Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

il+est+toujours

  • 1 optimiste

    I adj. optimizmga, yaxshilakka ishonch bilan qarashga, umidga oid; il est optimiste u optimist; le docteur n'est pas très optimiste doktorning ishonchi yo‘qroq; des paroles qui se veulent optimistes umidbaxsh bo‘lishi kerak bo‘lgan gaplar
    II n. optimist, kelajakka, umuman, har bir narsaga ishonch bilan qaraydigan odam; c'est un optimiste, il est toujours content de son sort bu optimist, u doim o‘zining taqdiridan xursand.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > optimiste

  • 2 on

    pron.inv.
    1. odamlar; on dit que odamlar aytishyaptiki, aytishyaptiki; comme on dit odamlarning aytishicha, aytishlaricha; on a souvent besoin d'un plus petit que soi odam ko‘pincha o‘zidan kichikroqqa muhtoj bo‘ladi
    2. kimdir; on apporta le plat ovqatni olib kelishdi; on a encore augmenté les impôts soliqlarni yana oshirishdi
    3. loc. on dirait que o‘xshaydi; on dirait qu'il va pleuvoir yomg‘ ir yog‘adiganga o‘xshaydi
    4. fam. sen, siz; eh bien! on ne s'en fait pas! mayli! kuyinma!
    5. fam. men; oui, oui! on y va ha, ha! boraman; on montrera dans ce livre que bu kitobda ko‘rsatamizki
    6. fam. biz; nous, tu sais, on ne fait pas toujours ce qu'on veut bilasanmi, biz har doim ham xohlaganimizni qilavermaymiz; on est toujours les derniers biz doim oxirida qolamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > on

  • 3 embouteiller

    vt.
    1. yo‘lni tirband qilmoq; yo‘lni to‘sib qo‘ymoq; un gros camion embouteillait la rue katta yuk mashinasi yo‘lni to‘sib qo‘ydi; cette rue est toujours embouteillée bu yo‘lda har doum mashinalar qatnovi qiyin bo‘ladi; bu yo‘lda har doim mashinalar tirband.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embouteiller

  • 4 musique

    nf.
    1. musiqa, kuy; aimer la musique kuyni yaxshi ko‘rmoq; musique vocale vokal kuyi; musique instrumentale cholg‘u kuyi; musique de chambre kamer kuyi; musique de danse, de ballet raqs, balet, kuyi; musique de film kinofilmdan kuy; musique de cirque sirk kuyi; musique de jazz jaz kuyi; musique de variétés varete kuyi; musique classique (grande musique) klassik kuy; musique militaire, musique d'un régiment harbiy musiqa (orkestr), polk orkestri; régiment qui marche musique en tête boshida orkestr bilan ketayotgan polk; école, conservatoire de musique musiqa maktabi, konservatoriya; dîner, travailler en musique musiqa ostida, eshitib ovqatlanmoq, ishlamoq
    2. musiqa yozuvi, musiqa asari; marchant de musique musiqa asarlari sotuvchisi
    3. fam. nag‘ma, ashula, qiliq, ish (nutq haqida); c'est toujours la même musique doim bir xil nag‘ma; fam. connaître la musique bu nag‘mani bilmoq
    4. kuyni eslatuvchi ohang, nag‘ma; la musique des oiseaux, des cigales qushlarning, ninachining nag‘masi
    5. ohangdorlik, uyg‘unlik; la musique d'un poème poemaning ohangdorligi, uyg‘unligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > musique

  • 5 pression

    nf.
    1. bosim; la pression des gaz, de la vapeur gaz, bug‘ bosimi; sous pression yo‘lga, safarga tayyor turmoq; locomotive sous pression yo‘lga tayyor turgan lakomativ; loc. il est toujours sous pression u doim shoshib turadi; pression atmosphérique atmosfera bosimi; hautes, basses pressions yuqori, past atmosfera bosimilari; pression artérielle du sang arterial qon bosimi
    2. ezish, bosish; une légère pression de la main qo‘l bilan yengilgina bosish
    3. fig. tazyiq, siqiq, siquv; ta'sir; la pression des événements voqealarning ta'siri; sa famille exerce une très forte pression sur lui oilasi unga katta tazyiq o‘ tkazadi; faire pression sur qqn. biror kimsaga tazyiq o‘tkazmoq.
    nf. ou m. knopka, ilgak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pression

  • 6 refrain

    nm.
    1. naqarot; reprenons le refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytaramiz
    2. hadeb qaytarilaveradigan narsa; avec lui, c'est toujours le même refrain bu uning eski ashulasi; changez de refrain! plastinkani o‘zgartiring!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > refrain

  • 7 rengaine

    nf.
    1. siyqasi chiqqan, narsa, bir xil gap; c'est toujours la même rengaine doim bir xil gap; change un peu de rengaine! mavzuni o‘zgartiring!
    2. siyqasi chiqqan qo‘shiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rengaine

  • 8 ronchonner

    vi.fam. ming‘irlamoq, ming‘ir-ming‘ir qilmoq, javramoq, vaysamoq; il est toujours en train de ronchonner u doim ming‘ir-ming‘ir qilgani qilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ronchonner

  • 9 solide

    I adj. qattiq; l'état solide qattiq holat rendre solide qotirmoq
    II nm. qattiq jism; geometrik jism; le prisme, le cube sont des solides prizma, kub jismlardir.
    adj.
    1. qattiq, mustahkam, pishiq; des meubles solides mustahkam mebellar; être solide sur ses jambes oyoqlarida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, ishonchli; un amitié solide mustahkam do‘stlik
    3. kuchli, baquvvat, mustahkam; il est toujours solide, solide comme un roc u doim baquvvat, qoyaday mustahkam
    3. fam. yaxshi, kuchli, zo‘r; il a un solide appétit uning ishtahasi zo‘r.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solide

  • 10 vieux

    -vieil, vieille
    I adj.
    1. qari, qarigan, keksa, keksaygan, munkaygan; vieil homme keksa odam, chol; vieille femme keksa ayol, kampir, qari xotin; vieux garçon qari bo‘ydoq; sur ses vieux jours qarigan, keksaygan chog‘ida; se faire vieux qarimoq, keksaymoq, qartaymoq; plus vieux d'un an bir yosh katta
    2. eski, eskirgan, ko‘hna, qadimiy; avvalgi, qadimgi, burungi, allaqachongi; ma vieille voiture odingi, eski mashinam; le vieux monde Eski dunyo (Yevropa); c'est toujours le vieux problème eski tos, eski hammom
    3. ashaddiy, uchiga chiqqan, haqiqiy; vieille crapule borib turgan muttaham; vieil ivrogne ashaddiy, tuzalmas piyonista
    4. turgan, uzoq saqlanib yetilgan; vin vieux eski, yaxshi yetilgan sharob
    II adv. s'habiller vieux qarilarga o‘xshab kiyingan
    III n.
    1. qariya, chol, kampir, keksa; un vieux de la vieille loc. Napoleon gvardiyasida xizmat qilgan qari askar; ko‘pni ko‘gan qariya
    2. fam. boboy, momoy, qariya, paxan (ota-ona haqida); do‘stim, azizim, jo‘ra.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vieux

  • 11 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 12 rire

    I vi.
    1. kulmoq; se mettre à rire kula boshlamoq; rire aux éclats, à gorge déployée, aux larmes qah-qah otib, xoxolab, ko‘zidan yosh chiquncha kulmoq; rire comme une baleine, comme un bossu dumalab, qah-qah otib kulmoq; avoir toujours le mot pour rire qiziqchi odam bo‘lmoq; il m'a bien fait rire u meni juda kuldirdi; avoir envie de rire kulgisi qistamoq; éclater, pouffer, se tordre de rire xoxolab yubormoq, kulgidan ichagi uzilmoq, dumalab kulmoq; c'est à mourie de rire kulaverib o‘lasan; pleurer de rire kulgidan yig‘ lamoq; rire de biror sababdan kulmoq; nous avons bien ri de ces plaisanteries biz bu hazillardan rossa kuldik; il n'y a pas de quoi rire buning kuladigan joyi yo‘q
    2. xursand bo‘lmoq, kulmoq; loc.prov. rira bien qui rira le dernier oldin kulgan keyin qizarar; elle ne pense qu'à rire unga kulgi bo‘lsa bas
    3. kulmoq, hazillashmoq, o‘ynashmoq; vous voulez rire? siz hazillashyapsizmi? sans rire, est-ce que…? behazil, … shundaymi?
    4. rire de kulgi, masxara, mazax qilmoq, mayna qilmoq, ustidan kulmoq; faire rire de soi o‘zini kulgiga qo‘ymoq; vous me faites rire siz mening kulgimni qistatyapsiz
    5. litt. kulib turmoq; avoir les yeux qui rient kulib turadigan ko‘zlari bo‘lmoq
    II se rire vpr.litt. (de) e' tibor, ahamiyat bermaslik, e' tiborsizlik bilan qaramoq; elle s'est ri des difficultés u qiyinchiliklarga e' tibor bermadi.
    nm. kulgi, kulish; un rire bruyant qattiq kulgi; un gros rire qahqaha; un rire bête ahmaqona kulgi; un rire moqueur masxaraomiz kulgi; avoir le fou rire o‘zini kulgidan to‘xtata olmaslik; xoxolab, qahqaha otib kulib yubormoq; un éclat de rire gulduros kulgi, qahqaha; rire nerveux, forcé, méchant asabiy, zo‘raki, istehzoli kulgi; déclancher, attirer les rires kulgini keltirmoq, qistatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rire

  • 13 drôle

    I adj. kulgili, kuldiradigan, kulgi qistatadigan, qiziq, g‘alati, kelishmagan, ajib, alomat, ajoyib, taajjub, g‘ayrioddiy, hech ko‘rilmagan, birinchi marta ko‘rilgan; drôle de bonhomme g‘alati, tentaksimon odam, qiziq tabiatli kishi; drôle d'idée g‘alati, ahmoqona, aqlga sig‘maydigan fikr; ce n'est pas toujours drôle de hamma vaqt ham quvonchli bo‘lavermaydi; yoqimli; ce n'est pas drôle bu butunlay kuchli emas, mana zerikish!
    II nm.
    1. razil, qabih, yaramas, past odam, ablah, nobakor; firibgar, dog‘uli, ayyor, shum, mutahham, aldoqchi, bekorchi, bekorchixo‘ja, yalqov, tanbal, ishyoqmas; takasaltang, havoyi, sayoq; to‘polonchi, o‘ ta sho‘x, shum, zumrasha
    2. hazilkash, qiziqchi, masxaraboz; g‘alati, tentaksimon odam, qiziq tabiatli kishi
    3. nimadir kulgili, kulishlilik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > drôle

  • 14 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 15 côté

    nm.
    1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi
    2. devor, old, yon
    3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > côté

  • 16 lambin

    -ine
    n.adj.fam. lapashang, bo‘shang, lapashang, lavang, og‘ir karvon, imillagan, imirsilagan; quel lambin, toujours le dernier! lapashang, doim oxirida qoladi! elle est un peu lambine u biroz imillagan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lambin

  • 17 mot

    nm.
    1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan
    2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish
    3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq
    4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq
    5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mot

  • 18 oui

    I intj.
    1. ha; ha shunday, xuddi shunday, balli; ha; ha shunday, xuddi shunday; êtes-vous satisfait? oui et non ko‘nglingiz to‘ldimi? ha ham deyolmayman, yo‘q ham; mais oui ha, albatta; mon dieu oui e xudoyim-e, ha; oui, bien sûr ha, albatta; ma foi, oui rost gapim, ha; eh! oui e! ha; ah oui alors! ha, endi! eh bien oui juda yaxshi, ha; il dit toujours oui u har doim ha deb javob beradi; ne dire ni oui, ni non na ha na yo‘q demaslik; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; en voulez-vous? undan xohlaysizmi? si oui, prenez-le agar ha desangiz, uni oling; sont-ils français? lui, oui, mais elle, non ular fransuzlarmi? erkak kishi, yo‘q, lekin ayol kishi, ha
    2. shundaymi? shunday emasmi? a? ah oui? shundaymi? fam. tu viens, oui? sen borasan, shundaymi? est-ce lui, oui ou non? bu o‘shami, shundaymi yoki yo‘q?
    II nm.inv. tarafdarlar, halar; les millions de oui d'un référendum referendumdagi millionlab tarafdorlar; loc. pour un oui pour un non asossiz, arzimagan narsa uchun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oui

  • 19 presque

    adv. deyarli, qariyb; c'est presque sûr bu deyarli aniq; elle pleurait presque u deyarli yig‘lar edi; cela fait presque dix kilomètres bu qariyb o‘n kilometr; presque toujours deyarli har doim; presque personne, presque rien deyarli hech kim, hechnarsa; presque pas qariyb yo‘q hisobida; presque à chaque pas qariyb har qadamda
    2. litt. bo‘lishi mumkin, desa ham bo‘ladigan, bo‘la oladigan; la presque totallité des être mavjudotlarning hammasi desa ham bo‘ladigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > presque

  • 20 prétexte

    nm.
    1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi
    2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prétexte

См. также в других словарях:

  • C'est toujours ça — ● C est toujours ça c est au moins quelque chose, à défaut de mieux …   Encyclopédie Universelle

  • La Mère De Cartman Est Toujours Une Folle Du Cul — Épisode de South Park La mère de Cartman est toujours une folle du cul Épisode no  15 Prod. code 202 Date diffusion 22 avril 1998 …   Wikipédia en Français

  • La Mère de Cartman est toujours une folle du cul — Épisode de South Park La mère de Cartman est toujours une folle du cul Épisode no  15 Prod. code 202 Date diffusion 22 avril 1998 …   Wikipédia en Français

  • La mere de Cartman est toujours une folle du cul — La mère de Cartman est toujours une folle du cul Épisode de South Park La mère de Cartman est toujours une folle du cul Épisode no  15 Prod. code 202 Date diffusion 22 avril 1998 …   Wikipédia en Français

  • La mère de cartman est toujours une folle du cul — Épisode de South Park La mère de Cartman est toujours une folle du cul Épisode no  15 Prod. code 202 Date diffusion 22 avril 1998 …   Wikipédia en Français

  • Femme Aimée Est Toujours Jolie — Titre original Mr. Skeffington Réalisation Vincent Sherman Acteurs principaux Bette Davis …   Wikipédia en Français

  • Femme aimee est toujours jolie — Femme aimée est toujours jolie Femme aimée est toujours jolie Titre original Mr. Skeffington Réalisation Vincent Sherman Acteurs principaux Bette Davis …   Wikipédia en Français

  • C'est toujours une belle vie — (It s Still a Good Life) est le trente et unième épisode de la série La Treizième Dimension. Il fut diffusé aux États Unis le 9 avril 2003. Bill Mumy et Cloris Leachman reprennent leurs rôles respectifs pour la suite de l épisode de… …   Wikipédia en Français

  • La mère de Cartman est toujours une folle du cul — Épisode de South Park Titre original Cartman s Mom is Still a Dirty Slut Numéro d’épisode Saison 2 Épisode 15 Code de production 202 Invité(s) Eric Roberts Diffusion …   Wikipédia en Français

  • C'est toujours oui quand elles disent non — Données clés Titre original I Will, I Will... for Now Réalisation Norman Panama Scénario Albert E. Lewin Norman Panama Acteurs principaux Elliott Gould Diane Keaton …   Wikipédia en Français

  • D'ailleurs c'est toujours les autres qui meurent — est une pièce de théâtre de Philippe Fournier et Sébastien Heurtel[1] représentée en 2007 à Paris, dans une mise en scène de Damien Poinsard. On sent dans cette pièce l influence de Ionesco et du théâtre anglais des années 1960. Les premières… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»