-
1 vent
nm.1. shamol, yel, bod, sabo; vent debout, vent contraire qarshidan esayotgan shamol; vent arrière hamroh shamol, orqadan esayotgan shamol; vent aigre, vent carabiné qattiq, achchiq shamol; vent de terre sohildan esayotgan shamol; vent du large dengizdan esayotgan shamol; vent solaire quyosh shamoli; vent force six olti balli shamol; il y a du vent, il fait du vent shamol esyapti; il n'y a pas un souffle de vent qilt etgan shamol yo‘q; avoir le vent debout shamolga qarshi yurmoq; au vent shamol yo‘nalishi bo‘yicha; shamolga qaragan, shamol tomondagi; à vent shamol yordamida harakatga keladigan; moulin à vent shamol tegirmoni; en coup de vent juda tez, shiddat bilan; aller, filer comme le vent yeldek uchmoq, yel quvmoq; quel bon vent vous amène? qanday shamol uchirdi? bon vent! oq yo‘l! to‘rt tomoning qibla, xohlagan yeringga ketaver; aller où le vent vous pousse boshi oqqan yoqqa ketmoq; aux quatre vents, à tous les vents hamma yoqda, har tarafda; des quatre vents dunyoning hamma tomonlaridan, butun dunyodan; il sent le vent yer tagida ilon qimirlasa biladi, hamma narsadan xabardor; contre vents et marées hech narsaga qaramasdan; faire du vent gerdaymoq, kekkaymoq, kerilmoq; sentir le vent du boulet xavf-xatarni sezmoq; selon le vent vaziyatga, sharoitga qarab; être dans le vent zamondan orqada qolmaslik, modada bo‘lish; le vent est à l'optimisme vaziyat yaxshi tomonga ketmoqda2. havo; en plein vent ochiq havoda; une plante de plein vent ochiq havoda, dalada o‘sayotgan o‘simlik; le nez au vent anqaygan, angraygan3. ichakdagi gazlar, yel4. hid (ov hayvonlarining); prendre le vent, avoir le vent hididan sezmoq, bilmoq5. instruments à vent puflab chalinadigan musiqa asboblari. -
2 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
3 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
4 lever
I vt.1. ko‘tarmoq2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq5. ko‘tarmoq, tik qilmoq6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoqII vi. ko‘tarilmoq1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadiIII se lever vpr.1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.nm.1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi). -
5 pleurer
I vi.1. yig‘lamoq, ko‘z yoshi qilmoq; avoir envie de pleurer yig‘lagisi kelmoq; pleurer à chaudes larmes, comme un veau ko‘z yoshlari shashqator bo‘lmoq; loc. c'est Jean qui pleure et Jean qui rit uning qachon yig‘lashini, qachon kulishini bilmaysan; à pleurer, à faire pleurer yig‘laguday, odamni yig‘ isini keltirguday; c'est triste à pleurer odam juda xafa bo‘lib ketasan3. ko‘zlari yoshlanmoq; le vent me fait pleurer shamolda ko‘zlarim yoshlanyapti4. o‘ksigan bo‘lmoq, yig‘layotgan bo‘lmoq, o‘ksinmoq, yig‘lamoq; pleurer sur son sort o‘z taqdiridan o‘ksinmoq5. o‘tinib, yolvorib, yig‘lamsirab so‘ramoqII vt.1. achinmoq, o‘kinmoq, ichi achishmoq; pleurer sa jeunesse enfuie o‘tib ketgan yoshligiga achinmoq; pleurer un enfant (mort) (o‘lgan) bolaga aza tutib yig‘lamoq, ko‘z yoshi to‘kmoq; fam. pleurer misère qashshoqlikdan o‘kinmoq2. fam. pleurer le pain qu'on mange yegan noniga ichi achishmoq, xasis bo‘lmoq3. to‘kmoq, oqizmoq (ko‘z yoshi); pleurer des larmes de joie quvonch yoshlarini to‘kmoq. -
6 siffler
I vi.1. hushtak chalmoq, sayramoq, chiyillagan ovoz chiqarmoq; sais-tu siffler? hushtak chalishni bilasanmi? asthmatique qui siffle en respirant g‘ijirlab nafas olayotgan astma kasali bor odam; le loriot siffle zarg‘aldoq chiyillaydi2. g‘uvillamoq, shuvillamoq, g‘izillamoq, chinqirmoq; le vent sifflait shamol g‘uvillardiII vt.1. hushtakda chalmoq; siffler un petit air joyeux biror sho‘x kuyni hushtakda chalmoq2. hushtak chalib chaqirmoq, hushtak chalib bildirmoq; siffler son chien itini hushtak chalib chaqirmoq; l'arbitre a sifflé une faute hakam qoida buzilganligini hushtak chalib bildirdi3. hushtak chalmoq, hushtak chalib norozilik bildirmoq; le pianiste s'est fait siffler pianistga hushtak chalishdi4. fam. bir ko‘ tarishda ichmoq, otmoq, urmoq; il a sifflé trois verres à la suite u birin-ketin uch stakanni otib yubordi. -
7 virer
I vt. burmoq, aylantirmoq2. o‘ tkazmoq, bir hisobdan boshqasiga o‘tkazmoq (pulni)3. fam. haydamoq, quvmoq, chiqarib yubormoq, haydab chiqarmoq (odamni); chiqarib, olib, uloqtirib tashlamoq, otib yubormoq, yo‘qotmoq (narsani); il s'est fait virer u ishdan haydaldi, uni ishdan haydab yuborishdi4. loc. virer sa cuti musbat reaksiya bermoq (teri ostiga yuborilgan sinamadan keyin); tubdan o‘zgarmoq, o‘z fikrlari va qarashlarini birdan o‘zgartirmoq, ulg‘aymoqII vi.1. burilmoq, o‘girilmoq, aylanmoq, buralmoq, yo‘nalishni o‘zgartirmoq; loc.fig. vieilli faire tourner et virer qqn. o‘z nog‘orasiga o‘ynatmoq; virer à tout vent hadeb o‘z fikrini, yurish-turishini o‘zgartiravermoq2. mar. yo‘nalishini o‘zgartirmoq3. o‘zgarmoq (rangi, sifati, ta'mi, ko‘rinishi, xususiyati, xarakteri); virer à l'aigre achimoq, achib qolmoq; virer au rouge qizarmoq.
См. также в других словарях:
vent — [ vɑ̃ ] n. m. • 1080; lat. ventus I ♦ A ♦ Déplacements naturels de l atmosphère. 1 ♦ Mouvement de l atmosphère ressenti au voisinage du sol; déplacement d air; air déplacé (⇒ alizé, aquilon, autan, bora, chergui, chinook, foehn, khamsin, mistral … Encyclopédie Universelle
vent — VENT. s. m. L air agité. Les quatre vents principaux ou cardinaux sont le vent de Nord, le vent de Sud, le vent d Est, le vent d Ouest, autrement, Le vent de Tramontane, de Midy, de Levant & de Couchant. Grand vent. vent impetueux, froid, chaud,… … Dictionnaire de l'Académie française
vent — (van) s. m. 1° Courants d air plus ou moins rapides occasionnés par les changements qui surviennent dans la pesanteur spécifique et le ressort du fluide atmosphérique. • On entendit devant le Seigneur un vent violent et impétueux, capable de… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
VENT — s. m. Mouvement plus ou moins rapide de l air, suivant une direction déterminée. Les quatre vents principaux ou cardinaux sont : le vent du nord, le vent du sud, le vent d est, le vent d ouest. Vents périodiques ou réglés. Vents irréguliers,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
VENT — n. m. Mouvement plus ou moins rapide de l’air, suivant une direction déterminée. Le vent du nord, le vent d’est, le vent d’ouest. Vents périodiques, journaliers. Vents irréguliers, variables. Vent impétueux, modéré, faible. Vent froid, piquant,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
VENT (INSTRUMENTS À) — «Encore que tous les instruments de Musique puissent estre appelez à vent, puis qu’il n’est pas possible de faire des sons sans le mouvement de l’air, qui est une espece de vent, néantmoins l’on a coustume de donner ce nom à ceux que l’on… … Encyclopédie Universelle
vent — Vent, Ventus, Il se prend aussi en venerie pour l odeur et sentiment qu une beste laisse de soy. Fouillous au cha. 1. A cause que le cerf est de plus grand vent et sentiment que le lievre, et le sanglier a eu le vent de la gland, c est à dire, l… … Thresor de la langue françoyse
Vent réel — Vent apparent Le vent apparent est le vent ressenti par un observateur qui se situe dans un véhicule en déplacement (voiture, vélo, navire…). Il s oppose au vent réel qui est le vent ressenti par le même observateur arrêté. Le vent apparent peut… … Wikipédia en Français
Vent geostrophique — Vent géostrophique Le vent géostrophique se définit comme le vent qui résulterait de l équilibre géostrophique entre la force de Coriolis et la force du gradient de pression atmosphérique agissant sur une parcelle d air. Ce vent soufflerait… … Wikipédia en Français
fait — fait, aite 1. (fè, fè t ) part. passé de faire. 1° Formé, exécuté. L homme fait à l image de Dieu. Un tertre fait de main d homme. Ce tailleur vend des habits tout faits. Familièrement. Ce n est ni fait ni à faire, se dit d un travail mal… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Vent stellaire — Vent solaire Voyager 1 et 2 dans l’héliosphère. Le vent solaire est un flux de plasma constitué essentiellement d ions et d électrons qui sont éjectés de la haute atmosphère du Soleil. Ce flux varie en vitesse et en température au cours d … Wikipédia en Français