yangi san'at; nouveau pour qqn. biror kimsa uchun yangi, ko‘rilmagan, urf bo‘ lmagan, odat tusiga kirmagan
    4. yangi, navbatdagi, eskisining o‘rniga keluvchi, almashtiruvchi; le nouvel an yangi yil; la nouvelle lune yangi, yangi chiqqan oy; le nouveau monde Yangi Dunyo (Amerika); le nouveau testament Injil; une nouvelle édition yangi nashr
    II n.
    1. yangi, yangi kelgan; il y avait deux nouveaux dans la classe sinfda ikkita yangi kelgan bola bor edi
    2. nm. yangilik; il y a du nouveau dans l'affaire ishda yangilik bor; loc.adv. de nouveau yangidan, yangidan, boshqatdan; faire de nouveau qqch. biror narsani boshqatdan qilmoq; loc.adv. à nouveau takroran, yangidan, qaytadan; le voilà à nouveau sans travail mana u yana ishsiz; examiner à nouveau une question masalani takroran ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nous

  • 105 ordinaire

    I adj.
    1. odatdagi, kundalik, doim bo‘lib turadigan, o‘rganish bo‘lib qolgan, har vaqtdagidek, doimiy; trajet, usage ordinaire odatdagi yo‘l, holat; fam. une histoire pas ordinaire g‘ayri oddiy voqea; sa maladresse ordinaire uning odatdagi qo‘polligi
    2. oddiy, sodda, boshqalardan farqsiz; du papier ordinaire oddiy qog‘ozdan; le modèle ordinaire oddiy model
    3. péj. oddiy, ko‘rimsiz, ko‘zga tashlanmaydigan, o‘rta-miyona, xashaki; les génies et les hommes ordinaires daholar va oddiy odamlar
    II nm.
    1. odat, o‘rganish; il est d'une intelligence très au-dessus de l'ordinaire u odatdagidan juda aqlan ustun; elle sort de l'ordinaire u odatini tark qilyapti
    2. har doim beriladigan, har doim tortiladigan, yeyiladigan ovqat; un bon ordinaire har doim yeyiladigan yaxshi ovqat
    3. ordinaire de la messe har doim o‘qiladigan namoz; loc.adv. d'ordinaire, à l'ordinaire odatda, ko‘pincha, ko‘p hollarda, odat bo‘yicha, rasmi; comme à son ordinaire odati bo‘yicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordinaire

  • 106 partager

    I vt.
    1. bo‘lmoq, taqsimlamoq, ulashmoq; partager un domaine entre des héritiers mol-mulkni merosxo‘rlar orasida bo‘lmoq; partager son temps entre plusieurs occupations o‘z vaqtini turli yumushlar o‘rtasida taqsimlamoq
    2. partager qqch. avec qqn. biror narsani birov bilan bo‘lishmoq
    3. baham ko‘rmoq, sherik bo‘lmoq; ishtirok etmoq, baravar tortmoq, qo‘shilishmoq; partager le repas de qqn. birovning ovqatiga sherik bo‘lmoq; partager une responsabilité avec qqn. javobgarlikni birov bilan baravar tortmoq; les torts sont partagés qo‘shilishilgan ayb; un amour partagé o‘zaro sevgi
    4. bo‘lmoq, ajratmoq; cloison qui partage une pièce en deux bir xonani ikkiga ajratib turuvchi pardevor
    5. être partagé(e) orasida qolmoq; il était partagé entre amitié et la rancune u do‘stlik va gina orasida qoldi; loc. les avis sont partagés fikrlar juda xilma-xil, qaramaqarshi
    II se partager vpr. bo‘linmoq, ajralmoq; bo‘lishmoq; ce gâteau ne se partage pas facilement bu pirog osanlikcha bo‘linmaydi; se partager entre diverses tendances turli yo‘nalishlar orasida qolmoq; partagez-vous en deux groupes ikki guruhga bo‘lininglar! ils se sont partagé l'héritage ular merosni o‘zaro bo‘lib olishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partager

  • 107 partie

    nm.
    1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa
    2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi
    3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat
    4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.
    nf.
    1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq
    2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!
    3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.
    nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim
    2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partie

  • 108 partisan

    -ane
    I n.
    1. tarafdor, yoqlovchi; les partisans du féminisme feminizm tarafdorlari; adj. ils, elles sont partisans d'accepter ular rozi bo‘lish tarafdorlari; elle n'en est pas partisan u buning tarafdori emas.
    2. nm. partizan; guerre de partisans partizanlar urushi
    II adj. bichib-to‘qilgan, taxminlarga asoslangan, xolis bo‘lmagan, asossiz; les haines partisanes asossiz nafrat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partisan

  • 109 pays

    nm.inv.
    1. mamlakat, davlat; pays étrangers xorijiy mamlakatlar; pays amis do‘st davlatlar; pays voisins qo‘shni davlatlar; les pays du tiers monde qo‘shilmagan davlatlar
    2. tomon, taraf, yurt, o‘lka; yoq, joy; il n'est pas du pays u bu tomonlik emas; vin de pays mahalliy vino; produits du pays mahalliy yer mahsuli; le pays de Caux Ko o‘lkasi (normandiyada)
    3. yurt, o‘lka (shu yurt, shu o‘lka odamlari); tout le pays en a parlé butun o‘lka bu haqda gapirdi
    4. le pays de qqn. son pays o‘z vatani, yurti; mourir pour son pays o‘z vatani uchun jon bermoq; avoir le mal du pays o‘z yurtini sog‘inmoq
    5. le pays de qqch. biror narsaning vatani, yurti, o‘lkasi (biror narsaga boy joy); la France est le pays des fromages Fransiya pishloqlar vatani
    6. yurt, o‘lka, joy, yer; les pays tempérés mo‘tadil iqlimli o‘lkalar; le pays plat tekislik; voir du pays yurtni tomosha qilmoq, sayohat qilmoq; loc. pays de cocagne jannat-monand yer
    7. shaharcha, qishloq, yer, joy; il habite un petit pays u bir ovloq qishloqda yashaydi.
    -payse
    n.fam. hamqishloq, hamyurt, vatandosh; c'est ma payse, nous sommes nés dans le même village bu mening hamqishlog‘im, biz bir qishloqda tug‘ilganmiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pays

  • 110 percevoir

    vt.
    1. tushunmoq, tushunib yetmoq, fahmlamoq, fahmiga yetmoq, farqiga yetmoq, his qilmoq; percevoir une intention, une nuance niyatni, nozik tomonni tushunmoq, fahmlamoq
    2. his qilmoq, sezmoq, farqlamoq; il percevait les battements de son coeur u o‘z yuragining urishini his qilar edi; les daltoniens ne perçoivent pas certaines couleurs daltoniklar ayrim ranglarni farqlay olmaydilar.
    vt.
    1. qabul qilmoq, olmoq (pulni); fam. cho‘ntakka urmoq, o‘ziniki qilib olmoq; percevoir un loyer ijara haqini olmoq
    2. olmoq, yig‘moq, undirmoq (soliq va boshqalar); droits perçus soliq undirish huquqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > percevoir

  • 111 piquer

    I vt.
    1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq
    2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi
    3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi
    4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq
    5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq
    6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq
    7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab
    8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu
    9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv
    10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi
    11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdi
    II vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir edi
    III se piquer vpr.
    1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi
    2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino
    3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.
    vt.
    1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piquer

  • 112 pire

    I adj.
    1. yomonroq; devenir pire yomonlashmoq; le remède est pire que le mal kasallikdan ko‘ra dori yomonroq; je ne connais pas de pire désagrément men bundan ko‘ra yomonroq tashvishni ko‘rganim yo‘q; il n'y a rien de pire bundan ko‘ra yomonrog‘i bo‘lmaydi
    2. le pire, la pire, les pires eng yomoni, eng yomonlari
    3. les pires voyous eng yomon xudobezorilar; la meilleure et la pire des choses narsalarning eng yaxshi va eng yomonlari
    II nm. eng yomoni; le pire de tout, c'est l'ennui hammadan eng yomoni, zerikishdir; loc. époux unis pour le meilleur et pour le pire hayotning eng yaxshi va eng yomon tomonlari uchun qovushgan er-xotinlar; je m'attends au pire men eng yomonini kutyapman; craindre le pire eng yomonidan qo‘rqmoq; la politique du pire eng og‘ir holatdan foydalanib qolish siyosati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pire

  • 113 plomb

    nm.
    1. qo‘rg‘oshin, qulom; soldats de plomb qo‘rg‘oshin, qalayi soldatchalar; mine de plomb grafit; lourd comme du plomb qo‘rg‘oshinday og‘ir; loc. avoir du plomb dans l'estomac oshqozonida tosh osilib turganday; n'avoir pas de plomb dans la tête yengiltak bo‘ lmoq; ça lui mettra du plomb dans la tête bu uning aqlini joyiga keltirib qo‘yadi; du plomb, en plomb zil, zil-zambil; avoir, se sentir des jambes en plomb oyoqlari zil-zambil bo‘ lmoq; sommeil de plomb dong qotib uxlash, chuqur uyqu; un soleil de plomb lovullatayotgan quyosh
    2. chuqurlikni o‘ lchash uchun foydalaniladigan uchiga qo‘rg‘oshin bog‘langan arqon
    3. sochma o‘q, pitra
    4. qarmoqtosh
    5. plomba; qo‘rg‘oshin tamg‘a
    6. plomb fusible ou ellipt. plomb probka, elektr quvvatining oshib ketishidan saqlagich; les plombs ont sauté probkalar kuyib qoldi; loc.fig.fam. péter les plombs joni chiqmoq; jini qo‘zimoq; loc.adv. à plomb tik, tikkasiga; fil à plomb shoqul.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plomb

  • 114 portée

    nf. tug‘ish, bir vaqtda tug‘ilgan hayvon bolalari; les lapins d'une même portée bir vaqtda tug‘ilgan quyon bolalari.
    nf. notaning besh chizig‘i.
    nf.
    1. yetadigan masofa; la portée d'une carabine karabinning o‘qi yetadigan masofa; un canon à longue portée uzoqqa otadigan zambarak; la portée d'une voix bir chaqirim joy
    2. loc. à (la) portée (de) yetguday masofada, joyda; il n'y avait personne à portée de voix bir chaqirim masofada hech kim yo‘q edi; à portée de sa vue ko‘zi ilg‘aguday joyda; à portée de sa main qo‘l yetguday joyda; à la portée de qqn. o‘zi ololadigan, qo‘li yetadigan joyda; hors de (la) portée yetmaydigan joyda; être hors de portée de voix ovoz yetmaydigan joyda bo‘lmoq; tenez ce produit hors de la portée des enfants bu mahsulotni bolalar ololmaydigan joyda saqlang
    3. à (la) portée, hors de (la) portée de imkoniyatiga to‘g‘ri keladigan, to‘g‘ri kelmaydigan; ce plaisir est hors de ma portée bu ko‘ngil ochish menga to‘g‘ri kelmaydi; spectacle à la portée de toutes les bourses hammaning hamyoniga to‘g‘ri keladigan tomosha
    4. aql darajasi, idrok; cela passe la portée de son esprit bunga uning idroki yetmaydi; à la portée de aqli yetadigan, tushunadigan; la vulgarisation met la science à la portée de tous fanning ommalashtirilishi uni hamma tushunadigan qilmoqda
    5. muhimlik, ahamiyatlilik, zarurlik; la portée d'une argument, d'une réflexion dalilning, mulohazaning muhimligi; il n'a pas mesuré la portée de ses paroles u so‘zlarini taroziga solib ko‘rmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > portée

  • 115 pouce

    nm.
    1. bosh barmoq; loc. mettre les pouces rozi bo‘lmoq; tan bermoq, bo‘ysunmoq; fam. manger un morceau sur le pouce naridan-beri tik turib tamaddi qilib olmoq; se tourner les pouces bekor o‘ tirmoq, yulduz sanamoq, it sug‘ormoq; donner le coup de pouce ishga oxirgi qo‘lni solmoq, urmoq; il a donner un coup de pouce à l'histoire u haqiqatni biroz o‘zgartirdi; pouce! chiqding! (bolalar o‘yinida); pouce cassé! o‘yin buzuldi!
    2. oyoqning bosh barmog‘i
    3. 2,54 smga teng anglo-sakson uzunlik o‘lchov birligi; 2,707 smga teng qadimiy uzunlik o‘lchov birligi; loc. ne pas reculer, bouger, avancer d'un pouce bir enlik ham chekinmaslik, qimirlamaslik, ilgarilamaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouce

  • 116 prévaloir

    I vi.litt. ustun kelmoq, g‘olib kelmoq; l'éducation ne prévaut pas contre les instincts tarbiya instinktdan ustun kelolmaydi; les vieux préjugés prévalaient encore eski xurofotlar hali g‘olib kelardi
    II se prévaloir vpr. (de)
    1. foydalanib qolmoq, foyda chiqarib qolmoq; elles se sont prévalues de leurs droits ular o‘z huquqlaridan foydalanib qoldilar
    2. maqtanmoq, kerilmoq, ko‘z-ko‘z qilmoq; c'est un homme modeste qui ne se prévaut jamais de ses titres bu bir kamtarin odamki, u hech qachon o‘zining unvonlari bilan maqtanmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévaloir

  • 117 promettre

    I vt.
    1. va'da qilmoq, va'da, so‘z bermoq; il a promis à son voisin de l'aider u qo‘shnisiga yordam berishga va'da berdi; le propriétaire du chien perdu promet une belle récompense à la personne qui retrouvera l'animal yo‘qolgan itning egasi uni topgan kishiga yaxshi suyunchi va'da qiladi
    2. ishontirmoq, ta'kidlamoq; je te promets que tu le regretteras men seni ishontirib aytamanki, sen bunga afsus qilasan
    3. darak bermoq, bildirmoq, o‘xshamoq; ça ne promet rien de bon bu hech qanday yaxshilikdan darak bermaydi
    4. kelajagi porloq, umidli bo‘lmoq; c'était un enfant qui promettait beaucoup bu kelajagi porloq bola edi; fam. ça promet! battar bo‘ lyapti!
    II se promettre vpr.
    1. umid qilmoq, umid bog‘lamoq, umidvor, ilinjida bo‘lmoq, ko‘z tutmoq, ishonmoq; il n'a pas eu les satisfactions qu'ils étaient promises u o‘zi ko‘zda tutgan ko‘ngli to‘lishga erishmadi
    2. (de+inf) o‘ziga maqsad qilib qo‘ymoq, deb o‘ziga va'da bermoq; il se promit de ne plus recommencer u o‘ziga o‘zi boshqa qaytarmaslikka va'da berdi
    3. bir-biriga va'da bermoq, so‘z bermoq; les deux amies se sont promis de s'écrire souvent ikki do‘st bir-biriga tez-tez xat yozib turishishni va'da berishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > promettre

  • 118 puis

    adv.
    1. litt. so‘ng, so‘ngra, keyin (vaqtda); il a mangé du fromage, puis un fruit u pishloq edi, so‘ng meva
    2. keyin, undan keyin, so‘ng (makonda); du bateau on aperçoit la côte, puis les plages, puis les maisons kemadan qirg‘oq ko‘rinadi, undan keyin plajlar, so‘ng uylar
    3. et puis va keyin, va so‘ngra, va nihoyat; il m'a présenté son père, sa mère et puis ses frères et ses soeurs u menga otasini, onasini va keyin aka-uka va opa-singillarini tanishtirdi
    4. et puis qolaversa; je n'ai pas le temps, et puis ça m'embête mening vaqtim yo‘q, qolaversa bu mening jonimga tegadi; et puis xo‘sh? et puis quoi? xo‘sh yana nima? et puis après xo‘sh keyinchi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > puis

  • 119 rayon

    nm.
    1. nur, yog‘du, shu'la; émettre, répandre des rayons nur, yog‘du, shu'la taratmoq, sochmoq
    2. nur; rayons réfractés, réfléchis singan, qaytgan nurlar
    3. pl. nur(lar); rayons infrarouges, ultraviolets infraqizil ultrabinafsha nurlar; rayons X rentgen nurlari
    4. nishon, alomat, uchqun; un rayon d'espérance umid uchquni; loc. un rayon de soleil qalb quvonchi; cet enfant est son rayon de soleil bu bola uning qalb quvonchi.
    nm.
    1. kegay; les rayons métaliques d'une roue de bicyclette velosiped g‘ildiragining metall kegaylari; rues disposées en rayons bir nuqtadan taralgan (radial) ko‘chalar
    2. radius; le rayon est égal à la moitié du diamètre diametrning yarmida radiuslar teng; loc. dans un rayon de biror narsaning harakat qilish (ta'sir ko‘rsatish) doirasida; dans un rayon de dix, vingt kilomètres o‘n, yigirma kilometr doirasida; rayon d'action harakat qilish, ta'sir doirasi; cette entreprise a étendu son rayon d'action bu korxona o‘z ta'sir doirasini kengaytirdi.
    nm.
    1. mumkatak (asalari uyasi)
    2. polka, taxtadan qilingan tokcha, taxta tokcha; les rayons d'une bibliothèque bibliotekaning polkalari
    3. bo‘lim, bo‘ lma; le rayon (de la) parfumerie atir-upo bo‘limi; chef de rayon bo‘lim boshlig‘i
    4. soha; je regrette, ce n'est pas mon rayon afsus, bu mening soham emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rayon

  • 120 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

См. также в других словарях:

  • Les Hommes qui n'aimaient pas les femmes — Auteur Stieg Larsson Genre Roman policier Version originale Titre original Män som hatar kvinnor Éditeur original Norstedts Förl …   Wikipédia en Français

  • Les hommes qui n'aimaient pas les femmes — Auteur Stieg Larsson Genre Roman policier Version originale Titre original Män som hatar kvinnor Éditeur original Norstedts Förlag Langue …   Wikipédia en Français

  • Les Hommes Qui N'aimaient Pas Les Femmes — Millénium (romans) Pour les articles homonymes, voir Millenium (homonymie).  Pour l’article homophone, voir Millennium. Millénium est une trilogie de romans policiers de l écrivain suédois Stieg Larsson parue en Suède en 2005. Cette saga a… …   Wikipédia en Français

  • Les Uns Mais Pas Les Autres — Infobox Album | Name = Les Uns Mais Pas Les Autres Type = EP Artist = Immaculate Machine Released = 2006 Recorded = 2006 Genre = Indie rock Length = 22:10 Label = Mint Records Producer = John Collins David Carswell Last album = Ones and Zeros… …   Wikipedia

  • Les meilleurs clercs n’en sont pas les plus sages. — Les meilleurs clercs n’en sont pas (toujours) les plus sages. См. Ученых много, умных мало …   Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)

  • Millénium tome 1 : Les hommes qui n'aimaient pas les femmes — Les hommes qui n aimaient pas les femmes Les hommes qui n aimaient pas les femmes Auteur Stieg Larsson Genre Roman policier Version originale Titre original Män som hatar kvinnor Éditeur original Norstedts Förlag Langue …   Wikipédia en Français

  • N'oubliez pas les paroles ! — N oubliez pas les paroles ! Logo de N oubliez pas les paroles ! Programme adapté Don t Forget the Lyrics! Genre Jeu télévisé Création Jeff Apploff …   Wikipédia en Français

  • N'oubliez pas les paroles — ! N oubliez pas les paroles ! Logo de N oubliez pas les paroles ! Titre original N oubliez pas les paroles ! Genre …   Wikipédia en Français

  • N'ecoute pas les idoles — N écoute pas les idoles N écoute pas les idoles Single par France Gall Pays  France Sortie Mars 1964 …   Wikipédia en Français

  • N'écoute Pas Les Idoles — Single par France Gall Pays  France Sortie Mars 1964 …   Wikipédia en Français

  • N'écoute pas les idoles — Single par France Gall Pays  France Sortie Mars 1964 …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»